Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

REGIONPLANENS KONSEKVENSER131Under seminarierna kunde också exempel på målkonflikteroch målsamverkan identifieras. Man ansågtill exempel – föga överraskande – att det finns en konfliktmellan att åstadkomma en god tillgänglighet tillarbetsplatser och att minska de interna och externatransporterna. Det är alltså en tydlig konflikt mellan ettsocialt och ekonomiskt mål samt ett miljömål. I regionplanearbetethar strävan att åstadkomma en god tillgänglighettill arbetsplatser tillåtits att väga tungt, vilketsamtidigt kan vara en nackdel från miljösynpunkt.Att sociala och ekonomiska mål i vissa fall tilläts vägatyngre än miljömålen väckte naturligtvis missnöje frånmiljösidan. I februari 2000 reagerade Magnus Nilsson,ordförande i Naturskyddsföreningen i Stockholms län,på nytt med en skrivelse till Regionplane- och trafiknämndensledamöter. Enligt Nilssons bedömningskulle planen bidra till att miljösituationen försämradesi stället för att miljömålen skulle uppnås. Men han berördeinte de negativa konsekvenserna från social ochekonomisk synpunkt om miljömålen tilläts att styra ensamma.Naturskyddsföreningens reaktion var ett exempel påhur partsföreträdare i referensgruppen sökte få ett målområdeatt dominera över de båda andra. Vår syn var attom det fanns målkonflikter måste en avvägning görasmellan åtgärder för att nå de tre målen. Konsekvensernai olika avseenden borde sedan redovisas så tydligt sommöjligt för remissinstanser och beslutsfattare så att dedärefter kunde dra sina slutsatser och antingen tillstyrkaeller avvisa förslaget.Vid seminarierna kunde också konstateras att detförelåg målsamverkan mellan ett antal målområden. Sådanaexempel var mellan en god folkhälsa och att bevaraoch utveckla grönstrukturen samt mellan god tillgänglighettill arbete, utbildning och service samt att minskaenergianvändningen och miljöanpassa transportsystemen.Efter att seminarierna genomförts kunde de bådastrukturalternativen i Regionplan 2000 sammanfattas 11 .Resultaten redovisades också i det tryckta samrådsunderlaget12 .Från miljösynpunkt skulle den mer koncentreradebebyggelsen i alternativ K innebära fördelar eftersomden skulle underlätta en effektiv kollektivtrafikförsörjningoch minska transportarbetet jämfört med alternativP. Ingen nämnvärd del av den regionala grönstrukturenskulle behöva exploateras i något av alternativen,men trycket skulle vara större i alternativ K. Den meromfattande stadsomvandling som alternativ K skulleinnebära kunde medföra svårigheter vid genomförandetoch högre kostnader.Alternativ K skulle sannolikt ge högre tillgänglighetoch även påverka regionens ekonomiska tillväxt ochinternationella konkurrenskraft mer positivt än alternativP. K-alternativet skulle sannolikt också ge bättretillgänglighet till arbetsplatser än P-alternativet för deflesta hushållstyper. Dock skulle K-alternativet kunnainnebära en förstärkt koncentration av kunskapsintensivaarbetsplatser, något som från segregationssynpunktvar negativt.En av rapporterna i det remitterade samrådsunderlaget,Trafiken i Regionplan 2000, behandlade trafiksystemetoch effekterna på resande, trafikutveckling,kapacitetsutnyttjande och tillgänglighet mer ingående.Dessutom ingick en sammanfattning av trafikens miljökonsekvenseri olika avseenden. Effekterna av Regionplan2000 beskrevs även uppdelat för olika delar avregionen i en särskild promemoria 13 .ERFARENHETER AV ATT BEDÖMA KONSEKVENSERNAI en rapport som utarbetades av Anders Hedlund,Tyréns Infrakonsult 14 , sammanfattades i juni 2000 arbetetmed den strategiska miljöbedömningen av samrådsunderlagetRegionplan 2000. I promemorian redovisadespositiva erfarenheter av miljöbedömningsarbetetfram till plansamrådet. Arbetet hade bidragit till