Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

BOSTADSBYGGANDET179bostadsbyggande är viktiga förutsättningar för den regionalautvecklingen. Brist på bostäder medför svåraekonomiska och sociala konsekvenser. Hur ser vi då påmöjligheterna att öka bostadsbyggandet som ett resultatav att frågan prioriterats i regionplaneringen och avlandshövdingens bostadsuppdrag?FINNS DET TILLRÄCKLIGT MED MARK?För det första finns det uppenbarligen tillräckligt medmark för att bygga bostäder under överskådlig tid. Dettahar landshövdingens bostadsuppdrag entydigt visat.Även om inte kommunernas ambitioner helt når upptill scenario Hög 2030 är detta inte begränsande för denärmaste tio åren, utan hänger mera samman med attkommunerna inte planerar tillräckligt långsiktigt. Ävenom det tar längre tid att ta fram detaljplaner nu jämförtmed tidigare är knappast detta heller begränsande, annatän möjligen på kort sikt.När detta väl är sagt kanske det ändå finns skäl attnämna det statliga markinnehavet. I direktiven tilllandshövdingen noterades att flera av de större områdeni länet, som var tillgängliga för exploatering ligger påstatlig mark. Landshövdingen skulle därför undersökamöjligheterna för kommunerna att använda statligmark för bostadsbyggande. Det gällde även vissa statligabolags markinnehav, exempelvis Vasallen AB, VasakronanAB och Jernhusen AB. Regeringen öppnade ävenför möjligheten att pröva upplåtelse av statlig mark tilltomträtt för hyresbostäder.Mats Hellström träffade i detta syfte ledningarna förde statliga bolagen Vasallen, Vasakronan, Jernhusen ochFortifikationsverket. Dessa var positiva till att upplåtamark, men endast under ”marknadsmässiga villkor”.Skulle andra förutsättningar gälla krävdes ändradeägardirektiv från regeringen. Att räkna med att den statligamarken skulle kunna förvärvas till låga kostnadersyntes inte särskilt realistiskt.BRISTANDE EFTERFRÅGAN PÅ DYRA LÄGENHETERDen viktigaste orsaken till det låga bostadsbyggandet ärtrots bostadsbristen i själva verket bristande efterfråganpå bostäder, i vart fall till de priser som marknaden erbjuder!Ännu 1998 rådde ett överskott på bostäder i mångakommuner i regionen. Tobinskvoten, som anger relationenmellan kostnaden för ett nytt småhus i relation tillkostnaden för ett befintligt, översteg inte 1 i mer än ettfåtal kommuner i länet. I dessa oftast centrala kommunervar det å andra sidan svårt att få tag på en tomtför ett småhus. På en sådan marknad byggs inte nya småhusav ekonomiska skäl.Några outhyrda lägenheter i det befintliga beståndetfinns inte längre. Men efterfrågan på nya bostäder harden senaste tiden åter sett ut att stagnera. Hushållens inkomsterhar inte ökat tillräckligt mycket för att de ska haråd att efterfråga bostäder i nyproduktionen i någonstörre grad. Vi har ju redan en större bostadskonsumtioni Sverige än flertalet andra länder. Den har byggtsupp under många år med en annan bostadspolitik.Betalningsförmågan är inte tillräckligt stor för att motiveraett betydligt högre bostadsbyggande.FÖR HÖGA PRODUKTIONSKOSTNADER OCH HYROREn viktig orsak till att det byggts så få bostäder iStockholmsregionen under 1990-talet är de höga produktionskostnaderna.Förändringarna av finansieringen,skatteomläggningen och borttagandet av subventionernai början på 1990-talet ändrade helt på förutsättningarna.Sedan dess har ett investeringsbidraginförts, som dock till mycket liten del kompenserar förde borttagna subventionerna.Investeringsbidraget är avsett att stimulera tillkomstenav små och medelstora hyreslägenheter med en skäligproduktions- och boendekostnad. Bidraget utgår