Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

138DEL 3 – FORMERNANaturvårdsverket och Boverket. Förutom det innehållsom anges i Miljöbalken skulle förslaget till åtgärdsprograminnehålla beräkningar av de kostnader som deföreslagna åtgärderna medför, samt förslag om vem somska ansvara för genomförandet av olika åtgärder ochbära kostnaderna för dessa. Uppdraget redovisades tillregeringen den 1 juni 2003.Regeringen beslutade den 28 november 2002 att geLänsstyrelsen i Stockholms län uppdraget att ta fram ettåtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen ävenför partiklar. Detta uppdrag skulle avrapporteras senast31 december 2003. Arbete med detta uppdrag bedrevsparallellt och samordnades med kvävedioxiduppdraget.Biltrafiken är den faktor som mest påverkar halterna.Under de senaste decennierna har betydande förbättringarav luftkvaliteten skett. Överskridanden av dygnsnormenför kvävedioxid kan dock befaras bland annatlängs E4 norrut genom Solna och Sollentuna, på E4/E20 söderut genom Stockholm samt på delar av Essingeleden,S:t Eriksgatan och Hornsgatan. På sikt minskarantalet vägavsnitt med risk för överskridanden, mennormen gäller från och med 2006.MILJÖKVALITETSNORMER SKA ”IAKTTAS”Miljökvalitetsnormerna skulle således enligt Miljöbalkeniakttas i regionplaneringen. Vad detta skulleinnebära för RUFS var inte klart. Såväl internationella,nationella, regionala som lokala faktorer bidrar till högavärden, till exempel luftföroreningar från andra länderoch regioner och utsläppsnivån från trafiken i Storstockholmberoende på trafikmängder, hastigheter ochandel tung trafik på de aktuella vägavsnitten. Den enskildafaktor som har störst betydelse för utvädringenoch därmed förekomsten av för hög kvävedioxidhalt ärdock trånga gaturum.De främsta orsakerna till de ökande trafikmängdernaär den växande befolkningen, dess fördelning i regionenoch den ekonomiska utvecklingen. Vissa åtgärder i denregionala utvecklingsplanen kommer att bidra till mindrebiltrafikmängder centralt i regionen, till exempel utbyggnadav kollektivtrafik och av förbifarterna Österledenoch Yttre tvärleden samt rekommendationer om etttätt bebyggelsemönster med närhet till kollektivtrafik.De sammanlagda effekterna av de åtgärder inom trafiksystemetsom ingår i planen skulle också leda till att gekollektivtrafiken bättre konkurrensmöjligheter gentemotbiltrafiken.Ny bebyggelse påverkar trafiken även i andra kommuneroch andra delar av regionen. Även om ett mer perifertbebyggelsemönster skulle bidra till mindre trafikcentralt skulle biltrafiken och utsläppen öka totalt, vilketinte eftersträvas. Trafik och resmönster påverkas ihög grad även av andra faktorer än bebyggelseutvecklingen,till exempel när befolkningsstrukturen ochnäringslivsstrukturen förändras. Befolkningen och ekonominväxer även utan ny bebyggelse. Trafiken påinnerstadsgatorna påverkas endast i försumbar grad avbebyggelse i regionens ytterområden eftersom kapacitetenpå infarterna är begränsad. Att helt bygga bortträngseln eftersträvas inte och är knappast möjligt.Flaskhalsarna fungerar reglerande på trafikmängderna,men bidrar på grund av bilarnas låga och ojämna hastighetertill utsläppen. Möjligheterna att använda detaljplanläggningannat än som ett selektivt styrmedel tordevara mycket begränsade.Utveckling av ny renare teknik för bilmotorer ochbränslen, som syftar till att reducera problemen redanvid källan, är den effektivaste åtgärden för att minskarisken för att miljökvalitetsnormen överskrids. Tänkbaraåtgärder på den regionala nivån är till exempel införandetav trafikinformatik och ekonomiska styrmedel.På den lokala nivån kan till exempel parkeringsregleroch andra föreskrifter samt hastighets- och trafikregleringbidra till att miljökvalitetsnormen uppfylls.