Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

146DEL 3 – FORMERNASPREADFör att kunna studera trafiknät och trafikens konsekvensermed trafikanalysmodellen T/RIM behöver mangöra en nedbrytning av befolkning och sysselsättningfrån ISP:s 40 områden till den finare områdesnivå med1240 områden i länet som används av T/RIM. De planalternativsom valts ut för djupare analys behövde därförkonkretiseras med avseende på den mark som användsför bebyggelse och andra ändamål.I tidigare regionplanering, senast i arbetet med Regionplan1991 och vid den revidering av dess grundantagandensom ägde rum 1996, gjordes detta mer ellermindre manuellt. Genom inventering av kända framtidaexploateringsprojekt för bostäder och arbetsplatserunder de närmaste 5–10 åren, kompletterat med kontoretsegen bedömning av ytterligare utbyggnadsområdensom sannolikt skulle förverkligas under de kommande10–30 åren, etablerades en detaljerad databas avutbyggnadsprojekt som kunde hänföras till basområdenoch tidsperioder. Metoden var dock behäftad med flerasvagheter.Till att börja med var metoden ytterst arbetsintensiv,eftersom den förutsatte en manuell inhämtning av datafrån kommunal nivå och en manuell bedömning avdessa. Dessutom var metoden tungrodd, när det gälldeatt pröva olika strukturalternativ som måste kodas manuellt.I det gamla Regionplane- och trafikkontoret medstora personella resurser och lång erfarenhet var dettakanske möjligt. I det mindre beställarkontoret som bildades1993 fanns inte längre dessa personella resurser.Eftersom metoden byggde på primärkommunalauppgifter baserades den på olika kommunala tjänstemänsbedömning av rimliga tätheter och möjligheter iövrigt. Projekt i olika kommuner bedömdes olika. Erfarenhetenvisade att metoden ofta slog fel. De kändaprojekten blev ofta inaktuella samtidigt som tidigareinte kända projekt byggdes ut i stället.Inför RUFS-arbetet behövde vi därför ta fram ettdatorprogram som med GIS-metodik 2 kunde identifieraolika typer av mark som utifrån generellt angivnakriterier kan väntas bebyggas med bostäder och arbetsplatser.Modellen skulle användas för att fördela utprognostiserad befolkning och sysselsättning från kommunnivå(ISP-områdesnivå) till små områden (basområden).Modellen utvecklades av Inregia AB på uppdragav Regionplane- och trafikkontoret och fick namnetSPREAD (Spatial Residential Automated Distribution).SPREAD-modellen består av två olika delar. Den enabygger på GIS-metodik för att identifiera olika typer avmark. Den andra är ett datorprogram som fördelar befolkningoch sysselsättning på de olika marktyperna ochlevererar resultat som indatafiler primärt till trafikmodellenT/RIM.GIS-modellens roll är att ta fram olika kategorier avtillgängliga oexploaterade markytor för bostäder och arbetsplatseroch att koda ytorna i enlighet med en definieradprioritetsordning, som anger i vilken ordningytorna kan tas i anspråk vid fördelningen. Prioritetsordningenbestäms av planerarna enligt den policy somgäller för planalternativet och kan relativt lätt förändrasför att spegla en annan policy. Uppgifter om den befintligabebyggelsen och den obebyggda marken tas frånbland annat den topografiska kartan, fastighetstaxeringsregistretoch Stockholms stads byggnadsregister.Mark som inte bedöms tillgänglig för bebyggelse undantas,till exempel begravningsplatser, områden somär skyddade enligt Miljöbalken, kraftledningar, vägaroch banor. Områden som ligger inom flygbullerzonerförutsätts inte kunna bebyggas med bostäder. En detaljeradklassificering av marktyper var således nödvändig.För att välja vilka marktyper som i första hand bordeexploateras eller förtätas prioriterades olika typer avmark. Mark i nära anslutning till befintliga eller tillkommandestationer i kollektivtrafiksystemet eller inomföreslagna regionala kärnområden gavs till exempel hög