Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

158DEL 4 – NÅGRA SAKFRÅGORTrots detta skulle Stockholms län växa snabbare än scenarioBas.Vår slutsats var att scenario Bas kunde representeraen situation med långsammare tillväxt i Stockholms länoch en snabbare i övriga län. Scenarionivåerna bedömdesdärför vara robusta och kunde medge olika utvecklingsförloppi Mälardalen i övrigt.TVÅ SCENARIERI samrådsunderlaget för RUFS 2000 presenterades såledesendast två scenarier, trots den ursprungliga intentionenatt redovisa tre. I Scenario Hög antogs den årligaökningstakten för befolkningstillväxten vara strax under1 procent under hela perioden fram till år 2030. I Bashalverades den årliga ökningstakten under de första15 åren, varefter den ytterligare sjönk något under nästafemtonårsperiod. Scenario Hög innebar att de senasteårens trend vad beträffar befolkningstillväxten skullefortsätta och folkökningen fram till år 2030 skulle bli såpass omfattande som nära 600 000 personer. Bas innebaren viss utplaning av tillväxtkurvan men tillskottetskulle ändå uppgå till nära 300 000 personer. Det innebaren årlig tillväxt på mellan 9 000 och 19 000.Befolkningsramarna för år 2030 för Bas respektiveHög blev 2,1 miljoner respektive nästan 2,4 miljoner invånare.I befolkningsscenarierna rådde en skillnad påungefär 15 års tillväxt mellan Hög och Bas. I alternativetHög skulle redan 2015 det slutgiltiga resultatet i Basuppnås för år 2030.Tidigare hade ju bedömningarna av befolkningstillväxtenvarit en av de kritiska frågorna i regionplaneringen.Opinionsgrupper och till och med politiska partier– framförallt centern – ville under 1970-talet stoppaStorstockholms tillväxt. Den här gången blev den typenav reaktioner relativt svaga. I samrådet mottogs tvärtombedömningarna av den framtida befolkningstillväxtenväl och de flesta ansåg dem vara realistiska. Många remissinstanserpekade på behoven att möta tillväxtenmed åtgärder inom framförallt trafikområdet och bostadsförsörjningen.Men helt uteblev inte kritiken. Naturvårdsverketställde frågan om tillväxten var förenlig med en hållbarutveckling. En lång rad miljögrupper med Naturskyddsföreningeni spetsen ansåg scenarierna för befolkningstillväxtenorealistiska.Åtskilliga remissinstanser ställde sig frågan om tillväxteninte kunde fördelas på hela Mälardalen för attavlasta Stockholmsregionen. Föreställningen att befolkningstillväxtenkan fördelas på detta sätt bygger på ensyn på planeringen som inte har varit relevant tidigareoch är det mindre nu än någonsin förut när bostadsbyggandetär mer marknadsstyrt än tidigare. Det styrmedelman skulle kunna tänka sig vore att strypa bostadsbyggandeti regionen och i stället öka det i andra delar avMälardalen.Om det fanns en tillräcklig efterfrågan på nya bostäderi angränsande län skulle dessa också komma tillstånd. Men de ekonomiska riskerna att bygga för en efterfrågansom inte finns är alltför stora. Orsaken till attStockholms län växer snabbare är att efterfrågan är såstor här, och detta oavsett om nya bostäder byggs eller ej,i varje fall på kort sikt. Vi måste således planera för denutveckling som med största sannolikhet kommer attske.BEFOLKNINGSSCENARIERNA SES ÖVERDe befolkningsscenarier vi arbetade med hade tagitsfram redan 1996 och byggde på LU 1995. Vid samrådet2000 hade de redan flera år på nacken. Inför arbetet medutställningsförslaget behövde de granskas på nytt ocheventuellt ses över i något avseende. Vi lät därför InregiaAB göra en översyn av scenarierna. Arbetet initieradesredan före samrådet och resultatet förelåg när samrådetvar avslutat. Anledningen till detta var att vi ville skaffaoss beredskap för att hantera synpunkter på scenariernasom eventuellt kunde komma under samrådet.