Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

116DEL 3 – FORMERNA• Planering syftande till bättre integration i ABCstråket•Trafikfrågor – infrastruktur, trafikering och taxor• Arlanda – ett antal frågor kopplade till Arlandasplanering och utveckling•Kompetensförsörjning – bland annat möjlighetertill samverkan och samagerande mellan universitetoch högskolor•Kontakter med näringslivetFler parter avses engageras i processen, särskilt kommunernasom ligger i stråket. Men det finns även andraaktörer som kan komma att inbjudas till ABC-samarbetet.Under hösten 2003 inleddes diskussioner om attäven påbörja samarbete i stråken Stockholm-Västerås,Stockholm-Eskilstuna och Stockholm-Nyköping, så kallatABCU- och ABD-samarbeten.MÄLARDALEN I RUFS 2001Redan i början av 1990-talet etablerades ett samarbeteom de fysiska planeringsfrågorna i Mälardalen. Mälardalsrådetpresenterade strukturskisser för Mälarregionen1993. Strukturskisserna innebar en utvecklingenligt ett enkärnigt, fåkärnigt eller mångkärnigt alternativ1 . Scenarioskriften ”Den osäkra framtiden,” somRegionplane- och trafikkontoret utarbetade 1995, behandladesåväl länet som Mälardalen i sin helhet i detre framtidsscenarierna.I strategiskissen ”Stockholmsregionens framtid”1997 behandlades dock Mälardalsperspektivet ytterstsummariskt. I remissammanställningen ”Debatten omStockholmsregionens framtid” instämde Regionplaneochtrafikkontoret i den berättigade kritik som dettaframkallade hos en del remissinstanser, framförallt medgeografisk hemvist utanför vårt eget län. Kontoret ansågatt sambanden med övriga Mälardalen behövde beskrivastydligare och kontoret avsåg också att i kommanderegionplan utveckla en sådan analys. När plandokumenteni högre grad lyfte fram Mälardalsperspektivettonades också kritiken ned.I de kommande dokumenten i RUFS-processen, programmetför Regionplan 2000 som godkändes år 1998,i samrådsunderlaget år 2000 och i den utställda och antagnaplanen 2001 respektive 2002 redovisades Mälardalsperspektivetmer ingående. I programmet för Regionplan2000, som godkändes år 1998, angavs attregionplaneringen skulle ske i nära kontakt med Mälardalsrådetoch andra aktörer i Mälarregionen. Både isamrådsunderlaget och i den antagna RUFS 2001 redovisadesbefolkningsscenarier för hela Mälarregionen.I den antagna planen pekades också angelägna infrastrukturinvesteringari övriga Mälardalen ut, som är avsärskild betydelse för Stockholmsregionen. Det gjordesmot bakgrund av de prioriteringar som gjorts av Stockholmsberedningen.Behovet av flygplatser med olikafunktioner är en ytterligare fråga i RUFS som ses i ettMälardalsperspektiv.Även om, som nämnts, Mälardalsperspektivet varitmer framträdande i RUFS än i tidigare regionplaneringriktar en del remissinstanser fortfarande kritik mot attRUFS inte i ännu högre grad beaktat hela Mälardalen,utan framförallt koncentrerat sig på Stockholmsregionen.Då regionplaneringen enligt lagen endast avserStockholms län, med den politiska förankringen i landstingsfullmäktige,var det trots allt naturligt att fokuseringenframförallt skedde på Stockholmsregionen.Stockholms läns landsting kan självfallet inte beslutaom åtgärder för övriga Mälardalen. Men i många avseendenhar ändå perspektivet rört hela Mälardalen. Detgäller den alltmer tydliga gemensamma bostads- ocharbetsmarknaden och de konsekvenser denna får förframförallt kommunikationssystemet. Mycket tyder påatt en kommande regional utvecklingsplan i högre gradkommer att omfatta hela Mälardalen.Också sedan RUFS 2001 färdigställts har Region-