Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

114DEL 3 – FORMERNAbostadsförsörjningen i hela regionen positivt.Länsstyrelserna i Stockholm, Uppsala, Västmanland,Örebro och Södermanlands län påvisade i sin rapport”Transportsystemen i Östra Mellansverige” behovet avytterligare investeringar i Mälarregionen för att kunnamöta den framtida tillväxten. Motsvarande bedömningarhar gjorts i RUFS 2001, i rapporten ”Rimligaresurser till Mälardalen”, som tagits fram av Mälardalsrådet,samt inte minst av Stockholmsberedningen.Utbyggnaden av transportsystemet kommer attställa mycket stora finansiella krav. Det gäller investeringari både kollektivtrafiksystemet och i vägnätet.Stockholmsberedningen har i sitt betänkande föreslagitinvesteringar i vägar och järnväg i Mälardalen för omkring97 miljarder kronor. Beredningens utgångspunkthar varit att dessa investeringar är nödvändiga för attåstadkomma en uthållig utveckling av Mälardalen.MÄLARDALSRÅDETEtt alltmer fördjupat samarbete sker inom olika sektoreri Mälardalen. Det gäller såväl samarbete mellankommuner och landsting som samverkan mellan länsstyrelserna.Detta samarbete är givetvis en förutsättningför att få något gemensamt gjort, men det är också enextra styrka till exempel i kontakterna mot statsmakternanär en region kan agera samfällt.Mälardalsrådet, som bildades 1992, är en intresseorganisationmed uppgift att främja utvecklingen avStockholm-Mälarregionen ”till en attraktiv framtidsregioni ett integrerat Europa”. Medlemmarna utgörs avkommuner och landsting i Stockholms, Uppsala, Västmanlands,Södermanlands och Örebro län. Av kommunernai Stockholms län är dock endast hälften (13)medlemmar i rådet.Rådet fungerar som ett forum för informationsutbyteoch diskussioner mellan olika aktörer. En stor delav rådets arbete sker i form av nätverkssamverkan mellanrådets medlemmar, tillsammans med universitetoch högskolor, olika myndigheter, organisationer ochmed näringslivet.Under styrelsen finns fyra utskott som arbetar mednäringsliv och FoU, planering och trafik, kultur och turismsamt miljö. Utskottet för planering och trafik hartagit fram rapporten ”Rimliga resurser till Mälardalen”(RIM). Tankar finns att ta fram en utvecklingsplan somomfattar hela Mälardalen, men frågan är dock vem somskulle vara huvudman för detta arbete.Hittills har Mälardalsrådet mest fungerat som ett”diskussionsforum”. Huruvida rådet i framtiden kommeratt ges mer konkreta, handfasta uppgifter är i dagslägetsvårt att bedöma. Regionförstoringen kräver institutionellaförutsättningar. Ett alternativ till dagensorganisationsform, som en ideell förening med ett antalkommuner och landsting som medlemmar, kunde varaatt Mälardalsrådet som bas har de nya regionala samverkansorgan,som successivt skapas i de olika länen.TÅG I MÄLARDALENRedan på 1960-talet fördes en diskussion om att utvecklaMälardalsområdet till en mer sammanhållen arbetsmarknadsregionsammanbunden genom en snabbjärnvägstrafik. Regionplaneskissen 1966 innehöll tillexempel en mälardalsstruktur med denna inriktning.Tankarna tog sig mer konkreta uttryck först underslutet av 1980-talet, då ett antal kommuner och landstinggick samman för att få till stånd utbyggnader avjärnvägarna norr och söder om Mälaren. Det skeddegenom bolagen Mälarbanans intressenter AB (MIAB)på norra sidan inklusive sträckan till Örebro, respektiveSvealandsbanan AB för den södra banan Södertälje-Arboga (Valskog). I samband med Dennisförhandlingarnaföreslogs att trafikhuvudmännen i Mälardalentillsammans skulle utreda förutsättningarna för ett gemensamtansvar för trafikeringen. Trafikhuvudmänneni Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlandslän bildade utredningsbolaget Tåg i Mälardalen