Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

FÖRANKRINGEN105ett svårlöst problem, som delvis hänger samman medavinstitutionaliseringen inom psykiatrin.Ett särskilt ungdomsprojekt skapades, där ungdomarengagerades och framförde sina värderingar och attityder.Jämställdhetsfrågorna var också ett område som särskiltuppmärksammades i den sociala referensgruppen.En viktig jämlikhetsfråga utgör hälsan hos olika befolkningskategorier.Hälsoutvecklingen är beroende avlivsstil (rökning, alkohol, kostvanor, övervikt och fysiskinaktivitet), levnadsfaktorer (avsaknad av socialt stöd,otrygghet, arbetslöshet och fattigdom) och fysisk miljö(luftföroreningar, buller och dåligt inomhusklimat).Genom hälsokonsekvensbeskrivningar (HKB) kundeenligt referensgruppen hälsoaspekter uppmärksammas.Målet borde vara både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.För att beskriva den sociala situationen och förändringarnaredovisades en ”social atlas”, som hade utarbetatsav Regionplane- och trafikkontoret. En undersökningom olika områdens sociala utsatthet genomfördesför att mäta om segregationen har ökat eller minskatsedan mitten av 1980-talet. Även benchmarking utnyttjadesför att belysa sociala skillnader och likheter mellanolika storstadsregioner.När arbetet med den regionala strategin redovisadesi den sociala referensgruppen i februari 1997 följde enganska livlig diskussion. Välfärdsbegreppet som sådantvar i fokus för diskussionen, men den gav i övrigt fögavägledning för arbetet.När strategiskissen presenterades i den sociala referensgruppeni september 1997, ansåg många att de socialafrågorna kommit bort för mycket. Särskilt saknademan integrationsperspektivet. I den regionala strateginsom omarbetades efter samrådet hösten 1998 och isamrådsunderlagt till RUFS våren 2000, kom integrationsfrågornaatt ingå i en av de fem prioriterade huvudfrågorna”Ekonomisk tillväxt, förnyelse och integration”.Den invandrade befolkningens integration påarbetsmarknaden sattes i fokus. I den färdiga planen,RUFS 2001, behandlas ”Integration och invandring”i ett av de nio insatsområdena.I utvärderingen av RUFS-processen 2 framhöll någraav de intervjuade att det sociala perspektivet behövdeförstärkas i RUFS. En orsak till att de sociala frågornainte fått en mer framträdande plats ansågs vara att de ärpolitiskt laddade och inte heller har tillhört Regionplane-och trafikkontorets kärnområde. Metoder inomområdet tar också tid att utveckla. De ämnesområdensom speciellt fördes fram i utvärderingen var bostadsfrågan,integration och utbildning. Alla dessa områdenhade dock givits en central plats i RUFS.MILJÖREFERENSGRUPPENI miljöreferensgruppen ingick representanter för tiokommuner, ABC-åkarna, KSL, Naturskyddsföreningen,Naturvårdsverket, Stockholm Vatten AB, länsstyrelsen,STOSEB, Systemekologiska institutionen vidStockholms universitet, Miljömedicinska enheten inomlandstinget, Motormännen, LRF samt Handelskammaren,totalt 27 personer. Gruppen hade hållit 22 mötenfrån starten i februari 1996 till mars 2002. Därefter ersattesmiljöreferensgruppen av andra former för dialogkring specifika miljöfrågor, till exempel kring den regionalagrönstrukturen och kring vattenfrågorna.Ordförande och sammanhållande kraft i miljöreferensgruppenhar växlat genom åren. Ordförande underde första åren var regionplanedirektören med Berit Petterssonsom initiativtagare och sammanhållande krafttill sommaren 1998. Från hösten 1999 var Kajsa Bernergårdoch sedan 2002 Katarina Fehler ordförande ochinitierande i gruppen.Huvudsaklig uppgift för miljöreferensgruppen varatt lyfta fram strategiska och långsiktiga miljöfrågor förregionen. En livlig debatt rådde inledningsvis om miljöfrågornaskulle ses som drivkraft eller hinder för utvecklingoch tillväxt. Genom åren har arbetet mer kommit