Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

BOSTADSBYGGANDET175Många flerfamiljshus från miljonprogrammet har renoveratsmed hjälp av ROT-pengar.överenskommelserna skulle kompletteras med en ramöverenskommelse.Enligt denna borde investeringsbidragför hyreslägenheter reserveras för Södertörnskommunernagemensamt, med möjlighet att överförabidraget mellan kommunerna. Mats Hellström ansågdet dock inte som möjligt att tillmötesgå detta önskemåldå hans uppdrag var att fördela investeringsbidraget tillde enskilda kommunerna var för sig.Även nordostkommunerna (UNO-kommunerna) redovisadegemensamt ett långsiktigt bostadsbyggandeoch framförde gemensamma krav på såväl vägutbyggnadersom kollektivtrafik, som nödvändiga för delregionensplanerade utveckling, bland annat en pendeltågsgrentill Arninge.LANDSHÖVDINGENS RAPPORT TILL REGERINGENMålsättningen var att landshövdingen skulle sluta överenskommelsermed kommunernas politiska företrädareunder november och december 2002. I den rapport somMats Hellström i enlighet med direktiven överlämnadetill regeringen den 30 december 2002, konstaterade hanatt han fullgjort sitt uppdrag och lämnat förslag till överenskommelservad gäller volymer för bostadsbyggandeoch investeringsbidrag till samtliga 26 kommuner i länet.Överenskommelserna skulle också godkännas av depolitiska organen i kommunerna, det vill säga kommunstyrelseeller kommunfullmäktige. Denna process beräknadesta ett antal veckor. Formella överenskommelserskulle därför föreligga under våren 2003, varefter enslutrapport skulle överlämnas till regeringen.Hellström hänvisade till att Boverket hade angivit attbostadsbyggandet i Stockholmsregionen borde ligga påen nivå om cirka 10 000 lägenheter per år. Samma volymanges i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen(RUFS). Landshövdingen konstateradeatt kommunernas ambitioner för bostadsbyggandet välanslöt sig till detta mål. Enligt överenskommelserna varkommunerna beredda att planera för ett totalt bostadsbyggandeom 55 000 lägenheter för åren 2003–2006.Kommunerna var också beredda att verka för att merän 14 000 hyreslägenheter byggdes under förutsättningatt bidrag från investeringsanslaget eller annan subventionutgick. Med nuvarande regler skulle investeringsbidrageträcka till minst 6 700 lägenheter. Även när detgällde byggande av studentbostäder och specialbostädervisade kommunerna i allmänhet högre ambitioner äntidigare. Något under 4 000 studentbostäder planeradesatt byggas under perioden 2003–2006. Dessa planerkan jämföras med de senaste fyra årens bostadsproduktionom totalt 22 000 lägenheter varav 2 300 utgjorthyresrätter och 2 600 studentbostäder.Bostadsuppdraget utgick ifrån att det var rimligt attcirka 20 procent av produktionen borde upplåtas medhyresrätt. I de kommuner som inte hade något allmännyttigtbostadsföretag framhölls ofta att man inte hadenågon möjlighet att påverka byggandet av hyresrätter. Iflera kommuner saknade också de egna allmännyttigabolagen resurser att bygga, även om viljan fanns. Detstod dock klart att intresset för att bygga hyresrätterhade ökat och att antalet planerade hyresrätter underåren fram till 2006 översteg det antal som ”miljarden”räckte till. Stockholms stad stod för en betydande andelav de planerade hyresrätterna, men i flertalet kommunerfanns planer på mer eller mindre omfattande projekt.Mot bakgrund av de stora investeringsbehov som