Dokumentation av seminariet - Hantverkslaboratoriet - Göteborgs ...

!Det finns två timringstraditioner även när man timrar av fura eller tall. Det finns enkyrklig tradition med vanlös eller såtlös timring. Södra Råda gamla kyrka och Tångeråsaär exempel på detta.I söder finns även valet att använda knutar eller en stolpe för hörnförbindning. Om mant.ex. har god tillgång på stor ek, så får man grova plank i korta längder som är svåra attanvända vid knutning och i stället fungerar bättre som hörnstolpar. Materialet styrbyggnadssättet. Härigenom har skiftesverk uppstått. Stolparna blir bärande och iblandhjälper väggarna till att bära konstruktionen, men har även en täckande funktion. Närman timra på stolpe, planken långa som rummen. Taket vilar på väggen. Skiftesverketoch timring alternativa lösningar.SammanfattningFinns det bara en tusenårig tradition? I Sverige finns både en nordlig och en sydligtradition. I den nordliga används rundtimring och knutar. Hustyper; relativt korta hus.Bebyggelseformer; ett hus för varje funktion. På 1700-talet introducerades nyaknuttyper, skarvar, slätknutar, panel mm.I den sydliga traditionen används blandskog tall/hög ek, timring med skarp kant,dymlingar är viktiga. Det finns olika varianter på sammanbindning; knut eller stolpe.Nytt skogsbestånd med korta tjocka träd ger påverkan på byggnadsformerna.Skiftesverk introduceras där man kan sammanfoga olika korta delar till ett hus.I Ryssland finns andra traditioner. Sommarkyrkan i Kishi har s.k. vit rundknut. Man harritat av formen på den stock som ska försänkas vilket ger en del springor och ljusinsläpp,därav namnet vit knut. Den intilliggande vinterkyrkan har s.k. svart knut. Här görs enbredare urhuggning i knuten och så tätas knuten med mossa. Man timrar glest men tätarmed elastiskt material vilket gör att inget ljus kommer in, d.v.s. en svart knut.I Sverige och Norge finns också olika traditioner när det gäller knuttyper i rundtimmer.I fasade knutar är knuten inte längre rund. Fasningen ger slät yta som kan sjunka. Svagskålning för att ge tätning längs knutens ytterkanter. Trä ska ta i trä.I Norge finns mer komplicerade knutar t.ex. på Finndalslaft från 11-1300-tal. Den hardolda fasningar vilket gör att små missar syns tydligt. Ju längre västerut i Norge, destomer omständliga och avancerade knutar. De är inte säkert bättre men mer kompliceradatt göra. Två hantverkliga teorier kring medeltida timring är att man i Norge använtskrap medan man i Sverige använt mall. Det finns ett gemensamt sätt att hanteratekniska problem i Norden, men det finns olika lokala uttryck. Men vi vet inte såmycket om detta. Vidgar vi sammanhanget så kan vi knyta an till traditioner i andradelar av Europa.Kunskapsfrågan är en bra grund för ett EU-projekt!!