Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

136DEL 3 – FORMERNALinnakivi från konsultfirman SWECO VBB VIAK. Tillsin hjälp bildades en ny referensgrupp bestående av företrädareför såväl sociala, som ekonomiska och miljömässigaperspektiv samt för projektledningen på Regionplane-och trafikkontoret. Dessutom deltog experterfrån SWECO, FFNS, Nutek, Naturvårdsverket,KTH, SCB, Cerum och Socialstyrelsen. Kajsa Bernergårdlämnade Regionplane- och trafikkontoret den1 september 2001 och projektledarskapet övertogs avGöran Johnson. Då var arbetet i huvudsak slutfört, menrapporterna ännu inte färdigskrivna.INDIKATORER PÅ HÅLLBARHETUnder hösten 2000, medan samrådet kring regionplanealternativenpågick, arbetade Regionplane- ochtrafikkontoret med att ta fram regionala hållbarhetsindikatorer,som skulle kunna användas för att bedömaom inriktningsförslagen i RUFS bidrog till en långsiktigthållbar utveckling i Stockholms län. Indikatorernaskulle väljas så att de skulle vara relevanta för den regionalautvecklingsplaneringen, att de lätt kunde försesmed data samt att de skulle spegla fler än en dimensionav begreppet hållbar utveckling. Arbetet med de regionalaindikatorerna utgick från de övergripande målenför regionens utveckling. Med hjälp av indikatorernabeskrevs dagsläget och ett resonemang fördes om möjligheternaatt påverka framtida utveckling.Vid ett seminarium kring hållbar utveckling ochindikatorer i oktober 2000 presenterades arbetet ochmånga synpunkter fördes fram. Flertalet av de indikatorersom togs fram var så kallade fältindikatorer, detvill säga indikatorer som kan användas för uppföljning.Vad som var relevant för att bedöma planförslaget vardock de så kallade planindikatorerna som också går attanvända för att göra prognoser om planens konsekvenser.Under våren 2001 användes indikatorerna vid konsekvensbedömningarav det förslag till RUFS 2001 somhöll på att tas fram och analyseras. Ett flertal planeringsansvarigapå kontoret deltog i arbetet. Det handlade nuom att bedöma samtliga relevanta avsnitt i RUFS, intebara de delar som handlade om den fysiska strukturen.Arbetet i den nya organisationen genomfördes på ettmycket bra och konstruktivt sätt. Den tidigare dragkampenmellan olika intressen tonades ner till förmån för enömsesidig förståelse för det breda helhetsperspektivet.De indikatorer som valdes för den huvudsakliga konsekvensbeskrivningenspeglade de olika avsnitten i RUFSpå ett bra sätt. Samtliga nio inriktningsavsnitt i RUFSkunde beskrivas med åtminstone någon typ av indikator.Helhetsbeskrivningen blev på så sätt betydligt fylligareän samrådsunderlaget.På grund av tidsbrist och att projektledaren slutadepå Regionplane- och trafikkontoret innan utställningenbörjade, uppstod dock en del problem. Mest bråttom vardet att skriva den sammanfattande texten till självaplandokumentet 17 , som skulle behandlas politiskt ochtog mest tid att trycka. Den skrevs därför först. Därefterskrevs texten till den fylligare konsekvensbeskrivningen18 , som också skulle finnas med under utställningen.Först därefter skulle den rapport skrivas som redovisadehela indikatorlistan, underlaget för arbetet. Detblev aldrig gjort, trots att dokumentnamnet redan tagitsupp i olika källhänvisningar. Anledningen till detta varatt rapporten inte bedömdes hålla tillräckligt hög genomgåendekvalitet. De indikatorer som användes förkonsekvensbeskrivningen var visserligen väl definierade,men så var inte fallet genomgående. Eftersom detinte fanns ett omedelbart behov av dessa beslöt vi attskjuta detta arbete på framtiden.Liksom för samrådsunderlaget sammanställde kontoretockså en promemoria som redovisade innebördenav den regionala utvecklingsplanen för de olika regiondelarna19 . Den behandlade fördelningen av bostäder,befolkning, arbetsplatser, transportinfrastruktur och