Livsmedelsproduktionen vid nedfall av radioaktiva ämnen

Livsmedelsproduktionenvid nedfall avradioaktiva ämnen

FörordNedfall av radioaktiva ämnen är en av de påfrestningar för vilka Sveriges regeringoch riksdag anser att det bör finnas en särskilt hög beredskapsambition.Tjernobylolyckan 1986 visade att det är särskilt viktigt att det finns en god beredskapinom jordbruket, rennäringen och livsmedelsproduktionen. Beredskapen syftartill att begränsa de hälsofarliga konsekvenserna av radioaktivt nedfall för konsumenternasamt ekonomiska och andra konsekvenser för näringen.Den här skriften vänder sig i första hand till alla som deltar i arbetet med att skapaoch upprätthålla denna beredskap och till alla aktörer vid ett inträffat nedfall avradioaktiva ämnen. Det kan till exempel vara personer vid myndigheter, livsmedelsföretag,näringslivets organisationer eller forskningsinstitutioner. Personer inomjordbruks- och livsmedelssektorn måste samarbeta med strålskyddsexperter bådevid en eventuell kärnenergiolycka och i beredskapsplaneringen. En gemensamkunskapsgrund underlättar samarbetet och ger en samstämmig syn på konsekvenseroch val av motåtgärder.Skriften är också användbar för allmänhet och media. Som konsumenter har viintresse av hur livsmedelsproduktionen och livsmedelssäkerheten påverkas vidnedfall av radioaktiva ämnen. Det finns också ett allmänt intresse för frågor somrör användning av kärnkraft.Skriften har arbetats fram under ledning av Försvarets forskningsanstalt (FOA 1 ) isamarbete med Försvarshögskolan, Jordbruksverket, Lantbruksuniversitetet, Livsmedelsverketoch Strålskyddsinstitutet. Den är en del i projektet ”Livsmedelsproduktionvid nedfall av radioaktiva ämnen”, som FOA drivit 1997-2000 tillsammansmed de nämnda myndigheterna på uppdrag av Jordbruksverket.När det gäller stråldoser och dess effekter är skriften begränsad till den bestrålningsom konsumenter kan utsättas för genom föda och den bestrålning från markensom jordbrukare kan utsättas för i sin yrkesverksamhet.Skriften behandlar effekter av joniserande strålning med fokus på radioaktivt nedfallefter en kärnenergiolycka. Den som vill ha fördjupad information finner litteraturhänvisningari slutet av skriften. Där finns också postadresser, e-postadresseroch webbadresser till de medverkande myndigheterna. Den som vill veta mer omandra effekter, som uppkommer vid användning av kärnvapen, hänvisas till skriften”FOA orienterar om kärnvapen”, nr 15, 1990.1Fr.o.m. 1 jan. 2001 har FOA:s roll övertagits av det nybildade Totalförsvarets forskningsinstitut(FOI).

Livsmedelsproduktionen vid nedfall avradioaktiva ämnenINNEHÅLLFörordDel I Tjernobylolyckan – en väckarklocka1 Lärdomar av Tjernobylolyckan _______________________________________________________ 62 Roller och beredskap _______________________________________________________________ 93 Behov av information _____________________________________________________________ 124 Om det händer igen ______________________________________________________________ 16Del II Strålning och nedfall5 Joniserande strålning och hur den uppkommer ________________________________________ 196 Strålningens effekter på människa __________________________________________________ 247 Nedfallets karaktär _______________________________________________________________ 27Del III Nedfallets konsekvenser8 Sveriges jordbruk och rennäring. Konsumtion av livsmedel _______________________________ 359 Överföring av radioaktiva ämnen till livsmedel _________________________________________ 4010 Faktorer som påverkar överföring av radioaktiva ämnen inom jordbruket __________________ 5011 Psykosociala och arbetsmiljörelaterade konsekvenser samt ekonomiska frågor ______________ 57Del IV Gränsvärden och motåtgärder12 Gränsvärden för livsmedel ________________________________________________________ 6313 Motåtgärder inom växtodling _____________________________________________________ 6614 Motåtgärder inom husdjursskötsel (inkl. bete och vallodling) och rennäring ________________ 7115 Motåtgärder i livsmedelsindustrin __________________________________________________ 7816 Motåtgärder i hushållen __________________________________________________________ 8217 Handlingsstrategier ______________________________________________________________ 84Litteratur _________________________________________________________________________ 90Redaktörer: Kurt Persson, FOI och Jan Preuthun, JordbruksverketRedaktionskommitté: Ronny Bergman (FOI), Kurt Persson (FOI), Jan Preuthun, (Jordbruksverket)och Kettil Svensson (Livsmedelsverket)Författare: Inger Andersson (SLU), Ronny Bergman (FOI), Ann Enander (FHS), Robert Finck (SSI),Karl Johan Johanson (SLU), Torbjörn Nylén (FOI), Jan Preuthun (Jordbruksverket), Klas Rosén (SLU),Björn Sandström (FOI), Kettil Svensson (Livsmedelsverket) och Thomas Ulvsand (FOI)Teckningar och diagram: Per Thornéus, PictoformLayout: Lars Broman, FOI Tryck: Edita Västra Aros AB april 2002Ett varmt tack till Åke Eriksson, Enok Haak och Hans Lönsjö, tidigare medarbetare vid SLU i Uppsala, förvärdefulla synpunkter under arbetet med denna skrift. Ett varmt tack också till Inger Andersson, SLU,Alnarp för omfattande granskning av materialet, till Stig Andersson, SLU, Alnarp för omslagsbild ochandra fotografier i skriften samt till Ringhals Kärnkraftverk och Sveriges meteorologiska och hydrologiskainstitut för hjälp med viktiga illustrationer.3

KirunaLuleåUmeåÖstersundSundsvallMoraGävleVästeråsÖrebroStockholmGöteborgCesium-137MarkbeläggningKilobecquerel perkvadratmeter (kBq/m 2 )Mer än 70Växjö40-7010-403-10Mindre än 3MalmöKartan är baserad på SGAB:sflygmätningar och visarsituationen den19 september 1986.Det radioaktiva nedfallet av cesium-137 i Sverige efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl den 26 april1986. Kartan är baserad på SGAB:s flygmätningar och visar situationen den 19 september 1986.De stora lokala variationerna i nedfallet berodde huvudsakligen på hur mycket det regnade när detradioaktiva molnet passerade. Kartan återgiven efter Vår Föda 3/96.4

1 Lärdomar av Tjernobylolyckan• En god beredskap behövs(kap. 2).• Informationen får tidigt storbetydelse (kap. 3).• Sverige kan drabbas även omolyckan sker långt borta(kap. 4).• Cancer - den allvarligastekonsekvensen (kap. 5-6).• Den första tiden dominerasriskbilden av radioaktiv jodoch därefter av radioaktivtcesium och eventuellt ävenstrontium (kap. 7).• Långvariga problem kanuppstå för jordbruk, rennäring,jakt och insjöfiske (kap.9).• Nedfallets konsekvensermåste kunna bedömas medhänsyn till aktuell tidpunktunder året för olika grödorm.m. (kap. 8-11).• Gränsvärden, dvs. högstaacceptabla halter i salufördalivsmedel, måste vara förberedda(kap. 12).• Det finns motåtgärder (kap.13-16).• En förvarningstid bör utnyttjasför att minska konsekvenserna(kap. 17).• Nedfallssituationen måstekunna klarläggas så snabbtsom möjligt och handlingsstrategiervara förberedda(kap. 17).Vi kan drabbas även omolyckan sker långt bortaTidigare olyckor visade att detradioaktiva nedfallet kan drabbaområdet nära den havererade reaktorn.Det var dock först genomTjernobylolyckan år 1986som vi allmänt insåg att Sverigei större omfattning kan få nedfalläven från en reaktor som liggerlångt borta. Nedfallet kandrabba alla delar av landet. Engod beredskap behövs därföröverallt.Förvarningens betydelseInte förrän Sverige drabbadesblev vi medvetna om Tjernobylolyckan.Vi fick ingenmöjlighet att i förväg anpassaoss till ett förväntat nedfall. Omdet hade funnits ett förvarningsskede,dvs. att vi en tid före nedfalletfått kännedom om utsläppet,hade denna tid kunnat utnyttjasför att minska sårbarheten- i jordbruket t.ex. genomatt inte låta djuren vara ute påbete.Det har byggts upp ett systemmed internationella och bilateralaavtal om informationsutbyteinklusive tidig varning.Förhoppningsvis får vi därför iframtiden besked om eventuellaproblem, t.ex. med elförsörjningen,som skulle kunna ledatill ett haveri och ett utsläpp avradioaktiva ämnen.Behov av informationJoniserande strålning från radioaktivaämnen kan inte uppfattasav något av våra fem sinnen- den syns inte, hörs inte,känns inte, smakar inte och luktarinte. Medborgarna är därförhänvisade till myndigheter, medierm.fl., som mäter och analyserarnedfallet samt förmedlarinformation.Hanteringen i Sverige av Tjernobylolyckanbeskrivs ofta tillstor del som en informationskris.Informationsbehovet varnärmast omättligt bland allmänheten.Bristen på kunskapvar stor inte bara hos allmänhetenutan också hos myndigheteroch media. Budskapen vardärför många gånger otydliga,obegripliga och motstridiga.Svåra tolkningssituationer uppstod.6Snabb kartläggning avnedfallssituationenNär en ”restriktion” har införts,t.ex. en rekommendation omatt mjölkkor inte bör hållas påbete utan istället vara installade,så uppstår frågan om när restriktionenkan hävas (t.ex. när friklassningav bete kan ske).För att häva en restriktion krävsmätresultat som visar att nedfalleti ett visst geografiskt områdeinte är så omfattande ochinte av en sådan karaktär attfortsatta restriktioner kan behövas.När det gäller livsmedelmåste man dessutom ha kännedomom graden av överföringav radioaktiva ämnen i näringskedjorna,t.ex. från betesgräs tillmjölk.Efter Tjernobylolyckan har därförmätberedskapen förbättrats,så att man så snabbt som möjligtska få veta mängden av olikaradioaktiva ämnen i nedfallet.Även möjligheterna att ta proveroch analysera dem har förbättrats,främst beträffandegräsprover och mjölkprover,och att dra slutsatser om överföringenav radioaktiva ämneni näringskedjor. Kan man slippa

Datum860428Datum860429Datum860430Datum860501Datum860502Datum860503Datum860504DepositionCs-137 kBq/m 2Figur 1.1 Hur radioaktivaämnen från Tjernobylspreds med vindarna tillSkandinavien och andradelar av Europa. Simuleringmed dataprogrammetMATCH avutsläppet från Tjernobyl förtiden 28 april - 4 maj1986. Källa: SMHI.7

Fast mätutrustning övervakarkontinuerligt strålnivån på ett40-tal platser i landet och ”slårlarm” vid förhöjda värden. I tvåtill fyra fasta mätpunkter i varjekommun genomförs mätningarvar sjunde månad (kap. 7). Därigenomfår man kunskap omden naturliga bakgrundsstrålningenoch hur den varierarunder året. Det blir då möjligtatt efter ett nedfall kunna observeraäven relativt små ökningar.KunskapMätresultaten visar den uppkomnasituationen. Sedan gällerdet att kunna förutse konsekvensernaför t.ex. jordbruketoch livsmedelsindustrin samtatt vid behov kunna vidta åtgärderför att begränsa konsekvenserna.För detta behövs kunskap somforskningen kan generera omexempelvis:• direktdeponering av olikaradioaktiva ämnen på beteoch andra grödor samt självrening(avtvättning genomregn, borttransport medvind m.m.) av radioaktivaämnen på växter under denförsta tiden efter nedfall(kap. 7)• rotupptag i olika grödor påolika jordarter m.m. (kap.10)• kostens sammansättning(kap. 8)• överföringen av radioaktivaämnen i näringskedjor (kap.9-10)• effekten av olika nedfallstidpunkterunder året (kap.10) samt om• olika motåtgärders effektoch kostnad (kap. 13-16).Den kunskap som byggs uppinom kärnenergiberedskapenkan naturligtvis också utnyttjasom kärnvapen kommer till användningvid ett krig.InformationsförberedelserKunskapen är också en förutsättningför att kunna informerabl.a. konsumenter. Kravet påinformation blir förmodligenstort även om just Sverige inteskulle komma att drabbas såmycket av ett nedfall (kap. 3).Det är viktigt att snabbt kunnainformera media och följaktligenatt även kunna organiseraexempelvis upplysningscentraler.Det är en fördel om myndigheternahar förberett ”svarenpå de hundra vanligaste frågorna”.Man bör även ha en godförmåga att kunna formuleramotiven för olika åtgärder ochför de förändringar av gränsvärdensom kan bli aktuella.BeredskapsorganisationEn förutsättning för att myndigheteroch andra ska kunnaagera och vidta konsekvensbegränsandeåtgärder är naturligtvisäven att man har en förmågaatt vidta beredskapshöjandeåtgärder, dvs. att snabbtkunna anpassa organisationenoch dess insatser till den uppkomnasituationen.Oklarheter får inte råda om rollfördelningenmellan olika aktöreroch om målen för verksamheten- inte heller om juridiskaaspekter (skadestånd m.m.) vidanvändning av olika åtgärder.Att på bästa sätt anpassa valetav åtgärder till den aktuella situationenkommer att vara såkrävande att något utrymmeinte finns för sådana oklarheter.11Handlingsstrategier ochövningarHar vi kunskapen har vi ocksåfått förutsättningar att förutsede problem som kan uppkommaefter ett nedfall och att angehandlingsstrategier. Tillämpningenövas i samarbete mellanbl.a. sektorsansvariga myndigheter(t.ex. Jordbruksverket ochLivsmedelsverket), områdesansvarigamyndigheter (t.ex.länsstyrelser), näringsliv (t.ex.jordbrukets och livsmedelsindustrinsorganisationer) ocholika länder.Eftersom ett nedfall av radioaktivaämnen inte ”respekterar”nationsgränserna är det väsentligtatt försöka finna gemensammahandlingsstrategier intebara t.ex. mellan sektorsansvarigaoch områdesansvarigamyndigheter utan också medvåra grannländer. Man bör åtminstonekunna motivera skillnadernai de olika länderna föratt undvika något som uppfattassom s.k. dubbla budskap.Genom övningar blir varje aktörmera medveten om nedfalletskonsekvenser, den rollvederbörande har och vilkenkunskap som kan behövas föratt kunna hantera situationen.Dessutom förbättras förmåganatt kunna hantera osäkerheteroch att trots osäkerheternakunna fatta de nödvändiga besluten.

3 Behov av informationInformation i samband medsvåra påfrestningar påsamhälletInformation har stor betydelsevid olyckor och andra svåra påfrestningarpå samhället. Analyserav händelser som drabbatSverige under senare år, såsomförlisningen av M/S Estonia,giftutsläppen i samband medtunnelbygget genom Hallandsåseneller branden vid Makedoniskaföreningen i Göteborg,har gång på gång lyft fram informationensbetydelse för hanterandeav situationen. Ett tillförlitligtoch effektivt informationsflödemellan och inommyndigheter är nödvändigt föratt olika aktörer ska kunna samverkaoch koordinera beslut ochageranden. Förutsättningarnaför drabbade människor attklara en svår påfrestning ökarom de får information som hjälperdem att tolka situationenoch värdera egna handlingsmöjligheter.Myndigheter kan ibland tvekaatt lämna ut information därföratt man befarar att den kanväcka oro. Forskning har dockvisat att rädslan för att skapapanik är i regel orealistisk. Detär oftare upplevd brist på informationsom är det mest oroande.Att medvetet dölja uppgifterkan dessutom bli förödandeför förtroendet.Varje kris- eller hotsituation äri någon mån unik. Att exakt förutsägahur människor kommeratt reagera och vilken typ av informationsom kommer att efterfrågasär därför omöjligt. Ensituation med nedfall av radioaktivaämnen kan dock sägasställa särskilt stora krav på godinformation. För det första ärkunskapen om strålning ochdess effekter bristfällig hosmånga. För det andra skiljer siginformationsbehoven hos olikagrupper, vilket kan vara svårt attklargöra och tillgodose. Entredje aspekt är att vissa budskapsom behöver förmedlas isamband med ett radioaktivtnedfall kan vara svåra att entydigtförklara och motivera.Information i samband medTjernobylolyckanHanteringen av Tjernobylolyckani Sverige har beskrivitssom till stor del en informationskris.Det faktum att denenskilde inte kunde bedöma ellerhantera hotet medförde attmedborgarna var hänvisade tilllandets expertmyndigheter, sakkunnigaoch medier. Myndigheterställdes således inför ensvårbemästrad informationsuppgift.Ett problem var heltFigur 3.1 Demonstrationer utanför Livsmedelsverket inför styrelsemöte då beslut om gränsvärde för livsmedel skulletas. Foto: Livsmedelsverket.12

enkelt att svara upp emot detenorma behovet av informationfrån olika håll, samtidigt somden egna osäkerheten hos olikamyndigheter var stor. Andraproblem var svårigheterna attformulera tydliga budskap samtatt anpassa informationen tilllokala förhållanden.Informationsproblematiken isamband med Tjernobylolyckanhar analyserats i ett fler-strålningKänns inte!att bilda sig en uppfattning omatt något har inträffat, hur allvarligtdet är, var hotet finns ochhur länge det kvarstår. Det finnsingen tydlig tidpunkt när människorsjälva kan konstatera attdet värsta är över. Alla dessa faktorerbidrar till att skapa en situationpräglad av osäkerhetsom är särskilt svår att struktureraoch därmed även att hantera.Figur 3.2 De fem sinnenas oförmåga att registrera joniserande strålning.tal rapporter. Sedan dess haräven kriskommunikation i bredarebemärkelse uppmärksammatsoch utvecklats i olika arbeten.Tillsammans bildar dessarapporter och utredningar envärdefull referensbas för hanterandeav informationsfrågor isamband med olika typer av påfrestningarpå samhället. Krisinformationska bland annatvara begriplig, relevant, entydigoch målgruppsanpassad för attvara effektiv.Information omstrålningsriskerJoniserande strålning kan inteuppfattas med något av våra sinnen(fig. 3.2). Den enskildamänniskan är beroende av attfå tillgång till mätresultat ochandra typer av information förSyns inte!Luktar inte!Smakar inte!Informationsuppgiften försvårasav att kunskapen om strålningensegenskaper i allmänhetär låg, samtidigt som det kanfinnas felaktiga föreställningarom riskerna förknippade medstrålning. Felaktiga uttalandeni media av självutnämnda experterkan bidra till att underblåsamissförstånden. Det ärsvårt för den enskilde att vetavilka uppgifter han eller honkan lita på.Samtidigt som det kan finnasmissuppfattningar om riskernaär det även generellt så att experteroch lekmän tenderar attuppfatta risker på olika sätt.Experter använder sig oftast avtekniska beskrivningar av risker.Riskuppfattningen hos en lekmanpåverkas däremot även avandra aspekter förknippade13Hörs inte!med riskkällan. Det har t.ex.betydelse om risken upplevssom frivillig eller inte, kontrollerbareller inte och vilken typav konsekvenser som en inträffadhändelse kan tänkas leda till.Riskupplevelsen förstärks omrisken uppfattas som ofrivillig,svår att kontrollera och medkonsekvenser som kan sträckasig långt fram i tiden.Att förklara riskerna kan varasvårt. Ett sätt kan vara att jämförastrålningsrisker med riskersom är mer kända. Man bördock vara försiktig vid val avreferensrisker, eftersom experteroch lekmän kan uppfatta dessapå olika sätt. Risker som användssom jämförelser bör därförockså vara av teknisk naturoch ofrivilliga, t.ex. bekämpningsmedelsresteri livsmedeleller luftföroreningar.Skilda behov hos olikagrupperInformationsbehoven skiljer sigmellan olika grupper. Konsumenterhar vissa frågor medanlantbrukare och livsmedelsproducenterhar andra frågoroch behov. Inom dessa grupperkan det dessutom förekommabetydande variationer i hurmänniskor uppfattat situationen,vilka informationskällor delitar på och hur villiga de är attvidta olika åtgärder.Myndigheter anlägger lätt ettmakroperspektiv och ser tillhelheten, medan den enskildamänniskan ser situationen utifrånsin personliga synvinkel.Detta innebär att man kan hahelt olika uppfattningar omvilka problem som är de viktigaste.När det gäller information prioriterasi regel att komma ut med

snabba och korrekta upplysningar.Det har dock visat sigviktigt att skapa tvåvägskommunikationså att det även finnsett informationsflöde in tillmyndigheter och berörda organisationer.Kunskap om hurmänniskor ser på situationenoch vilka behov de har behövsför att kunna utforma och anpassabudskapen. Efter Tjernobylolyckanlämnade lantbruksnämnderoch lokala föreningarinom Lantbrukarnas riksförbundviktig information omlantbrukarnas olika behov tillmyndigheterna.Komplexa budskapDet faktum att olika grupperhar skilda behov i en krissituationkan skapa problem i utformandetav informationen. I sambandmed händelserna kringtunnelbygget i Hallandsåsenuppstod till exempel ett problemför Båstad kommun att gesaklig riskinformation till deegna drabbade medborgarna,men samtidigt undvika att andrainom och utom landet pågrund av en omotiverad rädslaskulle avvisa produkter frånområdet. På liknande sätt kanbehovet av att motivera lantbrukaretill att vidta kraftfulla åtgärderför att bibehålla mjölkenskvalitet komma i konfliktmed information avsedd attlugna oroliga konsumenter. Informationsom utformas medolika syften kan lätt uppfattassom dubbla budskap.En annan källa till problem kanvara val av utgångspunkt föråtgärder. Vissa rekommendationerbaseras på bedömning avrisken för den enskilde, denpersonliga risken, medan andraåtgärder vidtas med hänsyn tillden kollektiva risken för en helgrupp eller för befolkningen.För den enskilde kan det varasvårt att förstå varför exempelvishalten av radioaktiva ämneni förorenad mjölk inte bör minskasgenom spädning med annanmjölk. Förståelsen för behov avolika åtgärder minskar ocksåom myndigheter kommer mednya föreskrifter eller gränsvärdenutan att ge tillräckligförklaring till varför detta sker.Figur 3.3 Dubbla budskap beträffande vad man kunde äta och inte äta leddetill konsumentoro och minskat myndighetsförtroende. Foto: Livsmedelsverket.14Effekter av informationI samband med Tjernobylolyckangjordes vissa försök attförbättra allmänhetens kunskaperom effekterna av en kärnenergiolycka.I november 1986distribuerades en broschyr medtiteln ”Efter Tjernobyl” tillsamtliga svenska hushåll. Broschyrenskulle ge en saklig beskrivningav orsakerna till ochverkningarna av det radioaktivanedfallet i Sverige.En utvärdering av hur broschyrentagits emot av allmänheten

genomfördes. I den studie somgjordes ingick frågor av kunskapskaraktär.Av resultatenframgår att endast ett fåtal kändetill i vilka enheter stråldosermäts, medan däremot cirkahälften av de tillfrågade kändetill att högsta tillåtna halten avradioaktiva ämnen i livsmedelvar 300 becquerel (Bq) cesiumper kilogram eller per liter livsmedel.Svaren skilde sig intenämnvärt före respektive efterutdelning av broschyren, ellerens mellan de som angav att defaktiskt hade läst broschyrenoch de som inte hade läst den.En kritik som framförts motförsöken att kartlägga allmänhetenskunskaper om joniserandestrålning i samband medTjernobyl har gällt relevansen iolika frågor som ställts. Attkunna återge fakta om begreppoch siffror utgör ett mått påkunskaper. Viktigare i sammanhangetär dock kanske att förståvilka föreställningar människorhar om strålning och hurinformation kan påverka derasagerande.Uppföljningar hos olika grupperefter Tjernobylolyckan tyderpå att informationen harhaft betydelse vad gäller människorsanvändning av livsmedeli radioaktivt förorenade områden.En studie av män ochkvinnor i jägarfamiljer har exempelvisvisat att risken för egendel skattades som högre blanddem som bodde i områden medhögre markbeläggning, samt attde också vidtagit större förändringari dagliga vanor och hanteringav livsmedel.InformationskanalerDet är viktigt att ta initiativ tillinformation. Människor är idagutsatta för ett flöde av informationfrån många olika kanaler.En analys av myndighetsinformationi lokala etermedierefter Tjernobyl visade att problemetför centrala myndighetervar inte i första hand att fåut information, utan snarare attdenna information fick konkurrensfrån och ibland motsadesav andra aktörer. Med den utvecklingav informationsteknologinsom skett under detsenaste decenniet torde konkurrensenvara betydligt hårdareidag.En aspekt av krisinformationsom lyfts fram alltmer i senareforskning är förtroende och tilltrotill olika källor. Forskaremenar att förtroende tar lång tidatt bygga upp, men kan raserassnabbt. Information värderas iförhållande till hur man uppfattarsändaren och sändarenssyften. Det är värt att notera attinformation inte förmedlas enbartgenom skrift eller meddelanden,utan även via handlingar.Handlingar från myndigheterssida kan förmedla enattityd eller inställning som gerett tydligt budskap. Handlingarsom tolkas såsom tecken pånonchalans eller ointresse kanförsvåra kommunikationen.15

4 Om det händer igenKonsekvenserna för livsmedelssektornvid en reaktorolyckaberor på många saker. De viktigasteär det radioaktiva utsläppetsstorlek och sammansättning,avståndet från reaktorn,vädret samt när under året somhaveriet inträffar.Det värsta som kan hända i enreaktor är en härdsmälta – attkylningen av uranbränslet förlorasså att hela eller delar avreaktorhärden smälter till englödande, starkt radioaktiv massa.Stora mängder radioaktivaämnen frigörs ur smältan. Omockså reaktorinneslutningenblir skadad kommer de radioaktivaämnena ut i atmosfären.För att en härdsmälta inte skainträffa, finns flera skyddssystemför kylning och regleringav neutronflödet. Systemen ärbyggda så att de fungerar oberoendeav varandra.kärnkraftverkUtländska kärnkraftverk liggerpå tillräckligt stora avstånd frånSverige för att, även vid svåraolyckor, strålnivåerna i vårt landinte kommer att ge akuta skador.Däremot kan upptag avradioaktiva ämnen i livsmedel,främst jod- och cesiumisotoper,bli ett betydande problem.Även vid ett mycket begränsatnedfall kan mjölken komma attinnehålla så höga halter av radioaktivaämnen att gränsvärdetöverskrids och att den blirotjänlig som livsmedel.Om nedfallet sker under betessäsongenkan en markbeläggningöver 10 000 Bq/m 2 medförabehov av installning avdjur, framförallt mjölkkor. Somjämförelse kan nämnas att i deområden i Sverige som drabbadeshårdast efter Tjernobylolyckanvar beläggningen lokaltuppemot 200 000 Bq/m 2 .På kortare avstånd än frånTjernobyl finns ett hundratalreaktorer. Antalet reaktorer iEuropa är drygt 200 fördeladepå knappt 90 kärnkraftanläggningar(fig. 4.1).Kärnkraftverk i SverigesnärområdeBeroendet av kärnenergi i f.d.Sovjetunionen och Östeuropaär mycket stort. Utan stöd frånomvärlden medger emellertidekonomin i dessa länder inte attsäkerheten höjs i befintliga anläggningarså att den motsvararvästerländsk standard. Kärnkraftverkeni Litauen (Ignalina),i västra Ryssland nära S:t Petersburg(Sosnovy Bor) samt de tvåäldsta kärnreaktorerna på Kolahalvönhar varit föremål för särskiltintresse - inte minst i ettnordiskt perspektiv. Trots pågåendesäkerhetsförbättrande åtgärder,i vilka Sverige tar aktivdel, bedöms de kvarstående riskernaförbli relativt betydande.Figur 4.1 Kartan visar platser med kärnkraftverk i Europa. Varje verk beståroftast av flera reaktorer. Källa: IAEA 1998.16

Kärnkraftverk i SverigeDe svenska reaktorerna är numeraförsedda med anordningaroch system som ska begränsautsläppen av radioaktiva ämnentill låga nivåer också vid mycketsvåra haverier. Genom dessa system,de s.k. haverifiltren, kaninneslutningen tryckavlastasoch utsläppet filtreras, om detvid ett svårare haveri skulle upp-Dieseldriven pumpför nödkylning.• Om de utsläppsbegränsandeåtgärderna fungerar fullt utenligt kärnkraftindustrinsberäkningar blir konsekvensernarelativt begränsade eftersomnästan bara ädelgasersläpps ut. Livsmedelsproduktionenpåverkas inomnågra tiotal kilometer frånen havererad reaktor, dock iliten omfattning.Ordinarie (eldrivna)pumpar för nödkylning.• Om de utsläppsbegränsandeåtgärderna inte fungerar blirkonsekvenserna betydligtstörre. Stora mängder radioaktivaämnen kommer attdeponeras på marken och geupphov till stråldoser vialivsmedel. Några hundrakvadratkilometer stora områdenskulle kunna bli belagdamed så mycket radioaktivtcesium att de blir oanvändbarai tiotals år.Renade gaserStenfilterVattenstril förnödkylning.Ventil som öppnasav operatörerna.ReaktortankReaktorinneslutningFigur 4.2 Schematisk bild av FILTRA-anläggning.Källa: Ringhals Kärnkraftverk.stå övertryck i inneslutningen.Kravet är att högst 0,1 % avhärdens radioaktiva ämnen,frånsett ädelgaser, får släppas uttill omgivningen.Statens kärnkraftinspektion(SKI) har för belysning av riskbildenangivit utsläpp som kanvara representativa för svenskareaktortyper vid mycket svårahaverier, dels då de utsläppsbegränsandesystemen fungerarsom avsett, dels för ett rimligentänkbart värsta fall.Fokuserat på livsmedelsproduktionenvisar gjorda konsekvensberäkningarföljande:Säkerhetsventilmed sprängbleck.VenturirörFilterbassäng (skrubber)• Om åtgärderna fungerar,men endast så att 0,1-procentskravetuppfylls kan, omdet regnar, markbeläggningenav jod bli stor påkorta avstånd. Om utsläppetsker under betessäsongenblir betesrestriktioner aktuellaut till några hundra kilometeroch ersättningsfodermåste ges under resten avbetessäsongen för att mjölkenska kunna användas.Bladgrönsaker måste kasserasinom vissa områden,men kommande års skördarpåverkas inte.Cesium och jodviktigast att få bortDe radioaktiva ämnen somföljer med till filtret i enFILTRA-anläggning bestårdels av stoft, mest jod och cesium,och dels av gasformigjod. Även radioaktiva ädelgaserförekommer. Närångan och gaserna passerarfiltret stannar stoftpartiklarnai vattnet. Genom atttillsätta kemikalier till vattnetfår man den gasformigajoden att reagera och bildaen löslig förening som ävenden stannar i vattnet.Det är mest angeläget att fåbort cesium och jod eftersomdessa ämnen utgör detfarliga marknedfallet vid enreaktorolycka. Radioaktivaädelgaser kan inte filtrerasbort men försvinner snabbti atmosfären och kan därförinte ställa till med några skador.Källa: Ringhals Kärnkraftverk.17

Del II Strålning och nedfallRadioaktiva ämnen har instabila atomkärnor som sönderfaller under avgivande av joniserande strålning.I kapitel 5 beskrivs vad joniserande strålning är och hur den uppkommer.Kommer de radioaktiva ämnena in i näringskedjor som slutligen når människan med mat och dryck,så har de kringgått den skyddsbarriär som finns i form av hud och kläder. Inuti kroppen kan deradioaktiva ämnena avge joniserande strålning som skadar kroppens celler. Strålningens effekter påmänniskan redovisas i kapitel 6.Vid en kärnenergiolycka kan utsläppet vara av varierande storlek och omfatta olika radioaktiva ämnen.Dessa kan spridas i atmosfären och falla ned över jordbruksområden. Därvid kan de deponerasdirekt på grödan eller på marken, varifrån grödan senare kan ta upp dem via rötterna. Detta beskrivsnärmare i kapitel 7.18

5 Joniserande strålning och hur den uppkommerRadioaktivitetBeteckningen radioaktiv angeratt ett ämne eller föremål avgerjoniserande strålning. Radioaktivaämnen har instabila atomkärnor(radionuklider), somsönderfaller (de är radioaktiva)under avgivande av joniserandestrålning.Aktivitet är ett mått på strålkällansstyrka och anges i enhetenbecquerel (Bq), som är lika medantalet atomer som sönderfallerper sekund av ett visst radioaktivtämne. Aktiviteten angesofta i Bq per kilo, per liter, perm 2 eller per m 3 .Begreppet aktivitet ska inte förväxlasmed begreppet radioaktivitet,som är förmågan hos ettämne att utsända joniserandestrålning. Man kan exempelvisinte tala om att släppa ut radioaktivitetmen däremot om attsläppa ut radioaktiva ämnen.Ett grundämne förekommervanligen i flera former, isotoper.En del isotoper är stabila andraradioaktiva.Joniserande strålningBeteckningen joniserande strålninggäller endast den strålningsom är så energirik att den kanslita loss elektroner (den joniserar)i den exponerade materian.På så vis kan den brytasönder ämnen, t.ex. i levandeceller hos människor, djur ochväxter.Beteckningen joniserande strålningska användas och inte detfelaktiga uttrycket ”radioaktivstrålning”. Strålningen är nämligeninte radioaktiv. Det ärämnet från vilket strålningenkommer som är radioaktivt.Joniserande strålningVanligt ljus i det synliga områdetär exempel på strålning somsaknar sådan joniserande förmåga,men vi kan registrera detgenom sinnesintrycken via ögonen.Värmestrålning är ocksåexempel på icke-joniserandestrålning som vi kan förnimma- det känns varmt. Till skillnadfrån förhållandena i dessa exempelsaknar vi förmåga att uppfattaden joniserande strålningenmed något av våra sinnen.Med mätinstrument kanden dock registreras och det gåratt mäta joniserande strålningäven från mycket små mängderradioaktiva ämnen.Den joniserande strålningenkan vara av olika slag och beståav partiklar (alfastrålning ellerbetastrålning) eller, liksom ljuset,av elektromagnetisk strålning(gammastrålning).Alfastrålning (α-strålning)Heliumkärnor (två neutroner och två protoner), som utsänds vidett radioaktivt sönderfall, kallas vanligen alfapartiklar eller alfastrålning.Alfapartikeln når några centimeter i luften men stoppas redan avtunna skikt av fast material, t.ex. ett pappersark eller cellskiktet imänniskans överhud. Alfastrålningen har alltså mycket kort räckvidd,men om radioaktiva ämnen som sönderfaller genom attsända ut alfapartiklar kommer in i kroppen, kan det leda till storalokala skador i den vävnad där sönderfallen sker.Exempel på ett radioaktivt ämne med alfastrålning: Plutonium.Betastrålning (ß-strålning)Elektroner som når något tiotal meter i luften och någon centimeteri levande vävnad.Strålningen stoppas av grova kläder eller t.ex. en fönsterruta. Betastrålninghar ganska kort räckvidd men strålning från omgivningenkan ändå nå in i vävnader nära kroppsytan. Om ett ämnesönderfaller i kroppen under avgivande av betastrålning kan ävendjupt liggande vävnader skadas.Exempel på radioaktiva ämnen med betastrålning: Jod, cesiumoch strontium.Gammastrålning (γ-strålning)Elektromagnetisk strålning med joniserande förmåga och somkan nå flera hundra meter i luft.Den långa räckvidden och genomträngningsförmågan hosgammastrålningen gör att den kan nå in i kroppen från storaavstånd. Tjocka skikt eller skärmar, särskilt av tunga material,stoppar dock det mesta av strålningen: 5-10 cm bly, 25-50 cmbetong eller 50-100 cm vatten.Gammastrålningen ger oftast de största stråldoserna vid enkärnkraftsolycka.Exempel på radioaktiva ämnen med gammastrålning: Jod ochcesium.19

StråldosStråldos får i dagligt tal ofta betecknados i flera olika betydelser.Kort kan man säga, att i denenklaste formen avser stråldosenden mängd energi som tillförtskroppen genom bestrålningen.Det rör sig då om absorberaddos. Om man även med måttetstråldos vill beakta att olikastrålslag har olika verkan t.ex. ien levande cell eller i ett organ,så avser man ekvivalent dos.Olika organ kan ha väsentligtolika känslighet för bestrålningen.Vill man ange ett måttpå farligheten när flera organeller hela kroppen bestrålatsmåste organens olika känslighetvägas in i en representativ dost.ex. för helkroppsbestrålning.Man talar då om effektiv dos.Miljödosekvivalent är den storhetsom man mäter med instrument,s.k. intensimeter (t.ex.RNI 10 eller SRV 2000). Enhetenär sievert (Sv). Eftersom1 Sv motsvarar en mycket högdos anger intensimetrar miljödosekvivalenteni millisievert(mSv) eller mikrosievert (µSv).1 Sv =1 000 mSv = 1 000 000 µSv.Den stråldos man får beror påbestrålningstiden och på avståndetfrån strålkällan, dvs. ju kortaretid man bestrålas och julängre bort man befinner sig,desto mindre stråldos får man(fig. 5.1).Den dos, dvs. den absorberadestrålningsenergi, som erhållitsper tidsenhet kallas doshastighet.Ibland förekommer benämningendosrat för samma sak.Intensimetrar mäter också doshastighet(miljödosekvivalentrat)i millisievert per timme(mSv/h) eller mikrosievert perTre grundläggande dosbegrepp:• Absorberad dos som anger den mängd strålningsenergisom en bestrålad kropp tar upp per viktsenhet. Enheten ärgray (Gy). 1 gray motsvarar 1 joule per kg (J/kg).• Ekvivalent dos som tar hänsyn till både mängdenstrålningsenergi och till att olika strålslag (t.ex. alfa-, beta- ochgammastrålning) har olika biologisk verkan (olika farlighet).Används bland annat när man anger gränsvärden till olikaorgan. Enheten är sievert (Sv). 1 Sv motsvarar 1 joule per kgorganvikt (J/kg).• Effektiv dos som tar hänsyn inte bara till mängdenstrålningsenergi och strålslagets farlighet, utan också till attskilda organ i kroppen har olika strålkänslighet. Enheten ärsievert (Sv). 1 Sv motsvarar 1 joule per kg kroppsvikt (J/kg).Effektiv dos kan inte mätas med instrument.timme (µSv/h). Den naturligastrålningsbakgrunden är ca 0,1-0,2 µSv/h.Ofta blir man bestrålad ojämntöver kroppen, vilket för med sigatt olika organ exponeras olikamycket. En stråldos som hargivits till endast en del av kroppeneller till enstaka organ kanomräknas till en viktad helkroppsdos,dvs. effektiv dos (seförklaringen ovan). Denna ärdet som i dagligt tal avses medordet ”stråldos”. Den effektivadosen ger ett mått på risken förStråldosen beror av...... tiden du bestrålas... avståndet till källan... aktivitet (Bq)... strålningens energi (våglängd)... typ (alfa, beta, gamma)sena skador (cancer och genetiskaförändringar) oavsett ombestrålningen varit jämnt ellerojämnt fördelad i kroppen.Kollektivdos är medeldosen (effektivdos) i en grupp bestråladeindivider multiplicerad medantalet individer i gruppen. Numerisktblir detta samma somsumman av stråldoserna till allai gruppen. Kollektivdosen gerunderlag för att beräkna antaletförväntade sena skador igruppen.... hur stor skärmningen ärFigur 5.1 Aktivitet gäller avsändaren och dos avser mottagaren. Ju kortaretid desto lägre dos, ju större avstånd desto lägre dos, ju bättre skydd desto lägre dos.20

BestrålningsvägarBestrålas man av en radioaktivkälla utanför kroppen - exempelvisett radioaktivt moln ellermarkbeläggning - är det frågaom extern bestrålning. Det är dåframförallt gammastrålningensom är av betydelse eftersomden har mycket längre räckviddän partikelstrålning. Redan hudskyddar mot alfastrålning i omgivningen.Med kläder och skorhar man ett bra skydd även motbetastrålning.Får man på något sätt i sig radioaktivaämnen - exempelvisgenom inandning (inhalationsdos)eller med förorenade livsmedel(förtäringsdos) - utsättsman för intern bestrålning. Detär när alfa- och betastrålandeämnen finns i kroppen som de,trots strålningens korta räckvidd,effektivt kan avge strålningsenergitill de närmast omgivandevävnaderna (fig. 5.2).Då livsmedel ofta konsumeraspå andra platser än där de producerats,riskerar även stora befolkningsgrupperutanför detområde, som direkt drabbats avdet radioaktiva nedfallet, attutsättas för intern bestrålningnär radioaktivt förorenade livsmedelingår i födan. Eftersomen del av de radioaktiva ämnenai markbeläggningen finns kvarunder många år riskerar livsmedlenatt förorenas under långtid - i vissa fall under decennier.HalveringstiderFysikalisk halveringstidDen tid det tar för hälften avatomerna i det radioaktiva ämnetatt sönderfalla kallas fysikaliskhalveringstid (fig. 5.3).Halveringstiden är olika långför olika ämnen. För ett ämnemed kort halveringstid avtarradioaktiviteten snabbt; för ettmed lång halveringstid gårminskningen långsamt.Skillnaderna i halveringstid förolika radioaktiva ämnen ärmycket stora, vilket medför attalfasönderfallcellerbetasönderfallGammastrålningen stoppasinte och går delvis igenomkläder och kropp.Betastrålningstoppas avtjockare kläder.Alfapartiklarna stoppas redanav ett fåtal celler.Betapartiklarna har längreräckvidd och kan nå fleramillimeter i kroppenAlfastrålningstoppasav huden.Figur 5.2 Förtäring av mat som innehåller radioaktiva ämnen innebär att dessa kringgår skyddsbarriären. De radioaktivaämnena kommer dessutom in i ett system byggt för att ta upp istället för att skydda mot, och ämnena kan komma atttransporteras till eller nära väsentliga organ.21

100755025aktivitet i procentT 1/200 1 2 3 4 5 6Exempel på fysikaliska halveringstider:I-131 8 dygn Cs-134 2 årSr-89 51 dygn Sr-90 29 årFigur 5.3 Halveringstid.radioaktiviteten hos en del ämnenförsvinner nästan omedelbart,medan den hos andra ämnenfinns kvar länge och kanföras vidare under många år inäringskedjorna. Radioaktivtcesium med halveringstiden 30år finns kvar under decennier ifödoämnen från jordbruket,men framförallt i produkterfrån skogsmark (bl.a. i älg, rådjur,ren, svamp, insjöfisk ochbär).Biologisk halveringstidÄmnen som vi får i oss genommat och dryck omsätts i kroppenoch utsöndras i olika taktberoende på ämne. Man kanäven i sådana fall, där man alltsåavser haltförändringar av ämnet,ange en halveringstid. Biologiskhalveringstid för ett ämneavser haltförändringarna genombiologiska processer.Utsöndringen från kroppen ellerett organ sker successivt avett ämne som tagits upp genommat och dryck eller från luften.Efter en biologisk halveringstidfinns hälften av den ursprungligamängden kvar i kroppen ellerorganet förutsatt att inteantal halveringstiderCs-13730 årmer av ämnet tillförs t.ex. viafödan. Ålder, kön och flera individuellafaktorer påverkar denbiologiska halveringstiden. Denkan därför inte anges lika exaktsom den fysikaliska.Effektiv halveringstid ochjämviktsnivåHalten av ett radioaktivt ämnei kroppen minskas både genomden fysikaliska avklingningenoch genom utsöndringen frånkroppen. Den sammanvägdaeller effektiva halveringstiden(T ) kan uttryckas i termerav biologisk (T 1/2,bio1/2, effektiv) ochfysikalisk (T 1/2,fys) halveringstidpå följande sätt:1/ T = 1/ T + 1/ T 1/2, effektiv 1/2,bio 1/2,fysDen sammantagna effekteninnebär att halten av det radioaktivaämnet alltid minskar tillhälften i kroppen minst likasnabbt som den kortaste av detvå halveringstiderna. Eftersomden biologiska halveringstidenoftast är mycket kortare förmånga djur än för den vuxnamänniskan är följaktligen ävenden effektiva halveringstidenkortare för dessa djur.Även om den fysikaliska halveringstidenär lång, så kan enkort biologisk halveringstid hosdjur utnyttjas för att minskadjurets innehåll av de radioaktivaämnena t. ex. inför slakt.Om den biologiska halveringstidenär mycket kortare än denfysikaliska, kommer den effektivahalveringstiden att bli ungefärlika lång som den biologiska.För cesium-137 är denbiologiska halveringstiden förmänniska bara ca 1 % av denfysikaliska, och för många djurmindre än 1 %. För cesium-137blir den effektiva halveringstideni exempelvis nötkreaturdärför bara ungefär en halv tillen månad trots att den fysikaliskahalveringstiden är så långsom ca 30 år.För djur, som tillräckligt längefår foder, t.ex. bete, likvärdigt ifråga om den radioaktiva föroreningen,uppnås efter en tiden viss jämviktsnivå och enmaximal aktivitet. Då är aktivitetsintagetfrån det förorenadefodret lika stort som aktivitetsminskningengenomsönderfall och utsöndring. Jämviktsnivånblir högre om fodretär mer förorenat. Aktivitetsuppbyggnadeni djuret gårsnabbt till en början. Redan efteren tidrymd motsvarande deneffektiva halveringstiden nåsungefär 2/3 av jämviktsnivån,och efter ytterligare lika lång tidär man mycket nära den övrenivån.Ekologisk halveringstidDen radioaktiva föroreningensom hamnat i jordbruket ellernaturen omlagras med tiden.Föroreningen kan t.ex. genomregn tvättas av från växtdelarovan mark och tränga ned i jordendär den sedan tas upp via22

ötterna eller binds till mineralkorn.Detta medför att halternai växter eller djur med tiden kanöka eller minska beroende på deekologiska processer som pågår.Den mängd av olika radioaktivaämnen som når människan vianäringskedjorna beror på hurämnena omlagras i naturen, hurde tas upp och utsöndras inäringskedjan och i vilken taktde försvinner genom det fysikaliskasönderfallet. I många fallminskar tillgängligheten förupptag i växtligheten snabbtunder den första tiden. Efternågra år sker fortsatta förändringari betydligt långsammaretakt.Man brukar ofta använda beteckningenekologisk halveringstidför att ange den tid dettar för mängden att genom sådanaprocesser minska till hälftent.ex. i djur eller bär från ettvisst område. Det innebär attman kan vänta sig en ganskakort halveringstid den första tidenoch betydligt längre ekologiskhalveringstid när det gåttflera år sedan nedfallet. Dettaförutsatt att det radioaktivaämnet är tillräckligt långlivat,dvs. att det fysikaliska sönderfalletinte hunnit minska förekomstenav radioaktiva ämnentill försumbara nivåer.Förändringarna av halten cesium-137i mjölk – efter nedfalletunder 1950- och 1960-talen från kärnvapenprov i atmosfärenoch senare som enföljd av olyckan i Tjernobyl år1986 – ger exempel på betydelsenav ekologiska processer förhalterna på lång sikt. Halternai den svenska mjölken efterdessa nedfall var visserligen tillräckligtlåga med god marginalför användning som dryck ochi maten men sjönk mycket långsamtefter de första två till treåren efter nedfallet. I en tänktsituation med betydligt kraftigareradioaktivt nedfall kan såledeslång fysikalisk halveringstidi kombination med långvarighög tillgänglighet i ekosystemeninnebära långvarigaproblem.Inom djurhållningen kan problemendock till stor del kringgåsom ämnet liksom cesiumhar en förhållandevis kort biologiskhalveringstid. Då kanman den sista tiden före slaktutfodra med icke förorenat foder,s.k. saneringsutfodring(kap. 14). Den korta biologiskahalveringstiden för t.ex. radioaktivtcesium leder till att mängdenav ämnet minskar kraftigt idjuret.Vår strålmiljöStrålning från radioaktiva ämnenär en naturlig del av vår miljö.Strålningen kommer från rymden(s.k. kosmisk strålning), frånmarken och från oss själva. Denkallas naturlig bakgrundsstrål-44%I bostadenInom sjukvården31%11%ning och den ger genomsnittssvenskenen årlig stråldos på cirka1 mSv.Som visas i figur 5.4 är dettaemellertid bara ungefär en fjärdedelav den stråldos vi normaltfår i genomsnitt per person ochår i Sverige. Radon i bostäder svarari genomsnitt för dubbelt såmycket som den naturligabakgrundsstrålningen. Härtillkommer stråldoser från användningari sjukvården och från andrakonstgjorda strålkällor.I figuren visas också det genomsnittligabidraget till dosen fråndet radioaktiva nedfallet i Sverigede första åren efter Tjernobylolyckan,dvs. då dosernavar som högst. Utan de motåtgärdersom vidtogs så hade bidragettill följd av Tjernobylolyckanblivit större för mångagrupper.Från marken7%Kosmisk strålning4%I kroppenFrån andra konstgjorda källor 2%Första åren efter Tjernobyl 1%Figur 5.4 Vår strålmiljö. Procentuell fördelning av den årliga stråldosen frånolika källor. Genomsnittsdosen per person och år i Sverige beräknas f.n. till4,5 mSv.23

6 Strålningens effekter på människaAkuta och sena strålskadorEn olycka vid ett utländsktkärnkraftverk kommer inte attleda till att akuta strålskadoruppstår på befolkningen i vårtland. Däremot skulle en allvarligolycka i ett svenskt kärnkraftverkkunna ge upphov till akutaskador i omedelbar närhet tillolycksplatsen.Till akuta strålskador brukarman räkna de skador som ypparsig kort tid efter bestrålningstillfället,där joniserandestrålning leder till en funktionsnedsättningi ett eller flera organ,som i värsta fall medför attden bestrålade avlider. I detsammanhanget är den blodbildanderöda benmärgen detenskilt mest kritiska av de strålkänsligaorganen i kroppen.De skador som förorsakats avjoniserande strålning och sominte kan klassificeras som akuta,benämns som sena effekter avjoniserande strålning eller slumpmässiga(stokastiska) skador eftersomde uppträder slumpartat.Sena skador som cancer ochärftliga skador uppträder, somnamnet anger, lång tid efterbestrålningstillfället. Det kandröja något år, upp till 20-40eller mer när det gäller cancer.Risken för människan för övrigasena effekter, t. ex. ärftligaeffekter, anses vara mindre änför cancer.Vår kunskap om strålningsinduceradcancer baseras till stordel på erfarenheter från de somöverlevde atombomberna överHiroshima och Nagasaki samtfrån användning av strålninginom sjukvården.Extern och internbestrålningSena skadorVi blir bestrålade av det radioaktivanedfallet på två sätt. Delsgenom att partiklarna i nedfalletutgör en strålkälla i omgivningen,som sänder ut strålningsom träffar människan (externbestrålning, praktiskt taget barai form av gammastrålning), delsgenom att vi kan andas in radioaktivapartiklar eller får indem i kroppen genom mat ochdryck (intern bestrålning i formav alfa-, beta- och gammastrålning).Det finns inget komplett skyddmot extern bestrålning eftersomgammastrålning bara delvis kanskärmas. Ett enkelt, men långtifrånfullständigt skydd mot externbestrålning, är att vistasinomhus.Då är möjligheterna större attskydda sig mot intern bestrålning.Man kan skydda sig motinandning av radioaktiva partiklargenom att använda andningsskyddmed partikelfilter.Det är egentligen bara nära platsenför en kärnkraftolycka sominhalationsdosen kan bli så högatt det är nödvändigt att användaandningsskydd.För att skydda sig mot internbestrålning från livsmedel ärdock huvudalternativet att iolika delar av livsmedelskedjan”från jord till bord” vidta åtgärdersom minskar överföringenav radioaktiva ämnen i näringskedjorna.Mot radioaktiv jod finns ett specielltskydd. Man kan ta jodtabletterför att förhindra attradioaktiv jod söker sig tillsköldkörteln. Jodtabletternainnehåller ett överskott av stabil(icke-radioaktiv) jod och närden typen av jod binds i sköldkörtelnkan inte den radioaktivajoden fastna där.Radioaktiv jod samlas alltså liksomvanlig jod i sköldkörteln.Radioaktivt cesium sprids ikroppen i likhet med kaliumoch samlas bl.a. i musklerna.Strontium, som liknar kalcium,samlas främst i skelettet bl. a.nära den strålkänsliga ben-Slumpmässiga (stokastiska) t.ex. cancer.Sannolikheten för en skada ökar med stråldosen.Skadans svårighetsgrad ändras inte med stråldosen.Vid låga stråldoser, som de långt ifrån ett havererat kärnkraftverk,antar man att risken att få cancer är 0,005 % per mSv.Akuta skadorIcke slumpmässiga (deterministiska) t.ex. akut strålsjuka.Uppkommer alltid om stråldosen överstiger en viss nivå.Skadans svårighetsgrad ökar med stråldosen.Endast i omedelbar närhet av ett havererat kärnkraftverkriskerar människor att få akuta skador.24

märgen (fig. 6.1). När de radioaktivaämnena hamnar i olikakroppsorgan blir partikelstrålningenskorta räckvidd en nackdelsom medför att strålningenkoncentreras till det aktuellaorganet.Jod (kortlivad),samlas isköldkörteln.Strontium,samlas iskelettet.cellomsättning, t. ex. benmärgen,tarmen och testiklarna, ärdärför särskilt känsliga för strålning.Hos människan producerasexempelvis ca 100 miljardernya celler varje dygn. Fosterväxer mycket snabbt och är genomsin snabba celldelningockså särskilt känsliga för strålning.Cesium,samlas i muskelochmjukvävnad.Figur 6.1 Jod, cesium och strontium söker sig till olika delar avmänniskokroppen.Kroppscellers sårbarhetKroppen består av celler, somvar och en är några tusendelsmillimeter stor. När joniserandestrålning träffar en cell avgesenergi. Cellen kan skadas ellerdödas. Normalt repareras deskadade cellerna eller dör. I sällsyntafall kan skadan omvandlacellen till en tumörcell (cancercell)eller leda till ärftliga skadorom skadan sker i könscellerna.Cellen har emellertid godamöjligheter att reparera sigsjälv tack vare att arvsmassan ien kroppscell består av två uppsättningarav DNA-molekyler.Om den ena DNA-strängen i enmolekyl skadas, lagas den medden andra som mall. Det är merovanligt att båda strängarna skadaspå samma sätt.En cell är särskilt sårbar när dendelar sig. Vävnader med snabbFrån höga stråldoser vet man attsambandet mellan cancersannolikhetoch dos är linjärt. Eftersomvåra kunskaper om effektervid låga stråldoser fortfarandeär osäkra antar man attdet även vid mycket låga doserfinns ett linjärt samband mellaneffekt och dos. Risken att dö istrålningsinducerad cancer avlåga doser, av den storlek somskulle kunna uppstå i Sverigevid en utländsk kärnkraftolycka,uppskattas vara 5 % perSv.Om ett stort antal celler förstörsfår organ svårt att fungera. Närstråldosen närmar sig 0,5 Svbörjar därför akuta skador uppkommapå organ. Olika organhar olika tröskelvärden förakuta skador. Det är därför viktigtatt undvika att människorutsätts för så höga stråldoser.Bland akuta skador är det - för-25utom vissa fosterskador - olikauttryck för akut strålsjuka somsuccessivt kan väntas uppkommavid doser överstigande0,5 Sv. Om dosen understiger 1Sv blir aldrig de akuta skadornalivshotande. Vid stråldoser på3-4 Sv överlever ca 50 % (LD 50~ 3-4 Sv) och över 6 Sv är överlevnadmycket osannolik eftersomde blodbildande organenslås ut. Om en strålskadadsnabbt kommer under intensivvårdkan man räkna med att detfinns möjlighet att rädda livetäven om dosen skulle vara såhög som 6-7 Sv.Eftersom människokroppen fårmöjlighet att hinna repareraskadorna är de biologiska verkningarnaav en dos mottagenunder en lång tidsperiod i allmänhetmindre än om sammados fås under en kort bestrålningstid.CancerriskÅrligen dör ca 100 000 personeri Sverige. Eftersom den normalacancerdödligheten i Sverigeutgör ungefär 20 % avsamtliga dödsfall så dör ca20 000 av dessa personer i cancer(fig. 6.2). Av dödsfallen icancer beräknas ca 1 000 orsakasav joniserande strålning (naturligstrålning, radon i bostäder,diagnostik i sjukvårdenm.m.) varav knappt hälften orsakasav radon.Om 9 miljoner svenskar var ochen får stråldosen 10 mSv = 0,01Sv kommer några av dem att döi strålningsinducerad cancer.Eftersom risken vid låga doserberäknas till 5 % per Sv innebärdet 0,05 x 9 000 000 x 0,01= 4 500 personer. Om den extrastråldosen har getts underdet första året kommer de extra

7 Nedfallets karaktärUtsläppUnder normal drift är utsläppenfrån kärnkraftverk mycket småoch med försumbara effekter imiljön. De förorsakar därförinte några problem inom jordbruket.Vid en olycka däremotkan delar av reaktorinnehålletspridas lång väg. Temperaturutvecklingentillsammans medkärnkraftverkets säkerhetssystembestämmer vilka ämnen,hur mycket och hur långt ämnenasprids vid en kärnkraftsolycka.Vid ett lindrigt utsläpp kan mananta att den plym som bildasvid olyckan främst innehållerädelgaser och ämnen som lättförångas. Vid en mer omfattandeolycka, härdsmälta ellerexplosion, kan mer svårflyktigaämnen och till och med bränslefragmentsläppas ut. Plymenmed de frigjorda radioaktivaämnena stiger, på grund av sinhöga temperatur, upp i atmosfären.Ju högre temperatur, destohögre kan plymen stiga ochdesto längre kan den färdas medvindarna.Små partiklar sjunker mycketsakta ned mot marken och kandärför hålla sig svävande underlång tid. Under den tid det tarför denna del av den radioaktivaplymen att nå marken sönderfallerde mest kortlivadeämnena. Om olyckan inträffarpå stort avstånd från Sverigekommer exempelvis de flestakortlivade jodisotoperna att hasönderfallit innan de når ossvarför främst jod-131 blir avintresse. De minsta partiklarnakan föras runt jorden innan deslutligen når marken. Ett varvrunt jorden tar ca 2-3 veckor.Sammantaget innebär detta attvi även kan drabbas av nedfallfrån mycket avlägsna kraftverk.Vindriktningen växlar på olikahöjd. Detta medför att plymenkan dela sig och spridas i olikariktningar.DepositionDen radioaktiva plymen nårmarken via torr- och våtdeposition(fig. 7.1). Torrdepositionuppstår antingen av att den radioaktivaplymen berör växteroch mark eller att partiklar pågrund av sin tyngd faller motmarken. Torrdepositionens effektivitetminskar med minskandepartikelstorlek och ärendast en bråkdel av våtdepositionenspå stora avstånd frånolycksplatsen. Torrdepositionenseffektivitet för små partiklarberor även på hur den ytasom det radioaktiva molnetmöter är beskaffad. Så är tillexempel torrdepositionen avsmå partiklar lägre över hav änöver skog och odlade fält.Radioaktiva ämnen som sitter påsmå partiklar förs till markenfrämst vid nederbörd då luftensföroreningar tvättas ut. Dennatyp av nedfall kallas våtdeposition.Om den radioaktiva plymenpasserar ett område medkraftig nederbörd kan nedfalletbli väldigt koncentrerat. Utbredningenav sådana områden medhög beläggning kan vara frånnågra hektar till hela landområden.Exempel på detta är omgivningarnakring Gävle och områdeni norska fjällen som fick taemot höga koncentrationer avTransport i atmosfärenDe radioaktiva ämnen somsläppts ut kommer att transporterasmed vinden och faller efterhand till marken. På grundav sin tyngd faller stora partiklarsnabbt mot marken och gerupphov till ett lokalt nedfall inärområdet av reaktorn. Eftersomdetta nedfall sker tidigt efterutsläppet, kommer det attinnehålla många kortlivadeämnen, vilket ger upphov tillkraftig gamma- och betastrålningi nedfallsområdet.TorrdepositionVåtdeposition, ökad nederbördFigur 7.1 Markbeläggningen av radioaktiva ämnen vid våtdeposition ökarmed ökad nederbörd och är avsevärt mycket högre än vid torrdeposition.27

adioaktiva ämnen efter Tjernobylolyckan1986.Upptag i växterVid nedfallet kan växternasovanjordiska delar infånga delarav nedfallet (fig. 7.2). Hurstor del av nedfallet som pådetta sätt direktdeponeras påväxten beror av växtens formoch ytstruktur. Exempel på växtersom fångar in en stor del avnedfallet är lavar, mossor ochandra växter vars ovanjordiskadelar har stor yta.Betydelsen av direktdeponeringberor även på växtens utvecklingsstadiumvid nedfallet. Omutvecklingsstadiet är sådant attväxternas blad täcker större delenav marken (t. ex. fullgångenvallgröda) kommer en stor delav nedfallet att fångas upp ochkvarhållas av vegetationen.Detta gäller särskilt vid torrdeposition.Vid våtdepositionfångas en del av nedfallet in avvegetationen samtidigt somregnvattnet tvättar bladytornaoch överför nedfallet till marken.Effektivast fångas nedfallet inom det torrdeponeras och omgrödan täcker en stor del avmarken. Halten av radioaktivaämnen beror även på grödansförhållande mellan yta ochmassa samt nedfallets storlek.En gröda med stor yta i förhållandetill massa får den högstahalten, eftersom relativt stor delav växtmassan bidrar till attfånga upp radioaktiva ämnen.Om nedfallet kommer förevegetationssäsongen får växternasitt radioaktiva innehållgenom upptag via rötterna.Aktivitetskoncentrationen blirlägre än vid direkt deposition påFigur 7.2 En del av nedfallet direktdeponeras på växternas ovanjordiskadelar.ovanjordiska växtdelar. Medtanke på att överföringen tillväxten via rötterna tar längre tidhar de kortlivade ämnena, somt.ex. radioaktiva jodisotoper, tillstor del hunnit sönderfalla.Upptag via rötterna är därförfrämst av betydelse för delånglivade isotoperna av radioaktivtcesium och strontium.Växterna självsanerasVinderosionUttvättning med regnEfter det att nedfallet upphörtöverförs delar av den direktdeponeradedelen av nedfallettill marken via vinderosion ellergenom uttvättning medregnvatten. Detta leder till atthalterna i växten minskar. Halteni växten kan även minska pågrund av att växtens massa ökar(fig. 7.3). Om nedfallet kommerunder tillväxtperioden samverkardessa två fenomen. Närväxten växer tar den också uppradioaktiva ämnen från jordenmen den halt detta leder till ärtill att börja med mycket lägreän den mängd som sitter på växten(kap. 10).Utspädninggenom tillväxtFigur 7.3 Efter det att nedfallet upphört överförs en del av de radioaktivaämnena till marken. Halten minskar även på grund av utspädning när grödanväxer.28

Olika ämnen i nedfalletOlika radioaktiva ämnen utgörhot under olika faser efter ettnedfall. Ett stort antal kortlivadeisotoper av radioaktivaämnen kan bidra till strålningenfrån markbeläggningen. Detviktigaste ämnet att beakta ilivsmedelsproduktionen underde första dagarna är radioaktivjod. Under första dygnet efterutsläppet dominerar isotopernamed nummer 132, 133 och 135medan jod-131 utgör detstörsta problemet under restenav första veckan och upp tillnågon månad efter utsläppet.Därefter kommer cesiumisotoperna134 och 137 att varade som ger anledning till åtgärderoch efter ca 1 år dominerarcesium-137.Även andra radioaktiva ämnensåsom strontium-90 kan ge dosvia livsmedel men de krävermycket hög temperatur i reaktorhärdenför att frisättas. Underutsläppet från Tjernobyl frigjordesendast en mindre andelav detta ämne som har högsmältpunkt.Om man undviker att direktefter nedfallet äta sallad ochblad eller frukter från växtersom drabbats av nedfall, slipperman få i sig de kortlivade radioaktivaämnena via vegetabiliernai maten. Som indikerasi figur 7.4 har däremot jod-131och de radioaktiva isotoperna avcesium och strontium relativtstor betydelse i mjölk och köttbåde på kort och längre sikt.Jod-131 utsöndras snabbt imjölken hos betande djur. Isotopenhar emellertid en kort fysikaliskhalveringstid. Åtgärderinom husdjursskötseln är aktuellabara i akutskedet och dennärmaste månaden efter ett radioaktivtutsläpp.Cesium-134 och cesium-137ackumuleras främst i kött, menutsöndras även i mjölk. Åtgärderär inte högprioriterade deallra första dagarna efter ett nedfall.Närmaste tiden därefteroch på längre sikt är däremotåtgärder aktuella såväl för mjölkoch kött som spannmål.Strontium-89 och strontium-90 i djurprodukter kan vara ettproblem i akutskedet och pålängre sikt både i mjölk ochspannmål. Beläggning på betekan ge effekter i mjölk från betandekor efter några få dagar.På längre sikt kan utsöndring avstrontium i mjölken ske fråndepåer i kornas benvävnad.Möjligheter för motåtgärder närdet gäller radioaktivt strontiumär begränsade.Osäkerhet före nedfalletDen första osäkerhet som manställs inför vid ett hotande nedfallfrån en utländsk olycka ärhuruvida utsläppet av radioaktivaämnen kommer att nå Sverigeoch i vilken utsträckninglandet kommer att förorenas avradioaktivt nedfall. Denna osäkerhetleder till svårigheter ibeslut om åtgärder t.ex. installningav mjölkkor - ett beslutsom förmodligen berör storageografiska områden.Vidare finns osäkerheter omutsläppets innehåll av radioaktivaämnen. Vid så allvarligaolyckor att mer än ädelgasersläpps ut, kan man dock räknamed att jod-131, ett av de merlättflyktiga ämnena i reaktorn,kommer att vara av relativt storbetydelse.Sannolikheten för att den radioaktivaplymen ska nå Sverigekan beräknas via meterologiskaprognoser. SMHI har tillsammansmed Strålskyddsinstitutetutvecklat en prognosmodellsom förutsäger var nedfalletkommer att hamna. ModellenStrålningvia födanI-131i mjölkCs-134 och Cs-137i mjölk och kött(Sr-89 och Sr-90 i mjölk)Cs-137 (och Cs-134)i spannmål, mjölk och kött(Sr-90 i spannmål och mjölk)dagar veckor månader årStrålningfrån omgivningenDos till personal och befolkning från radioaktiv markbeläggningFigur 7.4 Doser genom extern bestrålning från radioaktiva ämnen i omgivningen och från användningen av radioaktivtförorenade livsmedel minskar med tiden, men vi utsätts för exponeringen från några långlivade radioaktiva ämnenflera år efter nedfallet.29

Tabell 7.1 Radioaktiva ämnen av större betydelse för livsmedelsproduktionen. Källa: NKS, EKO-3.4 Rapport 1997.JodI-131CesiumCs-134 Cs-137beta och gammakaliummjukvävnad2 år 30 årca 90 dygnStrontiumSr-89 Sr-90StrålningLiknarKritiskt organFysikalisk halveringstidBiologisk halveringstid för människabeta och gammanaturligt jodsköldkörteln8 dygnca 140 dygnbetakalciumskelettet51 dygn 29 årca 50 årradioaktiva ämnen i luften ochpå marken syftar till att klarlägganedfallets omfattning ochinnehåll för att därigenom fåunderlag för att uppskatta doseroch vidta åtgärder. Strålskyddsinstitutetbedömer behovetav mätningar samt samlarin, sammanställer, bearbetar ochutvärderar resultat från mätningarna,men det är en rad centrala,regionala och lokala organsom genomför mätningarna.Strålskyddsinstitutet har skrivitkontrakt med ett antal forskningsinstitutionermed kvalificerademätresurser. Dessa s.k.kontraktslaboratorier kommeratt utnyttjas för mätning efterluftinsamling och för att konstateraeventuell markbeläggningav olika radioaktiva ämnengenom mätning direkt i fält ochgenom mätning på vegetationsprover.Genom ett avtal medFörsvarsmakten har man engageratfrivilligrörelser inom totalförsvareti provtagning av betesgräsoch transport av prover tillkontraktslaboratorierna.Förekomsten av radioaktivaämnen i luften i olika delar avSverige mäts framförallt avStrålskyddsinstitutets 37 mätstationeroch Totalförsvaretsforskningsinstituts (FOI) 5luftfilterstationer. De förra reanvändsrutinmässigt för attgöra förhandsprognoser föreventuella olyckor i svenska ochett antal utländska kärnkraftverk.Prognoserna beskriver denradioaktiva plymens färdvägoch depositionsmönstret utgåendefrån den aktuella väderprognosen.Ett stort antal spridningsprognoserförhandsberäknasrutinmässigt varje dygn.Även om modellen till viss delkan förutsäga var det kommeratt regna och områden medhögre nedfall därmed kan identifieraskan det vara svårt attförutsäga om och när det kommeratt bli särskilt kraftig deposition.Jämför med hur svårtdet är att via väderprognoserförutsäga lokala regnskurar.De reaktorer som omger Sverigeligger på sådant avstånd attberedskapsorganisationen haråtminstone några timmar på sigatt vidta åtgärder innan det radioaktivamolnet når landet.Om det olycksdrabbade kärnkraftverketinformerar i tid hinnerStrålskyddsinstitutet ochKärnkraftinspektionen i samrådmed SMHI bestämma vilken avde förhandsberäknade prognosernasom bäst beskriver utsläppoch spridning. Denna prognosger en grov bild av var de radioaktivaämnena kan hamna. Medutgångspunkt från denna kansedan rekommendationer omexempelvis installning av korlämnas.En annan osäkerhet är underhur lång tid utsläppet kommeratt pågå. Detta påverkar givetvisprognoserna eftersom vädersituationensällan är stabil.Den nationellamätberedskapenInledningsvis rekommenderasgenerella och omfattandeåtgärder eftersom det intefinns underlag för optimeringav åtgärder.Efterhand som kunskapenom bestrålningssituationenökar kan åtgärderna begränsasoch situationsanpassas.När nedfallet påbörjats gällerdet att snabbt identifiera nedfallsområdetoch nedfallets innehållav radioaktiva ämnen.Det radioaktiva nedfallet efterett reaktorhaveri skiljer sig i fleraavseenden från den radioaktivaförorening av omgivningen somkan uppstå efter en kärnvapeninsats.De problem som är relateradetill livsmedelsproduktionenär emellertid i huvudsakdesamma, liksom tillämpadmätstrategi och mätmetoder.Mätningarna av förekomsten av30

gistrerar kontinuerligt gammastrålningeni luften men intevilka de radioaktiva ämnena är.Mätresultaten kan avläsas centraltvid institutet. På proverinsamlade vid FOI:s luftfilterstationerkan man mäta vid betydligtlägre nivåer än vid gammamätstationerna.Det fordrasdock längre insamlingstider ochatt filtren sänds till FOI för analys.Med kännedom om aktiviteteni luft får Strålskyddsinstitutetunderlag för bedömning avdosen vid inandning och följaktligenom behovet av utrymningoch andra skyddsåtgärder.Man får också en första indikationom vilken förekomst avradioaktiva ämnen som kan förväntasi mjölken.Samtliga kommuner och länsstyrelserhar instrument förmätning av gammastrålning.Mätningar av doshastighet ochdos görs i två till fyra förutbestämdamätpunkter i varje kommun.Genom att man redanunder normala förhållandengenomför mätningar var sjundemånad i de förutbestämda mätpunkternaär bakgrundsstrålningenunder olika delar av åretkänd. Det blir då möjligt att viden olycka kunna konstateraäven en svag radioaktiv markbeläggning.Vid dessa s.k. kommunmätningarmäts doshastigheten.Den ger bara information omden totala ökningen av strålningsnivånmen inte om vilkaradioaktiva ämnen som finns inedfallet. Kommunmätningarnamåste kompletteras medgammaspektrometriska mätningarmed hjälp av halvledardetektorersom kan registreraenskilda ämnen. Gammastrålningär nämligen karakteristiskför det radioaktiva ämne frånvilket det utsänds. Högupplösandegammaspektrometri somgenomförs av kontraktslaboratoriernager därför upplysningom vilka radioaktiva ämnensom deponerats och hur dessabidrar till dosen. Inte hellerdessa mätinstrument ger emellertidnågon information omämnena finns på marken ellerväxterna.Successivt ökad kunskapom markbeläggningenKommunernas mätningar avdoshastighet från markbeläggningenpåbörjas redan vidlarmet om en möjlig olycka.Med dessa kommunmätningarär det möjligt att påvisa en lägstabeläggningsnivå motsvarande20-30 % ökning av dennaturliga bakgrundsnivån.Inom ett dygn ska en förstasammanställning av mätdatafinnas. Efter några dygn bör detvara möjligt för Strålskyddsinstitutetatt efter kompletterandemätningar presentera engrov karta över markbeläggningenför de viktigaste radioaktivaämnena. Därigenom blirdet möjligt för Strålskyddsinstitutetatt göra en grov avgränsningav nedfallsområdet.Jordbruksverket kan sedaneventuellt friklassa, dvs. hävarekommendationer om betesrestriktioner,i områden somsäkert ligger utanför nedfallsområdet.Därvid måste mandock vara restriktiv inte baradärför att kartan är grov utanockså på grund av risken för”öar” dvs. små områden därregnskurar lokalt gett ovanligtstort nedfall.Kommunmätningarna ger somnämnts inte information omvilka radioaktiva ämnen somfinns i nedfallet utan bildenmåste kompletteras med gammaspektrometriskamätningar.Under de första dagarna efter enolycka hinner gammaspektrometribara utföras på ett litetantal platser i landet eftersomantalet mätutrustningar vidkontraktslaboratorierna är begränsat.Med ledning av uppmättadata får kvalificerade gissningargöras om hur stor markbeläggningenav olika radioaktivaämnen är i områden somännu inte hunnit mätas. Manfår då en möjlighet att för olikaradioaktiva ämnen grovt räknaom doshastighet (µSv/h) till beläggning(kBq/m 2 ).Kommunernas mätningar fortsätteroch ytterligare mätresursertillkommer. Det blir möjligtatt upptäcka vissa ”öar” i nedfallsområdet.För att inte föro-Kunskapen om markbeläggningen ökar med tidenInom ett dygn: Första sammanställning av mätdata Doshastighet i µSv/h(miljödosekvivalent)Efter några dygn: Grov karta över markbeläggningen Beläggning i kBq/m 2Efter närmare en månad: Noggrannare karta över markbeläggningen Beläggning i kBq/m 231

ena mätutrustning och flygplanen(vilket skulle avsevärt försvåratolkningen av mätdata)utnyttjar man först efter 4-5dagar möjligheten att frånspecialutrustade flygplan göramätningar av förekomsten avolika ämnen.Detta är en kraftfull resurs förkartering av beläggningen. Debeläggningskartor som framställdesefter Tjernobylolyckanvar baserade på flygmätningar.Efter upp emot en månad bördet vara möjligt att presenteraen noggrannare karta över markbeläggningen.Noggrannhetenhos kartan ökar om nedfallsområdetär mindre eftersom mandå kan ha tätare mellan flygstråken.I Hot- och riskutredningensdelbetänkande ”Radioaktivaämnen slår ut jordbruk i Skåne”(SOU 1995:22) finns exempelpå de kartbilder över doshastighetensom kan fås efter ettdygn (s. 78) samt de beläggningskartorsom kan fås efter tredygn (s. 96) och efter en månad(s. 100).Provtagning och mätningpå betesgräs, vallgrödoroch mjölkInte heller gammaspektrometriskamätningar på marken ellermätningar från flygplan kandirekt särskilja radioaktiva ämnenpå gräs från radioaktivaämnen som ligger på marken.Förekomsten i gräs måste därföruppskattas, vilket gör attkartan blir grov som underlagför friklassning.Särskilt den första tiden efternedfallet är osäkerheten storom:• markbeläggningens totalaaktivitet och dess fördelningpå olika ämnen• hur stor del av den totaladepositionen som finns ibetesgräset• överföringen från betesgrästill ko och från ko tillmjölk.På grund av osäkerheten kommerbetesrestriktionerna att blimer omfattande än de skulle behövavara vid en bättre kunskapom markbeläggningen och omöverföringen till mjölk. Förjordbrukaren kan detta leda tillökade kostnader, minskade inkomsteroch svårigheter att fåtillräckligt med foder. Det ärdärför väsentligt att snarast fåett mätunderlag som visar attbetesrestriktioner kan begränsasutan att aktiviteten i mjölkenöverstiger gränsvärdet.Strålskyddsinstitutet bygger isamarbete med Lantbruksuniversitetetoch Svensk Mjölk uppen rikstäckande beredskapsorganisationför provtagningoch mätning av aktiviteten ibetesgräs, vallgrödor och mjölk.Organisationen ingår i den nationellamätberedskapen. År2000 och 2001testades organisationeni Skåne län, Gävleborgslän och Västerbottens län.Fortsatt utbyggnad i resten avlandet planeras. I organisationenmedverkar de frivilligaförsvarsorganisationerna (RiksförbundetSveriges Lottakårer,Svenska Blå Stjärnan, SverigesKvinnliga Bilkårers Riksförbund,eventuellt också Hemvärnet)samt av Strålskyddsinstitutetkontrakterade laboratorier.Syftet med organisationensarbete är att Strålskyddsinstitutetsnabbt ska få en uppfattningom strålningssituationenvid ett nedfall av radioaktivaämnen och kunna ge rådtill Jordbruksverket främst ombetesrestriktioner och friklassning.Ur mejeriföreningarnas leverantörsregisterväljs var 25:e leverantörut för att ingå i ettberedskapsregister. Dessa totaltungefär 400 mjölkkogårdar geren god geografisk täckning ochrepresenterar väl de områdendär mjölkproduktion bedrivs.Vid ett radioaktivt nedfall väljsprovgårdar ur beredskapsregistret.Vilka gårdar som väljsberor på nedfallsområdets utbredningoch nedfallets intensitet.Vid provgårdarna tas prov avbetesgräs enligt en standardiseradmetod och med särskild utrustning.Proverna transporterastill ett kontraktslaboratoriumför aktivitetsmätningar.Provtagning och provtransportutförs av de nämnda frivilligorganisationerna.I aktuellt nedfallsområde utsesdessutom ett mindre antal gårdartill s.k. försöksgårdar, vidvilka prov tas inte bara av betesgräsutan också av mjölk frånbetande kor. Efter analysernaBramätunderlag⇒Tidigarefriklassning⇒Lägrekostnader32

Direkt förorenade bladgrönsakerär utöver mjölk de endalivsmedel som på kort sikt kange dosbidrag av betydelse. Ettprovtagningsprogram för bladgrönsaker,som skulle ge ettmeningsfullt underlag för åtgärdereller dosuppskattningar, bedömsinte vara berättigat medhänsyn till kostnader och möjligdosreduktion. Inte heller föreliggerpå nationell nivå någotspeciellt provtagnings- och mätprogramför slaktdjur, där problemenär mer långsiktiga.Figur 7.5 Provtagning av betesgräs. Foto: Stig Andersson.kan sambandet mellan aktiviteteni betesgräs och mjölk beräknas.Detta samband antasgälla även för omgivande provgårdardär endast betesgräsprovtagits.Strålskyddsinstitutet har ävenett kontinuerligt mätprogramför mejerimjölk. Under normalaförhållanden mäts cesium-137varannan månad iprov från för närvarande 13mejerier. Från 9 av dessa mjölkprovertas en mindre mängdsom samlas separat till ett årsprovför respektive mejeri.Strontium-90-analyser görs påårsproverna. I en nedfallssituationutökas nämnda provtagnings-och mätfrekvenser.Övrig mätverksamhetDen nationella mätberedskapenomfattar inte mätprogram försaluförda livsmedel. En sådanproduktkontroll ansvarar näringenoch livsmedelsföretagensjälva för.Mätningar kan göras i prognossyfte.Exempelvis kan helkroppsmätningargöras på det levandedjuret inför slakt med hjälp avett bärbart mätinstrument. ISverige har metoden framgångsriktanvänts när det gällerrenar. Provslakt, dvs. slakt avenstaka djur med mätningar påköttprov, kan ge en viss vägledningvid bedömning av förekomstenav radioaktiva ämnenhos en grupp djur. Andra prognosmetoder,t.ex. mätning påblodprov från det levande djuret,har prövats under experimentellaförhållanden.33

Del III Nedfallets konsekvenserMjölk som kasserats efter Tjernobylolyckan, sprids på åkrarna kring Salsta Gård norr om Uppsala. 20 ton mjölk perhektar sprids ut. Copyright Pressens Bild Stockholm 1986-06-05. Foto Rolf Hamilton code 006.Konsekvenserna för livsmedelsproduktionen av ett radioaktivt nedfall kan bli mycket varierande beroendepå var och när nedfallet äger rum. I Sverige utnyttjas åkerarealen till två tredjedelar för foderproduktion.Bara en fjärdedel används för grödor avsedda direkt för humankonsumtion. Den övervägandedelen av jordbruksproduktionen bedrivs i de södra delarna av landet. Beroende på var i landeten gröda odlas kan tidpunkterna för sådd och skörd variera med drygt en månad. Denna nödvändigabakgrund för analys av nedfallets konsekvenser presenteras närmare i kapitel 8.Det allt överskuggande problemet på kort sikt orsakas av radioaktiv jod som redan ett dygn efter nedfalletkan finnas i mjölken. På längre sikt blir radioaktivt cesium och eventuellt även strontium det störstaproblemet. Näringskedjor och överföringen i dessa av radioaktiva ämnen presenteras i kapitel 9.Överföringen av radioaktiva ämnen via näringskedjor till människan behandlas ytterligare i kapitel 10.En rad orsaksfaktorer beskrivs där såsom grödornas utvecklingsstadium vid nedfallet, markbeskaffenhet,bearbetning av jorden, betesförhållanden och djurslag.Konsekvenserna av en kärnenergiolycka består inte bara i att människan utsätts för joniserande strålning.Det blir dessutom ekonomiska, psykologiska och sociala konsekvenser. De senare är svårare attförutsäga men är inte av mindre betydelse. Dessa frågor diskuteras i kapitel 11.34

8 Sveriges jordbruk och rennäring. Konsumtion avlivsmedelKonsekvenserna av ett nedfallav radioaktiva ämnen blir olikai olika delar av landet beroendepå skillnader i jordbruksproduktionensomfattning och inriktning.Konskvenserna varierarockså med årstiden beroendepå om nedfallet sker underodlingssäsongen och betesperiodenoch i så fall när undersäsongen. Problemen blir specielltlångvariga om nedfalletdrabbar rennäringen eftersomrenen har en speciell diet.Vilka livsmedelsgrupper somkan vara av betydelse för hurhög stråldos människan får frånlivsmedlen framgår av redovisningenav konsumtionen av olikalivsmedel per person och år.Betydelsen för försörjningenbelyses genom andelen i dentotala energitillförseln.Arealens användningAv Sveriges totala yta på 41 miljonerhektar (inkl. fjällområdet,exkl. större sjöar och vattendrag,1 hektar = 10 000 m 2 ) är ca 3,0miljoner hektar åkermark (inkl.slåttervall och betesvall) och ca0,6 miljoner hektar betesmark.Åkermarkens och betesmarkensprocentuella fördelning påolika användningsområden visasi figur 8.1 och figur 8.2.Den andel som utnyttjas förodling respektive bete är i genomsnitti landet ca 90 % föråkermarken och ca 80 % förbetesmarken. Andelen varierardock och är för betesmarken85 % i södra och mellerstaSverige, medan den är endast45 % i norra Sverige.Bara en fjärdedel av åkermarkenanvänds för grödor avsedda direktför humankonsumtion.Två tredjedelar av åkermarkenutnyttjas för foderproduktion(vall, fodersäd m.m.).0,5 % av åkermarken användsför energiskog och lika mycketför trädgårdsväxter. Ungefärhälften av trädgårdsodlingenfinns i Skåne. Trädgårdsodlingenbedrivs dels som frilandsodling,dels som växthusodling.FodersädTräda, obrukad31% 12%36%Vall och grönfoderAv arealen för frilandsodling (idet närmaste lika många ha somför trädgårdsodlingen totalt) utnyttjasungefär hälften för köksväxteroch något mindre förfrukt och bär.Av den producerade brödsädenutnyttjas ca 30 % inom landetför livsmedelsändamål, medanlika mycket exporteras och ca40 % används inom jordbruketsom foder, eget utsäde m.m.Figur 8.1 Åkerarealens användning 1999. Källa: Jordbruksstatistisk årsbok 2000.Nötkreatur64%11%Brödsäd4% OljeväxterBaljväxter, övriga växter 3%Sockerbetor 2%Potatis 1%Figur 8.2 Betesmarkens användning 1989 (OBS årtalet). Källa:Jordbruksstatistisk årsbok 2000.8%8%Får, getterHästar20%Outnyttjad35

För bete utnyttjas förutombetesmarken även 0,2 miljonerhektar av åkermarken (betesvall).Av slåttervallen beräknasdessutom 45 % eller ca 0,3 miljonerhektar utnyttjas för beteefter första skörden.HusdjursskötselnsomfattningAntalet husdjur den 10 juni1999 uppgick till ca 1,7 miljonernötkreatur (varav 448 000mjölkkor), 437 000 får, 2,1miljoner svin, och 5,6 miljonerhöns, 2,2 miljoner kycklingar avvärpras och 5,8 miljoner slaktkycklingar.Jordbruksproduktionensregionala fördelningDen övervägande delen av jordbruksproduktionen(växtodlingoch husdjursskötsel) bedrivs ide södra delarna av landet - delsär arealen mera koncentreraddit, dels är avkastningen perhektar större där. De största effekternaav ett radioaktivt nedfallpå livsmedel från jordbruketuppkommer därför om nedfalletär lokaliserat till de södradelarna av landet (jämför fig8.3, 8.4 och 8.5).Jordbrukets intäkterEnligt sektorskalkyler för jordbruketuppgick år 1999 jordbruketstotala intäkter till drygt30 miljarder kr. De vegetabiliskaprodukterna svarade förknappt 20 %, varav spannmålför ungefär en tredjedel. Animalieprodukternasvarade förnågot mindre än 60 %, varavmjölken för drygt hälften.Direktutbetalningarna, bl.a.djurbidrag, utgjorde knappt25 % av intäkterna.SockerbetorPotatis förstärkelseBrödsädMatpotatisOljeväxterFodersädVall,grönfoderSkåneÖvrigaGötalandSvealandNorrland0% 20 40 60 80 100%Figur 8.3 Arealens regionala fördelning för olika slag av grödor, 1999.Bearbetning av data från Statistiska meddelanden JO 10 SM 0001.SockerbetorBrödsädFodersädOljeväxterSkåneÖvrigaGötalandSvealandNorrland0% 20 40 60 80 100%Figur 8.4 Procentuell andel av totalskörden 1999 fördelad på olika regioner.Bearbetning av data från Statistiska meddelanden JO 16 SM 0001.SvinHönsNötboskaptotaltMjölkkorFårSkåneÖvrigaGötalandSvealandNorrland0% 20 40 60 80 100%Figur 8.5 Djurantalets regionala fördelning 1999. Bearbetning av data frånStatistiska meddelanden JO 20 SM 0001.36

Ekologisk odling ochdjurhållningÅr 1999 utgick miljöstöd förekologisk odling till ca 11 % avden totala åkerarealen i Sverige.De regionala skillnaderna ärstora. I Jämtlands län fick hela44 % av arealen miljöstöd förekologisk odling, medan motsvarandesiffra för Skåne län var4 %. 70 % av den ekologisktodlade arealen utgjordes av valloch 22 % av spannmål.Enligt uppställda mål föreslåsden ekologiska odlingen år2005 ha ökat till minst 20 %.Den ekologiska djurhållningenär fortfarande begränsad ochomfattar t.ex. bara några procentav antalet mjölkkor. Andelenföreslås öka till 10 % år2005. De ekologiska produktionsformernakan ställas införspeciella problem beträffandeval av motåtgärder efter ett radioaktivtnedfall.OdlingssäsongTidpunkten för vårbrukets börjanberor i hög grad på längdenav den föregående vintern ochpå temperatur- och nederbördsförhållanden.Inom ett begrän-sat område kan därför variationenmellan olika år uppgå till mer änen månad. Härtill kommer deklimatbetingade skillnaderna mellanolika delar av landet.På motsvarande sätt påverkastidpunkterna för vall- och spannmålsskördenav växtperiodenslängd och av hur gynnsammabetingelserna varit tidigare undersäsongen. Under ogynnsammaår med hög nederbördoch låg genomsnittstemperaturunder växtperioden kan särskiltspannmålsskörden bli avsevärtförskjuten och utdragen i tiden.Den första vallskörden för ensilage-och/eller höberedningsker efter en relativt kort ochintensiv vegetativ utveckling avgrödan. Den andra skörden är igenomsnitt hälften så stor somden första.Även för arbeten i växtodlingenmellan sådd och skörd förekommeravsevärda variationer mellanenskilda år med avseende påden optimala tidpunkten för enviss insats. Detta kan gälla olikabekämpningsåtgärder, kvävegödslingm.fl. arbeten.Beroende på var i landet engröda odlas kan tidpunkternaför sådd och skörd variera meddrygt en månad (tab. 8.1).Mediantidpunkter (den tidpunktdå hälften av arealen äravklarad) och variationsvidderför åren 1977 - 1991 anges itabellen för vissa produktionsområdenoch grödor.Betesperiod och krav påbetesgång för mjölkkorBetesperiodens ungefärliga börjanoch slut för mjölkkor berorframförallt av hur långt norrutjordbruksföretaget är beläget,(tab. 8.2). Beroende på aktuellaväderförhållanden är variationsvidden±10 dagar för både betesperiodensbörjan och slut medundantag att den bara är ±5dagar för betesperiodens börjani de i tabellen sistnämnda tvågrupperna av län.Nötkreatur som är äldre än sexmånader och som hålls förmjölkproduktion ska enligtdjurskyddsbestämmelserna hållaspå bete sommartid. Betesperiodenska vara sammanhängandeoch infalla under 1 maj -1 oktober. Betesperioden skavara minst 2-4 månader beroendepå var i landet djuren be-Tabell 8.1 Tidpunkt för sådd och skörd - Mediantidpunkter och variationsvidder (inom parentes) för åren 1977-1991. Källa: Jordbruksverket.Götalands södraslättbygderSvealandsslättbygderNedreNorrlandSåddhöstraps, höstrybshöstvetevårvete, kornhavrepotatis19/8 (12/8-24/8)20/9 (11/9-27/9)14/4 (25/3-1/5)21/4 (3/4-9/5)6/5 (19/4-26/5)11/8 (5/8-18/8)15/9 (8/9-23/9)7/5 (27/4-18/5)8/5 (25/4-19/5)20/5 (11-29/5)––24/5 (3/5-5/6)22/5 (2/5-3/6)25/5 (14/5-2/6)Skördslåttervall (första skörd)kornhöstvetevårvetepotatis10/6 (30/5-3/7)18/8 (5/8-9/9)27/8 (17/8-22/9)4/9 (19/8-1/10)22/9 (12/9-29/9)24/6 (15/6-5/7)4/9 (21/8-20/9)29/8 (16/8-11/9)12/9 (14/8-3/10)21/9 (9/9-26/9)4/7 (1/7-14/7)17/9 (3/9-6/10)––17/9 (7/9-22/9)37

finner sig. Mjölkkor ska underett dygn minst hållas på beteunder tiden mellan två mjölkningstillfällen.Vid extrem väderlek kan djurenhållas inne hela dygnet för attskydda djur eller betesmark. Påliknande sätt bör kravet på betesgångkunna omprövas ocksåi andra extrema situationer, t.ex.vid radioaktivt nedfall.RennäringenRenen, renskötseln och naturenär ett centralt gemensamt intressei det samiska samhälletfastän endast en liten andel avsamerna arbetar inom renskötseln.I renskötseln finns en levandekoppling till många kulturyttringar.Renskötselns omfattning framgårav figur 8.6. Renskötsel förekommerpå 40 % av Sverigesyta. Svensk renskötsel bygger påatt renarna strövar, drivs ellertransporteras mellan olika betesmarker.Betesmarkerna harskilda egenskaper som gör demvärdefulla för renskötseln vidolika tider på året. Ett betesområdekan sällan ersätta ettannat. Variationer i betestillgångoch väderlek gör att demarker som kan betas även skiftarfrån år till år.Renen har en mindre förmågaatt tillgodogöra sig fiberriktmaterial än nötkreatur och får.Renen strövar omkring på storaytor medan den betar. På det sättetmaximerar den möjlighetenatt hitta lättsmält föda i vegetationenjämfört med om denskulle beta rent på en mindre yta.Sammansättningen av renensdiet varierar under året. Renensförmåga att tillgodogöra sig lavär unik. För renen har laven enTabell 8.2 Betesperiodens början och slut för mjölkkor. Källa: Jordbruksverket.LänBlekinge och Skåne län samt södra delarnaav Kalmar och Hallands länJönköpings, Kronobergs, Gotlands ochVästra Götalands län samt norra delarnaav Kalmar och Hallands länStockholms, Uppsala, Södermanlands,Östergötlands, Örebro och Västmanlands länVärmlands, Dalarnas, Gävleborgs,Västernorrlands och Jämtlands länVästerbottens och Norrbottens länNorrbotten 132213Västerbotten5384941088JämtlandFigur 8.6 Antal renar 1998 fördelade på olika län. Källa: Svensk rennäring,1999.100806040procentlavrikabetenBetesperiodför mjölkkor5 maj - 15 sep10 maj - 15 sep15 maj - 1 sep20 maj - 1 sep10 juni - 15 aug20 lavfattigabeten0jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov decFigur 8.7 Variation under året 1998 för renbetets innehåll av lav.Källa: Svensk rennäring, 1999.38

mycket hög smältbarhet och etthögt energiinnehåll. Om lavtillgångenär god dominerasvinterbetet av lav och sommarbetetav gräs m.m. Under sensommarenoch hösten blir ocksåsvamp ett viktigt inslag i dieten.Figur 8.7 visar exempel på dietenssammansättning vid olikatillgång på lav i markerna.Konsumtion av livsmedelSett till direktkonsumtion uttrycktsom kg per person ochår är mjölkprodukter det mestbetydelsefulla livsmedlet iSverige med en konsumtion pånästan 160 kg per person ochår (fig. 8.8). Vid ett radioaktivtnedfall är produktionen avmjölkprodukter något som inledningsviskan drabbas myckethårt på grund av framför allthög förekomst av jod-131.Om man däremot ser till energitillförselnfrån olika livsmedelsgrupperär inte mjölkprodukternalika betydande liksominte heller konsumtionen avmalt och läskedrycker ellerköksväxter, frukt och bär.Sett till energitillförseln är konsumtionenstörst av bröd ochspannmålsprodukter. Därefterkommer mjölkprodukter inkl.ost och mjölkpulver, kött ochköttvaror, matfett, köksväxterinkl. frukt och bär, andra livsmedeloch slutligen svarar övrigalivsmedelsgrupper för ca 20 %(fig. 8.9).Under en kortare period är envarierad konsumtion av livsmedelfrån olika livsmedelsgrupperav mindre betydelse.Viktigare är att energitillförselnöverhuvudtaget kan tillfredsställasfrån livsmedelsintag.0 20 40 60 80 100 120 140 160kgSocker, sirapÄggAndra livsmedelFisk, skaldjurPotatis, potatisprodukterKött, köttråvarorBröd, spannmålsprodukterKöksväxter, frukt,bärMatfettOstMjölkprodukter *Malt, läskedrycker *Starköl, vin, sprit ** Liter per person och årFigur 8.8 Direktkonsumtion av livsmedel i Sverige 1999, kg per person ochår. Mjölkprodukter inkluderar konsumtionsmjölk samt andra flytandeprodukter baserade på mjölk. Källa: Jordbruksverkets rapport 2000:13”Konsumtion av livsmedel 1996 - 1999”.Bröd, spanmålsprodukter27%Ägg 2%Fisk, skaldjur 2%Starköl, vin, sprit 3%4%Malt, läskedrycker4%Socker, sirap 5%Potatis, potatisprodukter13%Mjölkprodukter,ost, mjölkpulver11%10%Kött,köttvarorMatfett9%Köksväxter,9% frukt, bärAndra livsmedelFigur 8.9 Livsmedelsgruppers andel i den totala energitillförseln 1999. Källa:Jordbruksverkets rapport 2000:13 ”Konsumtion av livsmedel 1996 - 1999”.39

9 Överföring av radioaktiva ämnen till livsmedelRadioaktiva ämnen kan överförasvia livsmedel till människan.I människans mag-tarmkanalabsorberas praktiskt taget alltcesium och ungefär en tredjedelav det strontium som intasmed livsmedlen.Växtprodukter och djurprodukterfrån jordbruk eller naturligaekosystem utgör viktigaled i de näringskedjor somleder fram till livsmedel. De viktigastevägarna för intag av radioaktivaämnen är via mjölk,kött, spannmålsprodukter, grönsaker,renkött, svamp, bär, viltoch fisk.Detta kapitel behandlar överföringav radioaktiva ämnen frånjordbruks- och trädgårdsprodukter,vatten, renkött samtprodukter från skog, insjöar ochvattendrag. Livsmedel från jordbruksproduktionenär viktigastför folkhushållet. Produkterfrån skog och sjö är av mindrebetydelse för befolkningen somhelhet men kan ha stor social,ekonomisk eller försörjningsmässigbetydelse för vissa grupper.KretsloppRadioaktiva ämnen följer sammavägar som likartade stabilaämnen, eftersom de biologiskaprocesserna inte skiljer på ettradioaktivt och ett stabilt ämne.Exempelvis vandrar radioaktivjod på precis samma sätt somstabil jod.Grundämnen som tillhör sammagrupp i periodiska systemethar likartade kemiska egenskaperoch uppträder likartat i biologiskaprocesser. Cesium harungefär samma egenskaper och40spridningsvägar som kalium.Strontium har ungefär sammaegenskaper som kalcium. Därförkommer de växter och djursom tar upp kalium och kalciumatt också ta upp cesiumoch strontium.Den odlade marken är ett systemdär biomassan tillväxeroch bryts ner och där flödet avnäring cirkulerar på olika sätt.Under det år som nedfallet skerär grödornas utvecklingsstadiumavgörande för flödet av radioaktivaämnen i olika näringskedjor.Näringsämnena cirkulerar iolika kretslopp inom jordbruket.De radioaktiva ämnena följerde naturliga kretsloppen ijordbruksmiljön. Dessa kretsloppföljer i princip tre vägar:• Den största delen av näringsämnenafinns i den organiskasubstans som kvarlämnaspå åkern i form avskörderester. Dessa återgårtill åkermarken för att ingå iett nytt kretslopp.• Den näst största delen avnäringsämnena finns i skördadbiomassa som användstill djurfoder på djurgårdar.Merparten av denna går vianaturgödsel tillbaka till marken.• Den minsta delen av näringsämnenafinns i skördadväxtbiomassa som användstill livsmedel för direkt humankonsumtion som vegetabilieproduktereller somdjurfoder för animaliproduktionen.En mycket litendel av dessa näringsämnenåtergår till jordbruket somrötslam.Transporten av näring via näringskedjorföljer till stor deldessa kretslopp eller flöden avbiomassa. Radioaktiva ämnen,som efter nedfall förorenarmark och grödor, kommer in ioch följer näringskedjorna framtill livsmedel och människa.Den del av det radioaktiva nedfalletsom förorenar marken följeräven här de naturliga näringsämnena.Radioaktiva ämnenkan på naturlig väg utspädasmed mineralämnen i markeneller som t. ex. cesium bindashårt (fixeras) i lermineraler.Upptag och omsättning idjurkroppenJod-131 i foder är i löslig formoch absorberas snabbt och nästanfullständigt från de främredelarna av mag-tarmkanalen tillblodet. Jod upptas i djurkroppenäven genom inandning.Vissa organ och vävnader, somsköldkörtel, spottkörtlar, mjölkkörtlar,placenta och tarmslemhinnahar benägenhet att upptaoch ansamla jod. Vid jämviktstillståndfinns ca 50 % av kroppenstotala innehåll av jod-131i sköldkörteln och resten fördelasi övriga organ och vävnader.Radioaktiv jod utsöndrassnabbt i mjölken hos t.ex. betandekor. Den snabba utsöndringenav jod i mjölk och deomedelbara risker som finns förmänniskan vid konsumtion avsådan mjölk gör att ämnet måsteägnas speciell uppmärksamhetomedelbart efter ett radioaktivtutsläpp.Cesium-134 och cesium-137 ikonsumerat foder absorberas idjurens mag-tarmkanal, företrädesvisi tunntarmen. Absorptionsgradenkan röra sig om ca

50-80 % och ibland mer. Medblodet förs ämnet snabbt ut idjurkroppen.Vid jämviktstillstånd beräknas85 % av kroppens totala innehållav cesium-137 finnas i muskulaturen,5 % i benvävnadenoch resten i andra organ ellervävnader.Lakterande djur utsöndrar ca10 % av det absorberade cesiumeti mjölken, värpandehöns utsöndrar cesium i äggenoch alla djurslag ackumulerarcesium i sina muskler. Mjölk,ägg och kött är därför potentiellacesiumkällor i människanskost.Strontium-90 i fodret absorberasfrämst i tunntarmen. Absorptionsgradenvarierar mellan5-25 % hos vuxna idisslare,medan absorptionen kan vara100 % hos unga mjölkutfodradedjur. Strontium-90 ansamlasföreträdesvis i benvävnaden- ca 95 % av kroppens innehållåterfinns där.Mjölk och i viss mån kött ärpotentiella strontiumkällor imänniskans kost. Strontium-90är framförallt ett problem vidnedfall från kärnvapenexplosioner.Det utgör inte lika stortproblem efter kärnkraftsolyckor,eftersom ämnet på grund avsin svårflyktighet inte kommerut i lika stor mängd som t.ex.jod och cesium.Jordbruks- ochträdgårdsprodukterDe första dagarna efter ett nedfallkan man som en mycketgrov uppskattning räkna medatt på en gräsbevuxen yta (slåttervall,betesmark m.fl.) finnsen tredjedel av nedfallet kvar idet vegetativa täcket (”gräset”).Exemplen i detta kapitel är baraavsedda att ge en ungefärlig uppfattningom konsekvenserna ochinte för att utnyttjas vid beräkningarinför eventuella beslut.Valet av värde på halten cesium-137 i livsmedel i figur 9.1-9.5och 9.8 svarar mot EU:s gränsvärdenenligt tabell 12.1.Vid enbart torrdeposition (kap.7) kan man utgå från att nästanallt nedfall fastnar i gräset omdet är tjockt. Gräset fungerarsom ett filter för de små partiklarsom de radioaktiva ämnenasitter på. Med tiden, och såsnart det regnar, kommer emellertidde radioaktiva ämnena attföras ner till marken. Efterhandkommer gräset genom vind ochregn att innehålla allt mindre avnedfallet.Senare bör förekomsten av radioaktivaämnen bestämmasgenom provtagning och mätningpå betesgräs för att undersökabehovet av betesrestriktioner.Mätningar på mjölk gerdessutom ett situationsanpassatunderlag för bedömning avöverföringen av radioaktivaämnen från betesgräs till mjölk.Ett sådant provtagnings- ochmätprogram beskrivs i kapitel 7.MjölkNäringskedjan foder-ko-mjölk-människa intar en särställningpå grund av att de radioaktivaämnena transporteras mycketsnabbt i denna näringskedjasamtidigt som mjölk och mjölkprodukterär viktiga baslivsmedel(fig. 8.8 och fig. 9.1).Efter ett nedfall under betesperiodenfinns både de kortlivadeoch de långlivade radioaktivaämnena på betesgräset och denår därmed snabbt mjölken.Det tar sedan bara någon tillnågra dagar innan den producerademjölken når konsumentledeti butikerna. Jod-131 är ettMarkdeposition: Cesium 10000 Bq/m 2Jod 5000 Bq/m 2Betesgräs: Cesium 3300 Bq/m 2Jod 1600 Bq/m 2Mjölk: Cesium 1000 Bq/lJod 500 Bq/lFigur 9.1 Näringskedjan betesgräs-ko-mjölk-människa. En tredjedel av nedfallet antas här finnas i betesgräset.Stråldosen avser effektiv helkroppsdos. Med cesium och jod avses cesium-137 resp. jod-131.41Stråldos per liter mjölk:Cesium 0,015 mSv, Jod* 0,007 mSv* Stråldos för barn 1–2 år, är 0,07 mSv.

Låt oss i ett räkneexempel (se figur 9.1) utgå från att markdepositionen av cesium-137 är 10 000 Bq per m 2 . Omungefär en tredjedel av nedfallet fångas upp av betesgräset kommer detta att innehålla ca 3 300 Bq per m 2 . Vid 1 kg gräsper m 2 (färskvikt) innebär detta att halten i gräset blir 3 300 Bq per kg färskvikt eller fyra gånger så mycket per kgtorrvikt dvs. 13 200 Bq. Betar korna 10 kg gräs (torrvikt) per dag kommer de att inta 132 000 Bq per dag.Om förhållandet är 0,008 mellan halten av cesium-137 i mjölk och det totala intaget av cesium-137 (överföringsfaktornF m= 0,008, se i slutet av kapitlet) så kommer halten i mjölken att bli 1 056 Bq per kg, dvs. något högre än detav EG planerade gränsvärdet 1 000 Bq per kg som ska tillämpas den första tiden efter en framtida olycka. Efter multiplikationmed konstanten 1,4 x 10 -5 fås stråldosen i mSv. En liter mjölk skulle därför ge 0,015 mSv.kortlivat ämne som inom ettpar dygn efter ett nedfall återfinnsi mjölken. Radioaktivtcesium och strontium är långlivadeämnen vilka också snabbtkommer in i näringskedjan.KöttI näringskedjan foder-nötkreatur-kött-människa är transportenav radioaktiva ämnen relativtsnabb. Radioaktivt cesium ochstrontium är de viktigaste äm-nena i denna näringskedja. Radioaktivjod har en kort fysikaliskhalveringstid och har därmedinte lika stor betydelse somi näringskedjan via mjölk.Överföring av cesium-137 inäringskedjan betesgräs-nötkreatur-kött-människaillustreras ifigur 9.2.I jämförelse med nötkreaturbetar får ofta på mindre näringsrika- och vanligen ogödslade -marker där betesgräset uppvisarett större upptag av radioaktivtcesium. Vi kan därför vänta osshögre halter av cesium-137 hosfår och lamm än hos nötkreatur.Betydelsen av markensegenskaper och näringsstatusbeskrivs i kapitel 10. Överföringav cesium-137 i näringskedjanbetesgräs-lamm-kött-människaillustreras i figur 9.3.Överföringen av cesium-137 inäringskedjan foder-gris-köttmänniskaillustreras i figur 9.4.Markdeposition: Cesium 9000 Bq/m 2Betesgräs: Cesium 500 Bq/m 2 Nötkött: Cesium 1250 Bq/kg Stråldos: 0,02 mSv/kg köttFigur 9.2 Överföring av cesium-137 i näringskedjan betesgräs-nötkreatur-kött-människa. Stråldosen avser effektivhelkroppsdos. Beräkningarna utgår från ett dagligt intag av 10 kg torrsubstans betesgräs per djur och dag ochöverföringsfaktor enligt IAEA.Markdeposition: Cesium 27000 Bq/m 2Betesgräs: Cesium 500 Bq/m 2 Lammkött: Cesium 1250 Bq/kg Stråldos: 0,02 mSv/kg köttFigur 9.3 Överföring av cesium-137 i näringskedjan betesgräs-lamm-kött-människa. Stråldosen avser effektivhelkroppsdos. Beräkningarna utgår från ett dagligt intag av 1 kg torrsubstans betesgräs per djur och dag ochöverföringsfaktor enligt IAEA.42

Markdeposition: Cesium 40000 Bq/m 2Spannmål: Cesium 2000 Bq/kg Griskött: Cesium 1250 Bq/kg Stråldos: 0,02 mSv/kg köttFigur 9.4 Överföring av cesium-137 i näringskedjan foder-gris-kött-människa. Stråldosen avser effektiv helkroppsdos.Beräkningarna utgår från ett intag av foderblandning på 2,5-2,8 kg per djur och dag och överföringsfaktor enligtIAEA.SpannmålGenom näringskedjan spannmål-bröd-människa,illustreradi figur 9.5, tar transporten av radioaktivaämnen längre tid ängenom kedjan till mjölk. Radioaktivtcesium och strontium ärde viktigaste ämnena. Nedfallstrax före skörd ger relativt storöverföring till spannmålskärna.Vid nedfall tidigare under denvegetativa perioden blir halternalägre, bl.a. på grund av utspädninggenom växtens tillväxt.Åren efter nedfallet, när rotupptagdominerar, blir halterna väsentligtlägre. Foderspannmålengår via djuren genom näringskedjanspannmål-gris/fjäderfä/nötkreatur-kött/ägg/mjölk-människa.Markdeposition: Cesium 16000 Bq/m 2Spannmål: Cesium 1600 Bq/kg Bröd: Cesium 1250 Bq/kg Stråldos: 0,02 mSv/kg brödFigur 9.5 Överföring av cesium-137 i näringskedjan spannmål (kärna)-bröd-människa. Stråldosen avser effektiv helkroppsdos.Markdeposition i trädgårdslandGrönsakerStråldosFigur 9.6 Näringskedjan grönsaker-människa vid skörd de första dagarna efter ett nedfall. Rotfrukter innehållerbetydligt lägre halter av radioaktiva ämnen än bladgrönsaker. Stråldosen från olika typer av grönsaker varierar därförstarkt.43

GrönsakerNäringskedjan grönsaker-människaär kort och transporten avradioaktiva ämnen genom denär snabb. Odlade grönsaker påfriland med stor bladyta kan fångaupp stora delar av ett nedfall. Skördasoch säljs dessa grönsaker färskanår de konsumenterna snabbt. Produkterdär icke-ovanjordiska växtdelaranvänds som föda, t. ex. potatisoch morötter, drabbas betydligtmindre av den direkta föroreningenvilken uppfångas av bladytorna(fig. 9.6).VattenTransporten av radioaktiva ämnenvia mark och grundvatteni kedjan dricksvatten-människatar mycket lång tid. Direkt förorenadevattentäkter, åar ochsjöar kan ge snabbare överföringmen är vattendjupet stort ökarförutsättningarna för en kraftigutspädning. Ytliga vattentäkter,bl.a. grunda dammar eller åar,som utnyttjas som råvatten vidbevattning eller för dricksvattenåt djur bör dock ej användasden första tiden innan nedfalletsinnehåll av radioaktiva ämnenär känt.Hälften av Sveriges konsumenterförsörjs via vatten från grundvattentäkter.Nedfallet från kärnvapenproveni atmosfären harvisat att under en tidsrymd avnågra decennier är tillskottenfrån radioaktivt cesium ochstrontium till befolkningen genomintag av dricksvattenmycket små (på grund av lågahalter) i jämförelse med dosbidragenfrån totaldieten. Dettagäller både vatten från grundellerytvattentäkter som behandlatsvid vattenverk och hushållsvattenfrån djupborradebrunnar (fig. 9.7).RenköttEn effektiv transportväg föröverföringen av radioaktivt cesiumär näringskedjan lav-renmänniska.Detta beror på enkombination av faktorer. Renensföda under senhösten ochvintern består till stor del av lavsom på ett mycket effektivt sättfångar upp och kvarhåller luftföroreningart. ex. radioaktivtnedfall.Erfarenheterna i Norge efterTjernobylolyckan visar att vidnuvarande betestryck kan följandetumregel användas förstaåret efter ett nedfall av cesium-137: En deponering av X Bq perVattentäktDricksvattenStråldosFigur 9.7 Näringskedjan dricksvatten-människa. Vattnet renas genom att radioaktiva ämnen binds till markpartiklaroch hålls kvar av de biologiska systemen, vilket gör att vattnet som når konsumenten kan betraktas som rent.Markdeposition: Cesium 1250 Bq/m 2Lav: Cesium 1250 Bq/m 2 Renkött: Cesium 1250 Bq/kg Stråldos: 0,02 mSv/kg köttFigur 9.8 Överföringen av cesium-137 i näringskedjan lav-ren-människa. Stråldosen avser effektiv helkroppsdos.44

m 2 ger en förorening av lavar(t. ex. renlav) med X Bq per kgtorr lav. Om renar betar av dettalavtäcke under vintern kan aktivitetenberäknas bli X Bq perkg muskulatur (fig. 9.8).Halterna av cesium-137 i renaruppvisar en mycket markantårstidsvariation (fig. 9.9). Underförsta senvintern i marsaprilefter ett nedfall uppnås entopp i cesium-137-halterna irenens muskulatur. När sedanvåren kommer och renarnaövergår till en diet bestående avgräs, örter, löv och skott av buskarminskar cesium-137-haltenmycket snabbt. Under densnabbaste fasen av nedgångenkan halten halveras på en vecka.I augusti har som regel ett minimumav cesium-137-haltenuppnåtts, som även om deponeringenär så hög som40 000 Bq per m 2 kan liggaunder 1 500 Bq per kg. Underhösten sker sedan en mer ellermindre snabb uppgång av cesium-137-halterna.Den viktigasteorsaken till denna uppgångär intag av lav och svampsom i nedfallsdrabbade områdenhar höga halter av cesium-137.Förutom den markanta årstidsvariationenkan man observeraatt cesium-137-halterna minskarmed tiden (fig. 9.9). Erfarenheterfrån Tjernobylnedfalletvisar att den effektiva ekologiskahalveringstiden för cesium-137i renkött vid den normalaslakttidpunkten är relativtlång, omkring fyra år. I de områdenav Sverige som drabbadesvärst av nedfallet efter Tjernobylolyckankommer problemenmed cesium-137 i renar attkvarstå till långt in på 2000-talet.Det effektiva upptaget via600050004000300020001000Cs-137 i renkött (Bq/kg)00 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10tid efter nedfall (år)Figur 9.9 Hur halten cesium-137 varierar i renkött under säsongen och pålång tid. I exemplet sker nedfallet under våren och är 6 000 Bq/m 2 .Nollpunkten på tidsaxeln är 1 januari året efter nedfall. Källa: Torbjörn Nylén,FOI och Birgitta Åhman, SLU.lav leder till att även en relativtlåg nivå av nedfall av cesium-137 kan orsaka betydande problemför rennäringen.Produkter från skogenEtt radioaktivt nedfall över engammal barrskog kommer tillstor del att uppfångas i trädenskronor. De radioaktiva ämnenakommer sedan att omfördelasoch efter ett år återfinns detmesta av cesium-137 i markskiktetsövre delar, framförallt iden organiska delen av jorden.I levande och döda delar av trädenkommer ca 10 till 15 % avden totala mängden av cesium-137 att återfinnas.Jämfört med de cesium-137-halter som efter något år finns iolika livsmedelsprodukter frånjordbruket är halterna höga iskogens produkter. En älg sommånaderna före älgjakten betatnästan helt och hållet på åkermarkmed deponeringen ca40 000 Bq cesium-137 per m 2kan ha några tiotal Bq per kgmedan en älg som betat i normalskogsmark med samma deponeringi medeltal har 750 Bqper kg och i extrema fall över2 000 Bq per kg.Det förefaller även som omskogsekosystemet har denlängsta effektiva ekologiskahalveringstiden för cesium-137av alla aktuella ekosystem iSverige. Orsaken till detta ärkomplex men helt klart är attmarkens näringsstatus inverkar,liksom frånvaron av lerminerali skogsjorden. Dessutom förefallersvampmycelet spela enstörre roll i upptaget av cesium-137 i skogsmarken jämfört medi åkerjorden.BärExempelvis kan blåbär ochlingon ha halter omkring 300Bq cesium-137 per kg torrvikt(omkring 75 Bq per kg färskvikt)om deponeringen är ca10 000 Bq per m 2 . Det är förstvid ett kraftigt nedfall som detfinns risk för att blåbär ochlingon ska innehålla oacceptablamängder radioaktiva ämnen.Däremot kan hjortron som45

Vilt, svamp och bär Mat StråldosFigur 9.10 Bär, svamp och vilt måste alltid beaktas efter ett nedfall eftersom de kan överföra cesium-137 till människa.normalt växer på magra markeri vissa områden ha högre halter.SvampSvamp är med hänsyn till upptagetav cesium-137 en heterogengrupp. Vid exempelvis endeposition på 10 000 Bq cesium-137per m 2 kan haltenvara 2 000 Bq per kg torrviktför kantarell och Karl Johanmen 40 000 till 80 000 försandsopp och rynkad tofsskivling.Detta innebär att svamppotentiellt kan vara den produktsom orsakar den störstaöverföringen av cesium-137från skogen till människan.För de som äter svamp, t.ex.kantarell, någon gång per år blirstråldosen via svamp relativt liten.Det finns dock de som ätermycket stora mängder svampoch de kan få ett högt intag avcesium-137. Rådjur, men ävenandra idisslare, konsumerarmycket svamp vilket gör att detuppträder kraftiga årstidsvariationeri cesium-137-halter hosdessa.ÄlgköttDen tredje vägen för cesium-137 att från skogen nå människanär via vilt. Vid en markdepositionav 10 000 Bq per m 2252015105Cs-137 (Bq/kg)00 60 120 180 240 300 360kalenderdagFigur 9.11 Förväntade variationer under året av älgköttets innehåll av cesium-137 i norra Sverige under ett normalår och ett svampår vid markbeläggningen1 000 Bq/m 2 . Under ett svampår antas svamp utgöra 2 % av älgens födaunder mitten av juli till mitten av september. Källa: Torbjörn Nylén, FOI.har älgen i medeltal 200 Bq perkg i sin muskulatur vid jakten.Analyser utförda efter Tjernobylnedfallethar visat att cesium-137 i älgmuskulatur troligenkommer att följa det fysikaliskasönderfallet, dvs. halveras på ca30 år. Säsongsvariationer berorav älgens födoval (fig. 9.11).Svamp och näckrosor har högahalter och kan höja halternamedan örter på grund av lågahalter verkar i motsatt riktning.RådjursköttRådjur uppvisar som regel någothögre halter av cesium-137svampårnormalt årän älgar. Halten i rådjurskötthar en mycket markerad årstidsvariationsom helt och hålletkan tillskrivas rådjurets intag avsvamp med höga cesium-137-halter (fig. 9.12). I rådjursvommarkan man finna 20 till 30% av födoinnehållet i form avsvamp.Produkter från insjöar ochvattendragNäringskedjan plankton-fiskmänniskakan vara speciellt viktigför vissa befolkningsgruppersom använder vilt och insjöfisksom baskost. Dessutom finns46

1000080006000Cs-137 (Bq/kg)19921993• intransport av radioaktivtcesium från omgivande våtmarker.Den totala överföringen fråndeposition till exempelvis gäddakan variera med en faktor 50mellan olika sjöar och vid enskildatidpunkter kan variationenvara ännu större.I figur 9.13 visas variationenoch förändringen med tiden avhalten cesium-137 i några vanligafiskarter. Samverkande faktoreri miljön kan ibland gehöga ibland låga halter av cesium-137beroende på bl.a.olika överföringsgrad från omgivandemark eller olika vattenomsättning(fig. 9.14).400020000jan feb mar apr maj junFigur 9.12 Årstidsvariation för cesium-137 hos rådjur i Gävle kommunenligt undersökningar vid SLU. Källa: Gunnel Karlén, SLU.ekonomiska och sociala aspekterpå problemet med höga halterav radioaktivt cesium i fisk,exempelvis i form av minskadturism och minskat sportfiske iområden med höga halter. Dettasenare problem visade sig tydligtefter Tjernobylolyckan.Halterna av cesium-137 i fiskblir högre i insjöar än i hav.Detta beror främst på att vattneti sjöar har lägre salthalt ochdärmed lägre kaliuminnehåll.Halten i insjöfisk är högre i sjöarmed lång vattenomsättningstidän i de med en kortare omsättningstid.Andra faktorer som påverkarhalten på längre sikt i sjövattenoch därmed i fisk är:• vattnets innehåll av partiklaroch deras sedimentationshastighet(kan kopplastill vattenkemin, t.ex. humushaltoch hårdhet)• sjöarnas djupförhållandensom styr möjligheten för radioaktivapartiklar att virvlaupp från botten till den delav sjövattnet där planktonleverjul aug sep okt nov dec500040003000Cs-137 (Bq/kg)gäddaÖverföringsfaktorerGraden av överföring av radioaktivaämnen från ett led till ettannat led i näringskedjorna uttrycksgenom överföringsfaktorer.De gäller för djur vidjämviktstillstånd, dvs. vid jämviktmellan djurens upptag ochutsöndring av det radioaktivaämnet, vilket innebär att detinte sker vare sig någon ökadansättning eller ökad utsöndring.Det finns olika sätt att angeöverföringsfaktorer:1. Förhållandet mellan haltenav ett radioaktivt ämne i ett ledi näringskedjan (t.ex. mjölk)och halten av samma ämne inärmast föregående led (t.ex.betesgräs).Uttrycket används ofta när det2000abborreöring1000mört086 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 1997årFigur 9.13 Förändringar i medelhalt av cesium-137 i gädda, medelstor abborreoch mört (Päijänne, Finland) samt öring (Nordiska sjöar) sedan 1986. Datafrån NKS/EKO-2.47

1400012000100008000Cs-137 (Bq/kg)Hög överföringfrån land, långvattenomsättningstid60004000Medelhög överföringfrån land, grund sjö2000Låg överföring från land086 87 88 89 90 91 92 93 94 95 1996årFigur 9.14 Förändringar i medelhalt av cesium-137 i gädda från nordiskasjöar med olika känslighet för cesium-137 (alla värden är normerade till30 000 Bq/m 2 . Data från NKS/EKO-2.gäller djur på bete och när beteutgör det enda förorenade fodermedlet.2. Förhållandet mellan haltenav ett radioaktivt ämne i djurprodukten(t.ex. mjölk ellerkött) och djurets dagliga intagav samma ämne.För överföringsfaktorer enligtdenna definition används beteckningenF m(foder till mjölk)respektive F f(foder till kött).Uttrycket är lämpligt att användaunder kontrollerade utfodringsbetingelser,dvs. närden dagliga konsumtionen avfoder liksom halten av det radioaktivaämnet i fodret ärkända. Så kan vara fallet när detgäller stallutfodrade djur.För kor som går på bete skulleen ungefärlig beteskonsumtionkunna beräknas med hjälp avuppgifter om konsumerademängder av övriga fodermedeloch näringsbehovet vid aktuellmjölkavkastning och levandevikt. Som en uppskattning kanman i ett generellt fall utgå frånen daglig beteskonsumtion på10-12 kg torrsubstans och enmjölkproduktion på 25 kg.3. Förhållandet mellan haltenav ett radioaktivt ämne i slutledetoch halten av samma ämnei det första ledet i näringskedjan.Det kan t.ex. gälla överföringenfrån mark till växtprodukter ellerkött, med beteckningarnaTF grespektive T ag. Jordskiktetsinnehåll av radioaktiva ämnenanges numera oftast somBq/m 2 . Tidigare användes oftaenheten Bq/kg jord, vilketställde krav på kännedom omjordens densitet.Generellt kan sägas att ju fler ledav näringskedjan som inkluderasi överföringsfaktorn, destoosäkrare blir den.ÖverföringsfaktorerFrån foder till mjölk:Aktivitetskoncentration i mjölk (Bq/l)F m=Djurets dagliga aktivitetsintag (Bq/dag)Från foder till kött:Aktivitetskoncentration i kött (Bq/kg)F f=Djurets dagliga aktivitetsintag (Bq/dag)Från mark till växtprodukter:Aktivitetskoncentration i växt (Bq/kg torrvikt)TF g=Markdeposition (Bq/m 2 )Från mark till kött (via foder):Aktivitetskoncentration i kött (Bq/kg)T ag=Markdeposition (Bq/m 2 )Enhet: dag/lEnhet: dag/kgEnhet: m 2 /kgtorrviktEnhet: m 2 /kg48

Några tumreglerTumreglerna är bara avsedda att ge en uppfattning om storleksordningen av föroreningen i livsmedeloch därigenom indikera om motåtgärder kan bli aktuella. För att avgöra omfattningen avolika motåtgärder krävs noggrannare beräkningar anpassade till den aktuella situationen.MjölkAndelen av det dagliga intaget för ko och get av jod-131, cesium-137 respektive strontium-90, somutsöndras i den totala dagsvolymen mjölk:Komjölk ca 30 % jod-131, ca 10 % cesium-137 och ca 5 % strontium-90Getmjölk ca 50 % jod-131, ca 20 % cesium-137 och ca 5 % strontium-90Nötkött och renköttNötköttHalten av cesium-137 i nötkött (Bq/kg) är ca 5-7 gånger högre än halten imjölk om köttdjuren och mjölkkorna betar på samma område och betetutgör det enda eller huvudsakliga fodret.RenköttUnder vinterbete blir halten av cesium-137 i kött (Bq/kg) ungefär densammasom halten i den lav som betas (Bq/kg torr lav). Halten i lav halveras på cafyra år.I kött är halterna av jod-131 och strontium-90 försumbara jämfört med halten av cesium-137.Övriga produkterFr.o.m. något år efter nedfallet och vid en deposition av 1 000 Bq/m 2 blir halterna av cesium-137 (omdepositionen t.ex. fördubblas så fördubblas också halterna) i:Potatis0,2-20 Bq/kg torrviktBlåbär och lingon ca 5 Bq/kg våtviktHjortron ca 10 Bq/kg våtviktMatsvamp 10-150 Bq/kg våtvikt. Varierar kraftigt mellan individer och arterÄlgköttca 20 Bq/kgRådjur100-200 Bq/kg på hösten då den är högst. Varierar under åretInsjöfisk 100-500 Bq/kg. Varierar kraftigt mellan arter samt i och mellan sjöar. Tidpunktendå maximivärdet uppnås kan dröja upp till flera år för vissa arter.49

10 Faktorer som påverkar överföring av radioaktivaämnen inom jordbruketJordbruksmiljön är komplex.Den påverkas av klimat, markförhållanden,växtodling ochdjurhållning och påverkas ocksåav produktionsinriktning ochtillämpade produktionsmetoder.Växtproduktionen genomlöperolika faser under året i takt medgrödornas utveckling, från vintervilaöver vårens och sommarensvegetativa utveckling ochtill grödornas mognad ochskörd under hösten. Överföringenav radioaktiva ämnen tilllivsmedel påverkas av om skördadejordbruksprodukter användsdirekt som livsmedel ellersom fodermedel. I det senarefallet överförs ämnena via husdjuren.Förekomsten av radioaktivaämnen i jordbruksprodukterpåverkas t.ex. av:• årstiden för nedfall• grödan och dess utvecklingsstadium• markens egenskaper och näringsstatus• djurslag, djurets ålder och fysiskaaktivitet• utfodring, betesbeteendeoch eventuell jordkonsumtion.Inom växtodlingenNedfallsåret kontraföljande årOm nedfallet sker under denvegetativa perioden blir det storskillnad mellan överföringen tillväxterna under det första året(innevarande odlingssäsong) ochunder de kommande åren. Underförsta året fångas och kvarhållsnedfallet direkt från luftenFigur 10.1 Det första året dominerar direktdepositionen, därefter dominerarrotupptaget. Källa: Klas Rosén, SLU.0,120,100,080,060,040,02TF g (Bq pr kg torrvikt / Bq pr m 2 )Figur 10.2 Cesiumhalt i betesvegetation i förhållande till depositionen påmarken i ett fjällområde i Jämtlands län under åtta år efter Tjernobylolyckan.Källa: Klas Rosén, SLU.eller regnet på växtligheten. Underföljande år tas de radioaktivaämnena främst upp via rötterna(fig. 10.1 och fig. 10.2).Betesmarker har ofta en tät vegetationsmattasom kan fångaupp ett radioaktivt nedfall -både direkt via bladytor och viarötter. Karakteristiskt för betenoch oplöjda vallar är den storanedgången av cesiumhalten deförsta åren.Tfg (halt i växt i förhållande tillvad som hamnar på marken)YtföroreningRotupptag0 1 2 tid (år)086 87 88 89 90 91 92 93 94årDen årliga minskningen för cesium-137i betet avtar successivt.Den ekologiska halveringstidenär de första åren ca 4 årför betesgräs men ökar sedanbetydligt och närmar sig värdenför spannmål och andra grödori öppen växtodling. I spannmålantas den ekologiska halveringstidenvara uppåt 20 år.Undersökningar av betesvegetationeni ett fjällbetesområde50

visade hur halten av cesium-137i betet sjunker successivt (fig.10.3).Nedfallstidpunkt under åretNär under året nedfallet sker fårstor betydelse för konsekvensernaoch valet av motåtgärder.Hänsyn måste tas till både delokala och årstidsberoende förhållandena.Äldre vallar och gammal förnaär effektiva på att fånga upp ochkvarhålla radioaktiva ämnenfrån nedfallet. Djur som betarpå äldre vallar kan därför ta upprelativt stora mängder cesium-137 jämfört med de som betarpå nyanlagda vallar.Vallen är den kritiska inkörsportenför överföring av radioaktivaämnen till djurledet.Nedfallstidpunkten under vegetationsperiodenblir avgörandeför om vallgrödan kananvändas som djurfoder ellermåste kasseras (fig. 10.4).För spannmålen kan tidpunktenför nedfall medföra att manfår ta ställning till om kärnskördenkan användas sombrödsäd eller fodersäd eller omden måste kasseras. Nedfallstrax före skörd kan ge stor överföringtill spannmålskärna. Cesiumhalteni spannmål är dockväsentligt lägre redan de förstaåren efter nedfallet. Generellt ärhalten i spannmål tio gångerlägre än i vallgrödor (fig. 10.5).Nedfallstidpunkten spelar storroll för både betande djur ochför djur som utfodras medspannmål. Om nedfallet kommeri början av betessäsongeneller före den första vallskördenkan problem uppstå omedelbartför mjölk- och nötköttsproduktionen.Vinterfodret är dåoftast slut och djurägaren kanbli tvungen att låta sina djur gåute på ett förorenat bete. Omnedfallet kommer strax förespannmålskörden kan det blistora konsekvenser även förslaktsvins- och fjäderfäproduktionen.Grödans utvecklingsstadiumvid nedfalletUtveckling och tillväxt av biomassaper markytenhet har storbetydelse för grödornas förmågaatt fånga upp och hålla kvar radioaktivaämnen.Grödornas bladrikedom ochexponerade yta i förhållande tillvikt varierar under vegetationsperioden.Uppfångningen avradioaktiva ämnen kan varieramellan 10 och 90 %. Uppfångningenpåverkas av nederbördensintensitet och varaktighetsamt bladytans storlek och utveckling.Uppfångningen är totaltsett relativt låg vid vegetationsperiodensbörjan ochökar sedan med tillväxten av120010008006004002000Cs-137 i betesvegetation(Bq/kg torrsubstans)biomassa. Om nedfallet kommerstrax före skörd av slåttervallkan uppfångningen blimycket hög. Ju mindre somfångas upp av växten desto merhamnar på jorden eller rotmattan.Vid en viss tidpunkt undervegetationsperioden har grödornautvecklats olika långt beroendepå var i landet de växereftersom tidpunkterna för såddoch skörd samt även skördeperiodenslängd varierar mellangrödorna och mellan olika delarav landet (tab. 8.1). Grödans utvecklingkan också variera mellanolika år. Det kan också finnasen lokal variation beroendepå jordart och läge i terrängen.Tid fram till skördUnder nedfallsåret kommer radioaktivaämnen in i växten viadeposition och kvarhållning pågrödan men även via rotupptag.Återföring från jorden genomt.ex. regnstänk som för med sigradioaktiva jordpartiklar frånmedelvärde1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997årFigur 10.3 Cesiumhalt i betesvegetationen i ett fjällbetesområde i nordvästraJämtland vid provtagning i augusti varje år under perioden 1990-1997.Medelvärde för 8 provtagningsställen fördelade över det ca 10 km 2 storabetesområdet. Källa: Inger Andersson, Hans Lönsjö och Klas Rosén, SLU.51

7006005004003002001000,050,040,030,02Cs-137 vid skörd (Bq/kg torrvikt vid markdepositionen1000 Bq/m 2 )Första skörd vidmidsommarAndra skördmitten avaugusti060 50 40 30 20 10 0tidpunkt för nedfall (dagar innan första skörd)Figur 10.4 Kvarhållning av cesium i vallskörden efter ett radioaktivt nedfalli Mellansverige vid olika deponeringstider. Gul kurva är första vallskörden(vid midsommar) och röd kurva är andra vallskörden (mitten av augusti).Nedfallstidpunkten 50 dagar före skörd motsvarar Tjernobylnedfallet. Källa:Klas Rosén, SLU.marken är en annan möjlighet.Nedtransport från bladytor påväxande gröda (fig. 10.1) samtbiomassatillväxt (fig. 7.3) minskarhalten i gräset.Halveringstiden, som i detta fallavser den tid det tar för mängdenradioaktiva ämnen attminska till hälften, beror på slagav gröda och årstid och varierarvanligen mellan 2-3 veckor iTF g (Bq pr kg torrvikt / Bq pr m 2 )slåttervall 1:a skörd0,01spannmålskärnaslåttervall 2:a skörd086 87 88 89 90 91 92 93 94årFigur 10.5 Halten av cesium-137 i slåttervall och spannmålskärna. Kurvornabygger på medelvärden av halterna cesium-137 i vall- och spannmålsskördar1986-1994 i Gävleborgs län efter Tjernobylolyckan. Källa: Klas Rosén, SLU.gräs. Rotupptaget har betydelseredan under nedfallsåret menhar ännu större betydelse årenefter nedfallet. Normalt brukarman räkna med att ca 5-25 %av depositionen finns kvar i grödanfram till skörd. Som jämförelsekan nämnas att vidTjernobylnedfallet var det igräsvall ca 5 % av cesium-137som var kvar vid skörd i Uppsalatraktenår 1986. Halten avradioaktiva ämnen i grödan berorfrämst på gräsets tillväxt ochuttvättningen av ämnen från vegetationen.Exempel på hur nedfallstidpunktensläge relativt tidpunktenför skörd inverkar på vallenskvarhållningsförmåga ges ifigur 10.4 som visar första ochandra skörd i Mellansverige.Vid nedfall ett visst datum underåret kommer skördens haltav cesium-137 att variera i olikadelar av landet eftersom den tidsom återstår till skörd varierar(tab. 8.1). Om t.ex. ett nedfalläger rum i mitten av juni (likanedfall över landet förutsätts)kommer vallskörden i södraGötaland (skörd strax efter nedfall)att innehålla cirka femgånger högre halt av cesium-137 än skörden i nedre Norrland(skörd 3-4 veckor senare).Första, andra respektivetredje vallskördenOm nedfallet kommer straxföre den första skörden avlägsnasen stor del av de radioaktivaämnena vid skörden. Halteni nytt betesgräs och vallåterväxt(andra skörden) blirdärför lägre än i den första skörden(fig. 10.4).På väl gödslade mineraljordarkan halten i den andra vallskördenvariera mellan 5 och20 % av den första skördens.Den tredje vallskördens halt äri regel ännu lägre. På näringsfattigasandjordar och mulljordarfår man dock räkna medhögre överföring av radioaktivaämnen än på lerjordar.Figur 10.5 visar att den förstavallskörden har en högre cesiumhaltän den andra vallskördenunder de första åren.52

Sedan gäller det omvända.Detta kan bl.a. bero på skillnaderi rotdjup.Markens egenskaper:Biotillgänglighet ochväxtupptagVäxtupptaget första året efterett nedfall domineras huvudsakligenav radioaktiva ämnen,som finns i marklösningen. Storinverkan på upptaget av dessaämnen har jordarnas lerhalt,mullhalt, näringsstatus, pHvärde,typ av växt, rötternas utbredningi markprofilen ochupptagningsförmåga, markfuktighetsamt förekomst avsvampmycel i marken. Mineraljordarsärskilt lerjordar kan fixeracesium och ger därmed ettlägre upptag i växten. Jordarmed hög mullhalt ger ett högreupptag av cesium till växten änlerjordar på grund av att bindningsstyrkantill organiskt materialinte är lika stark somtill mineraljord.Som tidigare nämnts kan växterta upp cesium genom bladoch rötter. Upptaget genom bladenär viktigast direkt efter ettnedfall medan rotupptaget kanfortsätta så länge cesium finnstillgängligt i rotzonen (fig.10.1). Biotillgängligheten kan idetta sammanhang definierassom möjligheten för cesium ochstrontium att frigöras från jordenoch upptas i växter. Bladytankan i mindre utsträckningockså förorenas via regnstänkfrån markytan. Cesiumjonen ärkemiskt analog med kaliumjonen.Upptaget och transportenav cesium i växterna kandärför ske genom samma mekanismersom för kalium. Eftersomkalium återfinns framförallti växternas mest bioaktivaTabell 10.1 Överföringsfaktorer TF g(m 2 per kg torrvikt) året efter nedfall.Faktorn TF ganger förhållandet mellan halten i grödan (Bq/kg torrvikt) ochmarkdepositionen (Bq/m 2 ). Källa: Klas Rosén, SLU.Cesium-137Strontium-90Ler- Sand- Mull- Ler- Sand- Mull-Gröda jordar jordar jordar jordar jordar jordarSpannmål 0,00005 0,0002 0,002 0,0005 0,001 0,0005Vall 0,005 0,01 0,1 0,01 0,02 0,01Kulturbete 0,005 0,01 0,1 0,01 0,02 0,01Naturbete 0,01 0,02 0,2 0,02 0,04 0,02Potatis 0,0003 0,0012 0,012 0,001 0,002 0,001delar, t.ex. skott, blad och rötter,kommer även cesiumjonernaatt återfinnas i dessa delarav växten.Omfattningen av cesiumupptagetstyrs främst av biotillgänglighetenoch kaliumstatuseni marken. Kvoten kalium/cesium styr växtrötternas upptagav cesium. Det finns en preferensför kaliumjonen framförcesiumjonen. Även en liten tillsatsav kalium till marken minskarupptaget av cesium signifikant.Därför är kaliumgödslingen lämplig metod för att reduceraupptaget av cesium-137 till605040302010Aktivitet (procent)växligheten (se vidare kapitel13). Cesium är jämförelsevis lätttillgängligtför växternas rotupptagi mulljordar. I mulljordensker också ett större upptagav cesium än av strontium.För de fem vanligaste grödornages i tabell 10.1 en översikt avgenomsnittliga värden på överföringsfaktorer- enligt studiervid Lantbruksuniversitetet - förtre olika jordtyper året efter ettnedfall.Naturmarker är oftast näringsfattiga.Där sker en effektiv återanvändningav näring via förmultnandeväxtrester. Detta19871994200000 10 20 30 40 50 60Djup (cm)Figur 10.6 Migration av cesium-137 i en sandjord ett, åtta och fjorton årefter Tjernobylnedfallet om ingen jordbearbetning sker. Källa: Klas Rosén,SLU.53

medför att cesium inte lika lättnår mineraljorden. Dessa tvåfaktorer bidrar till höga cesiumhalteri växter.Med tiden omfördelas de radioaktivaämnena från markytantill rotzonen i marken. Detta ären långsam process som styrs avmarkens egenskaper och biologiskaprocesser. Viktiga faktorerför den vertikala omfördelningenär förekomsten av lermineraloch maskar.Trots att en vertikal omfördelningsker blir den övervägandedelen av cesiumnedfallet kvarinom den översta delen av rotzonenunder en mycket lång tid(fig.10.6). Studier har visat attfortfarande 14 år efter Tjernobylolyckanär mer än 90 % avcesium-137 kvar i markensöversta 0-10 cm. Den vertikalaomfördelningens hastighet skiljersig något mellan olika jordar.Den är i regel mindre än1 cm per år, ofta mellan 0,2 och0,7 cm per år.Den kemiska form som ett radioaktivtämne finns i har ävenbetydelse för djurens upptag avämnet. Radioaktivt cesium somär bundet till mineralpartiklar ijord absorberas inte i djurensmag-tarmkanal i samma gradsom när det finns i jonform ellerlöslig form.Under det första året efterTjernobylolyckan var i mångafall överföringen av radioaktivtcesium från fodret (bete ochannat vallfoder) till djurprodukternalägre än väntat. Dettaberodde sannolikt på att radioaktivtcesium då förelåg som enytlig förorening och till viss delvar bundet till mineralpartiklarfrån jorden.Inom djurhållningenDjurslagOlika djurslag ansamlar radioaktivaämnen i olika hög grad(tab. 10.2). Idisslare absorberari allmänhet mindre av intagencesiummängd än vad icke-idisslaregör, samtidigt som idisslarnasutsöndring via träck i för-Tabell 10.2 Överföringsfaktorer F m(dag/l) för mjölk och F f(dag/kg) för köttoch ägg enligt IAEA 1994, Teknisk rapport nr 363, tabell V. Faktorerna F moch F fanger förhållandet mellan halterna i mjölk (Bq/l) respektive kött (Bq/kg) och djurets dagliga intag (Bq/dag).DjurslagDjurproduktJod-131Cesium-134ochcesium-137Strontium-90Nötkreatur mjölk 0,01 0,0079 0,0028kött (köttdjur) 0,038 0,051 0,008Får mjölk 0,49 0,058 0,056kött (lamm) 0,03 0,49 0,33Get mjölk 0,43 0,1 0,028kött – 0,23 0,0028Gris kött 0,0033 0,24 0,04Fjäderfä kött 0,011 12,0 0,08ägg (äggmassa) 1,0 0,45 0,18hållande till utsöndringen viaurin är relativt större.Skillnader mellan djurslagenförklaras bl.a. av skillnader ifodertyp, fodersmältning ochfodrets uppehållstid i fodersmältningskanalen.Ämnesomsättningshastighetenper kgkroppsvikt har också betydelse.Den högre ämnesomsättningshastighetenhos mindre djurslaghänger samman med derasstörre kroppsyta i förhållandetill kroppsvikt. Överföringsgradenav radioaktivt cesium ärhög t.ex. hos fjäderfä, som haren hög ämnesomsättning i förhållandetill sin kroppsvikt.I experimentella studier vid Sverigeslantbruksuniversitet efterTjernobylolyckan med samtligaviktigare livsmedelsproducerandehusdjursslag redovisadesföljande överföringsfaktorerF m(dag/l) och F f(dag/kg) föröverföringen av cesium-137från foder till olika produkter:0,0067 för komjölk, 0,24 och0,81 för lammkött (stallutfodradedjur respektive djur påbete), 0,46 för griskött, 3,3 förslaktkycklingkött och 0,80 förägg. Se vidare tabell 14.1 somäven visar effekten av cesiumbindandepreparat.Ålder. Tillväxt.ProduktionsintensitetÖverföringsfaktorn påverkas avdjurets ålder. Unga, växandeindivider ansamlar radioaktivaämnen i högre grad än äldre.Exempelvis anges för radioaktivtcesium cirka tre gånger såhög överföringsfaktor till kötthos lamm än hos får. En högreproduktionsintensitet verkar iriktning mot en lägre ansättningav radioaktiva ämnen i djuret.54

Tabell 10.3. Cesium-137, Bq per kg, i skelettmuskulatur och i olika organfrån lamm och slaktsvin efter uppfödning med hö resp. spannmål som förorenatsav nedfallet från Tjernobyl. Källa: Inger Andersson m.fl., SLULamm (n=10)Slaktsvin (n=6)MuskelvävnadHjärta Lever Njure*465**1412921202498655530142* Medelvärde av prov från 7 specificerade muskler från varje lammtagna i framlägg, käke, hals, bog, rygg, ytterlår och innanlår.** Medelvärde av prov från framlägg.Ansättning i olika organ ochvävnader. Djurets fysiskaaktivitetAnsättningen av radioaktivt cesiumi djurkroppens olika organoch vävnader har visats i fleraundersökningar. Njurarna är deorgan som i regel har den högstaaktivitetshalten. Detta visadesi väl kontrollerade experimentvid Sveriges lantbruksuniversitetmed lamm som utfodradesmed hö som förorenatsav nedfallet från Tjernobyl (tab.10.3). Hjärta och lever hadelägre halt av cesium-137 än såvälnjure som skelettmuskulatur.Endast obetydliga skillnaderi aktivitetshalt förelåg mellanolika muskler. Liknande resultaterhölls i experiment medgrisar utfodrade med Tjernobylförorenadspannmål (tab.10.3). I experiment med slaktkycklingarvid Lantbruksuniversitetetdär djuren uppföddespå Tjernobylförorenad spannmålhade i vissa fall det vita köttetnågot högre halt av cesium-137 än det bruna köttet. I andrastudier har dock större skillnadermellan olika muskelgrupperpåvisats, och man menardär att internstråldosen tillmänniskan kan begränsas genombortsortering av vissaslaktkroppsdelar eller att konsumentensjälv väljer bort t.ex.det vita köttet på kycklingen.I sammanhanget kan nämnasatt i studier vid Lantbruksuniversitetet,där mjölkkor utfodradesmed grönmassa som varförorenad med nedfall frånTjernobyl, förelåg ingen skillnadi halten av radioaktivt cesiummellan morgonmjölk ochkvällsmjölk.Djurets fysiska aktivitet kan haen viss inverkan på överföringenav radioaktivt cesium. På grundav en högre blodgenomströmninganses såväl ansättning somutsöndring av radioaktivt cesiumvara snabbare i aktivamuskler än i inaktiva. På siktskulle därmed inaktiva muskleri ett djur få en högre cesiumkoncentrationän aktiva. Somnämnts har sådana skillnadervisats mellan vitt kött (inaktivamuskler) och brunt kött (aktivamuskler) hos slaktkycklingar.I en norsk studie med oral tillförselav cesium-134 till lammpåverkades inte koncentrationenav det radioaktiva ämnet imusklerna av daglig motion.Djuren motionerades underkontrollerade former med 8 kmvandring per dag och med enhastighet av 4,3 km per timme.När cesiumtillförseln upphördeblev utsöndringshastigheten avcesium-134 däremot något högrehos de djur som motioneradesän hos de som inte motionerades,dvs. den biologiskahalveringstiden för ämnet minskadegenom djurets fysiska aktivitet.UtfodringEn balanserad foderstat medgod tillförsel av energi, protein,mineralämnen och vitaminerbidrar till att minska överföringenav radioaktiva ämnen tilldjur. En fiberrik foderstat ansesminska cesiumupptaget imag-tarmkanalen, bl.a. genomökad utsöndring av radioaktivaämnen med träcken.Vallfoder och bete förväntas i allmänhetha högre halter av radioaktivaämnen än andra fodermedel.Val av fodermedel inverkarsåledes på den totala överfördamängden radioaktiva ämnen viafoder till djur.Beteskonsumtionen är i hög gradberoende av betestillgång ochdjurbeläggning dvs. antal djurper arealenhet samt betetsnäringsinnehåll och smaklighet.Hur stor del av dygnet som djurenerbjuds bete, är givetvis ocksåavgörande för konsumtionen.Konsumerad mängd bete bestämsi hög grad av hur mycketav övriga fodermedel somutfodras. Djurens kroppsviktoch produktionsnivå har ocksåstor betydelse, liksom deraskondition. Man brukar räknamed en beteskonsumtion förmjölkkor på 1-3 kg torrsubstansper 100 kg levande vikt. Högrevärden har visats under experimentellabetingelser. Man kanutgå från betydligt lägre värdeni de fall betesdriften endast harkaraktären av motionsbete. Föratt djuren ska kunna ha en hög

eteskonsumtion måste betestillgången(betesgivan) varaminst 50 % högre än beteskonsumtionenpå grund av attdjuren aldrig kan utnyttja helabetesproduktionen.BetesbeteendeDjurens sätt att beta bestämmervilken del av växten som konsumeras.Nötkreatur sliter avbetesgräset med tungan. De kandärvid få med en stor del, ävenden nedre delen, av växten. Ivissa fall kan också förna, rotsystemoch jordpartiklar svepasmed. Nötkreatur kan även betamer selektivt och välja de övredelarna av växten. Generellt kanman säga att nötkreatur betarmindre marknära än t.ex. får,som biter eller gnager av växternamycket nära markytan.JordkonsumtionSom nämnts tidigare kan radioaktivaämnen vara bundna tilljordpartiklar. Jordkonsumtion(frivillig konsumtion av jord ellerofrivillig med jordbemängtfoder) kan därför inverka pådjurens intag av radioaktivaämnen efter ett nedfall. Radioaktivtcesium som är bundet tilljordpartiklar har dock låg biotillgänglighet.Enligt litteraturen förekommerstora variationer av intaget avjord för får och nötkreatur, alltifrånobetydliga mängder tillmotsvarande 30 % av det dagligatorrsubstansintaget hos fåroch 18 % hos nötkreatur. Uttryckti mängd konsumeradjord per dag skulle det kunnainnebära i storleksordningen0,4 kg respektive 2-4 kg. Dettatorde dock endast gälla undermycket extrema betesbetingelser.Svenska undersökningarmed lamm på Tjernobylförorenatfjällbete pekade på en obetydligjordkonsumtion hos djurenoch att följaktligen intagetav cesium-137 med jord varförsumbart jämfört med detmed betesväxter.Grisar som föds upp utomhusbökar i marken och får på så sätti sig en del jord, vilket i en nedfallssituationkan medföra ettökat intag av radioaktiva ämnen.Detsamma gäller i viss månutegående höns och kycklingar,som plockar i sig gruskorn ochliknande partiklar.56

11 Psykosociala och arbetsmiljörelaterade konsekvensersamt ekonomiska frågorPsykosocialakonsekvenserInte bara förorenings- ochdosnivåer.Konsekvenserna av en kärnenergiolyckakan inte anges enbarti termer av föroreningsochdosnivåer. Det är även frågaom psykologiska och socialakonsekvenser. Effekter som tarsig uttryck i förlorade värdenoch livsstilsförändringar harframkommit i Sverige efterTjernobylolyckan. Det kanhandla om att glädjen i jakt ochfiske gått förlorad eller att synenpå skog och mark i denegna närmiljön förändrats.Reaktioner i form av oro ochilska kan vara direkt relateradetill strålningsrelaterad risk. Andrakonsekvenser kan vara meraindirekta. Studier har visat attkännedom om att man befinnersig i ett drabbat område kanbidra till negativa upplevelseroch stressreaktioner. Detta kaninte enbart tillskrivas den subjektivauppfattningen av stråldoseller förorening av livsmedel.Radiologiska konsekvenser aven kärnenergiolycka kan i någonmån beräknas och studerasexperimentellt. De psykologiskaoch sociala konsekvensernaär däremot svårare att förutsäga.Reaktionerna efter Tjernobylolyckanskilde sig mellanolika länder och påverkades ihög grad av olika myndighetersagerande. Lärdomar från hurmänniskor reagerade i sambandmed den olyckan kan bara tillämpaspå en ny situation utifrånförutsättningen att den tolkasoch uppfattas på liknande sätt.Mycket talar dock för att de erfarenheteroch minnen sommänniskor bär med sig från denhändelsen påverkar hur de reagerarvid nästa tillfälle. Effekternai Sverige har avtagit långsammareän experter beräknat.Det är inte orimligt att anta attmedvetenhet om detta kan påverkareaktioner vid en framtidaolycka.57Psykosociala aspekter börtas på allvarÅtgärder och rekommendationerföljs kanske inte om de inteframstår som meningsfulla förden enskilde. Samtidigt kan socialahänsyn ha stor betydelseför viljan att vidta vissa åtgärder.I samband med Tjernobylolyckanvar exempelvis kvinnormer angelägna om att vidtaåtgärder för att minska dosenför sina barn än för sig själva.Social samhörighet kan ävengälla det större kollektivet. Lojalitethar lyfts fram som enbetydelsefull faktor för viljanhos lantbrukare att följa vissaåtgärder, särskilt bland de somhöll djur.Vissa åtgärder för att skyddaproducenter och konsumenterkan vara motiverade främst avpsykologiska skäl. Åtgärder somger möjlighet till egen handlingoch kontroll över situationenkan ha positiva psykologiskaeffekter även om den strålningsrelateradeförbättringen är liten.Inför andra åtgärder kan manbehöva väga de faktiska förbättringarnamot det merarbeteoch möjlig förlust av andra betydelsefullalivsvärden som kanförorsakas. Faktorer av betydelsei avvägningen är såväl människorstilltro till åtgärdens effektivitetsom dess symboliskainnebörd.Att myndigheter genomförmätningar och håller resultatentillgängliga även efter den akutafasen kan ha psykologisk betydelse.Likaså att mätningar genomförsäven i mindre drabbadeområden. En studie blandlantbrukare i Gävletrakten1998 visar att diskussionen ommätningar och tillgång tillprovtagningsmöjligheter fortfarandehar aktualitet tolv år efterTjernobylolyckan.Konsumenter - ingen enhetliggruppReaktioner bland konsumenterkan skilja sig mellan olika grupper.En svensk studie av vardagligavanor efter Tjernobylolyckanvisade att ändrade beteendenvar vanligare blandkvinnor än bland män, samtvanligare hos föräldrar medhemmavarande barn. Minstbenägna att förändra sina vanorvar ungdomar samt män utanbarn. Det var dock en påfallandestor andel, mellan hälftenoch två tredjedelar, i de undersöktagrupperna som inte vidtagitnågon åtgärd överhuvudtaget.Cirka en tredjedel av de somsvarat angav oro för möjliga negativaeffekter av strålning efterolyckan, framförallt förknippatmed konsumtion av vissa livsmedel.Andelen oroliga var särskilthög bland grupperna för-

smacksmackFigur 11.1 Benägenhet att ändra matvanor inom familjen varierar mellanåldrar och kön.äldrar, kvinnor samt jordbrukare.I studien noteras att dessagrupper kännetecknas av en särskiltnära relation till produktionoch hantering av livsmedelsamt till barnafödande ochvård.Studien pekar på att konsumenterinte kan betraktas som enenhetlig grupp, utan som fleragrupper med skilda behov. Vidarekan man notera att denbetydande grupp bland konsumentersom inte tycks vara bereddaatt vidta åtgärder kan utgöraen viktig målgrupp för riktadinformation i en situationdär sådana åtgärder bedömsvara befogade.KöpmotståndTrots garantier om högsta tilllåtnahalter av radioaktiva ämneni saluförda livsmedel kankonsumenterna inta en skeptiskhållning. Detta visades i sambandmed Tjernobylolyckan,särskilt beträffande konsumtionsmjölkoch renkött. Inom???hmm ?Ångermanlands mejeriområdeminskade försäljningsvolymenav mjölk betydligt under hösten1986. Detta föranledde ennärmare undersökning av konsumentreaktionernai flera områden.I undersökningen konstateradesatt ”de livsmedel som oroatkonsumentopinionen mest varfisk, vilt och persilja”. Undersökningsresultatenvisade, någotoväntat, att man generelltinte var mer oroad för konsumtionav mjölk än för konsumtionav kött av nötboskap ochgris. Dock var oron inför konsumtionav mjölk större i Ångermanlandän i Gävleområdet(som tillhörde de högst förorenadeområdena) och i landet iövrigt.Efter Tjernobylolyckan förekomdet på vissa håll i Sverigeatt man körde stora avståndmed bil för att köpa mjölk iområden där det radioaktivanedfallet varit mindre. En riskanalysvisar att risken med bilkörningenvar större än den riskman skulle ha utsatt sig eller sinfamilj för genom konsumtionav mjölk med något högre föroreningfrån det egna området.Här spelar den subjektiva upplevelsenav risk en betydanderoll.Även om den ovan nämnda undersökningenav konsumentreaktionernainte gav några klarabelägg för att ökad informationom åtgärder skulle leda tillminskad oro för radioaktiviteti mjölken, bör saklig informationoch konsumentupplysningvara viktiga satsningar för attundvika eller minska ett obefogatköpmotstånd.Tillämpning av lägre”gränsvärden”De gränsvärden som gäller tillföljd av Tjernobylnedfallet försaluförda livsmedel i Sverige haren god säkerhetsmarginal.Emellertid visade det sig efterolyckan att vissa livsmedelsindustrierhade ambitioner attytterligare skärpa gränsvärdena,även i råvaruledet, i syfte attbehålla konsumenternas förtroendeför produkterna.Det är möjligt att det fanns önskemålfrån konsumenthåll omdessa försiktighetsåtgärder, mendet kan inte uteslutas att desamtidigt var ett led i marknadsföringen.Att livsmedel ska vara”rena”, dvs. fria från bekämpningsmedeloch andra restsubstanser,är numera ett starktkonsumentkrav och det är fullttänkbart att sådana krav kommeratt ställas i framtiden ocksåbeträffande förekomst av radioaktivaämnen. Ett tillfälligt köpmotståndmot vissa livsmedelkan, förutom att det ger meromedelbara ekonomiska konse-58

kvenser för producenter ochhandel, också innebära förlorademarknadsandelar för vissaprodukter.Arbetsmiljön i jordbruketDamm från jord eller foder -innebär det någonstrålningsrisk?Efter Tjernobylolyckan uppstodmånga frågor beträffande strålningsriskernai jordbrukets arbetsmiljö.Dåvarande LantbrukshälsanAB ansåg inledningsvisatt det fanns risk förlantbrukare att andas in radioaktivtdamm vid jordbruksarbeteoch rekommenderade därför användningav andningsskydd.Strålskyddsinstitutet ansåg däremotatt risken inte var så storatt åtgärden var motiverad.En senare studie utförd av FOAtyder på att dammbildningensom regel bör ge betydligt mindredosbidrag vid arbete i fältän vad som fås genom strålningenfrån markbeläggningen.Uppdamning vid markbearbetningbör följaktligen inteinnebära någon större strålningsrisk,såvida inte markbeläggningenär mycket hög.Inför experimentella undersökningarvid Lantbruksuniversitetetmed utfodring av olikadjurslag med spannmål förorenadmed radioaktivt cesiumgjordes beräkningar av strålningsexponeringenvid eventuellinandning av foderdamm.Beräkningarna utgick från enfrån andra synpunkter högstatillåten dammkoncentration iluften och att ”tillåten” inhalationsdosbetraktas som jämförbarmed tillåten internstråldosvia födan. Vid en exponeringstidpå 8 timmar perdag för en djurskötare skulleenligt dessa beräkningar foderdammet(fodret) få ha en cesium-137koncentration på upptill ca 5 miljoner Bq/kg. Detpelleterade fullfodret som användesi försöken innehöll ca400 Bq/kg. Detta värde låg såledeslångt under det beräknade”tillåtna” värdet. Vid arbete idjurstallar bör normala skyddsåtgärderför normalt damm gebetryggande skydd även omdammet är förorenat av radioaktivtcesium.59Internstråldos till lantbrukareefter Tjernobylolyckan -helkroppsmätningarI en studie genomförd av Lantbrukshälsangjordes helkroppsmätningarav ett tiotal lantbrukarefrån Uppland, Gästriklandoch Västmanland, varvidkroppsinnehållet av cesium-137och cesium-134 mättes vid sexolika tidpunkter från sommaren1986 till hösten 1990. Helkroppsvärdenpå i genomsnitt0,37 - 5,17 kBq cesium-137och cesium-134 registrerades(fig. 11.2). Motsvarande medelvärdeni en kontrollgrupp (intelantbrukare) var jämförbaramed lantbrukarnas ingångsvärdeoch var relativt konstanta,0,40 - 0,76 kBq.Förhöjda och ökande värdenhos lantbrukarna berodde sannoliktpå intag av cesium-137via födan. Stråldostillskottetuppskattades till som mest ca 1mSv per år. Mätningar av cesium-137i hö och andra grödor,vattentäkter, jord m.m.från de aktuella lantbruken visademycket låga värden, vilketytterligare styrker slutsatsen attde högre helkroppsvärdena hoslantbrukarna berodde på intagav radioaktiva ämnen med födan.Det fanns alltså inget beläggför att arbetsmiljön i lantbruketvar orsak till de ökadehelkroppsvärdena.Externstråldos till lantbrukare- modellberäkningarI studier vid Sveriges lantbruksuniversitetav tänkta konsekvenserför två enskilda lantbruksföretagberäknades externstråldosentill lantbrukarnai händelse av markbeläggningefter en kärnkraftsolycka (1MBq cesium-137 per m 2 , dvs. istorleksordningen tio gångerstörre än de högsta markbeläggningsnivåernai Sverige efterTjernobylolyckan). Värdenauppgick till 1,0 mSv resp. 1,7mSv per år med hänsyn till årsarbetstid,fritid och till fördelningav arbetstiden på fältarbeteoch djurskötsel i stallar. Stallbyggnadernasoch boningshusensskärmningsförmåga beaktadesockså.Beräkningarna utgick från tidpunkten6 år efter nedfallet ochförutsatte att inga motåtgärderhade vidtagits på gårdarna iform av kaliumgödsling, djupplöjningeller ändring av produktionsinriktningenvad gällerväxtodling och djurproduktion.Med nämnda motåtgärder beräknadesexternstråldosen tilllantbrukarna minska till 0,3mSv respektive 0,5 mSv per år.Byggnader ger en vissavskärmningStallbyggnader för husdjur harliksom andra byggnader en vissstrålningsskärmande effekt.Strålningsnivån inne i en byggnadär därför lägre än den utanför.Förhållandet mellanstrålningsnivåerna inne och uteuttrycks med den s.k. skydds-

6543210Cs-137 + Cs-134 (kBq)juni1986Figur 11.2 Genomsnittligt helkroppsinnehåll, kBq, av cesium-137 och cesium-134 hos en grupp lantbrukare vid olika tillfällen under perioden juni 1986till september/december 1990 samt medelvärdet för 9 kontrollpersoner mättavid samma tillfällen. Källa: Bearbetning efter Höglund, 1991.faktorn, ett tal som är mindreän 1. Låga värden anger gottskydd och värden nära 1 angerdåligt skydd. Beräkningar avskyddsfaktorer mot gammastrålningi vanliga typer av stallbyggnader(fig. 11.3) i de delarav landet där huvuddelen avdjurproduktionen sker, visarvärden på 0,3-0,4. Detta betyderatt dosen inomhus blir 30-Skyddsfaktorlantbrukare(8–13 pers)kontroll(9 pers)juli1986okt1986apr/maj1987nov/jan sep/dec1988/89 199040 % av dosen utomhus. Värdenaär jämförbara med dem fören- och tvåplans bostadshus.I experimentella studier avskärmningsförmågan hos entraktor visades att strålningenfrån en med cesium-137 belagdyta med en radie av 10 m minskadesväsentligt av traktorn.Strålningsnivån inne i traktorhyttenvar mindre än 40 % avStrålningsnivån inomhus i procent av nivån utomhus.Stall , 1 plan 30–40 %Traktor 40 %Bostadshus i sten eller trä30–50 %Källare 3–5%Figur 11.3 En stallbyggnad av typ låghus ger ett visst skydd motgammastrålning vid radioaktivt nedfall. Strålningsnivån inne i ett sådantstall är 30-40 % av strålningsnivån utanför, dvs skyddsfaktorn är 0,3-0,4.Motsvarande värden anges även för bostadshus, källarutrymme och traktor.värdet utanför. I förarhytten ien skördetröska bör minst likamycket av strålningen avskärmas.Ekonomiska frågorKonsekvenserVid Tjernobylolyckan drabbadesjordbrukare av både inkomstbortfalloch merkostnaderbl.a. genom att det krävdesökade arbetsinsatser. Tidpunktenpå året för nedfallet ochnedfallets geografiska utbredninginnebar att problemen ochdärmed kostnaderna främstdrabbade jordbrukets produktionav vallfoder och mjölk samtrennäringen.Den försenade betessläppningeninnebar i vissa fall attfoder måste inköpas och följaktligenökade foderkostnaderna.Eftersom marknaden inte kundeleverera foder i tillräckligakvantiteter och av tillräckligtgod kvalitet minskade mjölkproduktionenoch därmed inkomsterna.Ett annat exempel på ekonomiskakonsekvenser var attslaktkroppar av främst ren ochlamm måste kasseras på grundav för hög förekomst av radioaktivaämnen. Detta kundeundvikas genom att tidigareläggaslakttidpunkten, alternativtsenarelägga den efter saneringsutfodringav djuren. Dettamedförde att inkomsterna minskadepå grund av lägre slaktviktereller att kostnadernaökade på grund av specialutfodringenoch den förlängdauppfödningsperioden.En framtida olycka kan naturligtvisdels ske vid en annan tidpunktunder året, dels kan nedfalletdrabba andra delar av landet.Problemen kan därför bli60

väsentligt annorlunda genomatt t.ex. även spannmålsskördenkommer i fara.AnsvarAnsvaret vid en inhemsk olyckai en kärnteknisk anläggning reglerasav atomansvarighetslagen.För ägaren/innehavaren gällerstrikt ansvar, dvs. ersättning utgåräven om det inte kan visasatt anläggningens ägare/innehavarehar orsakat skadan avvårdslöshet. Undantag görsdock för skada som uppstår tillföljd av krigshandling eller liknandehandling under väpnadkonflikt, inbördeskrig eller upproreller som orsakas av allvarlignaturkatastrof av osedvanligart.Ansvaret för anläggningar iSverige är begränsat till 6 000miljoner kronor för varjeolycka. Av detta svarar ägarenför ca 3 300 miljoner kronoroch staten för resten. Ägaren/innehavaren är skyldig att ha enförsäkring för att täcka sin ansvarighet.I de vanligen förekommandeföretagsförsäkringarnapå jordbrukets område harförsäkringsbolagen friskrivit sigfrån ansvar för de ekonomiskaföljderna av ett nedfall av radioaktivaämnen.För utländska anläggningar bestämsansvarighetsbeloppet enligtanläggningsstatens lagar.Internationella konventionerfinns.Statligt ersättningssystemErsättningsreglerna i Sverige isamband med Tjernobylolyckansyftade till att ge dendrabbade full ekonomisk ersättning.Detta avsåg bara primärproduktionen(jordbruk m.m.),inte senare led i livsmedelskedjan(förädling, handel ochdistribution). De förordningaroch föreskrifter om ersättningsom tillämpats efter Tjernobylolyckanavser bara dennaolycka.Ett så generöst ersättningssystemsom det efter Tjernobylolyckankan vid en ny olyckakomma att ifrågasättas. En starkarekoppling till krav på attman vidtar motåtgärder ochlämpliga förändringar i produktionsinriktningenkan bliaktuell.Ersättningar blir förmodligeninte aktuella för inkomstbortfalli händelse av att näringentillämpar lägre gränsvärden förexempelvis mjölken för att motverkakonsumentreaktioner.Ersättningsnivåerna fastställs påpolitisk nivå. Jordbruksverketkommer förmodligen att få tilluppgift att tillsammans medlänsstyrelserna administrera ersättningssystemetoch att i samrådmed organisationer för berördanäringar utarbeta tillämpningsföreskrifter.Europeiska unionenEnligt Romfördragets artikel100 gäller att ”om en medlemsstathar svårigheter eller allvarligthotas av stora svårigheter tillföljd av osedvanliga händelserutanför dess kontroll, kan rådetgenom enhälligt beslut på förslagav kommissionen på vissavillkor bevilja den berördamedlemsstaten ekonomiskt biståndfrån gemenskapen”.61

Del IV Gränsvärden och motåtgärderUtfodra med cesiumbindandepreparat.Plöja upp mark och så på nytt.Utfodra med rent foder.Stalla in betesdjur.Slakta renar i augusti–septembernär de har de lägsta cesiumhalterna.Kalium(K)Kalk(Ca)Gödsla och kalka.Täcka över grödor.Skölja, förvällaoch koka maten.Motåtgärder vidtas för att minska överföringen av radioaktiva ämnen via näringskedjor till människan(kap. 13-16). Motåtgärderna införs för att föroreningen av saluförda livsmedel ska understigagällande gränsvärden (kap. 12). Motåtgärderna tillämpas så länge fördelarna (t.ex. minskad dos) överstigernackdelarna (t.ex. kostnader). Genom åtgärderna undviker man förhoppningsvis även att behövakassera jordbruksprodukter m.m.Även om allmänna principer finns för val av motåtgärder så måste ett flertal avvägningar göras medhänsyn till ett stort antal faktorer utöver de strålskyddsmässiga effekterna. Avvägningar kan exempelvisbehöva göras mellan dos (cancerfall) och kostnader, mellan mindre dos och större handlingsfrihetosv. (kap. 17).62

12 Gränsvärden för livsmedelGränsvärden vid enframtida olyckaEG har fastställt gränsvärdenasom ska tillämpas först efterbeslut av kommissionen. Omkommissionen får officiell informationom en kärnenergiolyckaeller annan radiologisknödsituation, vilken bekräftaratt i förordningarna angivnagränsvärden (tab. 12.1) kankomma att överskridas eller haröverskridits, ska kommissionenomgående, om omständigheternaså kräver, anta en förordningsom gör dessa gränsvärdentillämpliga. Giltighetstiden skavara så kort som möjligt ochinte längre än tre månader.Inom en månad ska kommissionenförelägga rådet ett förslagtill ny förordning som anpassargränsvärdena till den aktuellahändelsen.I gruppen övriga livsmedel i tabell12.1 ingår ett flertal viktigabaslivsmedel såsom kött ochköttprodukter, spannmål, grön-saker och rotfrukter samt fruktoch bär. Värdena för koncentreradeeller torkade produkter skaberäknas på grundval av denrekonstituerade produkten färdigför förtäring.Utgående från dessa gränsvärdenför radioaktivt cesium ilivsmedel har kommissionen iförordning 770/90 angett gränsvärdenför cesiumisotoper i djurfoder.Gränsvärdet har satts till1 250 Bq/kg för foder till grisar,2 500 Bq/kg för foder tillfjäderfä, lamm och kalvar samt5 000 Bq/kg för foder till övrigadjurslag.Förutom att gränsvärdena gällerinom EU så är det enligt rådetsförordning inte heller tilllåtetatt till andra länder exporteradjurfoder och livsmedelmed en koncentration av radioaktivaämnen som överskriderde gränsvärden som gäller inomEU.Gränsvärden efter TjernobylolyckanEfter Tjernobylolyckan 1986satte Strålskyddsinstitutet sommål att den extra stråldos, somindividen fick från livsmedel, inteborde överstiga 1 mSv per år.Dock kunde man under vissaomständigheter tillåta upp till 5mSv under det första året efterolyckan. För att kunna nå dettamål införde Livsmedelsverketgränsvärdet 300 Bq/kg för cesium-137för alla saluförda livsmedel.Detta gränsvärde komemellertid att uppfattas som en”riskgräns” även för andra livsmedelän de i allmänna handeln,exempelvis vilt, bär, svamp ochfisk.Avsikten med gränsvärden förradioaktiva ämnen i livsmedel äratt hålla nere stråldosen från livsmedel.Intaget av radioaktivaämnen ska minimeras så långtdet är möjligt med hänsyn tagentill ekonomiska och sociala faktorer.För vissa utsatta grupperTabell 12.1 Gränsvärden för saluförda livsmedel vid en framtida olycka (Bq/kg livsmedel). Källa: Europeiska rådetsförordningar 3954/87 och 2218/89 samt EG-kommissionens förordning 944/89.Radioaktiva ämnenExempelBarnmatMejeriprodukterFlytandelivsmedelÖvrigalivsmedelMindreviktigalivsmedelAlfastrålande isotoperav plutonium ochtransplutoniumStrontiumisotoperJodisotoperplutonium-239ochamericium-241strontium-90jod-1311202080800751501255001255007502000750020000Alla andra med mer än 10dagars halveringstid(ej kol-14, tritium och kalium-40)cesium-134ochcesium-13740010001000125012500Barnmat = Livsmedel avsedda för spädbarn under de första fyra till sex levnadsmånaderna vilkasaluhålls i detaljhandeln i förpackningar som är tydligt märkta ”barnmat”.Mindre viktiga livsmedel = Enligt lista i kommissionens förordning 944/89, bl.a. kryddor och vitaminer.63

har systemet med gränsvärdenytterligare kompletterats medkostråd.År 1987 ändrades gränsvärdettill 1 500 Bq/kg för vissa livsmedelsom genomsnittssvenskenbedömts äta mycket litetav. Dessa livsmedel är kött ochköttprodukter av vilt och ren,vilda bär, svamp, insjöfisk samtnötter (tab. 12.2).Denna höjning till 1500 Bq/kgför en del livsmedel ledde emellertidtill många protester frånskilda håll, vilket krävde ett stortinformationsarbete för framförallt Livsmedelsverket.Skälet till denna höjning var attde matkorgsundersökningarsom genomfördes i landet efterolyckan visade att genomsnittssvenskenbara fick i sig högst ca30 Bq radioaktivt cesium perdag från livsmedel saluförda ihandeln, vilket motsvarar enstråldos mellan 0,1 och 0,2 mSvper år. Således fanns då ett stortutrymme kvar till det mål somsatts på högst 1 mSv radioaktivtcesium.Kostråd gavs också ut, riktadetill de som jagar, fiskar ochplockar bär och till samer somäter mycket renkött för att deinte skulle utsättas för alltförhöga stråldoser via kosten.Särskilda regler infördes till enbörjan även i fråga om kontrollav livsmedel som importeradesfrån de forna östländerna. Dessabestämmelser är numera upphävda.När det gäller import tillämparSverige idag liksom andra medlemsstaterEG:s gränsvärden förimport från tredje land. Enligtrådets förordning 737/90 ochkommissionens förordning1609/2000 är gränsvärdet 370Bq/kg för barnmat, mjölk ochmjölkprodukter samt 600 Bq/kgför andra livsmedel, bl.a. köttoch köttprodukter (summan avcesium-134 och -137).Några andra gemensammagränsvärden finns inte inomEU. Emellertid tillämpar fleraav EU:s stater gränsvärdena förimport från tredje land somnationella. Norge använderockså dessa gränsvärden mentillämpar för renkött och insjöfiskett gränsvärde på 3 000Bq/kg.Strålskyddsinstitutet anser fortfarandeatt stråldosen från ra-Tabell 12.2 Gränsvärden i Sverige för cesium-137 i saluförda livsmedel efterTjernobylolyckan. Källa: Livsmedelsverkets föreskrift SLVFS 1987:4.300 Bq/kgför baslivsmedelkött och andra ätliga delarav tamboskap samt beredningardäravspannmålsprodukterfrukt, utom nötterköksväxter, utom svampmejeriprodukterbarnmathavsfisk1500 Bq/kgför övriga livsmedelkött m.m. från ren ochvilt, som älg, rådjur m.fl.vilda bärsvampinsjöfisknötterdioaktivt cesium i livsmedel börunderstiga 1 mSv per år. Dettamotsvarar idag ungefär 75 000Bq räknat på cesium-137. Enligtden senaste s.k. matkorgsundersökningen1994 fick genomsnittskonsumenteni Sverigeårligen 274 Bq från livsmedelköpta i handeln, meninom Västerbottens inland erhöllsi genomsnitt 815 Bq. Tillgrund för denna matkorgsundersökningligger Jordbruksverketskonsumtionsstatistik.För personer boende inom detefter Tjernobylolyckan nedfallsdrabbadeområdet och som tillstor del lever på egen jakt ellerfiske och plockar bär eller somäter mycket renkött (t.ex. samer)kunde en betydligt högrestråldos fås från sådana livsmedel.Dosen idag är dock sällanöver 1 mSv per år. Idag kantill exempel en person konsumeraså mycket som 50 kg renköttunder ett år (ca 150 g dagligen)med cesiumhalten 1500Bq/kg (samma som gränsvärdet)utan att dosen för denskull överskrider 1 mSv per år.Frågan om utspädning av livsmedelför att produkten på detsättet ska komma under ettgränsvärde aktualiserades efterTjernobylolyckan när det gälldemjölk. Livsmedelsverket är iprincip emot förfarandet medutspädning av livsmedel i dettasyfte.Efter Tjernobylolyckan infördevissa mejerier egna skärptagränsvärden för radioaktiva ämneni mjölk på grund av farhågorför att konsumenterna annarsinte skulle acceptera produkterna.Dessa mejerier tillätalltså endast inleverans av mjölkmed betydligt lägre aktivitetshaltän det officiellt gällande64

gränsvärdet. Övrig mjölk kasserades.Det är viktigt för mejerierna attkunna identifiera besättningarmed oacceptabelt höga halter avradioaktiva ämnen i mjölken.Identifiering kan ske genominledande provtagning av mjölkeni tankbilsfacken utefterolika mjölkhämtningslinjer.Därefter kan provtagning avmjölken göras på gårdsnivå.Mätning av proverna görs vidlaboratorier. All sådan produktkontrolli kedjan från ingåendeleverantörsmjölk till utgåendemjölk eller mjölkprodukt ansvararmejerierna själva för.Ny olycka - nya gränsvärden- konsekvenserVilka åtgärder som blir aktuellavid ett nedfall av radioaktivaämnen beror naturligtvis på varnedfallet sker, dess karaktär ochomfattning.Om ett nedfall sker i ett landutanför EU, dvs. i tredje land,berörs inte handeln av våra egnaprodukter, t.ex. kött, spannmåloch grönsaker och kan såledessäljas fritt inom EU. För importeradeprodukter från det berördaområdet tillämpas däremotEG:s gränsvärden för importfrån tredje land.Om det blir en radioaktiv markbeläggninginom EU och detfinns en risk för att de förbereddagränsvärdena vid en nyolycka kommer att överskridaskommer sannolikt dessa gränsvärdenatt börja tillämpas ganskaomgående. När kommissionenmottar information om enkärnenergiolycka eller annanradiologisk nödsituation skanämligen de förberedda gränsvärdenabörja gälla i hela EU.Sverige har möjlighet att begärarevideringar eller tillägg till degränsvärden som kommissionensnabbt ska sätta i tillämpningoch att påverka de situationsanpassadegränsvärdensom kommissionen inom enmånad ska förelägga rådet.Ett problem är de skillnadersom finns mellan nuvarandesvenska gränsvärden och degränsvärden som vid en framtidaolycka kommer att gälla iEU. För vissa livsmedel får vihögre gränsvärden, t.ex. barnmatoch mjölkprodukter, ochför andra lägre, t.ex. renkött.Frågan är hur detta ska förklarasför de konsumenter, somuppfattar ändringen som attnågot helt plötsligt är mindrefarligt eller farligare.65

13 Motåtgärder inom växtodling• Minska sårbarheten (inför ett eventuellt nedfall)• Ge aktiviteten tid att minska:- Ge direktdeponerat nedfall tid att överföras till markenvia vinderosion och nederbörd-Utnyttja den fysikaliska halveringstiden (t.ex. lagrafoder innehållande jod-131)• Minska växternas rotupptag:- Plöjning- Gödsling- Odla grödor som överför radioaktiva ämnen i mindre grad• Undvik de radioaktiva ämnena:- Avlägsna förorenad gröda eller ett ytskikt av marken- Ta marker ur drift• Upphör att producera livsmedelsråvaror. Välj istället:- Energigrödor- Ingen produktionÖverföringen av radioaktivaämnen till livsmedel och därigenomtill konsumenter samtfaktorer som påverkar överföringeninom växtodling ochdjurhållning har beskrivits ikap. 9-10. Motåtgärder för attminska denna överföring behandlasi kap. 13 för växtodlingoch i kap. 14 för djurhållningoch rennäring.Bete och vallodling ingår i kapitletom djurhållning eftersomvallodling i regel bedrivs av densom har djur. Djurägare disponerarnormalt betesmark ochbedriver vallodling för att säkradjurens foderförsörjning ochäven på grund av beteskravet.Vallodling för avsalu förekommerbara i ringa omfattning.AllmäntÅtgärder kan vidtas:• under ett förvarningsskedenär ett utsläpp förväntas ochvid utländska olyckor framföralltmellan utsläpp ochnedfall• efter ett nedfall både innevarandeodlingssäsong ochkommande år.Åtgärder före ett nedfall vidtasför att minska sårbarheten ochdärmed de följder som kan befaras.Efter ett nedfall vidtasåtgärder för att minska konsekvensernaav nedfallet - antingengenom att flytta de radioaktivaämnena eller minskaöverföringen till grödor.Vilka åtgärder som är lämpligaefter ett nedfall, beror i hög gradpå när under året som nedfalletsker. Åtgärderna blir också beroendeav nedfallets omfattningoch sammansättning. Vid ettnedfall under odlingssäsongenberor valet av åtgärder även avvilket utvecklingsstadium grödornanått.Inom växtodlingen har manmindre möjlighet än inom djurhållningenatt den första tidenefter nedfallet avvakta med åtgärdertills man har en fullständigarekännedom om nedfalletskaraktär (förekomst och mängderav olika radioaktiva ämnenpå olika platser). Inom djurhållningenkan man avbrytabetesgången, dvs. låta djur varainstallade en tid, och senare utnyttjaden del av betessäsongensom eventuellt återstår. Odlingssäsongenmåste däremot hasin gång så när som på att detvid ett tidigt nedfall underodlingssäsongen kan vara möjligtatt starta om växtodlingen.Om nedfallet kommer:• en tid före odlingssäsongenkan man ha tid på sig attanpassa sig till den uppkomnasituationen och fattabeslut om motåtgärder. Så ärockså fallet när man efterden första odlingssäsongenska besluta om odlingen införnästa säsong.• strax innan odlingssäsongenfinns det fortfarande möjlighetatt påverka jordbruketsinriktning såsom val av grödoroch markbearbetning.Under denna period blir detinte bara fråga om snabbabeslut utan även om beslutsom kan få avgörande inverkanpå årets produktionsresultat.• tidigt under odlingssäsongenmåste man snabbt ta ställningtill om t.ex. senarelägg-66

ning av skörden leder till enacceptabel förekomst avradioaktiva ämnen i grödaneller om den ska kasseras,följt av plöjning, gödslingoch nysådd. Valet av åtgärdunderlättas om en snabbprognos för nuklidhaltensutveckling blir tillgänglig.• sent under odlingssäsongenmåste man besluta om grödornaska användas som livsmedel,fodermedel eller kasseras.Duger inte produkterna somlivsmedel kan produkterna:• skördas för att användas somfoder (t.ex. brödspannmålsom foderspannmål) ellerbiobränsle• kasseras genom att grödanslås av och transporteras bortfrån åkern eller får ligga kvarpå åkern för att senare plöjasner.Inför och under nästa odlingssäsongkan åtgärder behöva vidtasför att produkterna ska dugasom livsmedel (avsnitt 13.4).Om tillräckliga åtgärder intekan vidtas kan produktionsinriktningen:• ändras, t.ex. till odling avindustrigrödor eller energigrödor• upphöra, eventuellt temporärtgenom att lägga arealeri träda.odlingssäsongen kan vissa akutamotåtgärder behöva vidtas föratt rädda grödorna.Med tanke på installningen avdjur kan det vara väsentligt attta till vara växande fodergrödor.I de områden som förväntas fåett omfattande nedfall bör jordbrukarenfå rekommendationerom att om möjligt genomföraen snabb skörd av vall och andragrödor. Tidig skörd av någorlundamogen stråsäd gör attspannmålen kan användas tillfoder. Förutom tidsbristen kanemellertid tillgången på arbetskraft,maskinutrustning och lagringsutrymmenbegränsa möjligheternaatt skörda snabbt.När man ger sådana rekommendationerbör man tala omvad som händer om rekommendationernainte genomförs.Detta för att jordbrukaren skakunna välja det alternativ somär bäst för just det jordbruksföretaget.I den mån det finns vattentätttäckmaterial kan man täcka småarealer och skördade produktersom förvaras utomhus. Det kanvara realistiskt för t.ex. grönsaker,frukter, örter samt högareller stackar av exempelvis potatis,sockerbetor, hö och halm.Man bör tänka på att man fåren koncentration av radioaktivaämnen där avrinningen sker.Inför ett eventuellt nedfallunder odlingssäsongenEfter ett larm om att ett utsläpphar skett eller kan komma attske men före ett eventuellt nedfallkan man planera och vidtavissa motåtgärder. Man haremellertid mycket kort tid tillförfogande, från några timmarupp till några dagar (kap. 7).Om nedfallet kommer underFigur 13.1 Nedplöjning av ett förorenat ytskikt begränsar de radioaktivaämnenas växttillgänglighet genom inblandning i en större jordvolym ochcesiumfixering i mineraljord.67

Det kan kräva saneringsåtgärderi ett senare skede.Dessutom kan man behövaskjuta upp planerade arbetensom jordbearbetning och såddtills närmare besked kan lämnasom nedfallets omfattning.Efter ett nedfall underodlingssäsongenPlöjning och gödsling behandlasäven i nästa avsnitt om motåtgärderkommande odlingssäsonger.Tidpunkten när nedfallet skerunder innevarande odlingssäsongär avgörande för vilkamotåtgärder som kan vidtas. Envalsituation kan bli att antingenavbryta och börja om eller attfortsätta växtodlingen.Slå av och kassera grödanEn handlingsstrategi beträffandestråsäd och nysådd vall äratt slå av den växande grödanså tidigt som möjligt efter ettnedfall - innan det uppfångaderadioaktiva materialet har överförtstill jorden. Den avslagnagrödan avlägsnas och deponeras/komposterassedan utanförfältet och därmed har en del avnedfallet på fältet avlägsnats.Alternativt kan man låta denavslagna grödan ligga kvar ochmultna på fältet. I detta fall blirockså hela nedfallet kvar i markenmen kommer inte alls isamma omfattning att återfinnasi nästa skörd.Plöja upp förorenad mark ochså in på nyttEn annan motåtgärd är att plöjaned det förorenade ytskiktetoch så in en gröda på nytt.Detta begränsar de radioaktivaämnenas växttillgänglighet genominblandning i en störrejordvolym och innebär för radioaktivtcesium även en ökadfixering till mineralpartiklardvs. det radioaktiva cesiumetblir mindre tillgängligt för växterna.Även vid måttligt nedfallkan en snabb nedplöjning avgrödan vara den bästa lösningenredan första året.En väsentlig nackdel med entidigt genomförd plöjning är attdet förhindrar möjligheten attsenare avlägsna den förorenadegrödan eller jorden. Det kandärför vara anledning att avvaktamed plöjning till mankunnat bedöma om det kan bliaktuellt att avlägsna grödan ellerett ytskikt av jorden.I vissa fall som exempelvis omnedfallet kommer på redanplöjd mark eller i såskiktet kanharvning ge en viss reduktionav upptaget. Harvning efterdeponering men före sådd kanminska överföringen av radioaktivaämnen till växterna på deflesta jordar.100806040200Cs-137 (Bq/kg kornkärna)KaliumgödslaEftersom cesium har ungefärsamma egenskaper och spridningsvägarsom kalium kangödsling med kalium ha effektpå överföringen av radioaktivtcesium till växande grödor redanunder första året efter ettnedfall (fig. 13.2). Effekterna avdenna motåtgärd beror på jordartsamt på näringsstatus av kaliumoch kalcium i marken. Enkombination av kaliumgödslingoch plöjning ger en bra effekt.Kaliumgödsling bör göras isåskiktet för att få den bästa effekten.Förändra skördemetoderOm nedfallet kommer tidigt påvåren kan man minska cesium-137-halten med 70-90 % i vallfodergenom att skörda vallenmed hög stubb, 12-15 cm (kap.14).Skörda senareOm det är skördetid vid nedfalletkan halten i grödan minskasgenom att skörda senare.Detta beror på att de radioaktivaämnena späds ut genomden tillväxt som sker ochavklingar fysikaliskt med tiden.Vidare kan en del tvättas ut viaKaliumgödslingkg/ha/år1987 1988 1989 1990 1991Figur 13.2 Effekt av kaliumgödsling under flera år med olika givor av kaliumför en korngröda. Källa: Klas Rosén, SLU.010020068

nederbörd (kap. 7). Dennamotåtgärd är särskilt viktig förvall och spannmål.Lagra skördade grödorGenom att låta tiden verka kanhalterna av radioaktiva ämnenminskas i skördade grödor.Denna metod kan användas föratt minska halterna främst avämnen med kort fysikalisk halveringstidsom exempelvis jod-131. Detta gäller framföralltvinterfoder.EfterföljandeodlingssäsongerFöroreningen av foder och livsmedelunder åren efter ett nedfallberor till allra största delenpå rotupptag från marken.Förorening av växtdelar medradioaktiva ämnen i jord harsom regel liten betydelse. Storlekenpå rotupptaget beror påmarkens egenskaper (kap. 10).Jordarnas beskaffenhet varierarlokalt, och den enskilde jordbrukarenhar ofta flera jordtyperinom sin brukningsdel.PlöjaÖverföringen av radioaktivaämnen till grödan minskar genomatt jorden bearbetas. Jordenkan bearbetas på flera olikasätt: harvning, normal plöjning,djupplöjning eller fräsning.Eftersom normal plöjning är enstandardmetod inom växtodlingenär den också lätt att införasom motåtgärd. Vid normalplöjning med ett plogdjuppå ca 25 cm omblandas och utspädsde radioaktiva ämnena ihela matjordsskiktet. Dettaminskar väsentligt grödornasupptag jämfört med en ytligareplacering av nedfallet. Förutomeffekten på rotupptag via utspädningbinds radioaktivt cesiumi mineraljorden. Dennaprocess minskar tillgänglighetenför rotupptag. Plöjning avmark halverar vanligen rotupptagetinom ca 2–5 år. Upprepadplöjning medför ytterligareminskning av upptaget.Metoden kan i gynnsamma fallminska upptaget till en tiondel.Vid djupplöjning används speciellaså kallade nyodlingsplogar,vilka kan plöja till ca 40cm djup. Eftersom antalet nyodlingsplogari Sverige är litetblir denna metod svårare attinföra som motåtgärd.Vid treskikts djupplöjning medspecialplog flyttas de översta 5cm av den förorenade markentill ca 50 cm djup. Metoden ärendast användbar i finkornigahomogena jordar.En annan metod att bearbetajorden är att använda jordfräs.Denna metod ger en effektivhomogenisering av nedfallet ijorden.Gödsla och kalkaGödsling med fullgödselmedeloch särskilt med kaligödselmedelminskar främst överföringenav cesium via växternasrotupptag. Kaliumgödsling harolika effekt vid olika typer avjordar. Generellt kan sägas atteffekten är störst på kaliumfattigamulljordar och sandjordardär grödorna annars skullefå relativt höga cesiumhalter. Enreduktion av upptaget med 50-70 % är möjlig vid en giva av100-200 kg kalium per hektarpå dessa jordar (fig. 13.2).Markens näringsinnehåll kanockså höjas genom odling avgröngödslingsgrödor som plöjsner i åkern.Gödsling kan ske med zeoliter.69En zeolit är ett lermineral somlätt binder cesium. Denna metodär effektiv om zeoliten inblandasi jorden.Kalkning och gödsling med fosforminskar upptaget av radioaktivtstrontium.Ta bort ett ytskiktAtt sanera jordbruksareal genomatt ta bort jord från åkermarkkan vara en effektiv metodatt bli av med radioaktivaämnen. Metoden har visat sigge en minskning av cesium ochstrontium på upp till 75-80 %om den utförs på rätt sätt. Detär speciellt viktigt att inte delarav den borttagna jorden fallerner på den ”rena” jorden.Metoden kan vara svår att tilllämpai praktiken eftersom detblir stora mängder jord sommåste deponeras. Exempelviskommer ett 5 cm djupt jordlagerpå arealen 1 ha (10 000m 2 ) att ha volymen 500 m 3 ochvikten ca 700 ton. Metodentorde därför lämpa sig för trädgårdsodlingenoch i mindreomfattning för jordbruket.Ta marker ur driftDe naturbetesmarker och marginellajordar som utnyttjas tilllivsmedelsproduktion är oftastnäringsfattiga. Dessa jordar bearbetaseller plöjs normalt inte.Som en strategi efter nedfall kandessa marker tas ur drift.Ändra produktionsinriktningenÄndrad markanvändning kankomma i fråga vid omfattandenedfall av radioaktiva ämnen.Ändrad produktionsinriktningkan innebära ändrat val av grödor,odling av energigrödor,odling av skog, träda på kort

eller lång sikt eller att övergemarken.Val av grödor innebär att manändrar sort eller gröda. Man kanvälja sorter med lägre upptag avradioaktiva ämnen men dessasorter ger ibland lägre avkastning.Man kan välja grödor varsföroreningsgrad kan nedbringasi förädlingsledet. Exempelviskan man välja till spannmålsodlingistället för att fortsättamed vallodling. Upptaget av radioaktivtcesium i spannmålskärnanär ca en tiondel av upptageti gräs.Att lägga större arealer än normalti träda kan vara en fördröjandeåtgärd. En del av denträdade och avställda odlingsarealenkan användas till energigrödor,t.ex. energiskog ellerenergigräs. Odling av energigrödoroch skog på radioaktivtförorenad jordbruksmark innebären förändring på mycketlång sikt.Att överge jordbruksareal ochstoppa all jordbruksproduktionär den mest drastiska åtgärdensom kan vara aktuell vid mycketstora nedfall. För vissa marktyperkan detta vara en restriktionatt införa redan vid måttliganedfall. Detta gäller exempelvisför mulljordar eftersomcesium där är jämförelsevis lätttillgängligtför rotupptag.70

14 Motåtgärder inom husdjursskötsel (inkl. bete ochvallodling) och rennäringMinska förekomsten av radioaktiva ämnen idjuren genom att:• begränsa mängden radioaktiva ämnen i foder• begränsa djurens intag av radioaktiva ämnen• begränsa absorptionen av radioaktiva ämnen i djurensmag-tarmkanal• saneringsutfodra, ändra slakttidpunkten• ändra produktionsinriktningenAgera snabbt med åtgärderinom mjölkproduktionenMjölk och mjölkprodukter ären väsentlig del av kosten (kap.8). De ekonomiska konsekvensernablir stora om mjölken intekan användas för human konsumtion.Att kassera t.ex. Skånesmjölkproduktion under endag innebär ett inkomstbortfallpå ca 3,5 miljoner kronor i producentledet.Efter en kärnenergiolycka är dethuvudsakliga problemet på kortsikt att begränsa överföringen avradioaktiv jod till mjölken. Jodtransporteras nämligen mycketsnabbt i näringskedjan bete-komjölk-människa.Redan ett dygnefter nedfallet kan det finnas radioaktivjod i mjölken om kornavistas ute på bete (kap. 9).Att stalla in utegående djur,framförallt mjölkkor, är därförden viktigaste åtgärden underett förvarningsskede (inför ettväntat nedfall) som sker underbetessäsongen (avsnitt 17.5).Andra åtgärder är att ta in foderoch påskynda eventuellskörd av foder.Problemet med jod är emellertidav övergående natur eftersomden radioaktiva jodens fysikaliskahalveringstid är så kortsom åtta dagar. Efter tre veckoråterstår mindre än 10 % ochefter två månader mindre än 1% av den ursprungliga mängdenradioaktiv jod (fig. 5.3). Pålängre sikt blir radioaktivt cesiumdet största problemet pågrund av den för cesium-137långa fysikaliska halveringstidenpå 30 år. Cesium har liknandeegenskaper som kalium ochsamlas därför främst i kött menutsöndras även i mjölk (kap. 9).Blir det ändå nödvändigt attkassera mjölk kan den liksomstallgödseln få gå tillbaka tilljorden även om detta innebärett kretslopp av de långlivaderadioaktiva ämnena. Stora delarav det radioaktiva intaget hosdjuren går ut med avföringenoch deltar i detta kretslopp.Begränsa mängdenradioaktiva ämnen i beteoch vallfoderSkörd av vallfoder med högstubbAtt skörda vallfoder med högrestubbhöjd än normalt kan ivissa fall vara ett sätt att minskaaktivitetshalten i fodret och därmedockså i djurprodukterna.Detta visades i en experimentellstudie vid Lantbruksuniversitetetmed färsk grönmassa tillmjölkkor. Studien utfördes ijuni-juli 1986, alltså 2-3 månaderefter Tjernobylolyckan (fig.14.1).Den grönmassa som skördadesmed låg (= normal) stubbhöjdom 5 cm hade under en fyraveckorsperioden halt av cesium-137på i genomsnitt 6650Bq per kg torrsubstans, medangrönmassan som skördades medhög stubbhöjd (15 cm) hade enbetydligt lägre halt, i genomsnitt385 Bq per kg torrsubstans.Resultaten visade den vertikalafördelningen av cesium-137 på eller i foderväxternaunder aktuell period. Möjligenkan en viss jordinblandning vidskörd med låg stubbhöjd ha bidragittill den högre halten avcesium-137. Vid utfodring avde båda grönmasseslagen tillmjölkkor registrerades en genomsnittlighalt av cesium-137i mjölken under försöksveckorna2-4 på 85 Bq respektive18Bq per kg. Liknande effekterav skördemetoden påvisadesi grönmassa och i mjölkäven när det gällde jod-131.71

Putsning av betenEfter ett nedfall på vintern ellertidigt på våren kan det varalämpligt med putsning av betesmarkeroch vallar, dvs. attman med betesputsare, slåtterkrosseller liknande redskap slårav och tar bort tidigare års förna(förra årets växtlighet) och rator(obetade fläckar).Det finns ofta torrt gräs frånföregående år som blivit förorenatoch, som fallet var efterTjernobylolyckan, har relativthög halt av radioaktiva ämnen.Denna förna blir inte utspäddgenom grästillväxt. Vid tidigbetessläppning på våren äterbetesdjuren delvis av förnan,vilket medför hög överföring avradioaktiva ämnen till djurprodukter.För att minska ellerundvika risken för detta börförnan slås av eller tas bortinnan beten och vallar börjarväxa.PlöjningKonventionell plöjning innebäratt det ytligt deponerade radioaktivamaterialet fördelas mereller mindre jämnt i matjordentill ett djup av omkring 25 cm.Åtgärden kan därför övervägasvid vallproduktion, eftersomrotdjupet för gräs är betydligtmindre än plogdjupet. Fördelarnamåste dock vägas mot denegativa effekter, som uppkommerav att bryta en etableradbetesvall.Även vid måttligt nedfall kan ensnabb nedplöjning av vallen ochnysådd vara den bästa lösningenredan första året. Året därefterkan halten av radioaktiva ämneni gräset bli väsentligt lägre,oftast lägre än 10 % av den påoplöjd slåttervall. En nackdelmed att omedelbart plöja uppCs-137 (Bq/kg torrsubstans grönmassa)1000080006000mjölk vid låg stubbhöjdgrönmassa,låg stubbhöjd4000mjölk vid högstubbhöjd402000grönmassa, hög stubbhöjd20001 2 3 4 5 6 7veckaFigur 14.1 Halten av cesium-137 i grönmassa och i mjölk under perioden17 juni 1986 och fyra respektive sju veckor framåt. Grönmassan skördadesdagligen under dessa fyra veckor med slaghack med låg, respektive hög stubbhöjdoch utfodrades individuellt till 10 mjölkkor på vardera utfodringsbehandlingen.Under de följande tre veckorna utfodrades med vallfoder som inte var förorenatmed radioaktivt cesium. Källa: Jan Bertilsson, Inger Andersson och Karl JohanJohanson, SLU.vallarna är skördeförlusten. Dessutomvet man inte om foder iställetkan köpas eftersom manännu inte vet hur vallskördenkommer att utvecklas i andradelar av landet, som är mindredrabbade.Vid oförändrad växtföljd minskasden totala överföringen avradioaktiva ämnen allt eftersomvallarna successivt plöjs och nyavallar sås in.KaliumgödslingKaliumgödsling i ett tidigt skedekan delvis minska överföringenav radioaktiva ämnen tillväxande vegetation.Redan det första året kan kaliumgödslingminska överföringenav cesium väsentligt äveni vallen. En kombination avkaliumgödsling, plöjning ochnysådd ger bra effekt. Kaliumgödslingbör göras i överstamatjordslagret för att ge denbästa effekten. Gödslingen har,som framgår av figur 14.2, godCs-137 (Bq/kg mjölk)1008060effekt både på kort och långsikt.Begränsa djurens intag avförorenat bete ochvallfoderHålla djuren inne och utfodramed rent foderRadioaktiv jod tas snabbt uppav betande kor både genom inandningoch genom betesintagoch utsöndras i mjölken. Genomatt ta in korna från betet,helst innan det radioaktiva nedfalletsker, och utfodra med fodersom inte är förorenat begränsasdjurens intag av radioaktivjod och därmed ocksåmjölkens halt. Utfodring medrent foder är också det effektivastesättet att begränsa djurensintag av andra radioaktivaämnen.Utfodring med foder som inteär förorenat förutsätter docktillgång till lämpligt foder i formav eget eller inköpt foder frånrena områden. Efter Tjerno-72

Begränsa absorptionen avradioaktiva ämnen idjurens mag-tarmkanalCesiumbindande preparatMed cesiumbindare menas ämnensom binder det cesium somfinns i jonform och gör det otillgängligtför t.ex. absorption imag-tarmkanalen. Löst bundnajoner som natrium, kalium, kalcium,magnesium eller ammonium-och vätejoner i sådanaämnen kan byta plats med cesiumsom finns i jonform i magtarmvätskan.Cesiumjonernafixeras då i hårdare bindningaroch utsöndras med träcken.Cesiumbindande preparat påskyndardäremot inte utsöndbylnedfalletorganiserades iSverige handel med hö som intevar radioaktivt förorenat. Ensådan handel förutsätter godatransportmöjligheter. Det ärockså viktigt att handeln är seriös,dvs. att varan är av fullgodkvalitet och att priset är rimligt.Om inte tillräckliga mängder avicke förorenat foder finns tillgängliga,kan andra utfodringsstrategiertillämpas. Exempel påsådana är de utfodringsrekommendationersom utarbetadesav Lantbruksstyrelsen 1986 förmjölk- respektive nötköttsproduktionenmed alternativalösningar beroende på olika förutsättningarpå gårdarna.Efter att installning rekommenderatskan ett område inte ”friklassas”,dvs. rekommenderasför betessläppning igen, innanman genom mätningar fått klartför sig att alltför stora mängderradioaktiva ämnen inte överförstill mjölken. Halten av cesium-137 i betet minskar genombetets tillväxt och för jod-131också på grund av fysikalisktsönderfall. Efter 4-6 veckors till-8006004002000Bq/kg torrsubstans i gräsväxt på försommaren har halternai betet minskat till någraprocent av ursprunglig halt. Påmineraljordar kan installningenav djuren då ha spelat ut sin roll.På mulljordar och på näringsfattiga,ogödslade mineraljordarmed starkt utbildad grässvål kandjuren behöva hållas inne enlängre tid.Inte utnyttja naturbetenDet kan vara lämpligt att inteutnyttja naturbeten beroendepå att cesiumöverföringen tillvegetationen under flera år efternedfallet i regel är myckethögre på naturbeten än på åkerbeten.Orsaken är att naturbetenoftast finns på sämremark, som inte kan bearbetaseller plöjas, som utarmats påmineralnäring genom avbetningoch som medfört låg gräsproduktionunder många år. Dehar dessutom ofta tät grässvåloch rotmatta som kvarhållerradioaktiva ämnen i växttillgängligform.0 kg K/ha100 kg K/ha100+100 kg K/ha*200 kg K/ha1987 1988 1989 1990 1991* Två givor vid skilda tillfällenFigur 14.2 Försök med årlig kaliumgödsling i maj månad till en vall påsandjord i Trödje, Gävleborgs län efter Tjernobylolyckan. Försöket visar haltenav cesium-137 i vall från 1:a skörd under 5 år. Källa: Klas Rosén, SLU.Utnyttja mindre förorenadeområdenI en mer extensiv djurproduktion,där betesdriften dominerar,kan man utnyttja de minstförorenade betesarealerna för attbegränsa djurens intag av radioaktivaämnen.Flyttning av djur till mindreförorenade områden är en annantänkbar åtgärd. Detta hartillämpats i Sverige efter Tjernobylolyckannär det gäller renarsamt i Storbritannien ochNorge när det gäller får. Förandra typer av djurbesättningarskulle åtgärden vara förenadmed stora problem, särskilt omdet är fråga om stora besättningarmed mjölkkor och ettstort antal besättningar som skaflyttas. Transportkapacitet, möjlighetertill inhysning, foderförsörjning,utfodring och skötselär begränsande faktorer.Smittspridningsrisker vid transportoch vid inhysning på nyaplatser, där djur från olika besättningarsamlas, ska heller inteunderskattas.73

ingen av radioaktivt cesiumsom är upplagrat i kroppen.Cesiumbindande preparat tillhusdjur bör uppfylla följandekrav:• ha hög bindningsförmåga(jonbytarkapacitet)• inte vara giftigt för djuret• inte ge några restsubstanseri djurprodukten (livsmedlet)• inte väsentligt påverkatillgängligheten av nyttigamineralämnen (Ca, P, Mg)eller näringsämnen• vara lätt att framställa ochlätt att utfodra, dvs. vara användbartför praktiskt bruk• vara ofarligt att hantera• ha överkomligt pris• vara lättillgängligt på marknadeni en nedfallssituation.Lermineraler somcesiumbindareLermineraler (eller leror innehållandeolika lermineraler)som bentonit och zeolit har använtssom cesiumbindande tillsatsi fodret till olika djurslagbåde i experimentella studieroch i praktiken. Tillsatser i fodreti storleksordningen 0,5-2 gper kg kroppsvikt rekommenderas.Bentonit till mjölkkorkan ge upp till 80 % reduktionav halten av radioaktivt cesiumi mjölk.I experimentella studier vidLantbruksuniversitetet medlamm användes 10 % inblandningav bentonit i kraftfodret,varvid halten av cesium-137 iköttet blev 86 % lägre än hoskontrolldjuren som inte utfodradesmed bentonit. Med 5 %inblandning i fullfodret tillvärphöns, slaktkycklingar ochslaktsvin blev halten av cesium-137 i ägg respektive kött 12 %,32 % och 65 % lägre än i respektivekontrollgrupp (tab.14.1).Lermineraler lämpar sig företrädesvisvid stallutfodring av djur.Fördelarna med lermineraler äratt de är ogiftiga, de bildar intenågra restsubstanser i djurprodukterna,de är lätta att formulera,t.ex. i samband medpelletering av kraftfodret ochde är relativt lättillgängliga påmarknaden eftersom preparatenanvänds normalt i många industriellaprocesser. Dessutom ärkilopriset måttligt.Nackdelarna med preparaten ärbl.a. att det krävs relativt högdaglig tillförsel till djuren, vilketkan inverka negativt på övrigfoderkonsumtion. En vissrisk för störd mineralämnesbalanskan föreligga hos mjölkkorvid långvarig användning.Låg smaklighet och ökat behovav dricksvatten vid hög tillförselhar också framförts sommöjliga negativa effekter.Berlinerblått somcesiumbindareBerlinerblått är en gemensambeteckning på olika komplexajärnhexacyanoferrat-föreningar.Liksom lermineraler verkar desom jonbytare med förmåga attbinda cesium som föreligger ijonform i mag-tarmkanalen.Berlinerblått används i vissa industriellaprocesser. Den form avämnet som är tillåten att användasom fodertillsats utgörs av ammonium-järnhexacyanoferrat,även kallat Giesesalt.Rekommenderade mängder berlinerblåtttill mjölkkor är ca 3 gper dag (motsvarar 6 mg per kgkroppsvikt) och till får 1-2 g perdag (motsvarar 10-40 mg per kgkroppsvikt). Nämnda mängdertill mjölkkor uppges minskacesiumhalten i mjölken med upptill 90 %. I norska försök har enlägre dosering (0,8 mg per kg)minskat cesiumhalten i mjölkoch kött med ca 50 %.Preparatet kan ges inblandat ikraftfodret eller som ingrediensi saltslicksten. Det kan också gesTabell 14.1 Effekten av utfodring med bentonit på halten av cesium-137 idjurprodukter. Överföringsfaktorer för cesium-137 från foder till djurprodukt.Källa: Inger Andersson m fl., SLU.Djurslag,djurproduktFodermedelinnehållandecesium-137Utfodr. utanresp. medbentonitCesium-137,Bq/kgÖverföringsfaktor,dag per kgLamm, hö utan 460 0,24kött med 65 0,03Slaktsvin, spannmål utan 141 0,46kött med 49 0,14Slaktkycklingar, spannmål utan 155 3,30kött med 105 2,44Värphöns, spannmål utan 181 4,04kött med 161 3,59Värphöns, spannmål utan 33 0,80ägg med 29 0,6574

i form av vomtabletter med 15–20 % inblandning. Tablettensom appliceras i vommen, hamnari nätmagen och blir i deflesta fall liggande där tills denhar smälts, vilket tar en tid avca 6-8 veckor. Användning avvomtabletter passar bäst tillmindre djur som får och getter.Berlinerblått kan också ges tillövriga djurslag såsom höns,slaktkycklingar och slaktsvin.Det uppges också kunna användastill människor, exempel pådetta finns från Goiânia-händelseni Brasilien.Fördelen med berlinerblått äratt det har stor cesiumbindandeförmåga. Doseringen kan därmedhållas på en låg nivå. Berlinerblåttbryts sannolikt intened under passagen av magtarmkanalenoch anses därmedinte bilda några giftiga ämnen.En nackdel med preparatet ärblåfärgningen av foder och djuroch även av den personal somhanterar varan. I Sverige har detvarit ett visst motstånd blandlantbrukarna att använda berlinerblåtttill djuren, just pågrund av problem med avfärgning.Priset på berlinerblått är betydligthögre än på motsvaranderekommenderad mängd bentonit.En annan nackdel medberlinerblått är att tillgänglighetenpå marknaden av dennakommersiella produkt kan varabegränsad i en nedfallssituation.Ökad fiberhalt i fodret för attminska absorptionen avcesiumÖkad fiberhalt i fodret ansesbidra till att absorptionen avradioaktivt cesium minskar imag-tarmkanalen. Resultat frånäldre studier pekar på fördelenmed en stor andel grovfoder idetta sammanhang.Alginater för att minskaabsorptionen av strontiumAlginater, som härrör från algero.d., kan genom sin viskösaform minska absorptionen avradioaktivt strontium i djurenstarmkanal. Utfodring med Caalginat(5 % av fodertorrsubstansen)till getter har minskatöverföringen av radioaktivtstrontium till mjölken med 50%. Såväl alginat-fraktionen somkalciumet kan dock ha bidragittill effekten.Alginatpreparat anses inte varasärskilt smakliga för djuren i dekvantiteter som fordras - upp till7 % av fodergivan. Praktiskasvårigheter finns med tillverkningenvarför användning avpreparatet inte kan räknas somen allmän åtgärd.Påskynda utsöndringen avradioaktiva ämnenMöjligheterna att påskyndautsöndringen är begränsade.Utfodringmed t.ex. det cesiumbindandepreparatet bentonithar inte medfört någon minskningav den biologiska halveringstidenför radioaktivt cesiumi lamm utöver den somhar fåtts vid utfodring med enbartcesiumfritt hö. Liknanderesultat rapporteras beträffandeanvändning av berlinerblått.Som nämndes i kapitel 10 visadesi ett norskt försök att dagligmotion av lamm påskyndadeutsöndringsprocessen förradioaktivt cesium något meden halveringstid i lammkött på21 dagar jämfört med 24 dagarhos lamm utan motion.Andra åtgärderFör djur som utfodrats medförorenat foder kan man efterett nedfall behöva upphöra mednormalslakt och livdjursleveransertills situationen i stortkunnat bedömas.SaneringsutfodraRadioaktivt cesium har en förhållandeviskort biologisk halveringstidi djurkroppen (kap. 5).Saneringsutfodring med ickeförorenat foder den sista tidenföre slakt kan därför tillämpasför att minska halten av radioaktivtcesium.Att den biologiska halveringstidenför cesium-137 är kort harbl.a. visats i den nämnda studien(sid. 71) där mjölkkor efterTjernobylnedfallet utfodradesmed förorenad grönmassaunder fyra veckor och däreftergavs rent ensilage från föregåendeår. Halten av cesium-137i mjölken minskade snabbt frånca 90 Bq till ca 10 Bq per kgmed en beräknad biologisk halveringstidpå 7 dagar (fig. 14.1).I andra försök vid Sverigeslantbruksuniversitet med lammrespektive ungnöt (tjurar) harutfodring med cesiumfritt fodermedfört en minskning av cesium-137-halteni köttet medberäknade halveringstider på ibåda fallen 13 dagar. Från andrastudier med lamm rapporterashalveringstider på 14-20dagar.På liknande sätt har i försök vidLantbruksuniversitetet medslaktkycklingar (fig. 14.3) respektiveslaktsvin utfodring medcesiumfritt foder en tid föreslakt visat sig var mycket effektivtför att sänka cesium-137-halten i köttet med halverings-75

Cs-137 i kycklingkött (Bq/kg)1501251007550250I II III IV V VIförsöksbehandlingFigur 14.3 Halten av cesium-137 ibröstkött hos slaktkycklingar vid slaktefter 40 dagars uppfödning. Försöketvisar dels effekten av inblandning av5% bentonit i fodret, dels effekten avutfodring med okontaminerat foderunder olika antal dagar före slakten.Det kontaminerade fullfodretinnehöll 400 Bq cesium-137/kg,härrörande från spannmål somförorenats av Tjernobylnedfallet.Försöksbehandlingarna innebar:I, kontaminerat foder med tillsats avbentonit under hela uppfödningsperioden.II, kontaminerat foder utan tillsatsav bentonit under hela uppfödningsperioden.III - VI, kontaminerat foder utanbentonit, men med utfodring av rentfoder under 5, 10, 15 resp. 20 dagarföre slakten.Källa: Inger Andersson mfl., SLU.cesiumfritt foder, eventuelltmed någon cesiumbindare inblandadi fodret. Med lämpligtfoder kan den biologiska halveringstidenför cesium-137nedbringas till ca 16 dagar, vilketinnebär att man under enmånads utfodring kan minskahalterna exempelvis från 6 000till 1 500 Bq per kg.Välja slakttidpunkt för renmed hänsyn till säsongsvariationeri renens dietI motsats till vad fallet är inomhusdjursskötseln behöver åtgärderinom rennäringen inte sättasin direkt efter ett nedfall -det finns exempelvis ingen möjlighetatt stalla in renar. Manhar alltså en viss tid på sig attbestämma sig för vilka åtgärdersom ska vidtas.Sammansättningen av renensdiet varierar under året (kap. 8)och följaktligen också djuretshalt av radioaktivt cesium. Mankan försöka slakta renarna närde har de lägsta halterna av radioaktivtcesium, dvs. i augustiseptember.Problemet är attdriva dem tillsammans och vissaår kan det fortfarande vara ganskavarmt vid denna tidpunktpå året vilket orsakar hygieniskaproblem med slakten. Renarnahar ännu inte uppnått full slaktviktvid denna tidpunkt, vilketinnebär att samerna får mindrebetalt för varje ren.Att välja lämplig slaktperiod ärkostnadseffektivt. Man kansatsa relativt stora kostnader påinsamling av renarna men ändåfå ett positivt ekonomiskt resultat.tider på 6 respektive 25 dagar.Utfodring av kycklingar medcesiumfritt foder under 5 dagarrespektive av grisar under 35 dagarföre slakt var här för övrigtlika effektivt som utfodring medcesiumbindande preparat underhela uppfödningstiden.Om det beträffande renar visarsig att halterna av radioaktivtcesium har stigit över gällandegränsvärde kan man samla ihoprenarna och utfodra dem medFigur 14.4 Aktivitetsmätning av levande djur ger prognoser inför slakt. Foto:Håkan Hopstadius, Östersundsposten.76

Aktivitetsmätning av levandedjur i prognossyfteFör att avgöra om slakt kan skeutan att riskera att köttet måstekasseras kan man i vissa fall genomföraaktivitetsmätning avdjuren före slakt (fig.14.4).I prognossyfte kan också slaktav enstaka djur i en djurflockoch åtföljande aktivitetsmätningav köttprov ge en viss vägledningom aktuella värden.Ändra produktionsinriktningenPå längre sikt kan det bli nödvändigtatt ändra produktionsinriktningent.ex. genom att:• övergå från mjölkproduktiontill nötkötts- och svinproduktion,där transportenav radioaktiva ämnen i kedjanmark-växt-djurproduktär något mindre• övergå från vallodling tillspannmålsodling eftersomspannmålsgrödor normalttar upp mindre radioaktivtcesium än vallar.77

15 Motåtgärder i livsmedelsindustrinFör att gränsvärden inte skaöverskridas kan åtgärdervidtas:• i första hand i jordbruksledet,om detta är ekonomisktförsvarbart• i andra hand i livsmedelsindustrin,om dettaaccepteras av konsumenterna.Behov och möjligheterBetydelsen av tiden ”från jordtill bord”För jod-131 är den fysikaliskahalveringstiden så pass kort somåtta dagar. Radioaktiv jod blirdärför knappast något problemom tiden mellan produktionoch konsumtion av ett livsmedel(”från jord till bord”) ärlängre än några veckor.För vegetabilieprodukter är tiden”från jord till bord” relativtlång. Skörden sker årligen underen kort tid. Eftersom konsumtionenär fördelad på helaåret måste lagring ske. Spannmålenbörjar exempelvis inteutnyttjas för konsumtion förrännågra månader efter skörden.Radioaktiv jod blir därför ingetproblem. Ett undantag är dockbladgrönsaker där konsumtionenav de inhemska produkternaanpassats till odlingssäsongen.För strontium-90 och cesium-137, med fysikaliska halveringstiderpå 29-30 år, kvarstår problemetmed radioaktiva ämneni livsmedlen även om produktenskulle behöva mer än ett årfrån produktion till konsumtion.Denna tid är alltid kortjämfört med halveringstiden förde nämnda radioaktiva ämnena.Viss lagring förekommer ävenav animalieprodukter för attjämna ut variationer i produktionoch konsumtion och pågrund av skillnader i produktions-och konsumtionsnivå.Vissa produkter som ost lagrasdessutom som ett led i produktionsprocessen.Eftersom jordbrukets animalieproduktionsker någorlundakontinuerligt under året så nårdessa produkter dock i allmänhetkonsumenten snabbare änvad som är fallet för vegetabilieprodukter.Särskilt gäller dettakonsumtionsmjölk som kan nåkonsumenten redan två dygnefter att mjölken lämnat jordbruket.Radioaktiv jod i mjölkblir därför inledningsvis detstörsta problemet. Man bördock vara observant så att intekött och köttprodukter från nötär så förorenade och når konsumentenså snabbt att även denradioaktiva joden fortfarandekan vara ett problem.Metoder att avlägsnaradioaktiva ämnenMetoder, avsedda att användasi livsmedelsindustrin för att avlägsnaradioaktiva ämnen, börvara effektiva. De bör inte påverkasmak eller näringsinnehåll,inklusive vitaminer ochnödvändiga mineralämnen.Metoderna bör vara relativtenkla att genomföra även i storskala samt vara ekonomiskt försvarbaranär man jämför kostnadoch nytta. Att exempelvissatsa på att utveckla reningsmetoderför livsmedel med litenårlig konsumtion är intemotiverat.Traditionell bearbetning ochvidareberedning och tillagningav livsmedel kan ge en väsentligminskning av förekomstenav radioaktiva ämnen. Förekomstenkan minskas ytterligareom mer sofistikerade metodertas i anspråk.De traditionella metoderna kangrupperas efter mekanismen förfrigöring av radioaktiva ämnen:• Metoder som rengör ytskiktet,t.ex. borstning, sköljningoch tvättning.• Metoder där delar med mestföroreningar avlägsnas, t.ex.skal, yttre blad och ben.• Metoder för att minska föroreningeninuti produkten,t.ex. förvällning, marinering,filtrering och ystning (osttillverkning),varvid kokvattnet,köttsaften, vasslenetc. hälls bort.Härtill kommer för att utnyttjaden korta fysikaliska halveringstidenför radioaktiv jod:• Producera lagringsbara produkter,dvs. produkter medlängre hållbarhet.Avlägsnandet av radioaktivaämnen bör hellre ske i livsmedelsindustrinän i hushållen eftersomi industrin kan processenstyras samt kvalitet ochnäringsinnehåll kontrolleras.Dessutom torde detaljister varaovilliga att köpa produkter medalltför mycket radioaktiva ämnendå man måste utgå från attslutlig rening ska ske i hushållen.I vissa fall kan det lönasig att utnyttja radioaktivt förorenadejordbruksprodukter som78

djurfoder för att slippa kostnaderför reningsprocessen ellerför att slippa att kassera jordbruksprodukter.Små möjligheter att ställa omproduktionenIndustrins möjligheter att avlägsnaradioaktiva föroreningarbegränsas av att en hög specialiseringoch en hög utnyttjandegradgör det näst intill omöjligtatt ställa om produktionen.Exempelvis är flertalet mejeriermycket specialiserade och vissautnyttjas till fullo (treskift).Även vissa torkanläggningar förtillverkning av torrmjölk är ihög grad specialiserade medmycket hög utnyttjandegrad(treskift) under hela året. Förandra torkanläggningar är detett säsongsberoende med följdatt de står helt stilla halva året.Ett annat problem kan vara atttransportera förorenad mjölktill annat lämpligt mejeri/torkanläggning.I teorin finns det visserligengoda möjligheter att avlägsnajod, cesium och strontium frånmjölk genom att framställa andramejeriprodukter men i praktikenär det svårt att ställa omen mycket specialiserad och oftatill fullo utnyttjad produktionskapacitet.Vid vissa mejerier sker tillverkningav både konsumtionsmjölk,yoghurt, torrmjölk, ostoch smör. För dessa anläggningargår det i vissa fall någotlättare att ställa om till produktionav produkter med längrehållbarhet så att mängden radioaktivjod hinner minska tillräckligtinnan produkten behöverkonsumeras. Mejeriproduktermed lång hållbarhet ärtorrmjölk, ost och smör. Dessutomhar H-mjölk (som pastöriserasvid 137-140°C för attförlänga hållbarheten till 3-4månader) och i vissa fall ävenyoghurt relativt lång hållbarhet.Reningsprocesser kan skapastora avfallsmängder som, omde inte kan tas tillvara som livsmedeleller användas på annatsätt, måste hanteras på lämpligtsätt utan att skada miljön. Föroreningav använd utrustning iindustrin är ytterligare ett problemsom man inte kan bortsefrån.Inom vissa branscher kanimport ersätta inhemskproduktionMed dagens världsomfattandehandel på ett flertal områdent.ex. livsmedelsområdet, skertransporter och flöden av råvaror,förädlade livsmedel m.m.snabbt mellan länder. Handelnmed livsmedel, åtminstoneinom EU, är både omfattandeoch effektiv. Hållbarheten avförpackade livsmedel är förhållandevislång, vilket medger attlivsmedel kan transporterasutan att kvaliteten försämras.Med dessa möjligheter att förain livsmedel snabbt långvägaifrån kan något större försörjningsproblemknappast uppkommaförutsatt att inte storajordbruksområden i övriga delarav Europa också är förorenadeav radioaktivt nedfall. Konsumententorde acceptera vissabrister i tillgången på livsmedeloch eventuellt även livsmedelsrestriktionerframför att konsumeraprodukter som varit alltförförorenade av radioaktivaämnen. För att inte få sina anläggningarförorenade väljer industrinförmodligen hellre attutnyttja importerade råvaror än79att utgå från alltför förorenadeinhemska som måste renas frånradioaktiva ämnen.För mejeriindustrin är ett sådantbyte från inhemsk till importeradråvara förmodligeninte genomförbart eftersom denbegränsade hållbarheten medförtatt förädlingen av mjölkråvaransker inom landet och atten världsmarknad för mjölkråvarainte finns. Undantagetskulle kunna vara att importeramjölkpulver. Mejeriindustrinkan därför komma att ställas införalternativen att upphöramed produktionen eller renaprodukterna. Gäller det radioaktivjod avvaktar man förmodligenden snabba aktivitetsminskningensom följer av denkorta fysikaliska halveringstiden.Gäller det radioaktivt cesiumeller strontium kan starkaekonomiska skäl tala för att renaprodukterna förutsatt att konsumentenaccepterar detta.Livsmedelsindustrins syn påberedskapEn enkätundersökning utfördesår 2000 bland 51 livsmedelsindustriföretagi Sverige angåendederas beredskap inför radioaktivtnedfall. Av de svarande(drygt 85 % av de tillfrågade)angav hälften att de hadenågon form av beredskap, somtroligen kunde inkludera situationermed radioaktiv förorening.I princip angavs tre olikaformer av beredskapsplanering:• kontroll eller provtagning avråvaror och produkter• generella kris- och beredskapsplaner,olika kvalitetssäkringsprogramsamt återkallningsberedskap• möjligheter att byta inköpsområdenför råvaror.

De som uppgav att de inte hadenågon beredskap mot radioaktivförorening angav som orsakt.ex.:• att de litade på direktiv frånmyndigheterna i en krissituation• att området ”radioaktiv förorening”inte ansågs prioriterat• att man över huvudtaget intehade funderat på dessa problem.På frågan om hur man skulleställa sig till gränsvärden för radioaktivaämnen vid en eventuellframtida olycka uppgav enfjärdedel av de svarande företagenatt de, delvis med erfarenhetfrån Tjernobylolyckan, troligenskulle införa en egenskärpning. Något företag haderedan infört skärpt gränsvärdeför sina produkter p.g.a. kravfrån exportkunder. En tredjedelav de svarande skulle inte införaskärpta gränsvärden och övrigasvarade ”vet ej” (fig. 15.1).Andel företag (procent)50403020100Ja Nej Vet ejFigur 15.1 Procentuell fördelning avinkomna svar från 44 av 51 tillfrågadelivsmedelsföretag i Sverige omde i en situation med radioaktivtnedfall skulle skärpa gällandegränsvärden för radioaktivt innehålli råvaror och produkter.Källa: Inger Andersson ochMadeleine Magnusson, SLU.Avlägsnande av radioaktivaämnenMjölkNär det gäller mjölk är det huvudsakligencesium och strontiumsom utgör de största problemenpå sikt men under denallra första tiden dominerar problemetmed jod. Genom tillverkningav produkter medlängre hållbarhet kan man somnämnts på sikt bli av med jod.Cesium återfinns i mjölkensvattenfas medan strontium till80 % är bundet till kasein. Omhelmjölkens innehåll av cesiumsätts till 1,00 är halten relativtsett bara 0,15 i smör medan denär 0,50 i grädde respektive ost(fig. 15.2). För strontium ärmotsvarande värden 0,21 ismör, 0,43 i grädde och 8,18 iost.Demineralisering (avsaltning)minskar ytterligare innehållet avcesium, speciellt i produktersom vassle och vasslepulver.Även för strontium får man denstörsta minskningen då demineraliseratvasslepulver framställs.Innehållet av strontiumblir då 0,07 jämfört med helmjölkensrelativa innehåll 1,00.Pastöriserad helmjölk1Skummjölk1,03Grädde(48% fett)0,5Helmjölkspulver8,55Separeradvassle1,08Hårdost(typ cheddar)0,5Skummjölkpulver11Smör0,15Kärnmjölk1,0190% Avsaltadvassle (kat- ochanjon bytare)

Demineralisering utförs medhjälp av membrantekniker (partielldemineralisering) eller medhjälp av jonbytare eller elektrodialys.SpannmålEftersom spannmålen i regelinte börjar utnyttjas för konsumtionförrän några månaderefter skörden är det inte haltenav jod-131 utan främst av cesium-137och strontium-90som är av intresse.Vid direktdeponering, dvs. närgrödans delar ovan jord har utsattsför nedfallet, uppfångasolika radioaktiva ämnen pågrödorna i ungefär samma utsträckningmen överföringentill kärnan är mycket olika.Detta medför stora skillnader -särskilt om nedfallet har ägtrum före axgång. Cesium återfinnsi större utsträckning i kärnanän strontium, som företrädesvisstannar på skal och andrayttre delar.Vid förmalning går 80-90 % avmängden strontium till klifraktionen,som huvudsakligen användssom foder. Bara 10-20 % gårtill mjölet. Förmalningen fungeraralltså som en mycket gynnsamprocess för att ta bort strontiumisotoper.Cesium är jämnare fördelatmellan skal och kärna, särskiltefter rotupptag eller efter direktdeponeringvid nedfall tidigtunder växtperioden. Kliochmjölfraktionerna får därförungefär lika delar av kärnanscesiumförorening vid förmalning.Om skörden sker redan inomnågra veckor efter nedfall sitterdet mesta av den radioaktivaföroreningen fortfarande ganskaytligt. Sannolikt blir cesiumhaltendå mindre i mjöletän i kliet.Fodersäden går däremot till allrastörsta delen direkt till djurenvid utfodring utan någon fraktionering.Även en del brödsädanvänds som foder.Övriga livsmedelMed hjälp av mer sofistikerademetoder, t.ex. filtrering genomen kolonnbädd med berlinerblåttbundet till denna, kaninnehållet av cesium minskastill 10-20 % i rått kött, förvälldagrönsaker och skummad mjölk.Liknande behandling av sköljdavete- och havrekärnor minskarcesiuminnehållet till hälften.Selektiv minskning av strontiuminnehålli mjölk och grönsakerär svårt att uppnå pågrund av dess bindning till kaseinrespektive större växtstruktureroch större olösta fraktioner.Andra bra selektiva bindareutöver de naturliga saknas.Livsmedelsindustrins syn pådekontamineringI den ovan nämnda enkätundersökningenbland livsmedelsindustriernaintog desvarande en viss skeptisk hållningtill dekontaminering (rening)av livsmedel (fig. 15.3).Dock angav ca 30 % att dekunde tänka sig att i en olyckssituationanvända olika dekon-Andel företag (procent)50403020100Ja Nej Vet ejFigur 15.3 Procentuell fördelning avinkomna svar från 44 av 51 tillfrågadelivsmedelsföretag i Sverige omde skulle kunna tänka sig att i ensituation med radioaktivt nedfalltillämpa någon form av dekontamineringav råvaror och produkterför att minska innehållet avradioaktiva ämnen.Källa: Inger Andersson ochMadeleine Magnusson, SLU.tamineringsmetoder, även omsådana betraktades som någotav en ”sista utväg”. Någonframhöll möjligheten att vidtaåtgärder tidigare i produktionskedjan,t.ex. genom attsaneringsutfodra husdjuren. Endel av dem som svarade nej påfrågan ansåg att dekontamineringav livsmedel inte var förenligtmed begreppen etik ochkvalitet. På frågan om man ansågatt dekontamineringsmetoderborde utvecklas för industrielltillämpning svarade 27 % avföretagen ”ja”, medan 23 % svarade”nej” och 50 % ”vet ej”.81

16 Motåtgärder i hushållenMinskning av cesiuminnehålletKött:• stekning, grillning och torrsaltning (0-30 %)• lakesaltning (30 %)• kokning (45-70 %)• sur marinering (80-90 %)(rökning eller torkning har ingen effekt på innehållet avradioaktivt cesium)Fisk:• kokning (15-30 %)• lakesaltning, vattendragning och kokning (70-80 %)Bladgrönsaker:• beroende på åtgärd såsom t.ex. sköljning, kokning eller förvällning(10-90 %)Svamp:• förvällning (70-80 %)Egenodlare m.fl. kanbehöva rena sina produkterÄven om det i dagens samhälleknappast blir aktuellt att renalivsmedel i industriledet så ärförhållandet annorlunda förhushållsledet. Egenodlare ochpersoner som i hög grad leverpå självhushåll (jakt, fiske m.m.)kan finna det meningsfullt attförsöka ta vara på maten på ettbättre sätt genom att avlägsnaradioaktiva ämnen.Även konsumenter, som i handelnköper livsmedel med värdenunder fastställda gränsvärden,kan vid tillagningenvilja sänka nivåerna ytterligareom detta är möjligt. De kommeratt efterfråga rekommendationerom hur de kan göra någotpraktiskt för att förbättra sinegen situation. Hushållen bördärför få kostråd och råd omhur de kan minska förekomstenav radioaktiva ämnen i egenodladeprodukter och produkterfrån jakt, fiske, svampplockningm.m.HushållspraxisHushållspraxis varierar med densom tillreder livsmedel. Vi harexempelvis olika uppfattningom när en grönsak eller rotfruktär lagom kokt och lagom salt,om den ska kokas i en liten ellerstor mängd vatten.En del personer tillagar obehandlatkött och fisk genomstekning eller grillning, ochtäpper på så vis till porerna iköttet, medan kokvännerna givetvisvill ta vara på buljongentill såsen, vilket är olämpligtfrån cesium-137-synpunkt eftersomcesium kokas ur till buljongen.Det är svårt att frångå matlagningsvanoroch preferenser.Råd och anvisningar, som myndigheterutfärdar, verkställs ochtolkas därför förmodligen olikai olika hushåll. Detta medföratt den uppskattade genomsnittligaminskningen kommeratt vara behäftad med mycketstora osäkerheter.Behandling av livsmedelKött och köttprodukterStrontium återfinns i skelettet.När det gäller benfritt kött ärdet därför nästan uteslutandecesium-137 det handlar om.Ett flertal traditionella metoderlämpar sig utmärkt väl även föratt bli av med cesium-137 i köttäven om dessa metoder kan varanågot tidsödande:• Sur marinering minskar cesiuminnehålleti kött med80-90 %.• Kokning minskar innehålletmed ungefär 50-70 % i nötköttoch med 45-70 % i viltav älg, rådjur och ren.• Endast lakesaltning av köttfrån ren och lamm minskarinnehållet med 30 % menlakesaltning följt av vattendragningoch kokning minskarinnehållet i renkött med70-85 %.Angivna effekter är under förutsättningatt man inte använderkokspadet. Vid användningav dessa metoder förloras docklika stora andelar av innehålletav vattenlösliga näringsämnensåsom kalium och vitamin B 6som av innehållet av cesium.Stekning av kött har däremotliten inverkan på cesiuminnehållet.82

FiskInnehållet av cesium-137 minskarmed 20-30 % vid kokningav fisk i bitar och med 15-20 %vid kokning av hel fisk.Lakesaltning av fjällfisk följt avvattendragning och kokning ledertill att cesiuminnehålletminskar med så mycket som 70-80 %, oavsett om saltningenpågått i en vecka eller i fyraveckor. Tyvärr förloras även idetta fall lika stora andelar avinnehållet av vattenlösliga näringsämnensåsom kalium ochvitamin B 6som av innehållet avcesium.GrönsakerFör bladgrönsaker kan innehålletav cesium-137 minskas med10-90 % genom åtgärder somatt ta bort yttre blad, sköljning,förvällning och kokning. Förvällningeller frysning följt avkokning minskar innehållet avcesium till hälften i morötteroch ärter. Vattenlösliga näringsämnen,t.ex. vitamin C och B-vitaminer, förstörs i motsvarandegrad.Vid förvällning blir minskningenav strontiuminnehållet5% för morötter och 35% förärter.SvampFörvällning av svamp, bådefärsk och torkad, i rikligt medvatten leder till en minskningmed ca 70-80 % av det ursprungligacesiuminnehållet isvampköttet.83

17 HandlingsstrategierAvvägningarKostnad fören partBeslut nuKostnad i en dimensionKostnad i en annanBeslut senareNytta fören annanFigur 17.1 Komplexa avvägningsproblem leder till svåra beslutssituationer.Handla snabbtför att minska skadornaeller riskerna för skadornaFigur 17.2 Ett viktigt avvägningsproblem.Ett flertal avvägningsproblemhänger samman med behovet iolika skeden att identifiera förochnackdelar med olika beslut.Med tiden ökar dessutom förmågantill precision i bedömningarnasamtidigt som kostnadeneller de negativa effekternakan tillta ju längre åtgärden dröjer.Avvägningsproblemen ärdärför i många fall förhållandeviskomplexa.Nyttan kan gälla en part medankanske kostnaden till stor deldrabbar någon annan. Nyttankan också avse värdet i en heltannan dimension än kostnaden,t.ex. lägre dos för en part motförsämrad lönsamhet för en annan.Figur 17.1 illustrerar någrasådana problemtyper.Förutsättningarna för att bedömakonsekvenserna av ett radioaktivtutsläpp för jordbruket,göra avvägningar rörandeför- och nackdelar med olikaagerande och fatta beslut ärmycket olika i ett tidigt skede -då det radioaktiva molnet ännuinte nått Sverige - jämfört medsenare, när radioaktivt nedfallhar kunnat konstateras. Dessutombör man utgå från att förhållandenavid en ny olycka iviktiga avseenden kommer attavvika från tidigare fall. Strategierför hur strålskyddet skafungera operativt måste utformasefter detta.Det är många faktorer som kanbehöva beaktas för att man skakunna fatta ett balanserat beslut.Det är också väsentligt attman vid beslutsfattandet ärmedveten om att man i realitetengör avvägningar. Understark tidspress och i en komplexsituation är det särskilt svårt atthinna få en tillräckligt åskådligbild av läget. Måste beslut fattasunder sådana förhållandenär risken stor att en del aspekterutelämnas, som i efterhandframstår som väsentliga. Dettaaccentuerar problemen i akutskedet.Efter en kärnenergiolycka måstebeslut fattas om vilka åtgärdersom ska rekommenderas ellervidtas för att minska konsekvensernaav ett nedfall av radioaktivaämnen. En mängdavvägningar måste göras.Det kan exempelvis gälla avvägningarsom handlar om:• att handla snabbt för attminska riskerna för skadoreller att handla långsammareför att vinna tid för mer genomtänktabeslut (fig. 17.2)• att minska föroreningen ijordbruksledet eller i förädlingsledet/hushållen• mindre dos till konsumenter,jordbrukare och djur ellerlägre kostnader för åtgärder,t.ex. lägre utgifter ochmindre arbete• mindre dos nu eller mindredos i framtiden• kostnader nu eller cancerfalli framtiden• kvalitet, dvs. mindre förorenadejordbruksprodukter,Handla långsammareför att vinna tidför nyanserade beslut84

eller kvantitet• mindre dos eller större handlingsfrihet.För verksamheten i jordbruketgäller det i princip att avgöra omjordbruksarbetet ska fortgå somvanligt, skjutas upp, förändraseller avbrytas. Viktiga frågorgäller strålningsriskerna för personalen,föroreningen av produkternaoch behovet av dessaprodukter. Indirekt kommerdärigenom avgörandet att byggapå resultaten från avvägningarav ovannämnda slag.Förädlingsleden erbjuder i endel fall också möjligheter tillavsevärd minskning av föroreningarnai den slutliga produkten.Dessutom kan tekniskaomställningar av processerna iprincip ge en sådan gynnsameffekt.Produkterna från mejeri- ochkvarnindustrin har normalt storbetydelse för hushållen. Därförär det av särskild vikt att kännatill hur halterna förändras underförädlingsprocesserna medavseende på det kortlivade ämnetjod-131 i mjölken samt delånglivade ämnena cesium-137och strontium-90 i säden.Några begreppDet är viktigt att skilja på dedosgränser (effektiv dos) somgäller för den normala verksamhetenvid kärnkraftverk m.fl.kärntekniska anläggningar ochde åtgärdsnivåer som ska användasvid en olycka.Dosgränser för normala förhållandenoch åtgärdsnivåer vid enolycka är två olika begrepp.Åtgärdsnivåer har inget medgällande dosgränser att göra ochom en åtgärdsnivå ändå skullefå samma numeriska värde somen dosgräns är detta en ren tillfällighet.Dosgränser vid normalverksamhetVid normal verksamhet harman kontroll över den mängdradioaktiva ämnen som frigörs.Då tillämpas dosgränser ochprincipen att alla doser ska hållasså låga som rimligt möjligt.Dosgränserna anger den högstados som det är tillåtet att en individfår under något enstaka år,under en följd av år, under enfemårsperiod eller under heladen yrkesverksamma perioden.För varje verksamhet ska denfördel, som verksamheten innebär,vägas mot den ökning i risk,som bestrålningen orsakar.Åtgärdsnivåer vid olyckorVid olyckor har man däremotinte längre kontroll över denmängd radioaktiva ämnen somfrigörs. Dosgränserna kan intelängre användas för att stoppaeller anpassa driften så att dosenunderstiger dosgränsen.Om ett större utsläpp har skettär frågan vilka särskilda åtgärderman ska vidta för att minskaden strålning och följaktligendos som individen utsätts för.Man tillämpar nu åtgärdsnivåer.De anger hur stor dosvinstenska vara, dvs. hur stor dos somska kunna avstyras, för att manska rekommendera t.ex. inomhusvistelse,intag av jodtablettereller installning av mjölkkor.Varje åtgärd har sina fördelaroch sina nackdelar. Vid valet avåtgärd väger man nackdelenmed åtgärden mot den positivapåverkan som åtgärden medför.Positivt är framförallt minskadstråldos och minskad risk. Inackdelarna inbegripes bl.a. omåtgärden avbryter den invandalivsmiljön (t.ex. utrymning),85begränsar människors frihet(t.ex. inomhusvistelse), medförekonomiska uppoffringar förindivid eller samhälle, orsakarfysiska risker eller ger upphovtill psykiska lidanden såsomängslan, oro och ångest.Åtgärdsnivåer utnyttjas intebara när man ska avgöra om enåtgärd ska vidtas utan också införett eventuellt beslut om atten åtgärd ska upphöra. En åtgärdska nämligen upphöra närvinsten, dvs. minskad dosm.m., inte längre kan ansesmotiverad i förhållande till denegativa skadeverkningarna.Vissa åtgärdsnivåer ärförberedda i förvägAtt inför ett eventuellt beslutom att vidta, fortsätta eller upphöramed en åtgärd och samtidigtgöra avvägningar mellanfördelar och nackdelar är svårt,bl.a. för att mänskligt lidandeinte kan värderas på något entydigtsätt. Man vill finna ennivå där fördelarna väger jämntmot nackdelarna. För dettamåste man ha god kännedomom den aktuella situationen.Detta har man inte innanolyckan har inträffat.I en del fall kan man i förvägange en nivå för åtgärden övervilken åtgärden rimligen ärmotiverad. Om markbeläggningenstrax efter ett nedfallöverskrider 10 kBq/m 2 för jod-131, cesium-134 eller cesium-137, bör till exempel installningav mjölkkor övervägas underbetesperioden (betesförbud).Om man inte hunnit klarläggasituationen måste man utgå frånden begränsade informationsom finns och göra en bästamöjliga uppskattning av vilkastråldoser som kan uppkomma.

Åtgärdslista0 1 2 3 4Dos med åtgärdDos utan åtgärd5 6 7 8 9Avstyrd dosÅtgärdInomhusvistelseUtrymningUtflyttningJodtabletterLivsmedelsrestriktionerFigur 17.3 Avstyrd dos, den dos som besparas genom åtgärden.Man ska då inte beräkna stråldosermed stor marginal, eftersomom dosen överskattas kandetta utlösa alltför omfattandeåtgärder, som leder till merskada än nytta.Avstyrd dosÅtgärder blir nästan aldrig helteffektiva. När åtgärder sätts inminskar doshastigheten, dvs.stråldos per tidsenhet, men blirinte noll. När åtgärden upphörkan doshastigheten komma attöka något igen. Den minskningav den totala dosen som är enföljd av åtgärden kallas avstyrddos (fig. 17.3).Det är minskningen av den totaladosen som har betydelse förminskningen av skadorna (antalcancerfall m.m ). Totaldosenkan bli högre än åtgärdsnivånutan att åtgärden är motiverad.Detta gäller t.ex. om åtgärdeninte hinner utföras i tid. Ett sådantfall kan exempelvis inträffaefter utsläpp av radioaktivaädelgaser i kombination med enobetydlig mängd partikelbundnaradioaktiva ämnen,som i fallet Three Mile Island(Harrisburgolyckan). Om maninte hunnit utrymma områdetföre utsläppet är det ingen idéatt utrymma senare eftersomden då avstyrda dosen blir förlåg i förhållande till olägenheternamed utrymningen.Allmänna principer föråtgärderÅtgärder ska inte vidtas istrid med gällande lagstiftningeller internationellaöverenskommelserEftersom någon form av ”undantagstillstånd”inte ska råda,utan normal lagstiftning gäller,är det viktigt att denna utformasså att det är möjligt att inhämtaerforderligt beslutsunderlagoch vidta lämpliga åtgärder.Även under ett förvarningsskedeoch ett akutskede gällerden normala rollfördelningenmellan de centrala myndigheterna.Detta har uttryckts somatt det är ”statsmakternas utgångspunktatt den ansvarsfördelningsamt de ledningsorganisationeroch ledningsmetodersom tillämpas i samhälletunder normala förhållandenså långt som möjligt tillämpasockså i en krissituation föratt undvika oklarheter om ansvarsförhållanden”och att”Statsmakterna har utgått frånatt det sektoriella ledningsansvaretinte ska tas över av deområdesvis ansvariga” (Ds1998:32 s. 17-18).86Alla ansträngningar skasättas in för att förhindraallvarliga akuta hälsoeffekterAllvarliga akuta (icke slumpmässiga,deterministiska) effekterkan undvikas om stråldosernatill de enskilda individernahålls under en viss nivå (kap. 6).En säkerhetsmarginal måste tilllämpasför att hänsyn ska kunnatas till variationer i stråldoseroch individuella variationer istrålkänslighet. Det är emellertidytterst otroligt att livsmedelskulle kunna bli så förorenadevid en kärnteknisk olycka att deskulle kunna orsaka akuta strålskadorpå människor. Däremotkan risken för sena (slumpmässiga,stokastiska) skador, t.ex.cancer, behöva begränsas så attden inte blir oacceptabelt hög.Åtgärder måste varaberättigade, dvs. medföramer nytta än skadaÅtgärden är berättigad om nettovinstenmed åtgärden blirpositiv. Om de negativa konsekvensernaav en åtgärd riskeraratt bli större än den gynnsammaeffekten av att minska bestrålningen,är åtgärden inte berättigad.Det kan t.ex. gälla riskerför trafikolycksfall vid omflyttningarför att minska stråldoserna.

Åtgärder bör så långt möjligtoptimeras så att de medför såpositivt resultat som möjligtÅtgärden är optimerad när manuppnår största möjliga positivaeffekt med åtgärden sedan mantagit hänsyn till alla negativaeffekter.Vid optimeringen måste manutgå från den kunskap ombestrålningssituationen somfinns tillgänglig. Det kan i sintur innebära att valet av åtgärderoch åtgärdsnivåer måsteändras efterhand som bestrålningssituationenförändras ellerkunskapen om situationen ökar.Ju säkrare den avstyrda dosenkan beräknas, desto säkrare kanavvägningen göras mellan depositiva och negativa effekternaav en åtgärd.Begränsningar ihandlingsfriheten ochbindningar för framtiden börom möjligt undvikasDet är viktigt att vara medvetenom att ett tidigt beslut kanminska antalet möjliga åtgärdersom kan genomföras senare.Exempelvis minskar plöjningexternstrålningen från den ytligadepositionen och minskari allmänhet upptaget av radioaktivaämnen i grödorna. Innanåtgärden genomförs bör docksådana positiva effekter av beslutetställas mot värdet av attbehålla tillräcklig handlingsfrihetför insatser längre fram i tiden.Även om åtgärden medplöjning i allmänhet kan varaett lämpligt beslut, när det finnsbehov av att minska föroreningsgradeneller bestrålningen,så är den ”irreversibel” i denmening att det inte blir möjligtatt senare avlägsna den förorenadevegetationen eller det förorenademarkskiktet.Man bör även undvika åtgärdersom medför ekonomiska bindningar.De senare kan bli långvariga,inte bara på grund av atteffekterna av det radioaktiva nedfalletkan bli långvariga, utanäven exempelvis om reglerna förekonomisk ersättning utformasså att t.ex. jordbrukarnas incitamentatt vidta konsekvensbegränsandeåtgärder minskar.Värdet av att bibehålla handlingsfriheten- åtminstone underett relativt tidigt skede - övervägernog i många fall. Det måstedock avvägas mot värdet av attfå igång effektiva åtgärder.Åtgärder bör vidtas redan ijordbruksledet om detta ärekonomiskt försvarligtDet kan skapa problem ochosäkerheter om genomförandetskjuts över till senare led ilivsmedelskedjan. Man ställs dåinför frågor om hur livsmedelsindustrin,handeln och hushållenväntas reagera. Kommerexempelvis industrin i stället attvälja att importera icke förorenadejordbruksprodukter frånländer som inte drabbats? Dettakanske för att industrin tror attkonsumenterna annars kommeratt vara tveksamma tilllivsmedlens kvalitet.Åtgärderna bör i allmänhetkunna genomföras utanomfattande investeringarInvesteringstunga motåtgärderblir sannolikt orealistiska beroendepå:• tidsbrist• svårigheter att få t.ex. jordbrukareatt investera• svårigheter att finansiera investeringen.Djupplöjning är exempel på enmotåtgärd som verkar vara orea-87listisk eftersom plogar för sådananvändning inte är allmänt förekommandei jordbruket. Sådanaplogar måste specialtillverkasoch blir dyra i inköp.Dessutom krävs tillräcklig dragkraft.Väsentliga faktorer attbeakta vid val av åtgärderNågra viktiga faktoreratt beakta• Strålskyddsmässigaeffekter• Legalitet• Handlingsfrihet• Resurser• Reaktioner• Tidigare policy• Ekologiskt lantbruk• Kostnader• OsäkerhetAvvägningarna måste göras medhänsyn till ett antal faktorerutöver de strålskyddsmässigaeffekterna. Redan av redovisningenav allmänna principerframgår att åtgärderna inte fårstrida mot gällande lagstiftningoch att begränsningar i handlingsfrihetenbör undvikas.Dessutom måste åtgärdernanaturligtvis vara genomförbaramed de resurser som kan disponeras.Det kan gälla resurseri jordbruket, t.ex. plogar ochtraktorer, eller kapacitet i förädlingsledet,t.ex. för slakt ochtillverkning av ost. Även lagringskapacitetoch möjligheteratt kassera grödor eller produkterkan vara gränssättande.Åtgärdens genomförbarhet påverkasockså av reaktionerna hos

dem som ska genomföra elleracceptera åtgärden. Konsumenternaoch även livsmedelsindustrinkan ha en motvilja mot attacceptera så ”höga” gränsvärdeneller att acceptera livsmedel ”behandlade”på ett visst sätt. Bådekonsumenter och industri kanvara benägna att istället köpavaror från icke drabbade områdeneller icke drabbade länder.Om en åtgärd accepteras av deberörda kan också påverkas avom drabbade grannländer agerarpå ett likartat sätt och omåtgärden står i överensstämmelsemed de tankegångar somtidigare präglat jordbrukspolitikenoch kärnenergipolitiken.Ekologiskt lantbruk kan krävaspecifika åtgärder för att kunnabehålla sin filosofi och trovärdighethos konsumenterna.Som alltid är kostnaderna enbetydelsefull aspekt. Det kangälla merkostnader för t.ex.kaliumgödsling eller plöjning.Det kan gälla inkomstbortfallexempelvis som en följd avminskad mjölkproduktion ellerkasserade produkter (kap. 11).En väsentlig fråga blir vem somska svara för kostnaderna host.ex. jordbrukaren.Särskilt den första månaden efternedfallet kommer besluten attpåverkas av den osäkerhet sområder - inte bara om beläggningsfältetutan också om transportenav radioaktiva ämnen inäringskedjor när nedfallet drabbatett visst område och vid justen viss tidpunkt under året (kap.9-10). Osäkerhet kan också rådaom effekter av olika åtgärder ochkostnaden för åtgärderna liksomom möjligheterna att skaffabättre kunskap om dessa frågor(kap. 13-16).Tidpunkten under året kan ocksåmedföra bristsituationer. Exempelviskan tillgången på foder tilldjuren snabbt bli ett problem omnedfallet sker strax före eller ibörjan av betessäsongen men föreden första vallskörden.Inför ett eventuellt nedfallMed förvarningsskedet menashär hela tidsperioden från lar-met om att ett utsläpp har sketteller kan komma att ske tillsnedfallet börjar.Osäkerheten är stor - både omomfattningen av ett utsläpp ochom hur landet kan drabbas.Trots osäkerheten måste rekommendationerges tidigt till jordbrukareför att dessa ska hinnavidta åtgärder för att begränsaföroreningen. ”Snabbhet ochsäkerhet” prioriteras under ettförvarningsskede medan ”eftertänksamhetoch överblick” prioriterasefter ett nedfall.Bristen på detaljerad informationhanteras genom att manråder till generella och omfattandeåtgärder för att senarebegränsa åtgärderna efterhandsom kunskapen om bestrålningssituationenökar. För jordbruketgäller detta främst installningav mjölkkor, vilket rekommenderasi ett stort geografisktområde. Andra åtgärdersom kan vara påkallade gällertäckning av foderförråd och liknandeåtgärder för att undvikaeller lindra skador på djur ochFigur 17.4 Korna bör tas in från betet så snart som möjligt efter ett larm om radioaktivt utsläpp. Foto: Stig Andersson.88

att hindra upptag av radioaktivaämnen i mjölk och köttproducerandedjur. De åtgärdersom i övrigt är aktuella innefattarhöjd beredskap vad gällermätresurser och information tillberörda delar av landet om tidsförloppoch om den möjligabeläggningens omfattning.Om installning bör genomförasär det lämpligt att gå ut mycketsnabbt med ett meddelande.Kommer informationen tillräckligttidigt kan jordbrukaresom tar in korna för mjölkningbehålla dem inne efter enmjölkning. Att ta in djuren närdessa inte förväntar sig att blimjölkade kan vara både tidskrävandeoch svårt att genomföra.Rekommendationen om installningm.m. ges därför förmodligenlångt innan det blirnödvändigt att ge eventuellarekommendationer om inomhusvistelsem.m. Detta kan försämratilltron till myndigheternagenom att allmänheten fåruppfattningen att myndigheternabryr sig mer om djur ochjordbruksproduktion än ombefolkningen. Det kan ocksåleda till en omotiverad rädslagenom att händelsen plötsligtframstår som mycket allvarlig.God information krävs för attundvika oönskade effekter.När nedfall konstateratsTidigt efter ett nedfall inriktasmätverksamheten (kap. 7) påatt få fram en bild av vilka områdeni stort som drabbats i betydandegrad. Efterhand kommerproblemen i de kraftigastbelagda områdena att hamna ifokus tillsammans med de lågochmedelbelagda områdenadär mer detaljerad informationbehövs för snabb friklassning.På längre sikt kan det finnasanledning att på ett antal ställenoch under ett antal år följavad som händer med den radioaktivaföroreningen i viktiganäringskedjor, för att få ett braunderlag för bedömningen avdostillskotten långt fram i tiden.Grov kartläggning avbeläggningsområdetI ett tidigt skede måste en grovkartläggning av beläggningsområdetgenomföras. Målsättningenär att identifiera de områdendär den radioaktiva beläggningenär så hög att snabbaåtgärder kan vara behövliga.Denna grovkartering måste påbörjasomgående, inom någontimme efter det radioaktivanedfallets början. Den måsteuppdateras fortlöpande så längenedfallet varar, något som kanta flera dagar. I kapitel 7 beskrivsden nationella mätberedskapenoch strategin för att fåsnabb tillgång till informationom beläggningssituationen.Grovkarteringen bör ge tillräckligtunderlag för att identifierariskområden ungefär ner tillkommunnivå. Avsikten är att debetesrestriktioner som införtsunder förvarningsskedet skaomfatta alla riskområden. Meddessa mätningar som underlagkan man revidera riskområdeskartan.Program för friklassningDe betesrestriktioner som införsunder akutskedet utgår från enförsiktighetsprincip. Det äralltså angeläget att så snart sommöjligt friklassa de områdensom onödigtvis omfattats avbetesrestriktioner.Kontrollprogrammet har somhuvudsyfte att ge underlag för89beslut om restriktioner och friklassning.Det ger även informationsom kan tillämpas fördosuppskattningar av olika slag.Metodiken är i princip att bestämmaaktuella överföringsfaktoreri kedjan markdeposition– bete – mjölk för ett fåtali förväg utsedda försöksgårdar.Man kan sedan baserafriklassningsåtgärder på resultatenav mätningar på betesgräsfrån ett utvalt större antal gårdarinom nedfallsområdet.För de områden som fortfarandehar betesrestriktioner kanett mera detaljerat kontrollprogramvara behövligt. Om så ärfallet beror bl.a. på beläggningenssammansättning. Om exempelvisdosbidragen frånstrontium-90 och cesium-137är små kan avklingningen avjod-131 bestämma när friklassningär möjlig.Under rubriken ”Provtagningoch mätning på betesgräs, vallgrödoroch mjölk” i kapitel 7beskrivs de aktuella formernaför provtagningsprogrammet.Några månader efter nedfalletär sannolikt behovet av generellabetesrestriktioner och dyliktobetydligt. Fortsatt kontrollav mejerimjölk kan dock varaaktuellt ytterligare en tid.Successivt under denna periodinriktas mätprogrammet främstmot att ge underlag för beräkningav doser på längre sikt.Som ett led i detta kan det finnasanledning att under längretider följa några produkter - särskiltmjölk - vid valda gårdar ide belagda områdena, för att fåett mått på förändringen pålång sikt av förekomsten av radioaktivaämnen.

LitteraturFör den som vill veta mer ges här några hänvisningartill litteratur som lämpar sig för den bredakrets som denna skrift vänder sig till. Forskningsrapporteroch annan litteratur som vänder sig tillspecialister anges därför inte.Uppgifter om litteratur som utnyttjats som källorvid tillkomsten av denna skrift finns i FOIrapportenFOI-R--0052--SE. Livsmedelsproduktionvid radioaktivt nedfall. Litteraturstudie.Allmänt• Från jord till bord, Nordisk kärnsäkerhetsforskningsrapport NKS/EKO-3.4(97)-TRI, dec. 1997.• FOA orienterar om kärnvapen, nr 15, 1990,Försvarets forskningsanstalt.• Kärnenergiberedskap - Beskrivning av beredskapenmot kärntekniska olyckor, Räddningsverket,2001.• Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne.Delbetänkande av Hot- och riskutredningen,SOU 1995:22,• Naturlig Radioaktivitet i Svenska odlade jordaroch grödor. Åke Eriksson och Klas Rosén.Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift.Årg. 139, Nr 5, 2000, sid. 1-41.• Underlag för utarbetande av myndigheternasrekommendationer till lantbrukare i händelseav en kärnenergiolycka - Efter ett larm, menföre nedfallet av radioaktiva ämnen. Klas Rosén.Rapport SLU-REK-79, Uppsala, 1997.Del I Tjernobylolyckan – en väckarklocka(kap. 1-4)• Frågor och svar kring kärnkraftsolyckan iTjernobyl. SSI, 1999.• Informationsberedskap - Handbok, SPF, 2000.• Krisinformation på Internet. Sara Morge. SPFutbildningsserie nr 3, 1999.• Planlagd kriskommunikation. Bertil Flodin.SPF utbildningsserie nr 2, 1999.• Professionell kommunikation. Bertil Flodin.SPF utbildningsserie nr 1, 1999.• Regeringens proposition 1996/97:11. Beredskapenmot svåra påfrestningar på samhället ifred.Del II Strålning och nedfall (kap. 5-7)• En liten faktabok om strålning. SSI, 1995.• Produkter från skog och sjö. Livsmedelsresurseller exponeringsproblem efter radioaktivtnedfall. Ronny Bergman. FOA rapportC40315-4.3, 1993.• Radiak. En orientering om radioaktiv beläggningefter kärnvapenexplosioner. FOA rapportA 40064-4.3, 1991.• Radiakproblem inom livsmedelssektorn. Enstudie inriktad på behoven för beslutsfattandei tidigt skede efter radioaktivt nedfall. RonnyBergman. FOA rapport FOA-R--95-00140-4-3--SE, 1995.• Strålning och hur den påverkar oss. SSI, 1997.Del III Nedfallets konsekvenser (kap. 8-11)• Jordbruksstatistisk årsbok, Statistiska centralbyrånm.fl.• Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. En sammanfattningfemton år efter olyckan. Leif Moberg.SSI Rapport 2001:7.• Psykologiska reaktioner vid radioaktivt nedfallfrån en kärnenergiolycka - ett svensktberedskapsperspektiv. Ann Enander. Försvarshögskolansledarskapsinstitutions rapportF:13, 2000.• Svensk rennäring, Svenska Samernas Riksförbundm.fl., 1999.• Tio år efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Radiologiskakonsekvenser och svensk beredskapmot framtida olyckor. Leif Moberg och B ÅkePersson. SSI information 96:01• Vad händer med lantbrukets husdjur i katastrofsituationer?Inger Andersson, LorraineSteen Svendsen och Bengt Gustafsson. SvenskVeterinärtidning, vol. 53, nr 6, 2001, s. 333-339.Del IV Gränsvärden och motåtgärder (kap.12-17)• A Guide to Countermeasures for Implementationin the Event of a Nuclear AccidentAffecting Nordic Food-Producing Areas. KasperG. Andersson m.fl. Nordisk kärnsäkerhetsforskningsrapport NKS-16, aug. 2000.• Avvägningsproblem för beslutsfattande vidradioaktivt nedfall. Ronny Bergman, JanPreuthun och Klas Rosén. FOA rapport FOA-R--99-01356-861--SE, 1999.90

• Byggnader för animalieproduktion. Inventering,beskrivning och beräkning av skyddsfaktorerför joniserande strålning. Effekter påstrålnivån i byggnader genom saneringsåtgärder.Inger Andersson, Thomas Ulvsand, JohanHansson och Carl-Magnus Dolby. FOA Rapport.C 40306-4.3 . ISSN 0347-2124 1993.• EG-kommissionens förordning (Euroatom) nr944/89 om gränsvärden för radioaktivitet imindre viktiga livsmedel efter en kärnenergiolyckaeller annan radiologisk nödsituation.• EG-kommissionens förordning (Euroatom) nr770/90 om gränsvärden för radioaktivitet idjurfoder efter en kärnenergiolycka eller annanradiologisk nödsituation.• EG-kommissionens förordning nr 1609/2000om upprättandet av en förteckning över produktersom är undantagna från rådets förordning(EEG) nr 737/90.• Europeiska rådets förordning nr 3954/87 omgränsvärden för radioaktivitet i livsmedel ochdjurfoder efter en kärnenergiolycka eller annanradiologisk nödsituation.• Europeiska rådets förordning nr 2218/89 omändring av förordning (Euroatom) nr 3954/87 om gränsvärden för radioaktivitet i livsmedeloch djurfoder efter en kärnenergiolyckaeller annan radiologisk nödsituation.• Europeiska rådets förordning (EEG) nr 2219/89 om särskilda villkor för export av livsmedeloch djurfoder efter en kärnenergiolycka ellerannan radiologisk nödsituation.• Europeiska rådets förordning (EEG) nr 737/90 om villkoren för import av jordbruksproduktermed ursprung i tredje land efterolyckan vid kärnkraftverket i Tjernobyl.• Livsmedelsindustrins beredskap och eventuellaagerande vid ett radioaktivt nedfall – Enenkätundersökning. Madeleine Magnussonoch Inger Andersson. FOA Rapport FOA-R--00-01516-861--SE, 2000.• Nordic Intervention Criteria for Nuclear orRadiological Emergencies - Recommendations.The Radiation Protection Authoritiesin Denmark, Finland, Iceland, Norway andSweden, 2001.• Radioaktivt nedfall – sådan är livsmedelsindustrinsberedskap. Inger Andersson ochMadeleine Magnusson. Vår Föda, nr 5, 2000,s. 6-8.• Radioaktivt nedfall fra Tsjernobyl-ulykken.Følger for norsk landbruk, naturmiljø og matforsyning.Sluttrapport fra NLVFs forskningsprogramom radioaktivt nedfall 1988-1991.Red. T. H. Garmo og T. B. Gunnerød. Norgeslandbruksvitenskapelige forskningsråd,Trondheim/Ås, 1992.• Safety precautions in Swedish animal husbandryin the event of nuclear power plantaccidents. Inger Andersson. Report 181. Departmentof Animal Nutrition and Management.Swedish University of Agricultural Sciences.Uppsala.• The care of farm animals in emergencysituations. Management, slaughter, carcass destruction,and risk of contagion. Survey ofliterature, practical experience, legislation andinformation related to emergency preparedness,response and mitigation. Inger Andersson,Lorraine Steen Svendsen och BengtGustafsson. ÖCB (Överstyrelsen för civil beredskap)Forskningsrapport. ISBN 91 70 97062-9. 1999.• Tillagningseffekter på livsmedel innehållandecesium. S. Danfors och W. Becker. SLV-rapport1989:4, Statens livsmedelsverk, Uppsala.• Överföring av Cesium-137 till jordbruksprodukteri Skåne och Blekinge efter enkärnenergiolycka. Enok Haak m. fl. RapportSLU-REK-82, 1998.91

Radioaktivt nedfallVad händer med maten? Kan jag använda mjölken?Kan jag undvika föroreningarna? Blir problemen långvariga?Vad vet forskarna? Vad gör myndigheterna?Den här skriften försöker ge svar på några av de frågor som kan bli aktuella om Sverige drabbas avett radioaktivt nedfall. Tjernobylolyckan 1986 visade på behovet av en god beredskap i samhälletmot nedfall av radioaktiva ämnen. Skriften vänder sig i första hand till alla som på olika sätt berörsav beredskapsfrågorna och ger en bred orientering – av intresse även för allmänhet och media – omradioaktivt nedfall med fokus på hur livsmedelsproduktionen kan drabbas.Avsikten är att på ett lättbegripligt sätt informera om strålning och radioaktivt nedfall, om nedfalletskonsekvenser och om de motåtgärder som kan vidtas inom växtodling, husdjursskötsel, rennäring,livsmedelsindustri och hushåll. Skriften behandlar även gränsvärden för det radioaktivainnehållet i livsmedel och erfarenheter rörande informationsproblem och olika reaktioner på detverkliga eller upplevda hotet.Skriften är framtagen med medverkande från FOI NBC-skydd, Försvarshögskolan, Jordbruksverket,Livsmedelsverket, Strålskyddsinstitutet och Sveriges lantbruksuniversitet.Skriften kan beställas från Jordbruksverket, 551 82 Jönköping.Adresser för ytterligare information:Totalförsvarets forskningsinstitutFOI NBC-skydd, 901 82 Umeåtel. 090-106600e-post registrator-ume@foi.sehemsida www.foi.seJordbruksverket551 82 Jönköpingtel. 036-155000e-post jordbruksverket@sjv.sehemsida www.sjv.seLivsmedelsverketBox 622, 751 26 Uppsalatel. 018-175500e-post livsmedelsverket@slv.sehemsida www.slv.seStatens strålskyddsinstitutSSI, 171 16 Stockholmtel. 08-7297100e-post ssi@ssi.sehemsida www.ssi.seSveriges lantbruksuniversitetSLU, 750 07 Uppsalatel. 018-671000SLU, 230 53 Alnarptel. 040-415000e-post registrator@slu.sehemsida www.slu.seISBN 91-7056-113-3