Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

16DEL 1 – FÖRUTSÄTTNINGARErfarenheterna från detta delregionala samarbete ärrelativt goda. Medvetenheten om de regionala frågornasbetydelse och den egna kommunens roll i sammanhangetökar. I bästa fall går det att få enighet om lösningenav vissa frågor, åtminstone inom en regiondel.En erfarenhet av frivillig regional samverkan är dock attdet sällan eller aldrig går att lösa genuina konflikter isådant samarbete, som i stället får begränsas till frågordär det går att få konsensus. Någon garanti för att det ärmöjligt att få till stånd en lämplig regional samordninggenom frivillig samverkan mellan kommuner finns inte.Resultatet av en sådan samverkan kan alltså bli att länsstyrelsenändå behöver pröva kommunens beslut pågrund av brister i detta avseende.REGIONPLANSedan PBL infördes har endast två regionplaner antagitsi landet, båda i Stockholmsregionen – Regionplan 1991och RUFS 2001. Endast i Stockholmsregionen har detunder femtio års tid kontinuerligt bedrivits regionplanering.Göteborgsregionen har nu fått i uppdrag attutarbeta en regionplan.Det är alltså inte obligatoriskt att upprätta en regionplan,till skillnad mot vad som gäller för översiktsplan.Regional samordning går att bedriva utan en formellplan som grund. Stockholms läns landsting har trots alltfunnit att det finns ett stort värde i att ha en antagenregionplan med bred förankring. Det innebär att parlamentarisktförankrade ställningstaganden tas i mångaregionala frågor i god demokratisk ordning. Regionplaneringenger också underlag för den allmänna debattenbland medborgarna om de regionala utvecklingsfrågorna.Själva regionplaneprocessen tvingar ocksåfram en rejäl diskussion om de regionala frågorna, somi bästa fall kan leda till att en och annan knäckfråga fårsin lösning.Några garantier för detta finns naturligtvis inte. Detfinns många exempel på frågor som också efter en sådanprocess står olösta. Beroende på politisk uppfattningoch hemvist inom regionen kan man dessutom se olikapå om det är bra om frågorna får sin lösning eller ej.Företrädare för vissa partier eller vissa kommuner kantill exempel se fördelar med att trafikleder eller förbränningsanläggningarinte byggs på av dem oönskade ställen,till exempel i den egna kommunen.Innehållet i en regionplan är till skillnad mot en översiktsplaninte lagreglerat, utan det är regionplaneorganetsjälv som bestämmer vilka frågor och vilket områdesom ska behandlas. Planen kan, i den mån det harbetydelse för regionen, ange grunddragen för användningenav mark- och vattenområden samt riktlinjer förlokalisering av bebyggelse och anläggningar. Det finnsenligt PBL en stor frihetsgrad i detta. En regionplan kantill exempel endast behandla vissa frågor och endast enviss del av regionplaneområdet. Det har gjort det möjligtatt i den nu genomförda planprocessen inkluderafrågor som tidigare inte behandlats, men som mångafunnit väl så angelägna att få med. Det gäller frågor somtraditionellt inte omfattats av den fysiska planeringenmen ingår i det som kallas regional utveckling, till exempelekonomiskt utveckling samt kompetens- och FoU,men också frågor som traditionellt hört dit men intebehandlats så utförligt tidigare, till exempel vattenfrågor.LÄNSSTYRELSENS ROLLFormerna för regionplaneringen är däremot reglerade ilag. När en regionplan upprättas ska regionplaneorganetsamråda med länsstyrelsen samt med kommunersom berörs av förslaget. Syftet med samrådet är att förbättrabeslutsunderlaget och ge möjlighet till insyn ochpåverkan. Innan planen antas ska den ställas ut underminst tre månader. Under utställningstiden ska planförslagetåtföljas av en planbeskrivning, en samrådsredogörelseoch sådant planeringsunderlag som ansesvara av betydelse för en bedömning av förslaget. I planbeskrivningenska planeringsförutsättningarna, skälen