Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

148DEL 3 – FORMERNAett underlag för beslut om investeringar i till exempeltrafikens infrastruktur. Det finns utarbetade metoderför hur sådana analyser görs i dessa sammanhang. Allaväsentliga konsekvenser – investeringskostnad, restidsvinst,förbättrad trafiksäkerhet, miljövinst – av ett diskuteratinfrastrukturprojekt, till exempel en ny väg elleren ny spårförbindelse, försöker man värdera i ekonomiskatermer. Den sammanlagda nyttan vägs sedan motde sammanlagda kostnaderna.Om nyttan överväger kostnaderna, det vill säganyttokostnadskvoten är över 1,0, är projektet motiveratfrån samhällsekonomisk synpunkt. Om valet står mellanatt inom en begränsad investeringsram välja blandolika projekt bör från samhällsekonomisk synpunkt detprojekt väljas som har högst nyttokostnadskvot.SVÅRT VÄRDERA EFFEKTERMan kan resa flera invändningar mot användningen avsamhällsekonomiska analyser 4 . En vanlig invändninggäller att det är svårt att uppskatta alla effekter av projekteti monetära termer. Det kan gälla befarade miljöeffektermen också förväntade men svåruppskattad stimulansav den ekonomiska utvecklingen.En annan invändning gäller fördelningseffekterna,som normalt inte ingår i beräkningen. Samhällsnyttanoch samhällskostnaden av projektet kan fördela sig påhelt olika grupper i samhället. Kan till exempel små vinstersom stora grupper gör av ett projekt väga upp storaförluster som görs av andra men små grupper? Det finnsinte etablerade metoder för att ge svar på detta. Och hurska man väga de omedelbara effekterna mot dem sominfaller långt in i framtiden. Med det etablerade sättetatt diskontera framtiden får långsiktiga effekter endastobetydlig inverkan i kalkylerna. Genom att ändra diskonteringsräntankan man få helt olika resultat.En post i de samhällsekonomiska bedömningarnautgörs av miljöeffekter. En del av dessa är förhållandevissäkra och beräkningsbara, till exempel miljövinster avrestidsförkortningar. Andra kan vara ytterst svåra attbedöma, till exempel intrång i grönområden eller buller.Det beror inte bara på att effekterna är svåra att kvantifieramonetärt, utan också på att utfallet till stor del berorav hur projekten utformas, något som inte är särskiltväl penetrerat för projekt som kanske ligger 20–30 årfram i tiden.Risker och osäkerheter behandlas sällan av analyserna.Det finns oftast många typer av osäkerheter somgäller beräkningarna, osäkerheter som kan vara så storaatt resultaten som sådana kan ifrågasättas.Samhällsekonomiska analyser görs regelmässigt avprojekt i investeringsplaneringen och inför genomförandetav enskilda projekt, till exempel av SL, Vägverketoch Banverket. Beräkningar av de samhällsekonomiskaeffekterna av en utbyggnad av tvärbanan visade till exempelen nyttokostnadskvot mellan 0,4 och 0,7 för deolika delarna 5 .I samband med regionplanearbetet har analyser skettav olika effekter av alternativa kombinationer av framtidamarkanvändning och trafiknät – delar av den regionalastrukturen. Det kunde därvid vara av intresse attockså genomföra samhällsekonomiska bedömningar avdessa analysresultat.Några fullständiga samhällsekonomiska bedömningarhar dock inte genomförts i regionplanearbetet.Däremot har delar av sådana analyser av olika trafikobjektgenomförts med trafikanalysmodellen T/RIM,till exempel analyser av restidsvinster och beräkning avinvesteringskostnader. Sådana analyser har till stor dell egat bakom valen av olika utbytbara projekt.Regionplaneringen handlar emellertid till stor delinte om enskilda infrastrukturprojekt utan om hela trafiksystem.Samhällsekonomisk analys av trafikinvesteringari en storstad kan emellertid inte göras utan attockså beakta samspelet mellan trafikinfrastruktur ochmarkanvändning. Utbyggnaden av trafikinfrastruktureni en storstadsregion har ofta som väsentligt syfte