Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

120DEL 3 – FORMERNAÖstersjön. Landstinget har samarbetsavtal med huvudstadsregionernaTallinn, Riga, Vilnius och Warszawa.Det så kallade Partnerskap för tillväxt har slutit etttillväxtavtal med fokus på Östersjöområdet. Partnerskapetbestår av Stockholms läns landsting, KommunförbundetStockholms län, Stockholms stad och Stockholmshandelskammare. Partnerskapets insatser avser iförsta hand IT-kommunikation, miljöexport och miljödriventillväxt samt hälsovård.Ett annat samarbete som varit framgångsrikt är skärgårdssamarbetetmellan Stockholms, Ålands och Åbolandsskärgårdar inom ramen för det nordiska ministerrådetsskärgårdssamarbete. Detta har utvecklats till ettInterregsamarbete.Som nämnts är kommunikationerna avgörande församverkan inom Östersjöområdet. Det gäller flygtrafikenoch sjöfarten, men även väg- och järnvägstrafiken.Inom EU har 14 prioriterade transportprojekt utpekats.Ett av dessa är den så kallade Nordiska triangeln somomfattar transportstråk mellan Nordens huvudstäder.Utvecklingen i Östersjöområdet skapar stora möjlighetertill en ”regionförstoring” österut. Det gäller inomhandel, turism, samarbete inom olika samhällsområdensamt vetenskap och forskning. När de baltiska ländernaoch Polen blivit medlemmar i EU blir samverkansmöjligheternaän större. Möjligheterna till samverkanmed Ryssland kan ta längre tid då dess omställning tilldemokrati och marknadsekonomi verkar vara någotmer komplicerad än i de andra länderna. Men självfalletbör det vara ett mål att även Ryssland ska ingå i det alltmeromfattande och fördjupade samarbetet mellanÖstersjöländerna. En näraliggande fråga som snarastbör kunna lösas är färjeförbindelser mellan Stockholmsregionenoch S:t Petersburg.ÖSTERSJÖOMRÅDET I RUFS-ARBETETDet internationella perspektivet fanns med i det inledandescenarioarbetet 1994–1995. Men det handladei scenario Klyftan mer om ett globalt perspektiv änett Östersjöperspektiv. Avsaknaden av internationellaöverenskommelser ekonomiskt och på miljöområdetbidrog till den negativa utvecklingen på olika områden.I det starkt EU-orienterade scenariot Brobygget beskrevsen stark utveckling i Östersjöområdet, bland annat tackvare utvecklat samarbete och infrastrukturinvesteringar.Även i det tredje scenariot, Odlingen, stabiliserasutvecklingen med ökad handel i närområdet men minskadglobal handel. Alla scenarierna behandlade såledesÖstersjöperspektivet.I strategiskissen Stockholmsregionens framtid 1997handlade en av de tio utpekade strategiska uppgifternaom att främja regionens internationalisering. Där rekommenderadesatt den pågående nätverksuppbyggnadeni Östersjöområdet borde stärkas. Just Östersjöperspektivetbehandlades dock inte mera ingående,utan mera internationaliseringen som sådan. Många remissinstanseruppehöll sig dock vid just Östersjöperspektivetoch man kan gott säga att det där stod mest ifokus. Många uppehöll sig vid Stockholmsregionensstrategiska läge i Östersjöområdet och menade att regionenborde utvecklas som en ”port mot öster”, och attsamverkan i Östersjöområdet därför borde stärkas.Efter samrådet, då antalet strategiskt viktiga frågorminskades från tio till fem, omformulerades också denaktuella strategiska frågan från att handla om internationaliseringenallmänt till att handla om Östersjöfrågornaspecifikt. Med hänsyn till att så kort tid hadeförflutit sedan den östeuropeiska frigörelsen bedömdesÖstersjöfrågorna vara av särskild betydelse under denärmaste åren för Stockholmsregionen. Såväl socialdemokraternasom moderaterna betonade betydelsen avde internationella kontakterna, inte minst inom Östersjöområdet.”Stärk kontakterna inom Östersjöområdet”blev formuleringen i den antagna strategin. Arbetetmed Östersjöfrågorna fullföljdes sedan med att en avde fem rapporterna i samrådsunderlaget till RUFS kom