Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

3.4Metoder och modellerRegionplane- och trafikkontoret arbetar med regionensutveckling på lång sikt, ofta 15–30 år. Liksom alla somarbetar med framtiden behöver vi på olika sätt skaffa ossbilder av framtiden. Det finns en rad mer eller mindreetablerade metoder för att göra detta. Till vår hjälp behövervi också mer eller mindre sofistikerade prognosochmodellverktyg för att skaffa oss dessa bilder. Begreppenär många, och det finns anledning att någotkommentera en del av dem som använts eller diskuteratsi arbetet med den regionala utvecklingsplanen.PROGNOSER ALLTID OSÄKRAPrognoser anger den mest sannolika framtid som går attberäkna med kunskap om hittillsvarande utveckling ochsamband. Den enklaste formen av prognos är en trendframskrivning,som utgår från vad som har hänt utansambandsanalys. Med prognoser är det ofta svårt att förutsetrendbrott.Prognoser är oftast mest relevanta att göra för dennärmaste framtiden. Regionplane- och trafikkontoretgör till exempel sedan länge befolkningsprognoser förde närmaste 5–10 åren, men redan för den perioden visardet sig svårt att göra säkra prognoser. För prognosernagörs som regel ett antal ingångsantaganden. Förbefolkningsprognoser behöver man till exempel göraantaganden om framtida födelsetal, dödlighet och flyttningaroch prognosen gäller inte för andra situationer.Det finns en mängd företeelser i samhället, därorsakssambanden är alltför outforskade eller komplexaför att det ska vara möjligt att göra något så när säkraprognoser. I Regionplan 1958 bedömde man till exempelatt den ekonomiska tillväxten skulle göra att allt flerhushåll skulle få råd att hålla sig med hemmafru. Därförgjorde man prognosen att den kvinnliga förvärvsfrekvensenmed tiden skulle komma att sjunka. Med denkunskap om samband mellan ekonomi och förvärvsarbeteman då hade, kunde man inte med prognoser förutseatt kvinnorna tvärtom skulle komma att delta i förvärvsliveti lika hög grad som männen.Men inte heller inom naturen är prognosmetodiken