Dokumentation av seminariet - Hantverkslaboratoriet - Göteborgs ...

!ersattes med teknologi. Det blev få kontaktytor mellan arkitekter/ingenjörer ochhantverkare i Sverige. I Schweiz har timmermännen vunnit plats genom att utveckla sinatekniker och närmat sig ingenjörer och arkitekter. I Schweiz har man etablerat ensamverkan mellan olika yrkesgrupper, vilket fungerar betydligt bättre än i Sverige.Timmermännen har blivit en del i det teknologiska samhället i Schweiz.Bruten kunskapstradition i SverigeNär Sjömar arbetade med sin avhandling på 1980-talet så byggde han modeller avtimmerkonstruktioner och gjorde avgjutningar av knutar för att förstå deraskonstruktion, eftersom ingen i den teknologiska miljön kunde förklara hur man gjordeknutar. Sjömar gav sig ut på en resa och undersökte hus och pratade med timmermän.Han ritade en serie bilder av hur timring går till – något som han då förstod inte skeddepå måfå utan efter plan. Det fanns en metod bestående av en intellektuell överbyggnad ikombination med kunskaper kring ett praktiskt utförande. Den här kunskapen fannsinte hos teknologerna. Det var en nyhet för arkitekter och ingenjörer att det fanns ettavancerat metodkunnande hos hantverkarna.Under de senaste decennierna har det vuxit upp en struktur som stärker kunskapernaom timmerbyggnadskulturen. Starten av Svenska Byggnadsvårdsföreningen i mitten på1970-talet, Sjömars egen avhandling från 1988, etableringen av Dacapo hantverksskola1997 och Hantverkslaboratoriet 2010, Nordsvenskt träbyggande – dvssamverkansprojektet mellan Norrlandslänen för tiotalet år sedan, etableringen avTimmerdraget och Föreningen för svenska timmerhus osv. Genom dessa organisationerhar en rad diskussioner och seminarier genomförts. På kort tid har det vuxit upp eninstitutionsstruktur som inte var möjlig tidigare. Detta kan ge timmerbyggnadskonstenen ny position. Praktisk kunskap lagras genom kunskaper, personer, institutioner.Institutioner som kan säkra ekonomi och efterfrågan samt påverka normbildning.Yrkespraxis och beprövad erfarenhet kan nu möta akademi & vetenskap. Nu kan det blinågot som lever upp till avancerat krav på akademisk kunskap, som ju ska vila påvetenskap och beprövad vetenskap. Men vi måste få med företrädare föringenjörssamhället.Stående/liggande timmerVid timring finns ett val mellan två alternativ; stående eller liggande timmer. Om manlägger timret ned så sker en krympning som samverkar med tyngdkraften. Byggnadenblir bara lägre när timret torkar om två förutsättningar finns uppfyllda; att det finns entätning mellan stockarna samt förbindelse i hörnen.När det gäller tätning finns ett antal olika lösningar. I norra Europa skapar man ett draggenom påritning av den undre stockens övre kontur på den överliggande stockens nedredel. Man skapar en linje som ger tätning mellan stockarna. Väggtimret vilar på tvåparallella spetsiga åsar. Trä vilar mot trä. Det är en raffinerad lösning. Trä är elastisktoch man använder egenskapen för att få en tät lösning.I sydöstra Europa använder man elastiskt tätningsmaterial mellan stockarna – t.ex.flätad halm och genom tyngdkraften uppstår tätning mellan stockarna.Materialet ger förutsättningarnaTrä inte ett enhetligt material. Löv- och barrträ ger olika resultat om de används vidtimring. Tall ger långa slanka, klena stockar. Skogsek ger långa men grova stockar.Ekstockarna är tunga och är svåra att hantera.I lövskogsområdet har man oftast arbetat med skarpkantstimring. Timret bilas ned tillskarpkantat. I barrskogsområdet har man oftast arbetat med trädets egna dimensioner.Tätningstekniken är dock lika.!