Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

132DEL 3 – FORMERNAplaneringsarbetets stegvisa uppläggning med analysoch framtagande av omvärldsscenarier, regionala strukturalternativoch planförslag. Förfarandet med konsekvensbedömningarhade bidragit till att tydliggöraarbetsgången i planprocessen. Arbetet hade också gettupphov till tydligare och tidigare ställningstaganden tillprincipiella och strategiska frågor.Det fanns också en del kritiska synpunkter att lyftafram. Man kunde konstatera att det hade varit en fördelom diskussionen om planeringsrelevanta miljöaspekter,målkonflikter och målsamverkan, samt vägval hadekommit igång något tidigare. För mycket tid hade såledesägnats åt sådant som kanske inte kan påverkas avplanen.I promemorian framfördes också uppfattningen attmiljöbedömningen inte tydligt hade integrerats i planprocessen.Det var inte klart hur miljöaspekterna hadepräglat principer, alternativ och förslag. Detta har variten återkommande kritik som har riktats mot regionplanearbetet.Enligt vår bedömning hade i själva verket den strategiskamiljöbedömningen fått en extra stor tyngd genomden formella status den fått genom SAMS-projektetjämfört med de ekonomiska och sociala konsekvensbedömningarna.Kritik borde även kunna riktas mot attdet inte heller var tydligt hur de sociala och ekonomiskaaspekterna hade integrerats i planen.Från ett planeringsteoretiskt perspektiv är det ett relevantkrav att redovisa varför ett alternativ väljes framförett annat – och om det beror på att sociala, ekonomiskaeller miljömässiga faktorer har fått väga tyngst.Det hade kanske låtit sig göras om det hade varit projektledareneller regionplanedirektören som ensammahade fattat beslut om vägval.Men i regionplaneprocessen var många andra parterinblandade. Alternativ och konsekvenser redovisadesunder arbetets gång inte bara i de arbetsgrupper somansvarat för konsekvensbedömningarna utan också iandra referensgrupper med många parter inblandade.Reaktionerna hos alla olika aktörer har fått vägas in därdet långtifrån alltid har varit klart dokumenterat vadsom har varit de tyngsta skälen för olika parter.En tredje kritisk synpunkt gällde den pressade tidplanensom inte gav tillräckligt utrymme för att kvalitetssäkraoch kommunicera resultaten från konsekvensbedömningarna.Här är det bara att konstatera attdet alltid är bra med mera tid, men att tidplanerna inteheller får bli alltför långa. Samtidigt är det naturligt atten process som förutsätter metodutveckling måste få tamer tid än andra processer, där det finns mer etableradearbetssätt.ETT MILJÖMÄSSIGT UTHÅLLIGT TRANSPORTSYSTEM?De första trafikanalyserna hade tydligt visat på tendensernatill en kraftigt ökad biltrafik, som en följd av framföralltbefolkningstillväxten och den ekonomiska utvecklingen,som gav möjlighet till ett ökande bilinnehav.Lika tydligt var att tendensen till sjunkande kollektivtrafikandelarskulle leda till svårigheter att klaramiljömålet. Under hösten 1999 gav vi därför ett uppdragtill en konsultgrupp som objektivt skulle belysaförutsättningarna för att uppnå ett miljömässigt uthålligttransportsystem. Hur ett sådant trafiksystem skulledefinieras fick gruppen själv formulera.Konsultgruppen, som bestod av Transek, TyrénsInfrakonsult och Stockholm Konsult, redovisade successivtsina resultat. Den slutliga rapporten från gruppenpublicerades hösten 2000 15 . Gruppen analyseradede två regionplanealternativen K och P och deras konsekvensermed avseende på miljömålen. Konsultgruppenbedömde tre grupper av miljömål som särskilt intressantaför att finna miljömässig uthållighet:• Begränsa trafikens intrång och störningar i denregionala grönstrukturen