Dokumentation av seminariet - Hantverkslaboratoriet - Göteborgs ...

!Energiprestanda, inneklimat och miljöpåverkanTor Broström, Högskolan på GotlandTor Broström är professor i kulturvård vid institutionen för kultur, energi och miljö på Högskolanpå Gotland. Han är energitekniker och har doktorerat vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH).Avhandlingen behandlar uppvärmningen i kyrkor genom att undersöka fukt och värmetekniskaberäkningar för dimensionering och klimatstyrning. Han forskar om inomhusklimat ochenergieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader och samordnar energimyndighetensforskningsprogram ”Spara och bevara”. Nedan följer ett referat från hans föredrag följt av denpowerpoint han visade.Tor inledde med att beskriva att de ökade politiska kraven på energieffektivisering isamhället har sin bakgrund i insikten om att vår energiförbrukning påverkar det globalaklimatet. I ett större sammanhang handlar det om att förändra utvecklingen till att blimer hållbar. Även ökade kostnaderna för energiförbrukning motiverar åtgärder förenergieffektivisering. EUs politiska mål är att minska energiförbrukningen i Europa med20 % till år 2020. I Sverige har man det nationella målet att minska med 50 % till 2050.En av åtgärderna för att nå målet har varit att införa nya byggregler. När det gällerombyggnad finns det i byggreglerna utrymme för alternativ som tar utgångspunkt i ochhänsyn till en byggnads kulturvärden.För att ge en bra grund till problematiken i frågorna om energiprestanda, inneklimat ochmiljöpåverkan fortsatte Tor med att ge en grundlektion i byggnadsfysikens lagar. Enkurva visar hur mättnadsånghalten ökar ju varmare det är. Det får konsekvensen att denrelativa fuktigheten minskar när temperaturen går upp och ökar när temperaturen gårned. En sorptionskurva visar sambandet mellan ett materials fuktinnehåll och denrelativa fuktigheten. Sorptionskurvorna för trä och kalkputs har helt olika skalor. Fukt iträ kan variera väldigt mycket beroende på den omgivande luften. Kalkputs är inte likahygroskopisk, d.v.s. tar inte lika lätt upp vattenånga från luften.En byggnad fungerar som en buffert för fukt och värme och ger ett stabiltinomhusklimat. Ett stenhus håller inomhus en jämn ångkvot och en jämn temperaturäven om utetemperaturen varierar stort. Temperaturen i ett timmerhus varierar i högregrad med utetemperaturen men stommen buffrar också fukt och värme.Förutsättningarna för att buffring av värme, eller värmelagring, ska fungera hänger ihopmed materialets inträngningsdjup. Trä har ett inträngningsdjup på 70 mm under ettdygn. En väggtjocklek på 140 mm tar upp dygnssvängningar både invändigt ochutvändigt. Om man isolerar på insidan tar man bort buffertförmågan på insidan ochbehåller den på utsidan, och tvärtom. Buffring av fukt påverkas av tätskikten såsompanel, färg, tapeter o.s.v.Värmeledning och värmelagring samverkar i en byggnad. Värmeledning (u-värde) berorpå temperaturskillnaden mellan ute och inne, materialets värmeledningsförmåga ochtjockleken på väggen. Värmelagringen i väggmaterialet gör att kortvariga köldknäpparjämnas ut över tid. Effektbehovet minskar därför i en tung byggnad. Det finnsundersökningar som visar en 5-15% lägre energiförbrukning i en tung byggnad men dessaundersökningar har varierande kvalitet. Tor avslutade med att konstatera att det behövsfortsatta undersökningar och mätningar av timmerbyggnadernas egenskaper och att mansamtidigt bör fundera mer över vilka beräkningsmetoder som ska användas.!