Cykelprogram+för+Malmö+stad+2012-2019+2012-10-30

GatukontoretCYKELPROGRAM FÖR MALMÖ STAD 2012-2019

FörordMalmö är en uppmärksammad cykelstad med över 47 mil cykelbanor och flera innovativa lösningar för cyklister. Malmö stad ochmalmöborna har anledning att känna stolthet. Malmö stad har redan kommit långt med cykelstadens utveckling och utbyggnad ochplanerarna har samlat på sig mycket kunskap som gör att vi kan komma ännu längre.Ambitionen är att vara en internationellt erkänd cykelstad och att det ska vara enkelt och säkert för alla att cykla i Malmö. Cykeln skavara ett självklart val och tillsammans med gång- och kollektivtrafik vara normen i staden. Dessa trafikslag kompletterar varandraoch planeras i ett samlat grepp. Malmös cykelbanor ska vara vackra, trygga och rena och det ska finnas flera kända stråk med förhöjdkapacitet och komfortnivå. Under programperioden kommer åtgärder i stadens centrala delar, arbetet för att främja cykelpendlingoch parkeringsfrågor vara prioriterade.Cykelplaneringen är en central del av Malmö stads arbete för en hållbar och attraktiv stadsmiljö. Det ska vara lätt att göra rätt!2

SammanfattningEtt cykelprogram behövs för att få en tydlig struktur och ett samlat grepp kring framtida satsningar. Att satsa på cykling har många fördelar;cykeln är pålitlig och billig, den ger förbättrad folkhälsa, tar litet markanspråk och har en ytterst begränsad negativ miljöpåverkan. Idag finns det467 kilometer cykelbana i Malmö. En rad cykelinsatser har gjorts de senaste åren och Malmö stad tog emot pris som året cykelfrämjarkommunbåde 2011 och 2012. Med detta program höjs ambitionen ytterligare. Resvaneundersökningen, som görs var femte år, visade att Malmöbor mellan15-84 år använder cykeln för 23 % av sina resor. Målet är att öka denna till 30 % andel cykelresor år 2018.I programmet föreslås åtgärder inom femområden som totalt beräknas kosta ungefär400 miljoner kronor.ÅTGÄRDER SOM STÄRKER MALMÖS profilSOM CYKELSTADFör att profilera sig som en cykelstadkrävs mycket mer än fysiska investeringar.Malmö stad har sedan flera år arbetatframgångsrikt med att stärka profilen somcykelstad, bland annat genom kommunikativakampanjer. För att upprättahålla profilenär det viktigt att fortsätta med dessasatsningar för att förmå fler människor attcykla. I programmet föreslås åtgärder somberäknas kosta omkring 18 miljoner.DRIFTSÅTGÄRDER FÖR ÖKAD TRYGGHEToch komfortFör att cyklisternas upplevelse ska bli såpositiv som möjligt är det viktigt med välfungerandedrift och underhåll. I programmetföreslås en rad driftsåtgärder för attjust öka tryggheten och komforten. Hurmycket det kommer att kosta beror på ivilken skala de föreslagna åtgärderna implementerasmen klart är att det kommer attkrävas en kraftigt ökad driftsbudget för attförverkliga det som föreslås.ÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÅTGÄRDERDen viktigaste infrastrukturåtgärden Malmöbehöver göra för att göra staden tillgängligför cyklister är att anlägga cykelbanorlängs med huvudgatunätet i de centraladelarna. I programmet föreslås också mångaandra åtgärder som ökar framkomligheten,säkerheten och tillgängligheten för cyklister.De åtgärder som föreslås är svårberäknademen prognostiserade till 380 miljonerkronor.Små InfrastrukturåtgärderAtt cykla ska vara enkelt och komfortabeltoch staden ska sträva efter att allt fler börjarcykla. Malmö har genom åren arbetatframgångsrikt med många typer av mervärdesåtgärderi cykelvägnätet. En del avåtgärderna är nu redo att implementeras istörre skala. I programmet föreslås åtgärderför ca 7 miljoner under de åtta år som programmetsträcker sigÅtgärder för förbättrad parkeringVarje cykelresa avslutas med en parkeradcykel. Att enkelt kunna ställa cykeln på ensäker plats är viktigt för att hela cykelresanska bli en positiv upplevelse. I programmetföreslås parkeringsåtgärder som beräknaskosta ungefär 10 miljoner kronor.Bilaga: cykling i olika gatumiljöerI Malmö planeras huvudsakligen för cykeltrafiki fem olika gatumiljöer; cykling iblandtrafik, cykelanpassade gator, cyklingi gångfartsområden och på gågator, cykelbanorlängs huvudgator samt friliggandecykelbanor. De olika typerna kompletterarvarandra och ger valfrihet. I denna bilagafinns en genomgång där för- och nackdelarför respektive typ redovisas.3

InnehållInledning 6Fördelar med att satsa på CYKEL 7Cykeltrafiken IDAG 8SYFTE 9MÅL 9Genomförande av PROGRAMMET 9Avgränsning och läsanvisning 9Fem åtgärdsområden 101. Åtgärder som stärker malmös profil som cykelstad 12Allmänna åtgärdsförslag 12Kampanjer för ökad cykling 12Företag och organisationer 12Boende i Malmö 13Skolan 13Cykling som livsstil 13Cykelkartor & mobilapplikationer 14Lånecykelsystem 142. Driftsåtgärder för ökad trygghet och komfort 15Cykling vid vägarbeten 15Vinterväghållning 15Belysning 16Vegetation 17Beläggningsprogram 18Ytmaterial 18Allmän skötsel 18Cykelsymboler och GC-skyltar 18Bilspärrar 19Mopedförbud 204

3. Övergripande INFRASTRUKTURÅTGÄRDER 21Trafiksäkerhetsarbete 21Klassificering av cykelvägnätet 21Infrastrukturförbättringar 21Nybyggnad av cykelbanor 22Cykling på enkelriktade gator 24Cykelanpassade gator 24Rekreativ cykling 24Cykelvägvisning 26Intressanta framtida cykelstråk 264. Små INFRASTRUKTURSÅTGÄRDER 27Räcken 27Cykelbarometrar 27Förlängd gröntid i trafiksignaler 27Cykelboxar 27Cykelpumpar 27Cykelkartor i knutpunkter 28Rastplatser 28Vindskydd 285. Åtgärder för förbättrad PARKERING 30Parkering vid Citytunnelstationer 30Andra stora knutpunkter 30Parkering vid gågatorna 31Allmänna markparkeringsplatser 31Laddningsstationer för elcyklar 31Evenemangscykelställ 31Cykelställ med bilsilhuett 31Bilaga: cykling i olika gatumiljöer 32Projektorganisation 395

InledningMalmö stads första cykelplan antogs redan 1976 och var startskottet för en målmedveten utbyggnad av cykelvägnätet. Planen tillämpades i ungefärtio år. Därefter låg cykelfrågorna långt ner på agendan. Det dröjde fram till 1999 innan efterföljande cykelprogram utarbetades. Målen i detprogrammet sträckte sig fram till 2005. Sedan dess har Malmö stad varit utan ett styrdokument för cykelplanering. Trots det har en rad cykelfrämjandeåtgärder genomförts de senaste åren och både 2011 och 2012 mottog Malmö stad Cykelfrämjandets pris som årets cykelfrämjarekommuni Sverige.Inom arbetet med ÖP 2012 förordas att Malmö ska växa genom att de redan bebyggda delarna förtätas. Det innebär att fler personer kommeratt förflytta sig i befintlig struktur och kommer att ha målpunkter som ligger inom cykelavstånd. Detta kommer att ställa ökade krav på befintligacykelvägar och den ökade efterfrågan bör beaktas vid dimensioneringen av cykelstråk.6INLEDNING

Fördelar med att satsa på cykelDet finns många fördelar med cykling bådeför samhället och för den enskilde.Pålitlig och billigEn cykel är ett pålitligt, snabbt, smidigt ochbilligt transportmedel. Cyklister påverkassällan av rusningstrafikens köer eller tidtabelleroch kan ofta komma väldigt nära sinmålpunkt och parkera där. En cyklist kanalltid förvänta sig att resan tar ungefär likalång tid.Samhällsnytta och folkhälsaVinster som förbättrad folkhälsa och miljögenom cykelinvesteringar är högre än kostnadernaför själva investeringen. Cykeln ärdessutom ett bra motionsredskap. Måttligfysisk aktivitet 30 minuter om dagen förebyggerbland annat hjärt- och kärlsjukdomar,fetma och åldersdiabetes och denpositiva effekten på hälsan av att cykla ärbetydligt större än risken att åka ut för encykelolycka. Idag skulle tre av fyra svenskari åldern 30-70 år behöva röra sig mer.Samhället får bära kostnader på 6 miljarderkronor varje år på grund av sjukdomsbördarelaterad till fysisk inaktivitet. Fler cyklisterger i förlängningen förbättrad folkhälsa.Litet markanspråk och ökat stadslivIdag består 10-20 % av ytan i svenska städerav infrastruktur, och vägarna står förden allra största delen. En cykel kräver endasten tiondel av den yta som en bil upptari trafiksystemet, det gäller även vid parkering.Cyklister bidrar också till ett rikarestadsliv och utgör en förutsättning för entätare stad.Liten miljöpåverkanEtt ökat antal transporter med cykel kanspela en avgörande roll för att skapa en hållbarutveckling för Malmö. Cyklar släpperinte ut några emissioner och endast minimaltmed däckpartiklar, bullret är nästanobefintligt och tillverkningsprocessen ärväldigt enkel jämfört med bilar.INLEDNING 7

Cykeltrafiken idagMalmö som cykelstad räknas till landetsfrämsta. Det märks inte minst av det storaintresse andra visat för oss. Det senaste årenhar i en strid ström studiebesök från helavärlden kommit till Malmö för att låta siginspireras. Bland cyklisterna i staden kanvi numera se en större mångfald. En viktigdel i den fortsatta satsningen är att byggaen infrastruktur där alla har sin plats, allafrån lådcyklister med småbarn, till cyklandeskolbarn till snabba långpendlingscyklister.CykeltrafikmängdI Malmö räknas cykeltrafiken återkommandepå 250 platser. I det centrala snittet görsräkningar varje år, i de halvcentrala områdenavartannat år och i ytterområdena,samt punkter där antalet cyklister understiger500 per dygn, vart fjärde år. Antaletcyklister är störst på Kungsgatan och Kaptensgatanmed 8 000 - 10 000 cyklister perdygn år 2011.CykeltrafikandelVart femte år görs i Malmö en stor resvaneundersökningmed statistiskt säkerställtresultat. År 2008 visade denna att Malmöbornaanvänder cykeln vid 23 % av sinaresor. För 2003 var motsvarande siffra 20%. Talen ska dock tolkas med en viss försiktighetdå endast personer i åldern 18-75år är medräknade. För år 2008 finns ävenett jämförelsetal för åldern 15-84 år, ävendet är 23%.Längd cykelbanaMalmö stad bygger ut cykelvägnätet årligen.En cykelbana är enligt definitionendubbelriktad och helt separerad från biltrafik.Cykelvägnätets längd har mätts sedansjuttiotalet.ÅR LÄNGD CYKELBANA (KM)1970 1001981 1701990 2202000 3002011 4512012 4678INLEDNING

SyfteSyftet är att samla alla cykelsatsningar sombör realiseras i Malmö mellan åren 2012och 2019. Programmet ska fungera somett underlag för verksamhets- och budgetplanering.MålProgrammet ska redovisa verkningsfullaåtgärder inom en rad områden såsomkampanjer, drift, små och övergripandeinfrastrukturåtgärder och cykelparkering.Programmet ska bidra till att befästa ochstärka stadens position som erkänd cykelstad,både nationellt och internationellt.kommunala och nationella målCykelprogrammet överensstämmer medgatukontorets övergripande inriktningom hållbar stadsut veckling, likaså medstadsbygg nadskontorets mål om en hållbar,attraktiv och framgångsrik stad. Vidarebidrar cykelprogrammet till uppfyllelse avMalmö stads miljömål om omställning avtransporter och resvanor, en renare och tystarestad samt en god vistelsemiljö för allai Malmö. Programmet bidrar också till detkommunalpolitiska målet om att fler av resornai staden ska ske med gång, cykel- ochkollektivtrafik.Cykelprogrammet går i linje med det övergripandetransportpolitiska målet om attsäkerställa en samhällsekonomiskt effektivoch långsiktigt hållbar transportförsörjningför medborgare och näringsliv i hela landet.effektmål►►Ökad andel cykelresor från 23 % 2008till:• 25 % andel cykelresor år 2013• 30 % andel cykelresor år 2018►►Bidra till måluppfyllelse av Trafikmiljöprogrammet(2012-2017) som ärinriktat på att skapa ett rent, tyst och snålttransportsystem där det ska vara lätt attfärdas hållbart.LEVERANSMÅLGenomföra de åtgärder som föreslås i programmet.Genomförande av programmetProgrammet ska ligga till grund för verksamhets-och budgetplanering som syftartill att utveckla cykelstaden Malmö. Avstämningmed cykelprogrammet bör görasårligen för att till 2019 ha genomfört samtligaåtgärder.Implementeras stråkvisDriftsåtgärder och mindre infrastrukturåtgärderbör implementeras stråkvis. Dettaför att skapa en tydlighet gentemot cyklisternaoch för att mer slagkraftigt kunnamarknadsföra förbättringsåtgärderna.Samma metod gäller för övergripande infrastrukturåtgärderdär det vid utbyggnadav cykelbanor är att föredra om så långasträckor som möjligt anläggs i en följd.Avgränsning och läsanvisningProgrammet har ett medvetet pragmatisktupplägg med fokus på åtgärder och omfattargeografiskt hela Malmö stad. I bilagancykling i olika gatumiljöer redovisas hurinfrastrukturen för cyklister kan planeras.Dessa sidor ska ge läsaren en ökad förståelseför cykelplanering i stort. För planeringhänvisas i övrigt till dokument somgatukontorets tekniska handbok och SKL:sskrifter GCM-handboken och TRAST.INLEDNING 9

Fem åtgärdsområdenCykelprogrammet är indelat i fem åtgärdsområden som alla är viktiga hörnstenar i skapandet av en bra cykelstad. Alla åtgärder samlat är prognostiseradeatt kosta ca 400 miljoner kronor, löpande driftsåtgärder exkluderade. De fem åtgärdsområden beskrivs i korthet på nästa sida och ärföljande:• Åtgärder som stärker Malmös profil som cykelstad• Driftsåtgärder för ökad trygghet och komfort• Övergripande infrastrukturåtgärder• Mindre infrastrukturåtgärder• Åtgärder för förbättrad parkering10 FEM ÅTGÄRDSOMRÅDEN

utgivandet av boken, fortfarande ganskaobeprövat. Förmodligen beror det på atten gemensam bild av vad begreppet innebärsaknas. Det finns ingen större undersökningom vad som skulle få Malmöborna attvälja cykeln istället för bilen. Arbetet utgårmer från generella kunskaper, så som attcyklingens status behöver höjas, att cyklingär attraktivt och att det ska vara lättare attvälja cykeln än bilen.Följande åtgärder föreslås:►►Göra en undersökning med cyklister,vanebilister och tidigare vanebilister föratt kunna identifiera Malmöspecifikamönster.►►Granska goda exempel på livsstilsmarknadsföring.►►Anordna en workshop kring vadbegreppet “livsstil” kan innebära för attkomma fram till vad det är som ska framhållasi marknadsföringen.Cykelkartor & mobilapplikationerIdag utkommer Malmö stad med en trycktcykelkarta udda årtal. I december jämnaårtal skickas underlagsmaterial från gatukontorettill stadsbyggnadskontoret och ifebruari är kartan klar för tryck. I förstatrycket görs 40 000 exemplar. Under jämnaår trycks sedan i regel fler kartor från detföregående året upp. I dagsläget läggs ingaresurser på att marknadsföra cykelkartanmen den finns gratis att hämta i Stadshusetsreception, på medborgarkontor ochbibliotek och denna distribution bedömsfungera väl.En digital cykelkarta finns på malmo.se.Malmö stad har också en cykelreseplaneraresom nås både på trafiken.nu och på skanetrafiken.se.Denna upplevs idag av mångasom trist och svåranvänd. Inom projektet"Øresund som cykelregion" utreds, om detfinns möjlighet att skapa en cykelreseplanerareför hela regionen.Följande åtgärder föreslås:►►Att en informatör eller kommunikatörfrån gatukontoret är med vid framtagandetför att tillgodose önskad kvalitet ochlayout på cykelkartan.►►Producera och trycka upp nya cykelkartormed tätare intervall de år storaändringar gjorts i cykelinfrastrukturen.►►Använda nya kanaler för att öka spridningenav cykelkartan, exempelvis kaféeroch hotell. Marknadsföring av kartan börarbetas in i den kommunikationsplanen.Med ökad spridning behöver också upplaganökas.►►Följa utvecklingsarbetet av digitalacykelkartor som görs i projektet "Øresundsom cykelregion" som löper 2010-2013.Resultatet bör också utmynna i en mobilapplikationsom visar cykelvägar och medtillhörande cykelgarage, pumpar, kartor,barometrar m.m.LånecykelsystemMånga Malmöbor har en egen cykel, menden är inte alltid med och många kommertill Malmö med kollektivtrafik. Detta tillsammansmed att regionen växer och bådeinpendlings- och turistresorna till stadenblir fler till antalet ökat behovet av ett system.►►För att knyta samman kollektivtrafikenoch cykeln som transportsätt planerasett hyrcykelsystem med utgångspunkt iprojektet "Øresund som cykelregion".14 ÅTGÄRDER SOM STÄRKER MALMÖS PROFIL SOM CYKELSTAD

terväghållningsprioritering. Representanterfrån drift- underhållsavdelningen ochtrafikavdelningen bör delta i arbetet.►►Utbilda vinterväghållningsentreprenörernaårligen så att de på ett bra sätt kangenomföra sitt uppdrag.►►Ta fram ett dokument om vinterväghållningi Malmö, representanter frångatukontorets samtliga avdelningar bördelta i arbetet. Det ska fungera både somstyrdokument och som utbildningsdokument.►►Göra alla cykelbanor enkelt farbara försnöröjningsfordon för att göra snöröjningenkostnadseffektiv och skapa en braarbetsmiljö.►►Skapa bättre rutiner för inlämnande avrelationsritningar.BelysningNästan alla cykelstråk i Malmö är belystaoch utrustade med ny armatur som geren jämnare spridning av ljuset än tidigare.Olika utformningar med så kallad hel- ochhalvljusbelysning samt upptändning via rörelsedetektorerhar också testats längs olikacykelstråk, med övervägande positivt resultat.I ljusplan för Malmö finns riktlinjer förvilken belysning som ska användas.Ljusets spridning påverkas i hög grad avmängden vegetation vid belysningsstolpar.I gällande skötselentreprenad anges attväxtligheten vid gång- och cykelbanor intefår påverka trafiksäkerheten och ett krav attden fria höjden ovanför cykelbanor ska vara2,6 meter finns. Armaturen sitter därför alltidhögre än så. Det finns dock inga krav påbeskärning över denna höjd.Solcellsbelysning monterades som ett testår 2008 i asfalten på cykelbanan längs delarav Fersens väg och Heleneholmsstigen.Belysningen ger cyklister vägledning och16 DRIFTSÅTGÄRDER FÖR ÖKAD TRYGGHET OCH KOMFORT

delar upp ytorna mellan fotgängare ochcyklister. Belysningen har klarat kalla ochsnörika vintrar på ett bra sätt.De flesta tunnlar är idag mörka även underdagtid och en solig dag kan de upplevassom ett mörkt hål. Prov har gjorts med attmåla väggarna med ljusa färger, men problemetkvarstår. Nobeltunneln som byggdes2003 är dock ett bra exempel på entrygg gång- och cykeltunnel. Bidragandeär den markbelysning som installerats iGCM-plattorna, som är de avfasade betongkantstenarnasom skiljer fotgängarefrån cyklister. Armaturen kräver elanslutningoch går nästan enbart att installeravid nybyggnad eller stor ombyggnad. Detär viktigt att armaturen placeras så att deninte senare slås sönder av driftfordon ochatt den är väldränerad.Följande åtgärder föreslås:►►Redovisa belysningsstolpar och planteringsplanpå samma projekteringsritningför att lättare kunna bedöma om vegetationplanteras för nära belysning. Dettabör förtydligas i Teknisk handbok.►►Göra ett test med inspektionsrundapå cykel för att få samsyn om beskärningvid belysningsstolpar på cykelbanor. Iinspektionsrundan ska olika fackmän frångatukontoret samt skötselentreprenörernadelta.►►Åtgärda återstående cykelbanor somidag ännu inte är belysta.►►Utöka försöken med hel- och halvljussamt rörelsedetektorer på cykelbanor i ytterområdenoch på landsbygden.►►Använda solcellsbelysning vid projektdär cyklister behöver vägledas överöppna ytor.►►Utreda om det går att genom belysningsåtgärdergöra äldre tunnlar ljusareoch därmed tryggare.►►Använda markbelysning i GCMplattorsom möjlig trygghetsåtgärd vidnybyggnation.VegetationBeskärning för fri höjd om 2,6 meter fungerarbra idag. Det finns dock inga riktlinjerför beskärning av sidoområden, varkenlängs sträckor eller i korsningspunkter.Många gång- och cykelbanor i Malmös ytterområdenär överväxta av gräs och därmedsmalare än den ursprungliga bredden.Vid nybyggnad planteras ibland buskar ochannan växtlighet för nära cykelbanor vilketmed tiden påverkar sikt och bredd. Vidprojektering finns det alltid en stödremsamellan cykelbana och planteringsyta menvid byggnation händer det ändå att stödremsauteblir.I många gång- och cykeltunnlar är siktenundermålig. Det beror dels på att tunnlarnaofta är mörka med lite ljusinsläpp och delspå att det ofta växer buskar i mynningarna.Följande åtgärder föreslås:►►Uppdatera skriften Principer förbeskärning med sikttriangeln för cykelbanorskorsningspunkter.►►Inventera gång- och cykelbanor utifrångällande siktkrav och därefter satsa resurserpå åtgärder längs huvudcykelstråken.►►Inventera gång- och cykelbanornasbredd. Därefter avsätta resurser så att skötselentreprenörenkan åtgärda överväxtabanor.►►I möjlig mån hårdgöra eller planteralåga buskar vid tunnelmynningar för attöka känslan av trygghet.BeläggningsprogramMalmö stad har ett omfattande inventeringsmaterialöver cykelbanornas beläggningsstatus.I materialet finns skadebild ochDRIFTSÅTGÄRDER FÖR ÖKAD TRYGGHET OCH KOMFORT 17

estlevnadstid, som beskriver när beläggningenborde varit utbytt ur skadesynpunkt.Idag är det stort fokus på huvudgatunätetför bilar men även på lokalgator, där de flestacykelresorna har sin start- och målpunkt.Idag saknas en samsyn om vilka som ärMalmös huvudcykelstråk vilket kan leda tillatt driftsinsatser ibland felriktas. Förutominventering kan olycksstatistik användas föratt mer effektivt rikta åtgärderna.Följande åtgärder föreslås:►►Öka insatserna för beläggning avcykelbanor.►►Arbeta fram en karta över Malmöshuvudcykelstråk.►►Analysera de cykelolyckor som orsakatsav dålig beläggning. Både drift- och underhållsavdelningenoch trafikavdelningenpå gatukontoret bör delta i arbetet.►►Arbeta in nya parametrar, som exempelvisjämnhetsmätning av cykelbanor, ibeläggningsupphandlingen. En projektgruppmed representanter från alla avdelningarpå gatukontoret bör ingå i arbetet.YtmaterialInga cykelolyckor ska behöva ske på grundav eftersatt underhåll. Malmös cykelbanorbör ha likvärdig eller högre beläggningsstatusän närliggande körbana.Cykelbanor i avvikande material, som plattoreller grus, har högre drift- och underhållkostnaderjämfört med dem i asfalt.Cykelbanor av grus får till exempel lätthåligheter och löst grus i ytskiktet. Dessamåste därför jämnas med minihyvel ellersläpstock några gånger per år för att de skakunna hålla en acceptabel standard, ett arbetesom är eftersatt. Vinterväghållning utförsinte heller på grusade cykelbanor.Följande åtgärder föreslås:►►Asfaltera cykelbanor i avvikandematerial successivt. Cykelbanor som av estetiskaeller andra skäl eller på grund av deregler finns i Teknisk handbok ej asfalterasbör ges tätare drift- och underhållstillsyn.Allmän skötselMånga ärenden som kommer till Malmöstads kundservice kan idag lämnas direkttill skötselentreprenörerna. Det fungerarbra med borttagning av glas och andraakuta åtgärder. Dock finns det idag fortfarandebrister hos driftsentreprenören ivissa avseenden som exempelvis lagning avpotthål på cykelbanor.Sopning av cykelbanor sker med olika intervalli olika delar av staden. Det görs mestfrekvent i de centrala delarna.På de platser där både gång- och cykelbanorär i asfalt saknas det på många ställen enskiljelinje mellan dem. Detta skapar otrygghetoch osäkerhet bland trafikanterna.Följande åtgärder föreslås:►►Informera anställda inom Malmö stadom att aktivt använda kundservice för attrapportera in fel och brister på cykelbanorna.►►Förbättra sopningen i ytterområdenagenom att ändra kraven i kommandeskötselentreprenad.►►Inventera gång- och cykelbanor ochdärefter avsätta resurser för att målatillbaka skiljelinjen mellan gång- ochcykelbanan.Cykelsymboler och GC-skyltarCykelsymboler i asfalten visar tydligt vilkenyta som är avsedd för cyklister. Idag målasde endast i anslutning till korsningar.Separering av gående och cyklister är enviktig fråga både ur trygghets- och trafiksäkerhetssynpunkt.På gång- och cykelvägarsom är minst 4 meter breda är gående och18 DRIFTSÅTGÄRDER FÖR ÖKAD TRYGGHET OCH KOMFORT

cyklister separerade. Detta görs genom enheldragen linje, eller genom olika material,och då oftast betongplattor på gångvägenoch asfalt på cykelvägen. Gång- och cykelvägarsmalare än 4 meter separeras inteutan regleras som kombinerade gång- ochcykelvägar. Skyltningen av gång- och cykelbanorär inte alltid konsekvent. Ibland kanskyltarna i respektive ända av ett stråk haolika betydelser.Följande åtgärder föreslås:►►Öka budgeten för målning av flercykelsymboler.►►Inventera gång- och cykelvägnätet iMalmö där sträckor med behov för en tätaremålning av cykelsymboler identifieras.►►Inventera skyltningen för att säkerställaatt den är enhetlig och konsekvent.BilspärrarPå enstaka gång- och cykelvägar i Malmöfinns bilspärrar som ska förhindra oönskadbiltrafik, i synnerhet tung trafik som körsönder cykelvägarna, eller att cyklister alltförsnabbt kommer ut på trafikerade vägar.Bilspärrar ska sättas upp med återhållsamhetdå de hindrar cykeltrafiken.Vid uppsättning av bilspärrar är det viktigtatt tänka på cyklisters framkomlighet ochsäkerhet samt att det ska vara möjligt attpassera spärren med driftfordon på ett lättsätt. Den vanligaste utformningen ser utsom ett utdraget P, men det finns också andrasätt att förhindra biltrafik på gång- ochcykelvägar, till exempel med pollare.Följande åtgärder föreslås:►►Ta fram utformningsriktlinjer förbilspärrar som syftar till att förhindraoönskad biltrafik på gång- och cykelvägar.Dessa ska föras in i Teknisk handbok.►►Göra en översyn av de korsningar somhar bilspärrar för att hindra cyklistersutfart mot trafikerade vägar och utredavilka av dessa som istället kan förses medDRIFTSÅTGÄRDER FÖR ÖKAD TRYGGHET OCH KOMFORT 19

trafiksäkerhetshöjande åtgärder.MopedförbudMopeder delas in i klass 1, som får framförasi högst 45 km/h, och klass 2, som fårframföras i högst 25 km/h. Det är endastmopeder av klass 2 som enligt lag får körapå cykelvägar. Malmö stad har dock införtett förbud mot mopeder av klass 2 vidlekplatser, äldreboenden och platser medmånga bostadsentréer. Orsaken är att mopedtrafikleder till otrygghet. En nackdelmed mopedförbud är att mopedister kantvingas att köra omvägar på gator som ärsämre ur trafiksäkerhetssynpunkt.Följande åtgärder föreslås:►►Informera trafikanter om att det inteär tillåtet att köra med mopeder av klass 1på cykelvägar.►►Göra en översyn och revidera sträckormed mopedförbud för att skapa enhetlighetlängs långa stråk. Där det är möjligtur trafiksäkerhets- och trygghetssynpunktbör moped klass 2 tillåtas.20 DRIFTSÅTGÄRDER FÖR ÖKAD TRYGGHET OCH KOMFORT

GATA FRÅN TILL LÄNGD KORSNINGAR* KOSTNAD (mkr)** ANMÄRKNINGAgnesfridsvägen Almlundavägen Lindängsvägen 300 1 3,5Amiralsgatan Scheelegatan Kungsgatan 2400 - - Utred parallellt stråk längs aktuell sträckaAnnetorpsvägen, passage under Vid Broddaparken 0 1 6,0 Delfinansiering i exploateringBergsgatan - Amiralsgatan Henrik Smithsgatan Andréelundsgatan 50 2 1,0 Förbindelse mellan St Knut och KaptensgatanBruksgatan - S:t Petribron Adelgatan/Östergatan Centralplan 150 1 2,0Elinelundsvägen Bågängsvägen Annetorpsvägen 1000 1 10,5Eriksfältsgatan Heleneholmsstigen Docentgatan 1900 1 19,5Erikslustvägen - Linnégatan Major Nilssonsgatan Västanväg 2700 3 28,5Fersens väg (östra sidan) Regementsgatan Erik Dahlbergsgatan 200 2 3,0Friisgatan Norra Parkgatan Norra Skolgatan 400 1 4,5Föreningsgatan - Östra Rönneholmsvägen Exercisgatan Carl Gustafs väg 1950 5 22,0Gråbrödergatan Isak Slaktaregatan Norra Vallgatan 200 0 2,0Kronborgsvägen Carl Gustafs väg Mariedalsvägen 700 2 8,0Lantmannagatan Ystadvägen Amiralsgatan 1400 3 15,5Lindängsvägen Gånglåtsvägen Docentgatan 900 0 9,0Mariedalsvägen - Lorensborgsgatan Regementsgatan Stadiongatan 1800 3 19,5 Eventuell förtätning söder om John Ericssons vägMellanhedsgatan - Nordmannagatan Lorensborgsgatan Limhamnsvägen 2200 2 23,0Munkhättegatan Gånglåtsvägen Ystadvägen 3200 2 33,0Nobelvägen Spånehusvägen Ystadvägen 1500 5 17,5S:t Knuts väg - Spångatan Industrigatan Helsingborgsgatan 800 0 8,0 Idéer om bebyggelse på gatan finnsSegevägen Burlövs kommungräns Vattenverksvägen 1000 0 10,0St Pauli kyrkogård Föreningsgatan Östra Farmvägen 1100 1 1,0 Sker i dialog med kyrkan (förmodad låg kostnad)Tessins väg - Major Nilssonsgatan - Bellevuevägen Turbinen Idunavägen 2300 6 26,0Toftanäsvägen Vattenverksvägen Ventilgatan 1500 0 15,0 Samverkan med Trafikverket/exploateringsprojektTrelleborgsvägen Dalaplan Estlandsgatan 350 1 4,0Trelleborgsvägen, bro över Svågertorp Lindängelund 0 1 25,0 Samverkan med Trafikverket/Lindängelunds utv.Uddeholmsgatan/Palmgatan Gullängen (park) Rolfsgatan 300 1 3,5 Avvakta helhetsöversyn för kvarteret TrevnadenVästra Hamnkanalen, bro över Citadellskajen Malmöhusvägen 0 1,2 Delfinansiering i exploateringÄlvsborgsbron/Nordenskiöldsgatan Norra Vallgatan Neptunigatan 200 2 3,0SUMMA 324,7* Antal större korsningspunkter som medför högre kostnader (än mindre tvärgator)** Estimerat 10 Tkr/lpm + 500 Tkr för varje stor korsningspunkt22ÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÅTGÄRDER

Befintliga cykelbanorUtbyggnad av cykelvägnätetRekommenderade gator för cyklingPlanerade cykelbanor enligt cykelplanenUtbyggnad av cykelbanor 2012-2019Utbyggnad av broar och tunnlar 2012-2019ÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÅTGÄRDER 23

►►InfrastrukturförbättringarNormal bredd på en dubbelriktad cykelbanai Malmö är 2,5 meter. Bredden fungerartillfredsställande upp till 3 000 cyklister perdygn. Om antalet cyklister blir större börbredden ökas. I takt med att antalet cyklisteroch lådcyklister ökar i kan det finnasanledning att revidera normerna framöver.Några av cykelstråken har kapacitetsproblemi rusningstrafik som yttrar sig i trängselpå vissa sträckor, vid korsande vägar ochvid trafiksignaler.Följande åtgärder föreslås:►►Utreda om föreslagna bredder på cykelbanorska revideras i Teknisk Handbok.►►Utreda var det finns kapacitetsproblemi cykelvägnätet och arbeta fram åtgärdsförslagför att förbättra framkomligheten.►►Utreda om det går att öka framkomlighetenpå Kungsgatan i korsningarna medgatorna mellan Exercisgatan och Värnhem.Cykling på enkelriktade gatorEnkelriktningar kan skapa problem för cyklisteroch kan göra att de tvingas till omvägareller till sämre alternativ ur trafiksäkerhetssynpunkt,exempelvis starkt trafikeradegator.I Sverige saknas möjlighet att tillåta cyklingmot enkelriktning. Det går ändå att göracykling möjligt genom att anlägga separatacykelbanor mot trafikens huvudsakliga riktning.Följande åtgärder föreslås:►►Göra en översyn av samtliga enkelriktadegator och där det är möjligt återtillåta dubbelriktad trafik för att ökaframkomligheten för cyklister.►►Anlägga separata cykelbanor motsatttrafikens riktning på de gator som ej kandubbelriktas.Cykelanpassade gatorMalmö har sedan 70-talet arbetat med attgöra gator anpassade för cyklister, bland annatpå Södra Skolgatan och Fågelbacksgatan.Dessa har utformats så att hastighetenpå biltrafiken blir låg och genomfartstrafikför motorfordon inte är möjlig. Dessutomhar tillfartsvägarna stopp- eller väjningspliktmot den cykelanpassade gatan.Följande åtgärder föreslås:►►Utreda vilka gator som är lämpliga attbygga om till cykelanpassade gator. Detgäller framförallt de som rekommenderasför cykling i cykelkartan - såsom Spånehusvägen,Storgatan, Östanväg, Hohögsgatan,Riddaregatan, och Västanväg.Rekreativ cyklingRekreativa cykelvägar ger cyklande Malmöboroch turister möjlighet att uppleva mer.Det kan vara urbana rekreationsområden,stora park- och naturområden i utkantensamt åkermarkerna och byarna utanför staden.I kartan intill finns en plan för rekreativcykling som består av en ytterstadsslingamed stora parker och rekreationsområdensamt en landsbygdsslinga med utblickaröver åkermark och betydande kulturmiljöer.Till dessa görs kopplingar in mot stadensom går i gröna miljöer såsom parker,rekreationsområden och kyrkogårdar ochförbinder slingorna med centrum. Planenska ses som ett förslag på rekreativa stråkdär varje sträcka behöver utredas vidare ifält innan slutgiltiga dragningar fastläggs.Följande åtgärder föreslås:►►Presentera de rekreativa cykelstråken icykelkartan och skylta med ett vägmärkesom garanterar en vacker och upplevelserikcykelväg. Standarden på rekreativastråk ska vara god men behöver inte uppfyllakraven i Teknisk handbok.24ÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÅTGÄRDER

►►Ta fram idéer och utvecklingsplanerför de gröna stråk som idag har brister.CykelvägvisningÅren 2009-2011 tog Malmö stad fram enny vägvisningspolicy för cykelbanor och allvägvisning byttes ut. Systemet är logisktuppbyggt med vägvisning mot slutmål samtdelmål. Avståndsangivelser skyltas inte eftersomavstånden är korta och eftersom detkräver ökade drift- och underhållsresurser.I övrigt saknas både vägnummer ochstråknamn på, och längs med cykelvägarna.Följande åtgärder föreslås:►►Löpande utvärdera vad Malmös cyklisteranser om vägvisningens standard ochutförande - bör kopplas till attitydundersökningsom föreslås på sidan 12.Intressanta framtida cykelstråkFörslag som inte redovisas på utbyggnadskartanmen som är intressanta och strate-Framtida stråkCykelbanorBroargiska länkar som bör anläggas inom snartframtid är följande cykelvägar och cykelbroar:GATA FRÅN TILLBergsgatan Amiralsgatan Carl Gustafs väg / SpårvägsgatanDisponentgatan St Knuts väg FöreningsgatanDrottninggatan / Regementsgatan Fersens väg AmiralsgatanKornettsgatan / Brandmästaregatan Föreningsgatan KungsgatanSödra Förstasdgatan Föreningsgatan BergsgatanRörsjökanalen, bro över Drottninggatan Södra PromenadenSödra Varvsbassängen, bro över Ankargripsgatan Varvsstaden►►Utreda om vägvisningsskyltningen kankompletteras med restidsangivelse elleravstånd till centrum vid större cykelstråk.►►Verka för att alla cykelvägar namnges.►►Bearbeta Trafikverket att ta fram nationellariktlinjer för skyltning av cykelvägar.26ÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÅTGÄRDER

4. Små infrastruktursåtgärderAtt cykla ska vara enkelt och komfortabelt. De som redan cyklar ska känna sig uppskattade och staden ska sträva efter att allt fler börjar cykla,även i vuxen ålder. Malmö har genom åren arbetat framgångsrikt med många typer av mervärdesåtgärder i cykelvägnätet. En del av åtgärdernahar testats i olika EU-finansierade projekt och är nu redo att implementeras i större skala. De åtgärder som föreslås beräknas kosta ca 5 miljoner.RäckenMalmö stad utvecklade för några år sedanså kallade cykelräcken. Dessa är till för cyklistervid väntan på grönt ljus i trafiksignaler.Meningen är att de ska kunna stödja sigmed handen eller foten på räcket och intebehöva kliva av cykeln. Förutom cyklisterär också synsvaga positiva till räckena då dedels fungerar som riktningsgivare, dels somskydd mot cyklister. Räckena i Malmö byggsi sektioner om 2,5 meter respektive 5 meter.Vid placering är det viktigt att se över framkomlighetenför fotgängare.Följande åtgärder föreslås:►►Montera räcken i de trafiksignaler därdet är möjligt. Efter montering ska räckenalagras i gatukontorets digitala GIS-databas.Vidare ska åtgärden föras in med enstandardritning i Teknisk handbok som skagälla vid om- och nybyggnad.CykelbarometrarMalmö har två så kallade cykelbarometrar,på Kaptensgatan och vid Carl Gustafs väg- Södra Förstadsgatan. De visar antalet cyklistersom passerat under pågående dygn.Följande åtgärder föreslås:►►Utreda om barometrarna kan utvecklasmed nya displayer som visar exempelvistemperatur och CO 2-värden samt om dekan kopplas till en mobilapplikation.Förlängd gröntid i trafiksignalerIdag finns det en cykelradar installerad imånga trafiksignaler. Denna registrerar cyklisteroch aktiverar trafiksignalen, precissom vid en knapptryckning. Cykelradarnhar idag inga fler funktioner. För bilar förlängerdetektorer däremot gröntiden, upptill en fastlagd maxtid, så länge det kommerfler bilar på rad.Följande åtgärder föreslås:►►Ändra radarnas funktion så att de förutomatt anmäla cyklister också förlängergröntiden för cyklister då det kommer flerän en cyklist cyklande på rad. Vidare skaåtgärden arbetas in i Teknisk handbok såatt det också blir standard vid nyanläggandeav cykelöverfarter i trafiksignaler.CykelboxarEn cykelbox är ett utrymme framför bilarnasstopplinje i trafiksignaler där cyklister prioriterasoch synliggörs. Det finns idag i ettfåtal korsningar i Malmö. Efter grävningarbrister ofta rutinerna vid återställning av cykelboxar.Följande åtgärder föreslås:►►Måla cykelboxar i trafiksignalregleradekorsningar där cykelbana saknas och platsfinns. Gator som är rekommenderade färdvägari cykelkartan ska prioriteras. Vidarebör åtgärden föras in i Teknisk handboksom standard vid om- och nybyggnation.CykelpumparIdag har Malmö stad sju automatiska pumparsom alla är välanvända. En pump kostarungefär 100 000 kronor i inköp och installationoch den årliga driftskostnaden är om-SMÅ INFRASTRUKTURÅTGÄRDER 27

kring 30 000 kronor per pump.På marknaden finns några varianter av manuellaluftpumpar. De kostar mellan 6 000och 20 000 kronor, kräver ingen el, och hardärmed i regel en låg driftskostnad.Följande åtgärder föreslås:►►Utreda möjligheten att förse automatiskapumpar med larm för att sänkadriftskostnaderna.►►Montera automatiska pumpar på deplatser som föreslås i kartan på nästa sida.►►Montera manuella pumpar på de platsersom föreslås i kartan på nästa sida.Cykelkartor i knutpunkterTre cykelkartor monterades vid platser medluftpumpar längs demonstrationscykelstråket2008. Kartorna visar bland annat cykelvägar,lekplatser, temalekplatser och toaletteri närområdet. Under hösten 2010 togs en nyskyltprototyp speciellt anpassad för cyklisterfram.Följande åtgärder föreslås:►►Montera kartor på de platser som föreslåsi kartan på nästa sida och skapa rutinerför uppdatering av kartorna i sambandmed att den tryckta cykelkartan revideras.RastplatserMalmö har inga rastplatser avsedda för cyklistermen det skulle ge ett mervärde om detfanns längs rekreativa stråk och längs stråksom används av långväga cyklister. Rastplatsernabör i så fall inte ses som exklusiva förcyklister, de kan med fördel också användasav badgäster, fotgängare och bilburna.Följande åtgärder föreslås:►►Uppföra rastplatser på de platser somföreslås i kartan. En stilbildande utformningska förankras i hela förvaltningen ochska sedan föras in i Teknisk handbok. Dekan utrustas med cykelställ, karta, manuellluftpump, grillplats, väderskydd och ommöjligt med dricksvatten.VindskyddLTH i Lund och SLU i Alnarp har ett samarbetsprojektmed forskning om vindskyddför cyklister. Tanken är att cyklister vid utsattaplatser ska skyddas mot besvärandevind.Följande åtgärder föreslås:►►Bevaka det utvecklingsarbete sompågår, för att senare eventuellt sätta uppvindskydd på utsatta sträckor.28 SMÅ INFRASTRUKTURÅTGÄRDER

Förslag på placeringarKartaAutomatisk pump och kartaManuell pump och kartaRastplatsSMÅ INFRASTRUKTURÅTGÄRDER29

5. Åtgärder för förbättrad parkeringVarje cykelresa avslutas med en parkerad cykel. Att enkelt kunna ställa cykeln på en säker plats är viktigt för att hela cykelresan ska bli en positivupplevelse. Malmö har under många år arbetat aktivt med att utöka antalet cykelparkeringsplatser och registrerar också alla ställ i en databas.Det åtgärder som föreslås beräknas kosta knappt 10 miljoner kronor.Parkering vid CitytunnelstationerIdag finns det ett flertal olika cykelparkeringarkring Citytunnelns stationer. Utanförde anordnade cykelparkeringarna råderparkeringsförbud. Felparkerade cyklar bortforslasav gatukontoret och det finns skyltarsom informerar om detta.Det föreligger ett stort behov av att bättretydliggöra cykelparkeringarna för att få förbättradanvändning. Det finns också problemmed cyklar som lämnas kvar en långtid eller som aldrig hämtas.Följande åtgärder föreslås:►►Att en ökad kostnad för återkommandeupprensning bland cyklar vid MalmöC arbetas in i gatukontorets driftsbudget.►►Utreda hur rutinerna vid hantering avfelparkering och bortforsling av cyklar kanförbättras.►►Göra en översyn av skyltningen somupplyser om parkeringsförbudet samtskapa bättre hänvisningar till befintligparkering, bland annat genom interaktivskyltning och med markeringar av parkeringsskeppenpå flotten vid Malmö C.►►Utreda möjligheten att införa tidsbegränsadparkering vid stationerna ochanlägga tak över platserna längst bort frånupp- och nedgångar för att förmå fler attparkera där.►►Utreda möjligheten att införa så kallad”Valet-parking” i syfte att minska antaletfelparkerade cyklar. ”Valet-parking” ären zon där man kan lämna sin cykel, fåen nummerlapp, och sedan hämta ut sincykel mot betalning inom en viss tid.ANDRA stora knutpunkterParkeringssituationen vid Värnhem och Södervärn,som är de stora knutpunkterna förbusstrafik, behöver ses över. Många längreresor sker i kombination med stads- ochregionbuss. Utrymmet vid Värnhem är merbegränsat än vid Södervärn, men eventuelltkan terminalbyggnaden användas.Följande åtgärd föreslås:►►Utreda om det går att förbättraservicen för cyklister vid Södervärn ochVärnhem. Exempel på tjänster är cykelservice,övervakad cykelparkering ochförvaringsboxar.Parkering vid gågatornaCykelparkeringsbehovet på gatorna i centrumär stort. Idag finns endast anordnadparkering på gågatan vid Södertull, cykelparkeringi övrigt är förbjuden. Längs vissa sidogatorfinns cykelställ men cyklar parkerasändå i regel i möbleringszonen och vid fasadernalängs gågatorna. Cyklar parkeras idagfritt på ett antal platser på gågatan. Det gällerframförallt på Storgatan väster om SödraFörstadsgatan, på Södra Förstadsgatan söderom Regementsgatan, vid nordöstra hörnetav Gustav Adolfs torg, på Skomakaregatanöster om Södergatan samt på Södergatan söderom Stortorget.Följande åtgärder föreslås:30 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRAD PARKERING

►►Undersöka möjligheten att med enlokal trafikföreskrift tillåta cykelparkeringpå gågatan samt skylta detta vid gågatansinfarter.►►Placera ut cykelställ på gågatan på ettsätt som erbjuder flexibelt användande avytan samt ger höga stadsmässiga värden.Till att börja med föreslås att funktion ochutseende testas vid Södra Förstadsgatansöder om Regementsgatan.ALLMÄNNA markparkeringsplatserI Malmös standardcykelställ går det ej attlåsa fast ramen och enligt Brottsförebygganderådet stjäls årligen omkring 5000 cyklari Malmö. Vidare så ökar hela tiden antaletolika typer av cyklar i staden. Exempelvis ärdet många familjer som dagligen använderlådcyklar och cykelkärror. Dagens cykelställbehöver utvecklas för att tillmötesgå de kravsom cyklister med särskilda behov ställer.Följande åtgärder föreslås:►►Öka antalet cykelparkeringsplatser medmöjlighet till ramlåsning. Utseendemässigtska ställen likna den befintliga Malmöstandarden.I första hand ska platser där cyklarparkeras under lång tid prioriteras.►►Öka antalet cykelparkeringsplatser förspecialcyklar såsom lådcyklar och cykelkärror.Laddningsstationer för elcyklarElassisterade cyklar (elcyklar) är ett alternativför cyklister som cyklar långa sträckor, ellerför cyklister som av olika orsaker vill få enlättare färd. Elcyklar kan också vara en braintroduktion för att få fler att välja cykeln.Följande åtgärd föreslås:►►Utreda behovet av cykelparkeringsplatsermed laddningsstationer för elcyklar.EvenemangscykelställI Malmö genomförs varje år ett antal evenemangsom lockar många besökare. Vid fleraav dessa evenemang finns ett stort behov avtillfällig cykelparkering. Malmö stad har inhandlatdrygt 1000 cykelställ av flyttbar modellsom, i väntan på en ny cykelparkeringsanläggning,används vid Triangeln. Dessakommer sedan att finnas till förfogande attanvända på andra platser.Följande åtgärder föreslås:►►Förbättra cykelparkeringsmöjligheternaoch samordningen av tillfälliga cykelställvid evenemang. Cykelparkering ska tas uppsom en punkt vid evenemangsplanering.Cykelställ med bilsilhuettEn bilparkering kan ge plats åt 10 parkeradecyklar. På Spångatan och Storgatan har enny typ av ställ monterats. De är effektfulltdesignade och målade i orange färg. Att silhuettenser ut som en bil och stället upptaren bilplats manar till eftertanke.Följande åtgärder föreslås:►►Använda denna typ av ställ på olikaplatser för att tillmötesgå det allmännacykelparkeringsbehovet och för att maninfesteracykeln som transportmedel.ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRAD PARKERING31

Bilaga: cykling i olika gatumiljöerCykling i Malmö sker både i blandtrafik och separerat från övrig trafik på cykelbanor. Vid små motortrafikflöden är det ofta inga problem medcykling i blandtrafik, medan det på huvudgator inte är lämpligt att cykla bland bilar och bussar. I det här kapitlet redovisas fem typer av cykelmöjligheter:• Cykling i lokalgator• Cykelanpassade gator• Cykling i gångfartsområden och på gågator• Cykelbanor längs huvudgator• Friliggande cykelbanor32

KAPITLET I KORTHETCykling i lokalgator, cykelanpassade gator, cykling i gångfartsområden och på gågator, cykelbanor utmedhuvudgator samt friliggande cykelbanor har alla för- och nackdelar. Gemensamt för alla typer är att deinte på egen hand kan skapa ett välfungerande cykelvägnät. De olika typerna kompletterar varandra ochbehöver göra så i en välutvecklad cykelstad. Att kunna välja mellan till exempel en cykelbana utmeden huvudgata och en cykelbana genom ett grönområde skapar valfrihet som är en vinst för cyklisterna.33

Cykling i lokalgatorNästan alla cykelresor startar och slutar i en lokalgata. De flesta av stadens cykelstråk består huvudsakligen av cykelbanor men på vissa delsträckorhänvisas cyklisterna till lokalgator med blandtrafik.+ + Cykling i blandtrafik kräver ingen extrainfrastruktur.+ + Gatorna kan hållas smala och ges enprägel som många uppskattar.+ + Nätet av lokalgator är finmaskigt ochger därför stor valfrihet när det gällervägval.+ + Närhet till bostäder och annan bebyggelse,samt till övrig trafik gör cykelturenvarierande och trygg för cyklisten.+ + En ringa mängd biltrafik och låga hastighetergör lokalgatorna relativt trafiksäkra.−−Lokalgator i tät stadsmiljö, med mångaparkerande bilar och varutransporter utgören komplicerad trafiksituation, särskiltför barn. Följderna kan bli att barn intetillåts cykla på egen hand.−−En genomsnittlig cykelresa är trekilometer och går sällan att genomförautan att korsa en huvudgata. Korsningspunkternakan orsaka både olycksrisk ochtidsförlust.−−Mindre bostadsgator är ofta utformadesom återvändsgator för att hindra genomfartstrafikmed bil. Detta kan försämraorienterbarheten och även i de fall brakopplingar finns för cyklister kan det varasvåra att hitta för obekanta i området.−−En cykelresa längs lokalgatunätet kanbli lång och ogen jämfört med att cyklasamma sträcka längs med huvudgatorna.SlutsatserDå huvudcykelstråk förläggs i lokalgatormåste flera faktorer beaktas. För att uppnågod trafiksäkerhet är korsningspunkternamed huvudgator viktigast, vilket betonasi Malmö stads trafiksäkerhetsprogram. Vidareär god orienterbarhet, som bland annatskapas genom en fungerande vägvisningmycket viktigt. Dessutom bör ett huvudcykelstråklängs med en lokalgata bidra till ettmervärde. I annat fall kan följden bli att cyklisteristället väljer de lättorienterade menmer osäkra, huvudgatorna för sina resor.34

Cykelanpassade gatorSå kallade cykelgator finns som regleringsmöjlighet i bland annat Tyskland och används främst på lokalgator där det är för trångt med cykelbanor.Cyklister ges då prioritet och bilisterna är gäster på cyklisters villkor. I Sverige finns inte denna regleringsmöjlighet, men genom att användaannan trafikreglering kan en liknande effekt uppnås. I cykelprogrammet kallas dessa cykelanpassade gator. För att skapa en hög framkomlighetför cyklister regleras korsande vägar med stopp- eller väjningsplikt och gatan utformas så att höga hastigheter och genomfartstrafik inte är möjlig.Gator anpassas då efter cykeltrafikens behov av framkomlighet och säkerhet. Fågelbacksgatan och Södra Skolgatan är goda exempel.+ + Då trafiken på korsande gator lämnarföreträde slipper cyklisterna tidsförluster.+ + Att samla cyklister till specifika gatorförbättrar säkerheten, då övriga trafikanterräknar med ett stort cykelflöde.+ + Det krävs ofta endast små ändringar iinfrastrukturen.+ + Närhet till bostäder och annan bebyggelse,samt till övrig trafik gör att cykelturenofta blir varierande och trygg förcyklister.−−Om trafiksituationen är livlig, medkantstensparkeringar och många cyklisterkan barn ha svårt att cykla på egen hand.−−De smala passagerna (se fotot) kanej driftas maskinellt utan kräver extrainsatser.SlutsatserCykelanpassade gator kan vara en bra lösningi lägen där det inte går eller är önskvärtmed cykelbanor, men där det ändåfinns behov för att leda cyklister. För att allaska kunna cykla på ett tryggt och säkert sättgår det dock inte att enbart förlita sig på cykelanpassadegator. Trafiksäkerheten måstebeaktas särskilt med hänsyn till eventuellkantstensparkering och där cykelanpassadegator korsar huvudgator.35

Cykling i gångfartsområden och på gågatorI takt med att Malmös trafiksystem blir mer anpassat för miljövänliga transportslag har antalet gator reglerade som gågata eller gångfartsområdeblivit fler. Kalendegatan som länkar Malmö C till cykelstråket längs Kaptensgatanär kanske det mest kända exemplet. Gatan rymmer bådecyklister, fotgängare och bilister. Markbeläggningen gör dock att trafiken delas upp på olika ytor, vilket ej var grundtanken.+ + Gatorna kan utformas med fasta utrustningsdetaljersåsom bänkar, blomsterurnoroch cykelställ, för att göra dem mer anpassadeför cyklister och fotgängare.+ + Fler gångfartsområden kan vara ett led iatt skapa ökad tillgänglighet för cyklister.+ + Närhet till bostäder och affärer görcykelturen varierande och trygg för cyklisten.+ + En ringa mängd biltrafik och låga hastighetergör gågator och gångfartsområdentrafiksäkra.−−Cykling i gångfart medverkar till attcyklingen blir ineffektiv och i praktikenär det också svårt att utforma gator så attbåde cyklister och bilister tar sig fram igångfart.− − Ökad risk för konflikter mellan fotgängareoch cyklister.−−Bilar och varutransporter utgör en kompliceradtrafiksituation, särskilt för barn.Följderna kan bli att barn inte tillåts cyklapå egen hand.−−Om markbeläggningen har ytor somupplevs avsedda för vissa ändamål finnsrisk att regleringen inte fungerar.SlutsatserCyklister har smidiga fordon vilket gör attde lätt kan cykla i gångfartsområden ochpå gågator utan att det upplevs som en försämringav framkomligheten. Gångfartsområdenoch gågator kan ge en attraktivstadsmiljö och bättre cykelmöjlighet änen klassiskt utformad gata men samtidigtmedföra att genomsnittshastigheten påsträckan sänks.I väntan på mer moderna, cykelanpassaderegleringsmöjligheter är cykling i gångfartsområdenoch på gågator en intressant lösningför historiskt känsliga och besöksintensivaområden i staden.36

Cykelbanor längs huvudgatorFör att cykling längs biltrafikens huvudgatunät ska kunna ske på ett säkert och tryggt sätt krävs separata cykelbanor utmed gatorna. Att det idagfinns cykelbanor endast längs ett fåtal av Malmös huvudgator kan härledas till den stora utbyggnaden av staden som gjordes på 1960- och 70-talen då den trafiksepareringsprincip som var norm medförde att cykelbanor till viss del togs bort från huvudgatorna och förlades på parallellgator.Trots avsaknaden av cykelbanor cyklar många malmöbor utmed huvudgator, dels lagligt i körbanor och dels olagligt på gångbanor.+ + Raka, gena sträckningar med godorienterbarhet och framkomlighet då denkorsande trafiken har väjningsplikt.+ + Utmed huvudgatorna är det i regel livoch rörelse under större delen av dygnetstimmar vilket bidrar till ökad trygghet.+ + Cyklister når lättare det stora utbud avaffärer, restauranger och service, som oftaligger längs huvudgator.+ + Anläggande av en cykelbana medför oftaatt körbanor smalnas av och att korsningspunktersäkras vilket ger en bättre trafiksäkerhetoch en attraktivare stadsmiljö.+ + Cykelbanor utmed huvudgatorna göratt cyklister syns och får en höjd status.−−Huvudgator och korsningarna medandra huvudgator är ofta olycksdrabbade.−−Barn kan känna sig otrygga och osäkra.−−Avsmalning av köryta och andra anpassningarkan göra att biltrafik sprids tilllokalgatunätet.−−Cyklister utsätta för avgaser, partiklaroch buller.−−Minskat utrymme för andra trafikslag.SlutsatserAtt anlägga och komplettera med cykelvägarlängs med huvudgator på bilkörbanornasbekostnad är viktigt. Det ger status ochbidrar till att fler Malmöbor uppmärksammarcykelbanorna. För att skapa god tillgänglighetbör om möjligt cykelbana anläggaspå båda sidor av en huvudgata.Trafiksäkerheten i korsningspunkter medbiltrafik är mycket viktig. Avsmalning avkörbanor för bilister, hastighetsdämpandeåtgärder och införande av 40 km/h i innerstadenär åtgärder som sänker bilisternastempo både på sträckor och i korsningar.37

Friliggande cykelbanorHelt friliggande cykelbanor, vanligtvis genom grönområden, anlades i stor utsträckning i södra och sydöstra Malmö på 1960- och 70-talet. Dekorsar ofta gator för biltrafik i tunnlar eller på broar och är i regel åtföljda av gångbanor som separeras med en linje i asfalten eller genom olikaytmaterial. I stadens stora, centrala parker finns det också cykelbanor längs med gatorna för biltrafik som Baltiska vägen i Pildammsparken ochKung Oscars väg i Slottsparken. Dessa leds sedan ofta vidare till de friliggande cykelbanorna.+ + Trafiksäkerheten är god tack vare deplanskilda korsningarna.+ + Cykelbanorna är i regel raka ochplanskilda korsningar gör att tidsförlusterminimeras.+ + Cyklingen bjuder på en vacker och grönmiljö fri från avgaser och buller.−−Kvällstid kan cykling på friliggande cykelbanor,framförallt genom grönområdenoch i tunnlar, upplevas som otrygg.−−En cykelbana kan upplevas som en barriärinom en park och störa det estetiskaintrycket.−−Cykeltrafik i parkmiljö kan upplevassom störande av personer som uppehållersig i parken.SlutsatserOtryggheten gör att en del cyklister underkvällstid undviker cykelbanor somgår genom grönområden. Vidare kan somnämnts cykelbanor upplevas som hinder iparkmiljö. När det gäller stora, sammanhängandegrönstråk kan det dock vara nödvändigtmed huvudcykelstråk som löpergenom grönstråket, för att maskvidden icykelvägnätet inte ska bli för stor. I de fallenär det viktigt att cykelbanan integreraspå ett bra sätt i grönområdets utformningoch användning. I möjligaste mån bör denfå samma standard som gång- och cykelbanorutmed gator, så att den är farbar i allaväderlekar och årstider.38

ProjektorganisationDelprojektDelprojektMarknadsföring, KOMMUNIKA-TION OCH BETEENDESara Forslund - delprojektledare, GKJohan Edgren, GKMonika Nilsson, GKLinda Medberg - 10/2010, GKDaniel Skog - 10/2010, MFUtveckling av befintligt nätPeter Nilsson - delprojektledare, GKEva Delshammar, GKOlle Evenäs, GKLeif Jönsson, GKErik Larsson, GKEmma Norrhede, GKSTYRGRUPPStina Nilsson, GK - 10/2010Per Wisenborn, GK 10/2010 -Maria Brodde Makrí, GKRichard Jönsson, GKPatrick Widerberg, GKCecilia Hansson, SBK - 6/2011Johan Emanuelson. SBK 6/2011 -ProjektledareOlle Evenäs, GKLukas Lindgren, GK (vik.)Biträdande ProjektledareEmma Ljungblad, GKLukas Lindgren, GK (vik.)TrafikregleringLars Olofsson - delprojektlerdare, GKLars Ahlman, GKLeif Jönsson, GKDrift och underhållMatilda Brogård - delprojektledare, GKLeif Jönsson, GKErik Larsson, GKPeter Lindelöf, GKCykelparkeringLars Olofsson - delprojektledare, GKLars Ahlman, GKElin EinarssonTina Giannopoulou, GKLeif Jönsson, GKErik Larsson, GKKarin Nilsson, GKEmma Norrhede, GKEva Svenning, GKÖvergripande planeringPeter Håkansson - delprojektledare, GKPeter Björck, SBKElin Einarsson, GKMagnus Hillberg, MFLeif Jönsson, GK39

GATUKONTORET205 80 Malmö, Telefon 040-34 10 00E-post gatukontoret@malmo.sewww.malmo.seGrafisk form: Gatukontoret | Tryck: XXX, 2012, XX.XXX ex- |Fotografer: Olle Evenäs, Fredrik Gerlasch, Peter Håkansson, Jens Lennartsson, Mats Persson, Christina Worsch