Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

BEFOLKNINGSTILLVÄXTEN157med avseende på befolkning och ekonomi. Det koppladestill befolkningsscenario Hög med 2,4 miljoner invånareår 2030.Världsmarknaden styr medförde att marknadskrafternablev starkare än den nationella politiska handlingskraften.Tillväxtkraften i regionen bedömdes i detta scenariobli god men fluktuerande. Det kopplades till befolkningsscenarioBas med 2,1 miljoner invånare år2030.I En delad värld föddes protektionistiska opinioner iUSA och Europa och EU utvecklades i federalistisk riktning.Även detta scenario kopplades till befolkningsscenarioBas med 2,1 miljoner invånare år 2030, menmed mindre flyttningsnetto och högre födelseöverskottän Världsmarknaden styr.I det fjärde scenariot Nationella vägval präglades deglobala satsningarna av försiktighet och EU-samverkankärvade. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige ochStockholmsregionen tappade fart och befolkningenstagnerade. Det kopplades till scenario Låg med 1,8 miljonerinvånare år 2030.SCENARIO LÅG SLOPASUnder våren 1999 inleddes arbetet med att utvecklaolika planalternativ. Under 1998 hade befolkningenökat till 1 783 000 invånare och tillväxten tycktes fortsättai oförminskad takt. Det kunde innebära att befolkningsnivånför scenario Låg 2030 skulle vara uppnåddredan när samrådsunderlaget var klart ett drygt årsenare!Lika mycket resurser kan inte gärna läggas ned på attanalysera alla tänkbara scenarier. Scenarionivåerna Högoch Bas ställde högre krav på beredskap i planeringenjämfört med scenario Låg som i princip innebar nolltillväxt.Befolkningstillväxten följde i stort sett det snabbastescenariot och ingenting pekade mot en snar förändringav detta. En stor befolkningstillväxt ger nämligenen ung befolkning som i sin tur genererar fortsattbefolkningstillväxt. Inför de första analyserna av markanvändningoch trafik, som skulle göras våren 1999,beslöt vi därför att utesluta scenario Låg i det fortsattaarbetet. Detta fick allmänt stöd i styr- och referensgrupperna.Kvar fanns således scenario Bas och Hög, vilketredovisades i Skiss 99 7 som presenterades i juni detta år.BEFOLKNINGEN I MÄLARDALENDet var emellertid inte bara utvecklingen inom länetsom var av intresse. Kommuner och andra organ i Mälardalenutanför länsgränsen betonade i olika sammanhangatt hela Mälardalen borde omfattas av planeringen.En uppfattning som ibland fördes fram från dessahåll var att Stockholmsregionens tillväxt kunde ellerborde styras till övriga delar av Mälardalen. På så sättkunde Storstockholm avlastas från besvärliga flaskhalsproblem,t.ex. inom bostadsförsörjningen och trafiken.Vår övertygelse har nog länge varit att det inte går attstyra befolkningsutvecklingen. Den långsiktiga trendenär att den funktionella Stockholmsregionen växer. Idagär egentligen alla kommuner som gränsar till länet mereller mindre orienterade mot Stockholms bostads- ocharbetsmarknader. Vi ville därför komplettera scenariernaför regionen med någon liknande bedömning avbefolkningsutvecklingen i Mälardalen i övrigt.Vi utgick från en prognos för Mälardalslänen fram till2025 som Inregia hade gjort för SIKA:s räkning. Viskrev sedan fram den till 2030. Både Stockholms ochUppsala län har haft en betydande befolkningstillväxtsedan 1970, medan övriga län i stort sett har stagnerat.Prognosen räknade med en liknande utveckling framöver,men med en något snabbare tillväxt i Södermanlandslän.Som räkneexempel redovisades också ett alternativdär den framtida utvecklingen i Stockholms län enligtscenario Hög skulle fördelas jämnare på de olika länen iMälardalen. I så fall skulle övriga län växa i ungefär dentakt som Stockholms och Uppsala län vuxit hittills.