Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

BOSTADSBYGGANDET171Huzell och Hammarlund utgjorde tillsammans medkommunikationsexpert Peter Huledal och arkitektMaria Heymowska den arbetsgrupp som utförde detpraktiska arbetet med överläggningar med kommunernastjänstemän och andra aktörer på bostadsmarknaden.Mats Hellström inledde sitt arbete med bostadsuppdrageti stort sett samtidigt som han tillträdde somlandshövding. Under våren 2002 träffade han samtligakommunledningar och hade en inledande diskussionmed dessa om läget för bostadsförsörjningen. Mats Hellströmsambition var att besöka så många kommunersom möjligt under våren på en så kallad Eriksgata. Ettstort antal kommuner hanns med. Vid dessa besök varen av huvudpunkterna bostadsfrågan. Hellström bjöd inde kommuner han inte hann besöka till länsstyrelsen föratt där gå igenom bostadssituationen i respektive kommun.Efter det att han träffat kommunerna var för sig inbjödssamtliga till ett möte i april månad 2002 på Tessinskapalatset. Vid denna sammankomst summerade Hellströmsina erfarenheter av den första kommunrundan.Han konstaterade då:”Kommunerna har visat intresse och vilja att byggaett stort antal nya bostäder. Hittills har vi lyckats identifieraprojekt som skulle ge runt 40 000 nya bostäder iStockholmsregionen de närmaste fem åren. Kravet påstatlig motprestation gäller ofta någon form av trafikinvestering.Det kan röra sig om allt från en kortare vägsträckatill en ny T-banestation.”Även om 40 000 nya bostäder var en positiv ökningborde denna siffra enligt Hellström ligga närmare50 000, vilket så småningom också blev fallet.Under sommaren och hösten fortsatte överläggningarnamed kommunerna på tjänstemannanivå och innehålleti överenskommelserna började allt mer ta form.Processen förlängdes något under hösten och vintern pågrund av att ett flertal kommuner fått nya majoritetereller nya personer i den politiska ledningen efter valet iseptember 2002. Förutom att det av naturliga skäl togen tid innan det gick att få besked av den nya majoriteteninnebar majoritetsskiftena mer eller mindre nya och förändradeambitioner för det lokala bostadsbyggandet.OSÄKERHET OM TRAFIKENEn komplicerande faktor under hela processen var osäkerhetenbeträffande innehållet i trafikhuvudmännensförslag till nya investeringsplaner. Länsstyrelsens styrelsetog ställning till förslaget till länsplan i slutet avnovember. Vägverket och Banverket presenterade sinaplanförslag först i januari 2003.Under november och december träffade Mats Hellströmde politiska kommunledningarna ännu en gångför överläggningar och dagarna före nyår överlämnadehan förslag till överenskommelser för slutlig hantering ikommunerna. Arbetet bedrevs i nära samarbete medStockholmsberedningen, SL, Regionplane- och trafikkontoret,trafikverken och länsstyrelsens kommunikationsexperter.Några genomgående intryck från Hellströms överläggningarmed kommunernas politiska företrädare varatt det i de allra flesta kommuner fanns en uttryckligvilja att ta ett regionalt ansvar för bostadsbyggandet.Under processens gång märktes också en förändrad attitydtill att bygga hyreslägenheter. Vid inledningen av år2002 var det långt ifrån samtliga kommuner som planeradeför hyreslägenheter och det totala antalet låg omkring6 000. Vid överläggningarnas slutskede hadedenna siffra stigit till drygt 14 000 och samtliga kommunerutom två har ambitioner att få till stånd nyahyreslägenheter i den egna kommunen.Orsakerna till denna attitydförändring var sannoliktflera. Hellströms uppdrag hade i sig säkert bidragittill att lyfta in bostadsfrågorna på den politiska dagordningen.Bostadsfrågornas tyngd i valrörelsen var avavgörande betydelse. I några fall hade det efter valet