Meral Afradi - Institutionen för biologi och miljövetenskap ...

Gifter i papper
Meral Afradi
Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig magisterexamen i
Miljövetenskap 30 hp
Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet
Juni 2011

Sammanfattning
Papper används dagligen världen över och fyller en viktig funktion till vardags och i yrkeslivet.
Papper är en produkt som används i allt från toapapper till kaffefilter, bärkassar, wellpapp och
tidningar. Papprets historia började i Kina, och tillverkningsprocessen var då hemlig. För sveriges
handel och export betyder pappersproduktionen mycket idag. Tidigare studier av pappers giftighet
har behandlat tryck- och skrivpapper av olika slag. Syftet med denna studie var at ta reda på
variationen av toxicitet i olika papper samt orsaker till bakomliggande toxicitet. I denna studie har
därför förutom tidningar och reklamblad även kaffefilter, papperskassar och wellpapp undersökts.
Pappersproverna har delats in i träfritt obestruket samt bestruket papper, och trähaltigt obestruket
samt bestruket papper. Papprens akuta toxicitet har testats med Daphnia magna som testorganism.
Först skedde lakning av pappersproverna i destillerat vatten under tre dygn varefter lakvattnen
testades efter tillsats av salter enligt ISO-metoden för toxicitetstest med Daphnia magna.. Därefter
gjordes T.I.E. (Toxicitetsidentifiengs)-tester för att utreda orsaker till bakomliggande toxicitet.
Samtliga testade tidningar och reklamblad var toxiska medan prover från övriga grupper (kaffefilter,
papperskassar, wellpapp) uppvisade varierande toxicitet. För tidningar och reklamblad orsakades
toxiciteten i 3 av 9 prover av organiska ämnen. För övriga pappersprover var orsaken till toxiciteten
mer osäker.
Summary
Paper is used daily around the world and fulfills an important function in ordinary daily life as well as
professionally. Paper is a product that is being used in many products from toilet paper to coffee
filters, paper bags, corrugated cardboard and newspapers. The history of paper started in China and
the manufacturing process was being kept a secret. Today the production of paper is important for
Sweden . Earlier studies on paper toxicity has dealt with printing and writing paper of different kinds.
The aim of this study was to find out the variation in toxicity among different kinds of paper and the
reasons for underlying toxicity. In this study, besides newspaters and flyers also coffee filters, paper
bags and corrugated cardboard have been tested. The paper samples were sorted into tree-free
uncoated, coated and coated, wooden uncoated and coated paper. The acute toxicity of the papers
were tested with Daphnia magna as a test organism. The paper samples was first leached in distilled
water for three days after which salts according to the ISO method for toxicity testsing with Daphnia
magna was added. Then T.I.E (Toxicity Identification Evaluation) tests were made to identify tthe
causes of underlying toxicity. All tested newspaters and flyers were toxic but the samples from the
other groups (coffea filters, paper bags, corrugated cardboard) had varying toxicity. The toxicity of
newspapers and flyers was caused by organic compounds in 3 of 9 samples. For the other paper
samples the cause of the toxicity was more uncertain.
1

Innehållsförteckning
Sammanfattning ................................................................................................................................ 1
Summary ........................................................................................................................................... 1
Innehållsförteckning .......................................................................................................................... 2
1 Inledning......................................................................................................................................... 3
1.1 Papprets struktur och olika papperstyper................................................................................. 4
1.2 Mekanisk och kemisk massa.................................................................................................... 4
1.2 Trähaltigt papper ..................................................................................................................... 4
1.3 Träfritt papper.......................................................................................................................... 5
1.4 Tidningspapper ........................................................................................................................ 5
1.5 Kemikalier i papper .................................................................................................................. 5
1.6 Miljömärkning.......................................................................................................................... 6
1.7 Återvinning .............................................................................................................................. 7
1.8 Syfte......................................................................................................................................... 7
2 Metodik .......................................................................................................................................... 8
2.1 Provurval.................................................................................................................................. 8
2.2 Toxicitetstest med Daphnia magna som testorganism ............................................................. 9
2.3 T.I.E.........................................................................................................................................10
2.4 Variansanalys ..........................................................................................................................11
3 Resultat .........................................................................................................................................12
3.1 Akut toxicitetstest med Daphnia magna..................................................................................12
3.2 TIE-tester ................................................................................................................................14
3.3 Variansanalys ..........................................................................................................................15
Diskussion.........................................................................................................................................16
Slutsatser..........................................................................................................................................18
Tackord.............................................................................................................................................19
Referenser........................................................................................................................................20
Bilaga A. Lista på testade papper ......................................................................................................22
Bilaga B. EC-50 värden från Kaliumdikromattest ...............................................................................23
Bilaga C. Andra akuta toxicitetstestet på samma lakvatten med D. magna som testorganism...........24
Bilaga D. T.I.E-tester på de pappersprover som inte finns med i Resultat-kapitlet..............................25
2

1 Inledning
Papper tillverkades först i Kina och var under en lång tid en hemlig process. Inte förrän på
1000-talet kom papperstillverkningen till Europa och på 1300- talet till Norden. Sverige
startade sin första papperstillverkning under 1500-talet (Kemira, 2011). Tack vare sitt
breda spektrum av egenskaper används papper i många produkter från
toalettpapper, kartong, förpackningar, wellpap, till tryck- och skrivpapper. Det är de senare
två papperstyperna samt kaffefilter, papperskassar och wellpapp som denna undersökning
riktar sig mot. Vidare kan tryck- och skrivpapper delas in i träfritt samt trähaltigt papper.
Sverige producerade år 2009 10,9 miljoner ton och exporterade 9,7 miljoner ton av det
sistnämnda. Med andra ord är Sveriges handel och export till stor del baserad på dess
skogs- och pappersindustri. Man kan då fråga sig hur många procent av all
papperskonsumtion i Sverige som återvinns? Enligt statistik från Skogsindustrierna år 2006
är vi svenskar bäst på att återvinna papper. Hela 83 % av all tidningskonsumtion i landet
återvinns. Återvinningsgraden för förpackningar och kontorspapper ligger på 72% respektive
66%. I stora drag kan man säga att av allt förbrukat papper i landet återvinns lite över 70%
och denna siffra försöker man öka kontinuerligt (Skogsindustrierna, 2011a).
Även om många numera läser tidningen över nätet så används skrivpapper fortfarande i en
större utsträckning med tanke på alla utskrifter som numera görs tack vare de digitala
medierna. Sverige består mestadels av skog och pappersindustrin har varit en stor industri i
Sverige tack vare detta. Sverige exporterar pappersprodukter i stor utsträckning till länder
som Tyskland, Storbritannien, Italien, Kina och Frankrike. Totalt levererades 10,9 miljoner
ton papper till olika verksamheter världen över år 2008. I figur 1 visas ett cirkeldiagram som
visar ungefär hur många procent av den totala leveransen som levererades till olika länder
Detta leder till att en stor del av Sveriges handel och export är baserad på hur det går för
landet inom pappersindustrin. (Skogsindustrierna, 2011a).
Fig. 1. Pappersleveransen till olika länder år 2008. (Skogsindustrierna 1a)
3

År 2009 exporterades mer tryckpapper än andra papperstyper, tätt följt av tidningspapper
och förpackningskartonger. I Sverige konsumerades samma år mer tidningspapper och
wellpappmaterial. Totalt har papperstillverkningen minskat med åren. Detta beror främst på
digitala medier som numera ersatt en del av den så kallade tidningsproduktionen. Många
läser numera tidningen på nätet i stället för att köpa den. Skogsindustrierna menar dock att
Sverige fortfarande är i stort behov av papper och att det kommer ta lång tid innan dessa
siffror sjunker rejält (Skogsindustrierna, 2011a).
1.1 Papprets struktur och olika papperstyper
Papper består av pappersmassa, fyllmedel, vatten och kemikalier. Det är främst fyllmedlen
samt kemikalierna som kommer att beaktas i denna studie. Papper består även av 3.5- 6.5%
vatten. Pappersmassan består till stor del av cellulosafiber som oftast kommer från träved.
Man kan även utvinna cellulosa från bomull och gräs. Oftast utvinner man cellulosan ur
träved från träd som asp, eukalyptus, björk, tall eller gran (Arctic paper, 2011). Nedan (se fig.
2) visas hur en träfiberstuktur kan se ut med lumen, tre stycken sekundära väggar
(S3,S2,S1), en primär vägg (P) och mittlameller (ML) längst ned.
Fig. 2. Träfiberstruktur med lumen överst, tre sekundära väggar (S3, S2, S1), den primära väggen (P) mittlamellerna
(ML) (Brännwall, 2004)
1.2 Mekanisk och kemisk massa
Det finns två olika metoder att bereda en pappersmassa baserad på träved, kemisk och mekanisk
framställning. Vid den kemiska metoden får man en kemisk massa som slutprodukt genom att man
frigör cellulosafibrerna (ligninet) från de andra beståndsdelarna i trädstammen. Först flisas
trädstammen upp för att sedan kokas med kemiska tillsatser. I den mekaniska metoden mals trädet
ner i en kvarn mellan slipstenar tills cellulosafibrerna sönderdelats. Skillnaden förutom metoden är
då att ligninet finns kvar och ingår i slutprodukten (Arctic paper, 2011).
1.2 Trähaltigt papper
Trähaltigt papper är det papper som används mest som tryckpapper och pappret tillverkas
huvudsakligen genom mekanisk metod där ligninet ingår . Man kallar detta papper trähaltigt på
grund av att den här sortens papper för att ligninet samt hartsämnena finns kvar i massan vilket leder
4

till att ca 95% av trädstammen utnyttjas. Vidare kan trähaltigt papper delas in i bestruket samt
obestruket (Arctic paper, 2011). Bestruket papper har högre tryckkvalitet och är papper som
behandlats med stärkelselösning för att uppnå en jämnare yta. Detta görs för att underlätta
tryckning, så att detaljer syns tydligare (NE, 2011a). Obestruket papper används exempelvis till Gula
sidorna medan veckotidningen Se och Hör görs med de bestruket papper.
1.3 Träfritt papper
Träfritt papper kallas även för finpapper. Det tillverkas huvudsakligen av kemisk massa. Med tanke
på att ligninet samt andra hartsämnen då försvinner från trädstammen vid tillverkning av denna
massa ingår 50-55% av trädstammen i massan, vilket leder till att man kallar denna massa för träfri
massa som i sin tur leder till träfritt papper. Även denna grupp kan grovt delas in i bestruket samt
obestruket papper (Arctic paper, 2011).
1.4 Tidningspapper
Tidningspapper är obestruket papper som främst används vid tryck av kvälls- och dagstidningar. Det
tillverkas huvudsakligen genom mekanisk process eller med inblandning av returpappers massa
(Holmen paper, 2011). Användning av returpapper vid framställning av nytt tidningspapper kan vara
fördelaktigt ur miljösynpunkt. Processen kräver då inte lika mycket energi och tillverkningen blir
energisnålare (HFAB, 2011). Dock brukar egenskaper försämras vid återvinning av produkter, men
kvaliteten har inte högst prioritet i detta fall, eftersom tidningspapper är en färskvara (Södra, 2011).
1.5 Kemikalier i papper
Papper består av pappersmassa, fyllmedel, kemikalier och vatten. Fyllmedel används för att ge
bättre och jämnare ytor på papper samt för tryckkvalitetens skull. Cellulosafibrerna som är den
viktigaste beståndsdelen i papper har tomrum mellan sig vilka fylls ut med hjälp av dessa fyllmedel
som på så sätt bidrar till jämnare ytor. Vanliga fyllmedel som är kalciumkarbonat (kalksten) och
kaolin (lera). Beroende på om man vill ha ett papper med högt eller lågt pH-värde används
kalciumkarbonat eller kaolin. Kaolin används i sura system, vilket då ger lågt pH-, medan
kalciumkarbonaten används i basiska system och ger ett högt eller neutralt pH (Arctic paper, 2011).
Kemikalier qanvänds för att ge papper bättre hållfasthetsegenskaper samt för att pappret skall stöta
ifrån sig vatten och få en finare nyans. Dessutom används en viss sorts stärkelse för att få jämnare
ytor. För att en ljusare nyans tillsätts optiska vitmedel (OBA , Optical Brightening Agent). Oftast har
pappersmassan inte en jämn nyans och för att få en så jämn nyans som möjligt tillsätts även andra
kemikalier (Arctic paper, 2011).
1.5.1 Blekmedel
Ett vanligt A4-papper som används i skrivare brukar för det mesta vara vitt. För att få vitt papper
krävs att man tillsätter blekmedel. Tidigare blektes papper huvudsakligen med klorgas. Då detta
visade sig vara miljöfarligt och kunde orsaka skador på organismer i sjöar och hav så används idag
huvudsakligen syrgasblekning. Även klordioxid, väteperoxid och ozon används vid blekningsprocesser
i dagsläget. Klororganiska ämnen är svårnedbrytbara och kan vid avfallshanteringen orsaka skada
(Sveriges Riksdag, 1996; Skogssverige,2011).
5

1.5.2 Alkylfenoletoxilater
Alkylfenoler består av en eller flera alkylkedjor bundna till en fenolgrupp. Fenol i sin tur består av en
hydroxidgrupp i en aromatring. Alkylfenoler kan vid spridning vara skadliga för organismer i vatten,
jord och sediment (Naturvårdsverket, 2011).
1.5.3 Färgberedningar
Färgberedningar kan innehålla metaller som exempelvis aluminium (i silverfärger) eller koppar (i
guldfärger). Metallerna används som färgämne eller pigment i färgberedningarna vid både
infärgning av massa samt tryckfärger. Färgberedningar kan även innehålla andra metaller som bly,
kvicksilver, krom och kadmium. Ftalater tillåts inte längre i färgberedningar men användes tidigare i
dessa (Svan, 2003a).
1.5.4 Biocider
Biocider är olika former av antibiotika samt bekämpningsmedel, d.v.s. som bekämpar eller dödar
organismer av olika slag. Inom pappersindustrin används dessa för att bekämpa slembildande
organismer vid tillverkning av massa och papper. En del biocider är svårnedbrytbara och kan påverka
miljön negativt (Svan, 2003b).
1.6 Miljömärkning
Idag betyder miljömärkning ganska mycket inom de flesta industrier och därmed även inom
pappersindustrin. Miljömärkningen inkluderar alla steg på vägen från skogsbruket den färdiga
produkten samt återvinningen och avfallshanteringen av produkten. Listan nedan visar vilka
miljömärken som kan vara av stor betydelse inom massa- och pappersindustrin (Miljöinformation,
2011).
1.6.1 Svanen
Från och med 1990-talet har Svanen jobbat aktivt med miljömärkning av papper och 1992 lanserades
de med miljömärkning av mjukpapper och ett par år senare med tryck- och skrivpapper. Svanen är en
miljömärkning som används i norden och idag finns kriterier för alltifrån kaffefilter, till kuvert och
tryck- och kopieringspapper (Miljöinformation, 2011).
1.6.2 EU-Blomman
EU-Blomman är motsvarigheten till Svanen inom EU och startades 1992 och arbetar aktivt med
miljömärkningsfrågor. Ett krav EU-Blomman har är att minst 10% av råvaran till pappersmassan skall
komma från ett certifierat skogsbruk .
1.6.3 Bra Miljöval
Svenska Naturskyddföreningen har också en miljömärkning (Bra Miljöval) är deras miljömärkning. Till
skillnad från Svanen och EU-Blomman som är statliga miljömärkningsorganisationer är Bra Miljöval
en fristående nationell medlemsorganisation. Ett av kraven är att tryck-papper skall bestå av minst
30% returfiber eller fiber från certifierad skog.
6

1.6.4 FSC
FSC är förkortning till Forest Stewardship Council och är en internationell organisation som arbetar
mot ett hållbart skogsbruk ur dels ekologiska och sociala aspekter men också ekonomiska. Några av
dess krav för att få miljömärkning är att råvaran skall vara 100% FSC, bestå av 100% återvunnet
material samt bestå minst till 10% av FSC råvara. Resten måste dock bestå av återvunnet material
eller råvara med kontrollerat ursprung .
1.6.5 PEFC
PEFC är liksom FCS en organisation som vill bidra till ett mer hållbart skogsbruk och är en förkortning
till Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes. PEFC är en Europeisk
organisation men har inte samma förankring hos miljöorganisationen som FSC (Miljöinformation,
2011).
1.6.6 ISO
ISO är ett miljöledningssystem som aktivt arbetar mot ett mer miljövänligt samhälle. ISO 14001 är
kriterier skrivna för verksamheter med avsikt att minska den totala miljöpåverkan så mycket som
möjligt (NE, 2011b).
1.7 Återvinning
Sverige är ett av de länder som har högst återvinningsgrad av papper. År 2006 samlades 1 123 000
ton papper samt pappersprodukter in. Mängden papper med producentansvar steg från 46 000 ton
till 1 487 000 ton. Med producentansvar menas att producenten även står för att det skall gå att
samla in och återvinna produkterna på ett miljömässigt korrekt vis (Skogsindustrierna, 2011b).
Eftersom papper innehåller en del kemikalier så som tungmetaller och klororganiska ämnen har det
varit av extra stor vikt att återvinna papper. Man vill inte att tungmetallerna eller de andra
kemikalierna anrikas i miljön på något vis. Dock finns det nackdelar även med återvinningen. När man
återvinner papper måste pappret ”renas” från all tryck och färg. Detta kräver i sin tur hjälp av andra
kemikalier. Ändå kan man konstatera att återvinningen leder till mer energisnål process vid
framställning av nytt papper samt att det är mer ekonomiskt att framställa nytt papper på detta vis.
1.8 Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka hur stor variationen av toxiciteten i papper är samt att
identifiera vilken typ av gift som orsakar toxiciteten.
7

2 Metodik
Först gjordes en litteraturstudie för att läsa på om bakgrunden till rapportens syfte och kunna sätta
sig in i ämnet mer. Därefter insamlades de olika pappersproverna och indelades i grupperna:
bestruket träfritt papper, obestruket träfritt papper, bestruket trähaltigt papper, obestruket
trähaltigt papper samt tidningspapper, mjukpapper och wellpapp (2.1). Därefter genomfördes en
akut toxicitets test på lakvatten med pappersproverna (2.2) . Sedan undersöktes orsaken till
toxiciteten med hjälp av metoden T.I.E. som är en förkortning till Toxicity Identification Evaluation
(2.3). Slutligen gjordes en variansanalys där de olika papprenas toxicitet samt bakomliggande orsaker
till toxiciteten analyserades (2.4).
2.1 Provurval
Undersökningen baserar sig på tidigare studier Johansson (2009) och Seger (2010) gjort. Där testades
45 respektive 46 olika pappersorter testades. Båda studierna innefattade tester av tryck- och
skrivpapper. Denna studie innefattar också de sistnämnda i form av tidningar och reklamblad , men
också papperskassar, kaffefilter och wellpapp.
Följande produkttyper och produkter valdes ut för toxicitetstestning . Urvalet gjordes med hänsyn till
papperstyp.
Kaffefilter:
• Aromata kaffefilter (Trähaltigt obestruket otryckt)
• Eldorado kaffefilter (Träfhaltigt obestruket otryckt)
• X-trakaffefilter (Trähaltigt obestruket otryckt)
Papperskassar:
• Coop Papperskasse (Trähaltigt obestruket tryckt)
• Lidl Papperskasse (Trähaltigt obestruket tryckt)
• Willys Papperskasse (Trähaltigt obestruket tryckt)
Tidningar och Reklam:
• 3. Företag Reklamblad (Bestruket trähaltigt tryckt)
• Coop Tidning (Obestruket trähaltigt tryckt)
• Ingenjören Tidning (Bestruket trähaltigt tryckt)
• Ny Teknik (Obestruket trähaltigt tryckt)
• SEB Broschyr (Obestruket träfritt tryckt)
• Se och Hör (Bestruket trähaltigt tryckt)
• Tidningen Hisingen (Obestruket trähaltigt tryckt)
Wellpapp:
• Belkin Modem förpackning (Bestruket träfritt tryckt)
• Biltema Flyttkartong (Obestruket träfritt otryckt)
• Hornbach Flyttkartong (Obestruket träfritt otryckt)
8

• Vista Print visitkort förpackning (Obestruket träfritt tryckt)
• Ångtryck Biltema förpackning (Bestruket träfritt tryckt)
2.2 Toxicitetstest med Daphnia magna som testorganism
Först gjordes ett kaliumdikromattest för att säkerställa dafniernas (D. magna’s) känslighet. EC50 från
dessa tester skall ligga mellan 0.6 och 1.7 mg/L enligt ISO (1996). Testet gjordes tre gånger, eftersom
det inte visade linjärt samband bland antalet immobila efter 24 h. Tredje testet gav ett EC50 på 0.6
mg/L, vilket var okej enligt ISO-standarden. Därefter startades dafnietesterna med papper. För varje
prov sönderdelades 10 gram papper och lakades i destillerat vatten under tre dygn (se Fig. 3).
Därefter pressades vattnet ur papprena till Petriskålar (50 ml) varefter 250 μl av stamlösningarna
+ (58,8g/l), + (24,65g/l) och (12,95g/l) + KCL(1, 15g/l) tillsattes
för att få ett standardvatten för akut test med Dapnhia magna (ISO, 1989) Slutligen tillsattes 10
nyfödda dafnier (se Fig. 4). Två replikat per prov gjordes samt två kontroller med enbart
standardvatten.
Fig. 3. Bild på pappersremsorna som lakades i destillerat vatten under tre dygn.
9

Fig. 4. Bild på Petriskålarna medlakvattnet och stamlösningen i, samt dafnierna.
2.3 T.I.E.
T.I.E. står för Toxicity Identification Evaluation och innebär att man med hjälp av olika kolonner
filterar bort olika typer av giftiga ämnen samt manipulerar pH-värden för att se hur toxiciteten
ändras. Detta görs för att man sedan skall kunna dra slutsatser kring vad för sorters gifter den
testade produkten kan tänkas innehålla.
Här testades de prover som visade en hög toxicitet samt de prover där replikaten visade väldigt olika
toxicitet. Samma provvatten som användes i det akuta toxicitetstestet användes även här. Även
obehandlat lakvatten testades för att se om de var kontaminerade samt vad för typ av kontamination
det kunde röra sig om.
Samtliga T.I.E. tester utfördes i sexhålsplattor (Nunc) som rymmer ca 10 ml provvatten vardera. I
denna undersökning utfördes enbart tre olika filterinsmetoder som det kommer en närmare
beskrivning om nedan. Nya kontroller gjordes och testades också för att minska
kontaminationsproblem på exempelvis plattorna. Det tillsattes 10 nyfödda dafnier till varje skål.
Nedan följer de tre filtreringsmetoder som användes:
C18: Denna filteringsmetod har huvudsakligen i uppgift att filtrera bort opolära organiska ämnen.
Kallas även för Lipofilter.
CM: Denna metod har i huvdsaklig uppgift att filtrera bort de positiva jonerna i provvattnet, dvs.
katjonerna därav den även kallas för katjonfilter.
QMA: Den sista filtreringsmetoden som användes var QMA som är ett anjonfilter och som namnet
talar om filtrerar denna metod bort de negativa jonerna i provvattnet.
10

Samtliga tre filter behöver aktiveras innan de går att användas, C18 genom att låta 15 ml metanol,
standardvatten och destillerat vatten passera filtret. CM och QMA genom att enbart 15 ml
standardvatten samt destillerat vatten passerar filtrena.
Även obehandlade prover användes där dafnierna tillsattes för att se att inte något hade gått fel eller
proverna avgiftats och utesluta kontaminationsproblem.
2.4 Variansanalys
En variansanalys (ANOVA) gjordes med hjälp av programmet Crunch (Crunch, Software Corp.,
Oakland, CA, USA). Denna gjordes för att se om det fanns skillnader mellan de fyra pappersgrupperna
som valdes och i sådant fall vilken skillnad det råder mellan dem. Även skillnaden mellan replikaten
kontrollerades med hjälp av variansanalysen.
För att få fram EC-50 värden för kaliumdikikromattestet användes ett annat datorprogram som i sin
tur använder sig av moving avarage, probit och aproximativa värden (Peltier and Weber, 1985).
11

3 Resultat
Nedan följer de olika resultaten de olika testerna samt variansanalysen angivit.
3.1 Akut toxicitetstest med Daphnia magna
I testet för akut toxicitet med D. magna som testorganism har det visat sig att den av de fyra
pappersgrupperna som visade högst toxicitet var gruppen Tidningar och reklamblad. Enbart en kasse
och ett kaffefilter visade på hög toxicitet. Nedan följer figurer för samtliga grupper som visar
immobiliteten i antal efter 24 samt 48 h. På Y-axeln anges antal immobilserade dafnier av totalt 10
tillsatta. Replikaten anges som 1 och 2 efter pappersprovets namn.
Fig. 3. Akut toxicitetstest på gruppen Kaffefilter. Enbart Coops egna märke X-tra visade på hög toxicitet.
Fig. 4. Akut toxicitetstest inom gruppen Papperskasser. Willys papperskasse var enda papperskassen som
visade på hög toxicitet redan vid 24 h.
12

Fig. 5. Akut toxicitet inom gruppen Tidningar och reklamblad. Här visade samtliga pappersprover på
immobilitet över 50% efter 48 h bortsett från ett replikat till tidningen Öppet Hus.
Fig. 6. Akut toxicitet inom gruppen Wellpapp. Enbart ett replikat visade på immobilitet av 50% efter
24 h. Det var högsta procentuella immobiliteten för denna gruppen efter 24 h.
13

3.2 TIE-tester
TIE-tester gjordes på nio av samtliga pappersprover. De pappersprover som visade på hög akut
toxicitet valdes ut här. Av dessa nio pappersprover visade enbart tre TIE-tester på tillförlitliga resultat
så därför resultaten för dessa tre. Resten av TIE resultaten på de övriga pappersproverna finns med
som bilagor, se bilaga C. Nedan följer figurer för hur immobiliteten efter 24 och 48 h såg ut efter de
tre olika filtertyperna. Y-axeln anger antal immobilisersade dafnier av totalt tio i samtliga diagram.
Fig.7. TIE tester på tidningen Ingenjören efter 24 h. Denna papperstyp visade hög grad av
immobilitet i både Obehandlad form samt efter CM filtreringen, medan immobiliteten minskade
efter C18- och QMA-filtrering, vilket innebär att gifterna i detta papper var opolära organiska ämnen
och negativa joner.
Fig.8. TIE tester för tidningen Se och Hör efter 24 h. Här syns ganska tydligt att toxiciteten i denna
papperstyp orsakas av opolära organiska ämnen samt negativa joner.
14

Fig. 9. TIE tester för kaffefiltret X-tra efter 24 h. Denna papperstyp visade hög grad av immobilitet i
det obehandlade provet, vilket kan betyda att den innehöll både anjoner och katjoner men också
opolära organiska ämnen. Dock var det bara ett av replikaten som var toxiskt i TIE-testet.
3.3 Variansanalys
Endast data från variansanalysen efter 24 h visas nedan. Figur 10 visar variansanalysens för
immobilitet vid den inledande toxicitetstesten med Daphnia magna och figur 11 visar data från
variansanalysen för T.I.E.-testerna.
Figur 10 visar att immobiliteten varierade signifikant (P=0.00) mellan de olika papperstyperna, medan
immobiliteten mellan de olika replikaten inte skiljde sig åt signifikant (P=0.64).
Mellan olika ämnen P-värde
Papperstyp 0.00
Replikat 0.64
Papperstyp och Replikat 0.97
Error -
Fig. 10. Data från variansanalysen från akut toxicitetstest med D. magna visade på signifikant skillnad
mellan de olika papperstyperna.
Mellan olika ämnen P-värde
Pappersnummer 0.097
T.I.E.-test 0.00
Papperstyp 0.73
Error -
Fig. 11. Data från variansanalysen efter T.I.E.-testerna visade på signifikant skillnade mellan de olika
TIE-behandlingarna.
15

Diskussion
I denna undersökning testades 19 olika pappersprover från fyra olika pappersgrupper (Kaffefilter,
Papperskassar, Tidningar och Reklamblad, Wellpapp). Av dessa fyra pappersgrupper visade en grupp
på högre toxicitet än övriga med 50 % immobilitet efter 48 h. Denna pappersgrupp bestod av
tidningar och reklamblad. Anledningen till att denna grupp var toxiskt kan vara att denna grupp till en
viss del består av returpapper, vilket kan ha fått med sig en de toxiska ämnen trots returprocessen.
Denna grupp visade sig efter T.I.E.-tester bestå av organiska ämnen som orsakade dess giftighet. Var
organiska ämnena i pappret kommer ifrån kan vara svårt att säga, men det kan vara allt ifrån
blekning till olika typer av färgämnen eller tryckning.
Tidigare metoder som använts för att testa papprenas toxicitet gick ut på att man klippte ut papper i
antingen cirkelform med en bestämd diameter eller en halvcirkel med bestämd radie. I denna studie
sönderdelades pappersproverna i en rivapparat, varefter 10 gram per prov och replikat vägdes upp.
Därefter lakades papprena i 50 ml avjoniserat vatten och testerna gjordes i Petriskålar efter tillsats
av ISO stamlösningar och tio nyfödda dafnier.Detta ledde till att prover med toxiska lakvatten kunde
identifieras, och att gruppen med tidningar och reklamblad visade sig vara generellt toxiska.
Efterföljande T.I.E.-tester gav dock endast toxicitet i obehandlat prov från 2 av 8 prover, vilket visar
att toxiciteten avtagit med tiden mellan initialt test och T.I.E.-test.
Ett av tre kaffefilter visade också hög toxicitet, men orsaken till giftigheten är oklar eftersom samtliga
T.I.E.-filter (för organiska ämnen, positiva joner och negativa joner) reducerade giftigheten. Även en
av tre papperskassar visade hög toxicitet. Dock visade inte efterföljande T.I.E.-tester på någon
immobilitet. Inte heller för obehandlat prov. Bakomliggande orsak till detta kan även i detta fall ha
varit att lakvattnet avgiftats med tiden. .
Samtliga nio proverna från gruppen Tidningar och Reklamblad visade toxicitet på över 50%
immobilitet efter 48 h. Många av dessa gjordes T.I.E.tester på men bara två T.I.E.-tester visade
tydliga resultat. Dessa båda prover innehöll av organiska ämnen som orsakade dess giftighet. Denna
gruppen består av dels träfritt bestruket och obestruket papper, dels av trähaltigt bestruket och
obestruket papper. De olika färgämnena i denna grupp har nog ingen större betydelse eftersom en
del tidningar som testades med extremt mycket färg kunde visa sig vara mindre gifitgt än de som
bestod av mindre färg. Returpapper och organiska ämnen är nog största orsaken bakom giftigheten
hos denna pappersgrupp.
Enbart ett av fem olika testade wellpapp visade på hög toxicitet. Dessutom endast ett av duplikaten.
Med andra ord är denna grupp av papper ogiftig enligt denna studie och med den testmetod som
använts. Att duplikaten skiljde sig i detta fall kan bero på många olika faktorer.
Variansanalysen av immobiliteten i samtliga tester visade att det framför allt var gruppen Tidningar
och Reklamblad som hade högst immobilitet samt att replikaten inte skiljde sig åt. Det senare visar
att beredningen av proverna inklusive sönderdelning och lakning var reproducerbar.
16

Då kan man undra sig, var det trähaltigt eller träfritt papper som visade sig vara giftigast? I dessa
tester visade det sig att trähaltigt papper var giftigast. När det kommer till bestruket och obestruket
papper var det inte lika självklart om vilket som visade sig vara giftigast. Både bestruket trähaltigt och
obestruket trähaltigt visade sig vara giftiga. Dock var det bestrukna papprena något mer giftigt än de
obestrukna. Detta kan bero på tillsatser i pappret för att det just skall vara bestruket samt för att den
skall få riktigt goda tryckegenskaper varit orsaken.
För att koppla till Johansson’s (2009) och Seger’s (2010) studier så kom även Seger fram till att
trähaltigt bestruket papper innehöll gifter. Han konstaterade dock att träfritt bestruket papper också
var mycket giftigt och att obestruket träfritt papper inte visade på hög toxicitet. Johansson å andra
sidan kom fram till att obestruket träfritt papper var något giftigare än de övriga kategorierna enligt
sina studier. Så någon generell slutsats om vilka papperskvaliteter som är mer giftiga än andra är
svårt att göra utifrån samtliga dessa studier.
17

Slutsatser
Slutsatserna baseras på testning av akut toxicitetstest (immobilitet) med Daphnia magna av
lakvatten med 19 pappersprover från fyra typer av papper(Kaffefilter, Papperskassar, Tidningar och
Reklamblad, Wellpapp). Toxiska lakvatten testades även med avseende på tänkbara gifter med T.I.E.
– metoden
• Ett av tre kaffefilter visade toxicitet, och samtliga T.I.E.-filter (för organiska, positiva och
negativa joner) reducerade giftigheten. Därför är det oklart vad som orsakade giftigheten hos
detta prov.
• En av tre papperskassar visade toxicitet. Efterföljande T.I.E.- test uppvisade dock ingen
toxicitet (även i obehandlat prov).
• Samtliga 9 produkterna av tidningar och reklamblad gav toxiska lakvatten men endast två av
dem visade toxicitet i efterföljande T.I.E.-tester. För dessa båda prover berodde toxiciteten
på organiska ämnen.
• Av fem testade Wellpapp-produkter visade bara ett toxicitet och endast i ett av duplikaten.
• Variansanalysen av immobiliteten i samtliga tester visade att det framför allt var gruppen
gruppen Tidningar och Reklamblad som hade högst immobilitet samt att replikaten var
signifikanta.
• Trähaltigt bestruket och obestruket papper visade på något högre toxicitet än de övriga
kategorierna.
18

Tackord
Avslutningsvis skulle jag vilja tacka min otroligt engagerade handledare Göran Dave, som varit ett
stort stöd under rapportens gång. Skulle även vilja tacka Vivianne Aldén som hjälpt till enormt
mycket i labbet. Göran Lagenfelt på labbet skall också ha ett stort tack som dels hjälpt till genom att
besvara på en del frågor och del genom daphnia-odlingen han hade hand om och förberedde inför
labb-försöken.
19

Referenser
Arctic paper (2011) Papprets uppbyggnad
http://www.sodra.com/sv/verksamheter/Pappersmassa/Vad-blir-det-av-var-massa2/Tryckpapper/
Hämtade informationen: 2011-02-05
Brännwall (2004)
Brännvall Elisabet, “The Ljungberg Textbook”, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm,
2004, Kap. 13
HFAB (2011) Tidningspapper
http://www.hfab.se/tidningspapper-1.aspx
Hämtade informationen: 2011-02-05
Holmen paper (2011) Tidningspapper och färgat tidninspapper
http://holmen.com/main.aspx?ID=dadaf5a9-9b1e-436d-afa8-282a0c1bef9f
Hämtade informationen: 2011-02-05
Kemira (2011), Paper
http://www.kemira.com/regions/sweden/se/aboutus/kemirakemi/paper/Pages/default.aspx
Hämtade informationen: 2011-01-30
Naturvårdsverket (2011) Alkylfenol och APE
http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Ovriga-organiska-amnen/Alkylfenol/
Hämtade informationen: 2011-02-17
Miljöinformation (2011) Miljöinformation om papper och pappersprodukter
http://www.ecolabel.no/sfiles/3/55/9/file/papper_inkoparguide_2apr09sv.pdf
Hämtade informationen:2011-02-05
NE (2011) Bestruket Papper
http://www.ne.se/sok/bestruket?type=NE
Hämtade informationen: 2011-02-08
NE (2011) ISO 1400
http://www.ne.se/iso-14000
Hämtade informationen: 2011-02-17
Peltier, W.H., Weber CL (1985). Methods for measuring the acute toxicity of effluents to freshwater
and marine organisms. US EPA, Cicinnatti
Skogsindustrierna (2011a) Alla-Pappers-ochMassaindustrin
http://www.skogsindustrierna.se/web/Papper.aspx
Hämtade informationen: 2011-02-05
Skogssverige (2011) Blekning av kemisk massa
http://www.skogssverige.se/massaopapptillv/blekning.cfm?sid=6
Hämtade informationen: 2011-02-05
20

Skogsindustrierna (2011b) Återvinningen av papper och trädårsstatistik år 2006
http://www.skogsindustrierna.se/web/Atervinningen_av_papper_och_tra_-
_arsstatistik_for_2006.aspx
Hämtade informationen: 2011-01-30
Svan (2003) Pappersprodukter-Kemikaliemodul version 1.0, sid 7
http://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:C6JlXPp6TcwJ:www.svanen.se/Templates/Criteria/Crit
eriaGetFile.aspx?fileID%3D95260001+f%C3%A4rgberedningar&hl=en&pid=bl&srcid=ADGEESgsJQ-
Mmt4N0cWq51KcXYzKLB_2z3fGOMMlfKXLRoglwlir4p53a824OfxM0odPJBEIIkWKTbNzWJaKJHxSZDL5
m-
JJsJguTXzrQmb1z0JZEjmUw4_PrmJzTH1bnuijsqnjoOWZ&sig=AHIEtbReepooOgc4K5Fo7yGHECq2Mt7E
tg&pli=1
Hämtade informationen: 2011-02-17
Svan (2003) Pappersprodukter-Kemikaliemodul version 1.0, sid 6
http://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:C6JlXPp6TcwJ:www.svanen.se/Templates/Criteria/Crit
eriaGetFile.aspx?fileID%3D95260001+f%C3%A4rgberedningar&hl=en&pid=bl&srcid=ADGEESgsJQ-
Mmt4N0cWq51KcXYzKLB_2z3fGOMMlfKXLRoglwlir4p53a824OfxM0odPJBEIIkWKTbNzWJaKJHxSZDL5
m-
JJsJguTXzrQmb1z0JZEjmUw4_PrmJzTH1bnuijsqnjoOWZ&sig=AHIEtbReepooOgc4K5Fo7yGHECq2Mt7E
tg&pli=1
Hämtade informationen: 2011-02-17
Sveriges Riksdag (1996) Motion 1996/97: Jo788 Klororganiska föreningar
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&doktyp=mot&rm=1996/97&bet=Jo788&dok_id=GK02J
o788
Hämtade informationen: 2011-02-16
Södra (2011) Södra Cells Skogskoncern- Tryckpapper- mångsidigt och effektfullt
http://www.sodra.com/sv/verksamheter/Pappersmassa/Vad-blir-det-av-var-massa2/Tryckpapper/
Hämtade informationen: 2011-02-05
TIE labisntruktion (2011) Lab med lärarinstruktion 2011
Sid 8.
21

Bilaga A. Lista på testade papper
Nedan följer tabell på alla papper som testades och var de kom ifrån samt exakta vikten de vägdes
upp till.
Produkttyp Provnamn Vikt Replikat 1 Vikt Replikat 2
Kaffefilter Aromata 10.05 g 10.02 g
Eldorado 10.01 g 10.02 g
X-tra kaffefilter 10.02 g 10.00 g
Papperskassar Coop 10.01 g 10.03 g
Lidl 10.01 g 10.06 g
Willys 10.04 g 10.00 g
Tidningar och Reklamblad Coop 10.00 g 10.04 g
Elgiganten 9.99 g 10.01 g
Ingenjören 10.03 g 10.00 g
Ny Teknik 9.98 g 10.02 g
SEB 10.01 g 10.01 g
Se och Hör 10.02 g 10.01 g
Tidningen Hisingen 9.99 g 10.00 g
Tre Företag 10.01 g 10.03 g
Öppet Hus 10.04 g 10.01 g
Wellpapp Belkin Modem 9.99 g 10.02 g
Biltema
Flyttkartong
Biltema Ångtvätt
10.01 g 9.99 g
Hornbach
Flyttkartong
10.03 g 10.04 g
Vista print visitkort 10.02g 9.99 g
Tabell A1. Lista med vikter på samtliga pappersprover som testades.
22

Bilaga B. EC-50 värden från Kaliumdikromattest
EC-50 18 Mars = 0.81mg/l
EC-50 23 Mars= 0.63 mg/l
EC-50 6 April = 0.78 mg/l
EC-50 24 April = 0.62 mg/l
23

Bilaga C. Andra akuta toxicitetstestet på samma lakvatten med D.
magna som testorganism
Nedan följer en tabell med resultat efter akut toxicitetstest med D. magna som testorganism för
andra gången med samma lakvatten.
Produkttyp Provnamn Immobilitet 24 h Immobilitet 48 h
Kaffefilter Aromata 2 4
Eldorado 0 0
X-tra kaffefilter - -
Papperskassar Coop 0 0
Lidl 0 0
Willys - -
Tidningar och Reklamblad Coop - -
Elgiganten - -
Ingenjören - -
Ny Teknik - -
SEB - -
Se och Hör - -
Tidningen Hisingen - -
Tre Företag - -
Öppet Hus - -
Wellpapp Belkin Modem 0 0
Biltema
Flyttkartong
0 1
Biltema Ångtvätt 1 4
Hornbach
Flyttkartong
0 0
Vista print visitkort 10 10
Tabell C1. Tabell över immobiliteten på de papper som testades en andra gång med samma
lakvatten. De prover som ej visar något resultat testades ej då lakvattnet användes till T.I.E.testerna.
24

Bilaga D. T.I.E-tester på de pappersprover som inte finns med i
Resultat-kapitlet
Nedan följer resultat för T.I.E.-tester för de produkter som ej visade tydliga resultat.
Fig. D1. Resultat för T.I.E.-tester på lakvatten från Willys papperskasse efter 24 h
Fig. D2. Resultat för T.I.E-tester för lakvatten från SEB-broschyr.
25

Fig. D3. Resultat från T.I.E.-tester för Coop tidning.
Fig. D4. Resultat för T.I.E.-tester för tidningen Ny Teknik.
26

Fig. D5. Resultat från T.I.E.-tester för tidningen Företag Tre.
Fig. D6. Resultat från T.I.E.-tester för Tidningen Hisingen.
27