Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

126DEL 3 – FORMERNAproblem ökar förutsättningarna för att man i olika processerrör sig i rätt riktning.skulle målkonflikter bli tydliga i ett tidigt skede och ledatill successiva justeringar under arbetets gång.STRATEGISK MILJÖBEDÖMNINGKonsekvensbedömningar har skett kontinuerligt underRUFS-processen och resultatet av dessa beskrivs i olikaavseenden i RUFS 2001. Arbetet inleddes hösten 1987när skissen till regional strategi – Stockholmsregionensframtid – sändes på remiss. I skriften fanns en skiss tillprogram för en kommande regionplan, där det angavsatt planen borde innehålla strategiska konsekvensanalyserpå regional nivå.Redan under hösten 1997 utgick vi från att olikaalternativ skulle behöva tas fram under arbetet och attde skulle bli föremål för successiva konsekvensbedömningaroch revideringar. Strategiska konsekvensbedömningaravseende miljön, ekonomin och de sociala förhållandenaskulle utarbetas som en del av processen.Vår principiella syn på de strategiska konsekvensbedömningarnavar att de skulle ske kontinuerligt och successivtpåverka planarbetet. Detta arbete skulle därförbehöva påbörjas redan i program- och alternativgenereringsskedetoch pågå genom hela processen.En av arbetsgrupperna som bildades skulle följa arbetetmed den strategiska miljöbedömningen. Ansvaretför detta fick Berit Pettersson, landskapsarkitekt vidRegionplane- och trafikkontoret. Avsikten var att kontoretskulle arbeta parallellt också med sociala och ekonomiskakonsekvensbedömningar. Det fanns dock betydligtmindre erfarenheter och traditioner av att bedömasociala och ekonomiska konsekvenser av planerän av miljökonsekvenser. När programmet för Regionplan2000 lades fram i augusti 1998 hade programmetför strategisk miljöbedömning därför utvecklats betydligtlängre än på de övriga områdena. I programmet ladesfast att strategiska konsekvensbedömningar skulleingå som en integrerad del i planprocessen. DärigenomMILJÖBEDÖMNING AV PROGRAMMETSom ett första steg i arbetet med den strategiska miljöbedömningenpresenterades också en miljöbedömningav programmet. Den hade tagits fram i samarbete meden arbetsgrupp med representanter för kommuner, regionalaorgan och organisationer. Där konstaterades ivilken utsträckning planprogrammet behandlade väsentligaaspekter av betydelse för miljön globalt och i regionen.Programmet var ju relativt översiktligt till sinkaraktär. Mer konkreta ställningstaganden sköts till senaresteg i processen och miljöeffekterna av den kommandeplanen kunde naturligtvis inte bedömas.Arbetet med att formulera ett program för den strategiskamiljöbedömningen startade tidigt, under 1997,men visade sig ta mer tid i anspråk än beräknat. De inledandeaktiviteterna var sökande och handlade blandannat om att förstå vad en strategisk miljöbedömningskulle kunna vara och hur den skulle kunna införlivas iregionplaneprocessen. Programmet för den strategiskamiljöbedömningen 1 kom att färdigställas först våren1999, mer än ett halvår efter programmet för Regionplan2000.SAMS-PROJEKTETArbetet förutsatte metodutveckling, eftersom det varförsta gången en strategisk miljöbedömning av en regionalplan genomfördes. Metodutvecklingsarbetet skeddei samverkan med Boverket och Naturvårdsverket inomprojektet SAMS 2 , ett delvis EU-finansierat projekt, somsyftar till att utveckla metoder för att förbättra miljöhänsyneni planeringen 3 . Både regionala referensgrupperoch expertgrupper var knutna till arbetet.Under mars 1998 bildades en mindre arbetsgruppsom stöd för arbetet. Gruppen bildades ur miljöreferensgruppenoch i gruppen ingick representanter för