Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

REGIONPLANENS KONSEKVENSER129SOCIALA KONSEKVENSANALYSEREn första ansats till arbetsmodell för sociala konsekvensanalyserpresenterades redan 1997 4 . En teoretiskmodell hade utarbetats av konsultfirman FFNS på uppdragav Tuula Karlsson, Regionplane- och trafikkontoret,men inte visat sig vara så lätt att tillämpa i den praktiskaplaneringen.Olika sociala planeringsunderlag hade också tagitsfram genom åren. Den mest aktuella var en reviderad upplagaav en social atlas 5 där läget i regionen beskrevs medhjälp av nyckeltal för befolkningens sammansättning,utbildning, hälsa med mera på geografiska delområden.Med Skiss 99 som underlag togs en promemoria 6fram där framförallt de sociala problem diskuterades,som var en följd av den inomregionala obalansen. I promemorianförordades en modell som bygger på successivuppföljning av beslut som genomförs. I arbetet medregionplanen krävdes framförallt metoder att teoretisktberäkna sociala effekter av olika åtgärder. Tyvärr konstateradesockså att inarbetade metoder för social ochsamhällsekonomisk planering saknades.För det fortsatta arbetet med att utvärdera de socialakonsekvenserna av de följande planeringsstegen ochav samrådsunderlaget Regionplan 2000 anlitade projektledarenpå Regionplane- och trafikkontoret, TuijaMeisaari-Polsa, konsultföretagen Inregia AB och TemaplanAB. Tillsammans tog de fram analysmetoder somvar användbara och behandlade faktorer som trots alltvar möjliga att prognosticera. Analyserna fokuseradespå välfärdens geografiska fördelning med avseende påtillgänglighet och på boendesegregationen som denkommer till uttryck i bosättningsmönster för olikagrupper.De faktorer som bedömdes vara av betydelse från socialsynpunkt och där sannolika förändringar ansågsmöjliga att beräkna som effekter av regionplanealternativenvar tillgängligheten till arbetsplatser, lokaliseringenav kunskapsintensiva arbetsplatser, de högutbildadesbosättningsmönster samt bosättningsmönstretför olika demografiskt definierade hushållsgrupper.Resultatet av bedömningarna visade att K-alternativetvar överlägset P-alternativet med avseende på dendemografiska segregationen och förbättringar av tillgängligheten,men kunde samtidigt leda till en merojämn fördelning av kunskapsintensiva arbetsplatser.När samrådsunderlaget för RUFS diskuterades i densociala referensgruppen i november 2000 uttrycktes behovav att belysa flera sociala konsekvenser. Ytterligaretvå studier avseende sociala konsekvenser av regionplaneförslageninitierades därför. De publicerades dockförst efter det att samrådstiden löpt ut, och kunde avdetta skäl inte påverka remissutfallet utan bara det fortsattaarbetet.Som en del i ett mer långsiktigt metodutvecklingsarbetegenomfördes en studie av hur hälsokonsekvenserskulle kunna beskrivas på regional nivå 7 . Den genomfördesav med. dr. Gösta Bluhm, på uppdrag av TuijaMeisaari-Polsa. I den studien diskuterades alla fem samrådsdokumenten,inte bara de fysiska aspekterna i Regionplan2000 och i trafikdelen. I rapporten behandladesdock endast konsekvenser för hälsan i generella termeroch några resonemang om effekter av de olika planalternativenfördes inte. Rapporten tillförde därför intenågot ytterligare underlag för ställningstagande till deremitterade förslagen.I den andra studien analyserades konsekvenserna förde äldre 8 . Den genomfördes av ERM Dynamo på uppdragav Tuija Meisaari-Polsa och byggde på diskussionerkring ett antal teman i en så kallad fokusgrupp. Degrundläggande strategierna i RUFS kommenteradesmed avseende på sannolika konsekvenser för de äldre.Dessutom diskuterades de olika strukturalternativenmed avseende på hur de äldres tillgång till närservicekunde påverkas, varvid alternativ P föreföll ge de bästaförutsättningarna.