Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

142DEL 3 – FORMERNAalla gånger så lätt. Vi känner alla till att väderleksprognoserpå en eller ett par dagar ofta kan slå fel. På riktigtlång sikt är det sällan meningsfullt att göra prognoser.SCENARIER VISAR MÖJLIGHETERFör att undvika problemen med prognoser kan man istället ta fram ett eller flera scenarier. Det är framtidsbildersom beskriver olika tänkbara framtida utvecklingsförlopp,ofta utan att känna till sannolikheten föratt de faktiskt ska inträffa. Till skillnad mot prognoser ärdet vid scenarier mera självklart att arbeta med flera alternativ.Det är vanligt att sätta fokus på väsentliga drivkrafterför utvecklingen och på kedjor av händelser.Scenarier är ofta användbara för att skapa förberedelseför att kunna hantera olika utvecklingsriktningar iomvärlden. De stimulerar lätt en diskussion om framtidenoch därmed om vilka frågor som är viktigast ochbör prioriteras. I viss utsträckning kan prognosmetoderanvändas för att ta fram kvantitativa scenarier, men oftahandlar det mer om kvalitativa beskrivningar av framtiden.Regionplane- och trafikkontoret har arbetat med scenarierflera gånger under regionplaneprocessen. Scenarioskriften”Den osäkra framtiden” 1995 var det förstastort upplagda och relativt framgångsrikt genomfördascenarioprojektet, som ledde till beslutet året därpå omatt ta fram en regional strategi. Dessa scenarier behandladesåväl händelser i omvärlden som faktorer i regionen.Det var lämpligt den gången, eftersom en del avsyftet var att motivera en efterföljande planeringsprocessoch där sätta fokus på de strategiskt viktiga frågorna.I andra sammanhang är det lämpligare att beskrivaexterna scenarier, som endast beskriver sådantsom inte kan påverkas i planeringen. Någon skarp gränsfinns förstås inte.För att fylla syftet och vara användbara behöver oftastflera distinkt olika scenarier tas fram. Två till fyrascenarier brukar oftast rekommenderas. Fler scenarierleder till svårigheter att få överblick, medan få scenarierkan motverka den medvetenhet om osäkerheten i omvärldensom bör stimuleras. Det är ofta lämpligt att utgåfrån ett eller flera så kallade scenariokors, det vill sägatvå sinsemellan olika polariteter. Snabb eller långsamtillväxt kombinerat med koncentrerad eller utspridd bebyggelseger till exempel förutsättningar för att utvecklafyra sinsemellan olika regionala scenarier.Scenarier behöver vara logiska och trovärdiga, pedagogiskaoch övertygande. Samtidigt bör de åtminstone inågot avseende vara utmanande för att väcka intresse.Liksom vid andra framtidsbilder är det svårt att frigörasig från dagens utveckling. En scenarioförutsättningsom idag ter sig ytterst osannolik kan göra ett scenariomindre trovärdigt även om just detta faktiskt kommeratt inträffa. Ytterst få kunde till exempel några år tidigareförutse murens fall 1989 eller Sovjetunionens upplösning1991. Ett sådant scenario hade varit mycket användbart,men skulle få svårigheter att vinna trovärdighet.VISIONER OCH HOTBILDEREn speciell form av scenarier är en vision. Det är en önskadframtidsbild, om man så vill en uppsättning politiskamål i berättande form. Tanken är att visionen skage ledning för vilka beslut som behöver fattas för att såsmåningom nå visionen. En specialform av vision ärutopin som aldrig kan nås. En annan specialform ärdystopin, eller hotbilden, som kan fungera på motsvarandesätt som visionen, fast omvänt.Regionplane- och trafikkontoret har inte uttryckligenarbetat med visioner eller hotbilder. Ett av scenariernai ”Den osäkra framtiden” – Klyftan – kom dock avmånga att betraktas som en hotbild. Under hösten 1994lät kontoret tillsammans med stadsbyggnadskontoret iStockholm publicera boken 2022 – Fjorton essäer om Stockholmsframtid. Fjorton personer fick i uppdrag att teckna