Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

BOSTADSBYGGANDET169och permanentning av fritidshus var nybyggnadsbehovetnågot lägre.Utställningsförslaget utformades så att det så närasom möjligt anslöt till vad kommunerna hade uppgivit isina remissvar. Inga avgörande invändningar mot fördelningenrestes vid utställningen. Någon ändring gjordesdärför inte i den plan som fördes fram till fullmäktigeför antagande våren 2002.BOSTADSMARKNADENS PROBLEMI RUFS 2001 konstaterade vi att bostadsbyggandet intetillnärmelsevis motsvarade den snabba befolkningstillväxteni regionen. Bostadsbyggandet ligger på en alltförlåg nivå för en långsiktigt stabil utveckling i regionen.Nedgången i bostadsbyggandet på 1990-talet var framförallt anmärkningsvärt stor när det gällde hyresrätter iallmännyttan. Bristen på studentbostäder var också betydande.Samtidigt har det skett en omfattande ombildningav ofta billiga hyresrätter till bostadsrätter medhöga marknadsvärden. Dessa faktorer hade tillsammansbidragit till en ökande brist på hyreslägenheter.Från att ha varit en stor statlig kostnad har bostadssektornblivit en inkomstkälla, bland annat genom fastighetsskatten.Förändringarna var nödvändiga på grundav det omotiverade växande bostadsbyggandet i andradelar av landet, men det drabbade Stockholmsregionenmed sin växande befolkning hårdast. Att på nytt införastora statliga subventioner förefaller inte vara en realistiskmöjlighet, speciellt som statens finanser nu åter ärhårt ansträngda.Markpriserna har också ökat liksom olika kommunalaavgifter. Långa planeringstider är en orsak. Otillräckligtransportinfrastruktur har också påverkat kommunernasvilja och möjlighet att öka bostadsbyggandet.I RUFS anges för bostadsmarknaden att en översynbehöver göras av statliga regler som hindrar för bostadsbyggandet.Vidare behöver den kommunala planeringenför bostadsförsörjning utvecklas. Bostadsmarknadenbehöver också få en bättre regional överblick överhur behovet ser ut – omfattning och inriktning – ochligga till grund för gemensamma initiativ för att stimulerakonkurrensen inom byggsektorn.MATS HELLSTRÖMS BOSTADSUPPDRAGDen 11 april 2003 överlämnade Mats Hellström sin rapportom att 56 000 nya bostäder skulle byggas i länet tillbostadsminister Lars-Eric Lövdén 9 . Därmed hade Hellströmfullgjort det uppdrag som han som nyutnämndlandshövding i Stockholms län erhöll av regeringen ijanuari 2002, nämligen att sluta överenskommelser medkommunerna i Stockholms län om ett ökat bostadsbyggande.Trots att regionplaneringen hade prioriterat bostadsbyggandetoch angivit vilka nivåer på bostadsbyggandetsom borde nås ökade bostadsbyggandet endast långsamt.Från bottennivån på 3 000 lägenheter 1994 ökadebostadsbyggandet endast till 5 000 lägenheter år 2000.Det blev alltmer uppenbart att även staten måste göranågot för att få fart på bostadsbyggandet. Bland andraHandelskammaren varnade för konsekvenserna av bristpå bostäder för näringslivets rekryteringsbehov.Den tidigare landshövdingen Ulf Adelsohn hade i slutetpå 1990-talet på regeringens uppdrag utrett bostadsfrågani Stockholmsregionen. I början av 2002 tog regeringenett nytt initiativ för att komma tillrätta medden svåra situationen på bostadsmarknaden i Stockholmsregionen.I direktiven till Mats Hellström 10 konstaterades attbostadsbyggandet i Stockholmsregionen sedan flera årtillbaka låg på en alltför låg nivå, samtidigt som regionensbefolkning fortsatte att växa. Enligt de bedömningarsom Boverket hade gjort borde bostadsproduktioneni Stockholmsregionen ligga på cirka 10 000 lägenheterper år fram till år 2010, alltså nästan dubbelt såmycket som dagens produktion. Samma bedömninggjordes i RUFS.