Stadsbyggnadsanalyser Centrum/Torsvik - Spacescape

BakgrundMetodSpacescape har på uppdrag av Lidingö stad medverkat iframtagandet av planprogrammet för Centrum/Torsvik.För att möta Stockholms utveckling, och planera inför den,har Lidingö stad tagit fram en översiktsplan med fokus påhur hela Lidingö ska utvecklas fram till 2030. Centrum/Torsvik är ett av de viktigaste utvecklingsområdena förLidingö med centrala knutpunkter för kollektivtrafik, handeloch service. Här finns även en stor andel bostäder ocharbetsplatser.2009 fick miljö- och stadsbyggnadskontoret i uppdrag attta fram ett planprogram som ska utreda förutsättningarnaatt utveckla Centrum/Torsvik. Vidare ska planprogrammetaktivt föreslå åtgärder som bidrar till minskadebullerstörningar och en sammanlänkad stadsdel. Godaförutsättningar för kollektivtrafik, handel och fler bostäderska också utredas.Förutom dialog med boende har det även gjorts olikaundersökningar för att ta reda på vilka förutsättningarprojektet har att ta hänsyn till. Denna rapport är en avdessa viktiga underlag för planeringen.Rapporten bygger på flera typer av observationer,intervjuer, enkäter och analyser. De olika metoderna somhar använts bygger i möjligaste mån på erkänd stadslivsochstadsbyggnadsforskning.Observationer genomförs systematiskt för att se mönsteroch vanor. Gångflödesobservationer, på-platsen-intervjueroch vistelseobservationer genomfördes den 18 augusti2011 klockan 8–21.• Gångflöden uppmättes under 5 minuter fyra gångerunder dagen på totalt 89 platser.• Under två timmar intervjuade de fyra observatörerna142 människor vid Lidingö Centrum och på Torsvikstorg om vilken deras hemstadsdel var.• På åtta platser studerades vistelse (till exempel lek elleratt sitta ned) under tre hela timmar. Vistelsetyp, ålder,kön och om personen vistades ensam eller i gruppkarterades.En kompletterande observation av vistelse och passerande(gående) genomfördes den 10–11 juni 2012.Observationen bygger på en systematisk kartering avhela observationsområdet genom ”ögonblicksbilder” vidtotalt åtta tillfällen klockan 9–21, varannan timme. Totaltobserverades 2 138 människor och 861 vistelsetillfällen.De analyser som har genomförts bygger på en rad olikatyper av mått och metoder. Det handlar bland annat omavståndsmått till olika typer av kvaliteter, täthetsanalyseroch analyser av trafiknätet för att få fram gångflöden,handelslägen och potentialen för nya mötesplatser. Allt imöjligaste mån baserat på den senaste forskningen omstadsliv och stadsmiljö.Metoderna beskrivs mer i detalj kapitelvis var för sig.5

Frågeställningar och framtidsbilderFyra frågeställningarDet finns fyra viktiga frågeställningar att ta ställningtill innan man kan fatta beslut om Centrum/Torsviksutveckling. Dessa är:Lidingö centrumHur ska Lidingö centrum leva vidare och utvecklas?Ska stadshuset bevaras, byggas till eller rivas?Södra Kungsvägens sträckningSka Södra Kungsvägen dras i tunnel?Lidingöbanans sträckningSka Lidingöbanan gå genom centrum eller varakvar i befintligt läge?Entrén till LidingöSka området mellan brofästet och Torsviks torgöverdäckas?Fem framtidsbilderFrågeställningarna till vänster kräver ställningstaganden– ställningstaganden som i sin tur blir avgörande för hurCentrum/Torsvik kommer att utvecklas. Planprogrammetutgår ifrån att Centrum/Torsvik kan utvecklas på fem olikasätt baserat på ställningstaganden och hur föreslagnalösningar kombineras. Här presenteras således femframtidsbilder, tillika fem möjliga sätt att utveckla området.Framtidsbilderna har fått sin form utifrånutgångspunkterna att skapa en stadsdel med tydligastråk, effektiv markanvändning, minskat buller, ökahandelsutbud med färre barriärer och nya mötesplatser.Projektförutsättningarna hållbar stadsbyggnad ochekonomi i balans har också varit avgörande förstadsdelens utformning och exploateringsgrad.Hur väl respektive framtidsbild möter projektetsmålsättningar illustreras i en så kallad värderos, vilkenockså har applicerats på dagens Centrum/Torsvik. Det ärdärför möjligt att jämföra framtidsbilderna med dagsläget.Centrum/Torsvik är beroende av fyra viktiga ställningstadanden avseende Lidingö centrum med stadshuset, Södra Kungsvägens sträckning,Lidingöbanans sträckning och entrén till Lidingö.6

Framtidsbild 1Lidingö centrum är utbyggt. En kort överdäckning vidTorsviks torg skapar ett större torg där trafiken från SödraKungsvägen inte längre är störande. Södra Kungsvägenoch Lidingöbanan är kvar i befintliga lägen. Nybebyggelse har tillkommit på flera platser i området.7

Framtidsbild 2Lidingö centrum är utbyggt. En del av Södra Kungsvägenförläggs i biltunnel, men Lidingöbanan är kvar i befintligtläge. Sträckan mellan centrum och det ombyggdaTorsviks torg har en småstadskaraktär och är ett populärtpromenad- och cykelstråk med många butiker och kaféer.Framtidsbild 3Lidingö centrum är utbyggt. En del av Södra Kungsvägenförläggs i biltunnel. Sträckan mellan centrum och detombyggda Torsviks torg har en småstadskaraktär och ärett populärt promenad- och cykelstråk med butiker ochkaféer. Lidingöbanan trafikerar Torsvik och centrum.8

Framtidsbild 4Lidingö centrum är utbyggt. En del av Södra Kungsvägenförläggs i biltunnel, men Lidingöbanan är kvar i befintligtläge. På överdäckningen finns en stor aktivitetspark.Framtidsbild 5Lidingö centrum är utbyggt. En del av Södra Kungsvägenförläggs i biltunnel. På överdäckningen finns en storaktivitetspark. Lidingöbanan trafikerar Torsvik och centrum.9

EntréerEntréer inventerades av Spacescape under 2012.SlutsatsDe flesta entréerna utgörs av bostäder. Mellan Torsvikstorg och Lidingö centrum utgör Stockholmsvägen ettstråk med handel och service. Söder om centrum liggerstadshuset och polisen. I övrigt finns ett hotell, en kyrka,ett kommunalt äldreboende, en skola och vid Torsviks torgnågra ambassader. Generellt är det få kontorsentréer iområdet.Entréer12

3. Observationer, intervjuer och enkäter– hur används och upplevs området idag?14

GångflödenGångflöden observerades den 18 augusti 2011 klockan8–21. Gångflöden uppmättes under 5 minuter fyra gångerunder dagen på totalt 89 platser. Bilderna nedan visaruppmätta gångflöden i centrum under en vardag. Följandesida visar flödena i Torsvik.SlutsatsVid lunchtid och på eftermiddag var det relativt högaflöden utmed Stockholmsvägen genom Lidingö centrumoch utmed Friggavägen. I övrigt är flödena låga.l 8-9personer/timme

På-platsen-intervjuIntervjuerna genomfördes den 18 augusti 2011klockan 8–21. Under två timmar intervjuade de fyraobservatörerna 142 människor vid Lidingö Centrum ochpå Torsviks torg om vilken deras hemstadsdel var.SlutsatsNära två tredjedelar av besökarna kommer från Lidingö.Kring en tredjedel av besökarna har sin hemstadsdel inomgångavstånd. Resterande användare kan antas ha tagitsig till området med bil, kollektivtrafik eller cykel.Majoriteten av de besökarna som tillfrågades svaradeatt de bor på Lidingö. Av dem kan en tredjedel antas hagått till platsen då de bor i Torsvik, centrum, Herserudeller Hersby. 17 procent av de svarande kommer frånStockholms län utanför Lidingö och 13 procent kommerfrån övriga Sverige och världen. Centrum/Torsvik kanpå så sätt ses som en viktig målpunkt för hela Lidingö dåbesökarna till stor del utgörs av Lidingöbor.Hemstadsdelar för besökarna i Lidingö centrum och på Torsviks torg.17

VistelseobservationerDen 18 augusti 2011 genomfördes observationer iområdet. På åtta platser studerades vistelse (till exempellek eller att sitta ned) under tre hela timmar. Vistelsetyp,ålder, kön och om personen vistades ensam eller i gruppkarterades.SlutsatsVistelsetätheten är precis som gångflödena högst icentrum. Lägst vistelsetäthet av de åtta observeradeplatserna har Centrumparken. Som stapeldiagrammetvisar sker majoriteten av vistelsen i centrum och utmedStockholmsvägen på eftermiddagen. Vid Torsviks torg ärvistelsetätheten högst på kvällen.På följande två sidor visas var och en av platsernaavseende antal vistelsetyper, kön och ålder på besökarna,samt om de vistades ensamma eller i grupp.Procentuell fördelning av vistelsen under de tre observationstimmarnaFriggavägenVasatorgetStockholmsvägen genom centrumCentrumparkenStockholmsvägenFramför stadshuset> 900 (personer/ha/timme)700 – 900500 – 700300 – 500100 – 30040 – 100HerserudsvägenKorsningen Herserudsvägen-StjärnvägenVistelsetäthet i form av personer per hektar per timme på de åtta studerade platserna18

SlutsatsCentrumparken, som har lägst vistelsetäthet, har ävenminst antal observerade vistelsetyper och störst andelensamma besökare.5typer av vistelse(prata, rekreation, vänta, sälja, köpa)550personer/ha/timme7typer av vistelse(köpa, uteservering, prata, rekreation,sälja, sport och lek, vänta)1 070personer/ha/timmeVistelse utmed FriggavägenVistelse på Vasatorget5typer av vistelse(rekreation, uteservering, prata, sport ochlek, vänta)540personer/ha/timme3typer av vistelse(rekreation, vänta, prata)30personer/ha/timmeVistelse utmed Stockholmsvägen genom centrumVistelse i Centrumparken19

SlutsatsPlatser som har få vistelsetyper har även låg vistelsetäthet.4typer av vistelse(prata, rekreation, vänta, sport och lek)4typer av vistelse(vänta, uteservering, köpa, prata)110personer/ha/timme270personer/ha/timmeVistelse framför stadshusetVistelse utmed Stockholmsvägen5typer av vistelse(vänta, uteservering, prata, rekreation,sälja)6typer av vistelse(uteservering, prata, vänta, sport och lek,rekreation, köpa)110personer/ha/timme260personer/ha/timmeVistelse utmed HerserudsvägenVistelse vid korsningen Herserudsvägen-Stjärnvägen20

4. Analys enligt planprogrammets värderos– vilka förutsättningar har området idag och i framtiden?22

Om planprogrammetsvärderosStadens planprogram har sex övergripande mål, vilkahär utvärderas med hjälp av en så kallad värderos.Värderosen redovisar hur väl de sex målen uppfylls i enskala från 1 till 5. Bedömningen baseras på ett antalkvantitativa och kvalitativa delanalyser, vilka presenterasnedan.GrönskaMål: I Centrum/Torsvik finns grönskan runt hörnet.Delanalyser:• Tillgång till grönområden• Närhet till grönområden• Grönyta per person• Grönområdenas ekologiska värdeNärhetMål: I Centrum/Torsvik finns vardagsaktiviteter inomgångavstånd.Delanalyser:• Handels- och serviceutbud• Funktionsblandning• FunktionstäthetVattenMål: I Centrum/Torsvik är det nära till vattnet.Delanalyser:• Närhet till vatten• Tillgång till utsiktsplatser• Tillgång till strandpromenader• Rekreationsvärde längs strandenKaraktärMål: Centrum/Torsvik är en småstad på enskärgårdsö.Delanalyser:• Kulturmiljö och kulturlandskap• Natur- och skärhårdslandskap• SmåstadskaraktärFramkomlighetMål: I Centrum/Torsvik är det lätt att förflytta sig påett hållbart sätt.Delanalyser:• Korsningstäthet• Närhet till huvudcykelstråk• Närhet till spårstation• Framkomlighet med bilMötesplatserMål: I Centrum/Torsvik finns platser för möten.Delanalyser:• Tillgång till mötesplatser• Närhet till mötesplatser• Tillgång till gångnätet• Tillgång till välintegrerade gatorVärderosen (till vänster) illustrerar hur väl respektive framtidsbild uppfyllerde övergripande målen för Centrum/Torsvik. Bedömningen, på skalan 1till 5, bygger på olika kvantitativa och kvalitativa analyser av dessa mål.”1” betyder att målet inte uppfylls, ”2” betyder att målet knappt uppfylls,”3” betyder att målet uppfylls, ”4” betyder att målet uppfylls väl och ”5”betyder att målet uppfylls mer än väl.23

GrönskaAnalyserna av målet Grönska består av fyra delanalyser.Tillgång till grönområdenAnalysen beräknar mängden grönyta respektive parkytainom planområdet.Med grönyta menas en markyta som inte är bebyggd ellerhårdgjord. Ytan ska dessutom vara minst 0,25 hektar stor,tillgänglig för allmänheten samt lämpa sig för rekreationi form av fysisk aktivitet eller vila. Växtligheten kan varabåde naturlig och planterad. Begreppet grönyta innefattarsåledes både naturområden och parker.Med parkyta menas en grönyta med i huvudsak planteradväxtlighet som är anlagd för möten, lek och upplevelser.Mindre parker används främst av boende i närområdetmedan större parker har ett större upptagningsområde ochutgör viktiga målpunkter för motion och lek samt agerarsamlingsplats till vardags och vid festligheter. Lidingö stadhar som mål att ingen ska ha längre än 300 meter tillnärmaste park.För kartor som illustrerar tillgången till parker, se sidan 58.Närhet till grönområdenAnalysen beräknar hur stor andel av befolkningen(boende och arbetande) som når ett grönområde inomhögst 200 meters gångavstånd.För kartor som illustrerar närheten till grönområden, sesidan 26.Grönyta per personAnalysen beräknar mängden grönyta per person (boendeoch arbetande) inom planområdet, inklusive ett omland på500 meters radie.Grönområdenas ekologiska värdeUtvärderingen (i en skala från 1 till 5) baseras på enbedömning gjord av en expert inom ekologi (AndreasAronsson, Tyréns). Bedömningen baseras bland annat påbiologisk mångfald och spridningssamband.24

SlutsatsNulägeTillgången på grönområden bedöms som god,men Södra Kungsvägen utgör en barriär mellandelområden. Torsviksparken och Torsviksberget harflest rekreationsvärden. I övrigt är rekreationsvärdenafå. De ekologiska värdena är generellt sett få. Naturenpå Torsviksberget är av något högre värde i ett lokaltperspektiv. Spridningssambanden är svaga.Framtidsbild 1Något fler människor får närmare till ett grönområdeän idag. 76 procent av befolkningen inom områdethar mindre än 200 meter till närmsta grönområde menmängden grönyta minskar med 13 procent. Den mindreöverdäckningen över Södra Kungsvägen förbättrar deekologiska spridningsvägarna något. Samtidigt innebärny bebyggelse att viss naturmark försvinner. Sammantagetinnebär detta små förändringar av grönskans ekologiskaoch sociala värden.Framtidsbild 4Fler människor har närmare till ett grönområde äntidigare, 83 procent bor närmare än 200 meter. Mängdengrönyta är oförändrad. Den nya Broparken blir en viktigpark i området. Den nya bebyggelsen vid Torsviksbergetsker dock på naturmark. Sammantaget minskar detekologiska värdet men det sociala värdet av grönskanökar mycket.Framtidsbild 5Fler människor har närmare till ett grönområde äntidigare, 83 procent bor inom 200 meter. Mängdengrönyta är oförändrad. Den nya Broparken blir en viktigpark i området. Den nya bebyggelsen vid Torsviksbergetsker dock på naturmark. Sammantaget minskar detekologiska värdet men det sociala värdet av grönskanökar mycket.Framtidsbild 2Något fler människor får nära till ett grönområde än idag.81 procent bor närmare än 200 meter, men mängdengrönyta minskar med 11 procent. Ombyggnad av Torsvikstorg förbättrar de ekologiska spridningsvägarna något.Samtidigt innebär ny bebyggelse att lite naturmarkförsvinner. Sammantaget innebär detta små förändringarav grönskans ekologiska och sociala värden.Framtidsbild 3Något fler människor får nära till ett grönområde än idag.81 procent bor närmare än 200 meter, men mängdengrönyta minskar med 11 procent. Ombyggnad av Torsvikstorg förbättrar de ekologiska spridningsvägarna något.Samtidigt innebär ny bebyggelse att lite naturmarkförsvinner. Sammantaget innebär detta små förändringarav grönskans ekologiska och sociala värden.25

0 – 100 (m)100 – 200200 – 300300 – 400400 – 500500 – 600600 – 700700 – 800800 – 900> 900Nuläge Gångavstånd till närmaste grönområdeFramtidsbild 1 Gångavstånd till närmaste grönområdeFramtidsbild 2 Gångavstånd till närmaste grönområdeFramtidsbild 3 Gångavstånd till närmaste grönområdeFramtidsbild 4 Gångavstånd till närmaste grönområdeFramtidsbild 5 Gångavstånd till närmaste grönområde26

VattenAnalyserna av målet Vatten består av fyra delanalyser.Närhet till vattenAnalysen beräknar hur stor andel av befolkningen(boende och arbetande) som når stranden inom högst 1kimometers gångavstånd.För en utförligare beskrivning av betydelsen av närhetentill vatten samt kartor som illusterarar analysen, se sidan55–56.Tillgång till utsiktsplatserAnalysen beräknar mängden utsiktsyta inom planområdet.Med utsiktsyta menas grönområden med utsikt övervattnet.För kartor som illustrerar utsiktsplatser, se sidan 29.Tillgång till strandpromenaderAnalysen beräknar den totala längden på samtligastrandpromanader inom planområdet.För kartor som illustrerar strandpromenader, se sidan 29.Rekreationsvärde längs strandenUtvärderingen (i en skala från 1 till 5) baseras påen bedömning gjord av Spacescape. Bedömningenbaseras bland annat på tillgängligheten till stranden ochmöjligheten till olika typer av rekreation i anslutning tilldenna.27

SlutsatsNulägeTillgången till stranden är idag mycket begränsadoch strandparkens kvalitet är låg på grund avtrafikinfrastrukturen. Det finns utsiktsplatser påTorsviksberget och Herserudsberget, men därär trafikstörningarna är höga. Både fysisk ochupplevelsemässigt är det långt ner till vattnet.Framtidsbild 1Den nya bebyggelsen längs Norra Kungsvägen skymmerdelvis utblicken från vissa platser. Samtidigt skapar dennya gatan på Torsviksberget en ny utsiktspromenad. Flermänniskor får närmare till stranden än i dagsläget. Totaltsett förändras närheten till vattnet och möjligheter tillutblickar endast marginellt.Framtidsbild 4Den nya bebyggelsen längs Norra Kungsvägen och påTorsviksberget gör att befintliga utsiktsplatser minskar istorlek. Samtidigt tillkommer nya utsiktsplatser, framförallti Broparken och längs strandpromenaden. Många flermänniskor får närmare till stranden än i dagsläget.Sammantaget blir närheten till vattnet och möjligheter tillutblickar bättre jämfört med nuläget.Framtidsbild 5Den nya bebyggelsen längs Norra Kungsvägen och påTorsviksberget gör att befintliga utsiktsplatser försvinner.Samtidigt tillkommer nya utsiktsplatser, framförallt iBroparken och från den förlängda strandpromenaden.Många fler människor får närmare till stranden än idagsläget. Sammantaget blir närheten till vattnet ochmöjligheter till utblickar bättre jämfört med nuläget.Framtidsbild 2Den nya bebyggelsen längs Norra Kungsvägen skymmerdelvis utblicken från vissa platser. Samtidigt skapar dennya gatan på Torsviksberget en ny utsiktspromenad. Flermänniskor får närmare till stranden än i dagsläget. Totaltsett förändras närheten till vattnet och möjligheter tillutblickar mycket litet.Framtidsbild 3Den nya bebyggelsen längs Norra Kungsvägen skymmerdelvis utblicken från vissa platser. Samtidigt skapar dennya gatan på Torsviksberget en ny utsiktspromenad. Flermänniskor får närmare till stranden än i dagsläget. Totaltsett förändras närheten till vattnet och möjligheter tillutblickar mycket litet.28

UtsiktsytorStrandpromenaderNuläge Utsiktsytor och strandpromenaderFramtidsbild 1 Utsiktsytor och strandpromenaderFramtidsbild 2 Utsiktsytor och strandpromenaderFramtidsbild 3 Utsiktsytor och strandpromenaderFramtidsbild 4 Utsiktsytor och strandpromenaderFramtidsbild 5 Utsiktsytor och strandpromenader29

FramkomlighetAnalyserna av målet Framkomlighet består av fyradelanalyser.KorsningstäthetAnalysen beräknar antalet korsningar inom planområdet,vilket indikerar antalet vägval samt hur sammankopplatgångnätet är. Ju fler vägval och ju mer sammankopplatgatunät är desto större rörelsefrihet skapas.Närhet till huvudcykelstråkAnalysen beräknar det genomsnittliga cykelavståndet tillnärmaste huvudcykelstråk från respektive fastighet inomplanområdet.För kartor som illustrerar huvudcykelstråk, se sidan 32.Närhet till spårstationAnalysen beräknar hur många boende och arbetande somnår en spårstation inom högst 500 meters gångavstånd.För en utförligare beskrivning av betydelsen av närhetentill spårstation samt kartor som illustrerar analysen, sesidan 49–50.Framkomlighet med bilUtvärderingen (i en skala från 1 till 5) baseras på enbedömning gjord av Spacescape. Bedömningen baserasbland annat på trängsel och möjligheten att parkera näraviktiga målpunkter.30

SlutsatsNulägeTillgängligheten för gående och cyklister är idag mycketbegränsad. Vägbarriärer och biltrafik gör gång- ochcykelmiljön mycket oattraktiv. Busstrafiken är centraltplacerad. Framkomligheten med bil är mycket god.Framtidsbild 5Omledningen av Södra Kungsvägen tillsammans med dennya gatustrukturen gör att framkomligheten för gåendeoch cyklister ökar. En stor andel kommer att bo näraspårstation. Framkomligheten med bil bibehålls ellerförbättras då gatunätet byggs ut.Framtidsbild 1Den mindre överdäckningen över Södra Kungsvägen vidTorsviks Torg tillsammans med den nya gatustrukturen vidcentrum gör att framkomligheten för gående och cyklisterökar något. Framkomligheten med bil är oförändrat god.Framtidsbild 2Tunnelförläggningen av Södra Kungsvägen tillsammansmed den nya gatustrukturen vid centrum gör attframkomligheten för gående och cyklister ökar.Framkomligheten med bil bibehålls eller förbättras dågatunätet byggs ut.Framtidsbild 3Tunnelförläggningen av Södra Kungsvägen tillsammansmed den nya gatustrukturen vid centrum gör attframkomligheten för gående och cyklister ökar. Spårvägentill centrum ökar antalet människor som bor näraspårstation. Framkomligheten med bil bibehålls ellerförbättras då gatunätet byggs ut.Framtidsbild 4Tunnelförläggningen av Södra Kungsvägen tillsammansmed den nya gatustrukturen gör att framkomligheten förgående och cyklister ökar. Fler individer kommer att bonära befintlig station i Torsvik. Framkomligheten med bilbibehålls eller förbättras då gatunätet byggs ut.31

HuvudcykelstråkNuläge HuvudcykelstråkFramtidsbild 1 HuvudcykelstråkFramtidsbild 2 HuvudcykelstråkFramtidsbild 3 HuvudcykelstråkFramtidsbild 4 HuvudcykelstråkFramtidsbild 5 Huvudcykelstråk32

NärhetAnalyserna av målet Närhet består av tre delanalyser.Handels- och serviceutbudAnalysen beräknar en trolig procentuell förändringav handels- och serviceutbudet inom planområdet,baserat på den lokala befolkningsökningen. Analysenutgår från dagens utbud, där det genomsnittligaantalet handelsverksamheter (sällanköpshandel ochdagligvaruhandel), restaurangverksamheter ochkulturverksamheter inom 1 kilometers gångavståndfrån respektive fastighet jämförs med det lokalabefolkningsunderlaget, i form av det genomsnittliga antaletboende och arbetande inom 1 kilometers gångavståndfrån respektive fastighet. Denna jämförelse visar attdet finns fler handels- och serviceverksamheter inomplanområdet än vad det lokala befolkningsunderlagetmedger. Detta beror på att Lidingö centrum är en viktigmålpunkt inte bara för dem som bor eller arbetar inärområdet, utan för hela Lidingö.För kartor som illustrerar det lokala befolkningsunderlaget,se sidan 54.FunktionsblandningAnalysen beräknar mängden lokalyta i förhållande tillmängden byggnadsyta inom planområdet. En blandningav boende och arbetande skapar levande stadsmiljöersom är trygga och där behovet av bilresor minskar. Enstadsmiljö där andelen lokalyta uppgår till kring 20procent kan anses vara funktionsblandad.FunktionstäthetAnalysen beräknar mängden bostadsyta multipliceradmed mängden lokalyta inom planområdet.Funktionstäthetsmåttet är ett kombinationsmått framtagetav stadsbyggnadsforskningen på KTH som beskriver tätheti kombination med funktionsblandning. Täthet genererarverksamheter och service, och en blandning av boendeoch arbetande skapar levande stadsmiljöer som är tryggaoch där behovet av bilresor minskar. Funktionstäthetsmåttetkan på så sätt sägas beskriva ett områdes attraktivitet ochhållbarhet (Ståhle 2008).För kartor som illustrerar funktionstätheten, se sidan 35.Sambandet mellan lokalt befolkningsunderlag och handels- ochserviceutbud i Stockholm och Lidingö.Förväntat antal handels- och serviceverksamheter inom 1 kilometersgångavstånd från respektive fastighet baserat på det lokalabefolkningsunderlaget, jämfört med det faktiska antalet.33

SlutsatsNulägeIdag har centrum ett relativt bra utbud av handel ochservice, men bara en tredjedel av besökarna bedömskomma från närområdet. Då övriga besökare i högutsträckning är bilburna finns stor risk att de väljer andrahandelsplatser med bättre utbud. En förtätning kan leda tillstörre lokal bärkraft för centrum.Framtidsbild 5Den nya bebyggelsen innebär att hela Centrum/Torsvikblir mer attraktivt som stadsmiljö och gör att fl er kommeratt bo nära handel och service. Nytillkommen befolkningökar utbudet av handel och service med cirka 40 procent.Framtidsbild 1Den nya bebyggelsen i centrum innebär att Lidingöscentrum blir mer attraktiv som stadsmiljö och gör att flerkommer att bo nära handel och service. Nytillkommenbefolkning ökar utbudet av handel och service med cirka20 procent.Framtidsbild 2Den nya bebyggelsen i centrum innebär att Lidingöcentrum blir mer attraktivt som stadsmiljö och gör att fl erkommer att bo nära handel och service. Nya butikslokalertillkommer längs Stockholmsvägen. Utbudet av handel ochservice ökar med cirka 30 procent.Framtidsbild 3Den nya bebyggelsen i centrum innebär att Lidingöcentrum blir mer attraktivt som stadsmiljö samt gör att fl erkommer att bo nära handel och service. Nya butikslokalertillkommer längs Stockholmsvägen.Nytillkommen befolkning ökar utbudet av handel ochservice med cirka 30 procent.Framtidsbild 4Den nya bebyggelsen innebär att hela Centrum/Torsvikblir mer attraktivt som stadsmiljö och gör att fl er kommeratt bo nära handel och service. Nytillkommen befolkningökar utbudet av handel och service med cirka 40 procent.34

18 00016 000 – 18 00014 000 – 16 00012 000 – 14 00010 000 – 12 0008 000 – 10 0006 000 – 8 0004 000 – 6 0002 000 – 4 0000 – 2 000Nuläge Bostadsyta X lokalyta inom 500 m radieFramtidsbild 1 Bostadsyta X lokalyta inom 500 m radieFramtidsbild 2 Bostadsyta X lokalyta inom 500 m radieFramtidsbild 3 Bostadsyta X lokalyta inom 500 m radieFramtidsbild 4 Bostadsyta X lokalyta inom 500 m radieFramtidsbild 5 Bostadsyta X lokalyta inom 500 m radie35

KaraktärAnalyserna av målet Karaktär består av tre delanalyser.Kulturmiljö och kulturlandskapUtvärderingen (i en skala från 1 till 5) baseras påen bedömning gjord av en kulturmiljöexpert (StinaSvantesson, AIX Arkitekter). Bedömningen baseras blandannat på den existerande bebyggelsens kulturmiljövärden.Natur- och skärgårdslandskapUtvärderingen (i en skala från 1 till 5) baseras på enbedömning gjord av Spacescape, i huvudsak i form av enlandskapsbildsanalys.Landskapsbildsanalysen redovisas på sidan 38–39.SmåstadskaraktärUtvärderingen (i en skala från 1 till 5) baseras på enbedömning gjord av Spacescape. Bedömningen baserasbland annat på bebyggelsens skala och karaktär.36

SlutsatsNulägeDet storskaliga sprickdalslandskapet är avläsbart trots destora vägbarriärerna. Kulturlandskapet och kulturmiljöernaär fragmenterade och generellt av lågt värde. Enstakabyggnader som stadshuset och Lidingö villastadskvarter,fyrtiotalshusen längs Stockholmsvägen och Torsviksbergetsparkmiljö är karaktäristiska, men stadsbilden är i stortmycket splittrad.Framtidsbild 1Den nya centrumbebyggelsen är utformad så attden formar tydliga stadsrum. Detta gör att områdetssmåstadskaraktär ökar något. De kulturhistoriska värdenaoch upplevelsen av Lidingö som ett skärsgårdslandskap äri stort sett oförändrade.Framtidsbild 4Den nya bebyggelsen från centrum till brofästet bidrar tillatt läka såren i stadsmiljön och utformas så att den formartydliga stadsrum. Detta gör att områdets småstadskaraktärökar. Bebyggelsen vid brofästet minskar upplevelsen avskärgårdslandskapet något. De kulturhistoriska värdenaminskar när delar av fyrtiotalsbebyggelsen längsStockholmsvägen rivs och Torsviksbergets siluett förändras.Framtidsbild 5Den nya bebyggelsen från centrum till brofästet bidrar tillatt läka såren i stadsmiljön och utformas så att den formartydliga stadsrum. Detta gör att områdets småstadskaraktärökar. Bebyggelsen vid brofästet minskar upplevelsen avskärgårdslandskapet något. De kulturhistoriska värdenaminskar när delar av fyrtiotalsbebyggelsen längsStockholmsvägen rivs och Torsviksbergets siluett förändras.Framtidsbild 2Den nya bebyggelsen i centrum och längsStockholmsvägen bidrar till att läka såren i stadsmiljön ochutformas så att den formar en tydligt sammanhängandesmåstadsmiljö. De kulturhistoriska värdena minskar docknär delar av fyrtiotalsbebyggelsen längs Stockholmsvägenrivs. Naturmiljö och skärgårdslandskap påverkas mycketlitet. Sammantaget mer stad men mindre kulturmiljö.Framtidsbild 3Den nya bebyggelsen i centrum och längsStockholmsvägen bidrar till att läka såren i stadsmiljön ochutformas så att den formar en tydligt sammanhängandesmåstadsmiljö. De kulturhistoriska värdena minskar docknär delar av fyrtiotalsbebyggelsen längs Stockholmsvägenrivs. Naturmiljö och skärgårdslandskap påverkas mycketlitet. Sammantaget mer stad men mindre kulturmiljö.37

LandskapsbildsanalysSom en del av programarbetet har Spacescape isamarbete med Lidingö stad gjort en landskapsbildsanalys.Analysen visar att landskapet är splittrat, ihuvudsak av vägsystemet men också av bebyggelsensom är svagt sammanhållen. I upplevelsen avlandskapet är trafiken dominerande medan exempelvisrekreationsmöjligheterna är i stort sett obefintliga förutomutsikter från vissa platser. Även det kulturhistoriskalandskapet är mer eller mindre osynligt i den samladelandskapsbilden. Lidingös identitet som hälsans ö är starktkopplad till naturen och landskapet. Med identiteten somgrund formulerar analysen sju stadsbyggnadsstrategier:• Förstärk förkastningsbranter och öns topografi• Förstärk strandlinjen med grönska• Ta bort och minska väginfrastruktur• Utveckla en småskalig karaktär• Skapa en sammanhållen tydlig port• Ta tillvara trädridåerna kring brofästet• Ta tillvara Torsviks byggnadssilhuettSlutsatsFramtidsbild 2–5 ger positiva konsekvenser förstads- och landskapsbilden då ett sammanhängandestadslandskap erhålls i och med att Södra Kungsvägenförläggs i tunnel. Den nya sträckning av Lidingöbanan iframtidsbild 3 och 5 medför både fördelar (mark frigörsi Herseruds strandpark) och nackdelar (ny ramp i redankomplex trafikmiljö liksom intrång för tunnelmynning). Iframtidsbild 4 och 5 bedöms förändringen kring brofästetsammantaget innebära positiva konsekvenser då intrycketav trafikapparat och barriärer minskar. Samtidigtförsvagas upplevelsen av skärgårdslandskapet genom attTorsviksberget bebyggs.Vyerna på nästa sida visar hur entrén till Lidingö kankomma att upplevas i respektive framtidsbild.Nuläge Landskapsbildsanalys38

Framtidsbild 1 Vy från Lidingöbron (illustration av White arkitekter)Framtidsbild 2 Vy från Lidingöbron (illustration av White arkitekter)Framtidsbild 3 Vy från Lidingöbron (illustration av White arkitekter)Framtidsbild 4 Vy från Lidingöbron (illustration av White arkitekter)Framtidsbild 5 Vy från Lidingöbron (illustration av White arkitekter)39

MötesplatserAnalyserna av målet Mötesplatser består av fyradelanalyser.Tillgång till mötesplatserMötesplatser uppskattas uppstå på torg och vid viktigamålpunkter samt i centrala korsningar. Analysen beräknarantalet mötesplatser inom planområdet.För kartor som illustrerar mötesplatser, se sidan 42.Närhet till mötesplatserAnalysen beräknar hur stor andel av befolkningen(boende och arbetande) som når en mötesplats inom högst300 meters gångavstånd.För kartor som illustrerar mötesplatser, se sidan 42.Tillgång till gångnätet lokaltIntegrationsanalysen beräknar hur rumsligt integrerade,hur väl sammankopplade, olika gång- och gatustråk är.Analysen beräknar hur många riktningsförändringar sombehövs mellan två punkter i ett system. Den axiallinjesom har närmast till alla andra linjer i systemet är bästintegrerad och blir på axialkartan rödast. Ju kallarefärg en axiallinje har, desto mer segregerad är platseni stadsstrukturen. Integrationsanalysen kan beräkna hurväl sammankopplat gång- och gatunätet är lokalt (dennaanalys) respektive stadsdelsövergripande (se sidan 52).För kartor som illustrerar den lokala rumsintegrationen, sesidan 43.Tillgång till välintegrerade gatorAnalysen beräknar den totala längden på samtliga lokaltvälintegrerade gångvägar och gator inom planområdet.Gång- och gatustråk med ett integrationsvärde över 1,4klassas som välintegrerade.För kartor som illustrerar den lokala rumsintegrationen, sesidan 43.40

SlutsatsNulägeDen viktigaste mötesplatsen i området är idagVasatorget. Den fina gångmiljön i kombination medmånga målpunkter gör det attraktivt. Torsviks torg är enmötesplats, men har mycket stora brister som stadsmiljö.Torsviksparken och Torviksplatån har också utpekats somlokala mötesplatser.Framtidsbild 1Ett utbyggt centrum, med nya gångvänliga gaturum görcentrum mer attraktivt om mötesplats. Det nya torget påöverdäckningen vid Torsvik blir också en ny öppen platsatt träffas på. Nya broar över Södra Kungsvägen gör attgrannskapen i området blir något mer sammanhängande.Mängden otydlig halvprivat mark är i princip oförändrad.Framtidsbild 4Uppgraderingen av centrum, Torsvik och Stockholmsvägentill en ny gångvänlig stadsmiljö gör hela området merattraktivt som mötesplats. De nya parkerna och det nyaTorsviks torg blir nya mötesplatser. Det utbyggda gatunätetkopplar ihop områdets grannskap bättre. Mängdenotydlig halvprivat mark minskar då nya slutna kvarterbyggs.Framtidsbild 5Uppgraderingen av centrum, Torsvik och Stockholmsvägentill en ny gångvänlig stadsmiljö gör hela området merattraktivt som mötesplats. De nya parkerna och det nyaTorsviks torg blir nya mötesplatser. Det utbyggda gatunätetkopplar ihop områdets grannskap bättre. Mängdenotydlig halvprivat mark minskar då nya slutna kvarterbyggs.Framtidsbild 2Ett uppgraderat centrum och nya Stockholmsvägen, enny gångvänlig stadsmiljö, gör hela området mer attraktivtsom mötesplats. Den nya stadsparken och det nya torgetvid Torsvik blir nya öppna platser att träffas på. Detutbyggda gatunätet kopplar ihop områdets grannskapbättre. Mängden otydlig halvprivat mark minskar något dånya slutna kvarter byggs.Framtidsbild 3Ett uppgraderat centrum, nya Stockholmsvägen och en nygångvänlig stadsmiljö gör hela området mer attraktivt sommötesplats. Den nya stadsparken, spårstationen och detnya torget blir nya mötesplatser. Det utbyggda gatunätetkopplar ihop områdets grannskap bättre. Mängdenotydlig halvprivat mark minskar något då nya slutnakvarter byggs.41

MötesplatserNuläge MötesplatserFramtidsbild 1 MötesplatserFramtidsbild 2 MötesplatserFramtidsbild 3 MötesplatserFramtidsbild 4 MötesplatserFramtidsbild 5 Mötesplatser42

1,51,4 – 151,3 – 1,41,2 – 1,31,1 – 1,21,0 – 1,10,9 – 1,00,8 – 0,90,7 – 0,80 – 0,7Nuläge Lokal rumsintegration (R7)Framtidsbild 1 Lokal rumsintegration (R7)Framtidsbild 2 Lokal rumsintegration (R7)Framtidsbild 3 Lokal rumsintegration (R7)Framtidsbild 4 Lokal rumsintegration (R7)Framtidsbild 5 Lokal rumsintegration (R7)43

SammanfattningHär redovisas den samlade värderingen i värderosor förnuläget och de fem framtidsbilderna.Nuläge Framtidsbild 1Framtidsbild 2 Framtidsbild 3Framtidsbild 4 Framtidsbild 544

5. Analys enligt stadskvalitetmodellen– vilka förutsättningar har området idag och i framtiden?45

Om stadskvalitetmodellenUtredningen ”Värdering av stadskvaliteter”(Spacescape och Evidens 2011) visade att åtta variablertillsammans kan förklara prisvariationen på bostadsrätteri Stockholmsregionen (se figur till höger). Dessa variabler,där sju är rena stadsbyggnadsegenskaper, kan på så sättsägas vara nyckelfaktorer när det kommer till att skapaattraktiva flerbostadshus.Med stadskvalitet menas en läges-, områdes-, ellerrumsegenskap som har positiv påverkan på värderingenav boende. Denna värdering har visat sig vara likarelevant för hyresrätters värdering.Det finns många studier om hållbarhet, i synnerhethållbart resande, som visar att dessa stadskvaliteterbidrar till minskat bilåkande samt ökat gående ochkollektivtrafikåkande.Åtta stadskvaliteter som värdeätts av marknaden och som tillsammanskan förklara prisvariationen på bostadsrätter i Stockholmsregionen.46

Närhet till CityDet är allmänt känt inom urbanekonomisk forskningatt närheten till City (Central Business District) är ettgrundläggande värde. Det finns en rad utvärderingarsom visar att bostadspriser tenderar att falla medavstånd till stadskärnan. I de allra flesta städer uppvisarbostadsefterfrågan ett sådant monocentriskt mönster, inteminst gäller det Stockholmsregionen.Avstånd till City mäts i modellen i form av gångavstånd tillCentralstationen. Resultatet från den statistiska analysenvisar att priset på bostadsrätter faller med 1 190 kr/kvm bostadsyta för varje kilometer som avståndet frånCentralstationen ökar (Spacescape och Evidens 2011).Detta är den unika (partiella) effekten sedan prispåverkanfrån övriga stadskvaliteter i modellen beaktats.Av förklarliga skäl är det inte möjligt att påverka närhetentill City i någon större grad.SlutsatsAvståndet till Centralstationen från befintliga bostäder äroförändrat eller minskar i samtliga framtidsbilder, vilketberor på att barriärer överbryggs och att gång- ochcykelnätet på så vis effektiviseras. Förändringarna är dockmarginella, vilket kartorna på nästa sida visar.47

0 – 6 000 (m)6 000 – 6 1006 100 – 6 2006 200 – 6 3006 300 – 6 4006 400 – 6 5006 500 – 6 6006 600 – 6 7006 700 – 6 800> 6 800Nuläge Gångavstånd till CentralstationenFramtidsbild 1 Gångavstånd till CentralstationenFramtidsbild 2 Gångavstånd till CentralstationenFramtidsbild 3 Gångavstånd till CentralstationenFramtidsbild 4 Gångavstånd till CentralstationenFramtidsbild 5 Gångavstånd till Centralstationen48

Närhet till spårstationDen spårbundna kollektivtrafiken spelar en mycket centralroll när det kommer till att skapa regional tillgänglighet.Inte minst för dess kapacitet och yteffektivitet i konkurrensmed bilinfrastrukturen. Närhet till en spårstation innebären regional rörelsefrihet och vidare ett biloberoende.Biloberoendet är inte minst viktigt för unga och äldre somsaknar körkort, och har blivit en del i nya urbana livsstilar.Närhet till spårstation mäts i modellen i form avgångavstånd till närmaste spårstation. Stadskvalitetstudienvisade att det går en kritisk gräns vid 500 metersgångavstånd till en spårstation. För bostäder somär lokaliserade mer än 500 meter från en stationfaller priserna med 1 370 kr/kvm bostadsyta, omstadskvaliteterna i övrigt är likvärdiga (Spacescape ochEvidens 2011).För kartor som illustrerar analysen, se nästa sida.SlutsatsI framtidsbild 1, 2 och 4 är Lidingöbanans sträckningoförändrad. Det genomsnittliga gångavståndet tillnärmaste spårstation uppgår i dessa framtidsbildertill mellan 790 och 880 meter. I framtidsbild 3 och5 är Lidingöbanans sträckning däremot sådan attgångavståndet till närmaste spårstation understiger 500meter för en majoritet av bostäderna.49

0 – 100 (m)100 – 200200 – 300300 – 400400 – 500500 – 600600 – 700700 – 800800 – 900> 900Nuläge Gångavstånd till närmaste spårstationFramtidsbild 1 Gångavstånd till närmaste spårstationFramtidsbild 2 Gångavstånd till närmaste spårstationFramtidsbild 3 Gångavstånd till närmaste spårstationFramtidsbild 4 Gångavstånd till närmaste spårstationFramtidsbild 5 Gångavstånd till närmaste spårstation50

Tillgång till gångnätetAtt som gående kunna röra sig fritt i en stad, att haen vägvalsfrihet, har ett erkänt värde. Gångnätetskonnektivitet, det vill säga hur väl sammankopplat detär, har ett starkt samband med hur mycket människorgår och i viken utsträckning man använder bilen.Genomströmning i gaturummen gynnar dessutom handeloch servicefunktioner, slumpartade möten och socialintegration.Det är här viktigt att påpeka att ett så kallat ”rutnät” intemed automatik ger ett sammankopplat gångnät. Detfinns exempel på ”rutiga” gatustrukturer som inte allsär sammankopplade med sin omgivning, till exempelSkarpnäck och Rinkeby. Från ett stadsbyggnadsperspektivhandlar det snarare om att knyta samman huvudstråk inomoch mellan stadsdelar. Att skapa ett sammankopplat gångochgatunät är kanske stadsbyggandets mest centralauppgift, att skapa ett offentligt skelett.Integrationsanalysen beräknar hur rumsligt integrerade,hur väl sammankopplade, olika gång- och gatustråk är.Analysen beräknar hur många riktningsförändringar sombehövs mellan två punkter i ett system. Den axiallinjesom har närmast till alla andra linjer i systemet är bästintegrerad och blir på axialkartan rödast. Ju kallarefärg en axiallinje har, desto mer segregerad är platsen istadsstrukturen. Integrationsanalysen kan beräkna hur välsammankopplat gång- och gatunätet är lokalt (se sidan43) respektive stadsdelsövergripande (denna analys).Tillgången till gångnätet har en signifikant partiellpåverkan på bostadspriser och mäts i form av gångnätetsrumsliga integration (centralitet) med tolv axialstegs radie.Om integrationsvärdet ökar med 0,1 så ökar priserna med640 kr/kvm bostadsyta (Spacescape och Evidens 2011).För kartor som illustrerar analysen, se nästa sida.SlutsatsTrafiken skapar barriärer för fotgängare och cyklisteri dagens Centrum/Torsvik. I samtliga framtidsbilderförbättras tillgången till gatunätet i och med att denstora barriär som Södra Kungsvägen utgör överbryggs.I framtidsbild 1 överdäckas Södra Kungsvägen endastmellan broarna i Torsvik, vilket innebär en mindreförbättring än i övriga framtidsbilder där SödraKungsvägen förläggs i en biltunnel. I framtidsbild 4 och5 skapas ett sammankopplat gatunät från centrum tillbrofästet. Detta skapar god framkomlighet för gång- ochcykeltrafikanter samt gynnar handel och servicefunktioner,slumpartade möten och social integration.51

1,051,00 – 1,050,95 – 1,000,9 – 0,950,85 – 0,90,80 – 0,850,75 – 0,800,70 – 0,750,65 – 0,700 – 0,65Nuläge Stadsdelsövergripande rumsintegration (R12)Framtidsbild 1 Stadsdelsövergripande rumsintegration (R12)Framtidsbild 2 Stadsdelsövergripande rumsintegration (R12)Framtidsbild 3 Stadsdelsövergripande rumsintegration (R12)Framtidsbild 4 Stadsdelsövergripande rumsintegration (R12)Framtidsbild 5 Stadsdelsövergripande rumsintegration (R12)52

Tillgång till urbana verksamheterButiker, restauranger och kulturverksamheter är sådantsom vanligen associeras med en stads kvaliteter. Vi kallardem urbana verksamheter. De bidrar till livskvalitet inärmiljön, att från sin bostad kunna gå och handla, ätaoch uppleva kultur. Det handlar inte bara om konsumtion,utan kanske främst om vad forskningen kallar en ”tredjeplats”, ett andra vardagsrum, där kan man se och träffaandra i grannskapet kring en social aktivitet.Utbudet av urbana verksamheter är helt och fullt beroendeav befolkningsunderlaget, det vill säga stadens täthet, samtom det finns lokaler i gatuplan. Utan täthet och lokaler,inga urbana verksamheter. Undantag från detta sambandgår att finna i externa köpcentrum utanför stadskärnani områden med låg täthet, till exempel Kungens Kurva,Barkarby och Stinsen. Även Lidingö centrum överpresterari förhållande till befolkningsunderlaget, vilket tyderpå att många av besökarna är mer långväga, det villsäga från hela Lidingö. Kring många av de externaköpcentrumen, pågår emellertid planering för förtätningoch stadsutveckling, bland annat för att stärka det lokalabefolkningsunderlaget.Stadskvalitetstudien visar också att tillgänglighetenpåverkas av tillgången till gångnätet. Trafikbarriärerinnebär till exempel ett hinder för tillgången till urbanaverksamheter. Det ska också påpekas att dessa urbanaverksamheter behöver goda ekonomiska förutsättningar.En kommersiell utveckling av en plats kan börja i det lillaför att successivt växa med stadsutvecklingen.Stadskvalitetstudien visar att tillgången till urbanaverksamheter inom 1 kilometers gångavstånd harstor effekt på bostadspriset. Priseffekten blir större omtillgången till urbana verksamheter ökar i glesare miljöerän i miljöer där utbudet redan är stort. Om antalet urbanaverksamheter inom 1 kilometers gångavstånd ökar medhundra procent så ökar priserna med 1 760 kr/kvmbostadsyta (Spacescape och Evidens 2011).Tillgången till urbana verksamheter samvarierar medbefolkningsunderlaget till nästan 90 procent (se diagrampå sidan 35). För att uppskatta det framtida utbudet avurbana verksamheter har därför tillgången till boende ocharbetande inom 1 kilometers gångavstånd analyserats.För kartor som illustrerar analysen, se nästa sida.SlutsatsOavsett hur ny bebyggelse utformas förväntas antaleturbana verksamheter att stiga med en ökad befolkning.Utbudet kan därför förväntas bli störst i framtidsbild4 och 5. Överdäckningen av Södra Kungsvägenmedför dessutom en betydande förbättring av gatunätetur ett fotgängarperspektiv. Även detta bidrar tillbättre förutsättningar för handel, restauranger ochkulturverksamheter.53

14 00012 000 – 14 00010 000 – 12 0008 000 – 10 0006 000 – 8 0004 000 – 6 0002 000 – 4 0001 000 – 2 000500 – 1 0000 – 500Nuläge Befolkning inom 1 km gångavståndFramtidsbild 1 Befolkning inom 1 km gångavståndFramtidsbild 2 Befolkning inom 1 km gångavståndFramtidsbild 3 Befolkning inom 1 km gångavståndFramtidsbild 4 Befolkning inom 1 km gångavståndFramtidsbild 5 Befolkning inom 1 km gångavstånd54

Närhet till vattenDenna stadskvalitet fångar värdet av att kunna gå ellercykla till en större vattenyta. Givet storleken som krävs ärdet inte realistiskt att i ett stadsbyggnadsprojekt nyskapavattenytor. Däremot kan man påverka närheten genomatt skapa bra gång- och cykelförbindelser samt att görastranden offentligt tillgänglig.Närhet till vatten är något som för hundra år sedan hadebetydelse för tillgängligheten, då vattnet i högre grad varen del av stadens transportsystem. Idag betyder närhettill och utsikt över vatten någonting annat. Det är merav ett upplevelsevärde. Att man kan uppleva de öppnavattenytorna, vidden, rymden och känslan av skärgård.Efterfrågan på att bo i vattennära lägen handlar till stordel om upplevelsen av att ha ”naturen” nära sitt boende.Lidingö är en skärgårdskommun och det är något mycketattraktivt.Närheten till vatten har mätts som gångavstånd tillnärmaste offentligt tillgängliga strandkant. Närhet tillvatten har en klart signifikant påverkan på bostadspriset.Priset minskar med ca 1 600 kr/kvm bostadsyta förvarje kilometer som avståndet från närmaste offentligttillgängliga strandkant ökar (Spacescape och Evidens2011).För kartor som illustrerar analysen, se nästa sida.SlutsatsAnalysen visar att det genomsnittliga gångavståndet tillstranden minskar något i framtidsbild 2 och 3 samt 4 och5, tack vare ett mer sammankopplat och effektivt gångochgatunät.Trots detta stärks inte attraktiviteten och därmedbetalningsviljan för bostadsrätter i någon högre gradoavsett vilken av de fem framtidsbilderna som genomförs.Detta är att förvänta. Det krävs relativt stora ingrepp i denredan byggda miljön för att närheten till existerande vattendrastiskt ska minska.55

0 – 100 (m)100 – 200200 – 300300 – 400400 – 500500 – 600600 – 700700 – 800800 – 900> 900Nuläge Gångavstånd till strandenFramtidsbild 1 Gångavstånd till strandenFramtidsbild 2 Gångavstånd till strandenFramtidsbild 3 Gångavstånd till strandenFramtidsbild 4 Gångavstånd till strandenFramtidsbild 5 Gångavstånd till stranden56

Tillgång till parkerGrönska har sedan stadens födelse varit ett viktigt ochvärdefullt inslag. I början hade grönområdena främsten agrar roll, för att på 1800- och 1900-talet få en merrekreativ betydelse. Flera studier har visat att närheten tillgrönområden i vardagen bidrar till ökad fysisk och psykiskhälsa. Grönska bidrar dessutom till stadsbilden, till stadensupplevda skönhet och karaktär.De områden som har god tillgång till parker ochgrönområden har oftast en kombination av små och storagrönområden sammankopplade av gröna stråk. Förutomatt den gröna strukturen ska vara effektivt distribueradi stadsstrukturen så ska det finnas bra gång- ochcykelförbindelser. Det är i praktiken inte bara närhetenutan även synligheten, om grönområdena är lätta att hittatill, som är viktig.Stadskvalitetstudien pekar på att parker har ett särskiltvärde. Detta pekar på landskapsarkitekturens betydelse,att det är viktigt hur parkerna utformas och sköts.Samtidigt sätter stadsbyggandet ramarna för vad som ärmöjligt. Det är inte möjligt att skapa en värdetät park i engles och perifer urban miljö.Tillgång till parker mäts i form av parkyta inom1 kilometers gångavstånd. Måttet 1 kilometer återfinns irekreationsforskningen som ett avstånd för hur långt manär beredd att gå till ett större rekreationsområden.Om man kan tillskapa 10 hektar parkyta inom1 kilometers gångavstånd från bostaden så ökarbostadspriset med 600 kr/kvm bostadsyta, allt annat lika(Spacescape och Evidens 2011).För kartor som illustrerar analysen, se nästa sida.SlutsatsTillgången till parker ökar i samtliga framtidsbilder. Störstär ökningen i framtidsbild 4 och 5 där hela 3,4 hektarparkyta tillskapas, mycket tack vare aktivitetsparkensom tillkommer i och med överdäckningen av SödraKungsvägen och omvandlingen av entrén till Lidingö.Trots detta är förändringen för liten för att ge en i dettasammanhang mätbar effekt på betalningsviljan.57

120 000100 000 – 120 00080 000 – 100 00060 000 – 80 00050 000 – 60 00040 000 – 50 00030 000 – 40 00020 000 – 30 00010 000 – 20 0000 – 10 000Nuläge Kvm parkyta inom 1 km gångavståndFramtidsbild 1 Kvm parkyta inom 1 km gångavståndFramtidsbild 2 Kvm parkyta inom 1 km gångavståndFramtidsbild 3 Kvm parkyta inom 1 km gångavståndFramtidsbild 4 Kvm parkyta inom 1 km gångavståndFramtidsbild 5 Kvm parkyta inom 1 km gångavstånd58

Om analysen av bullerBuller är en viktig hälsofrågaVid planering och byggande är frågor som rör människorshälsa centrala och ljudmiljön är en del av detta. Drivandeför stadsutvecklingen i Centrum/Torsvik är behovet av attminska bullerstörningarna från Södra Kungsvägen genomområdet.Buller påverkar vår hälsa och vår möjlighet till en godlivskvalitet. Förutom att vi blir störda av buller kan detpåverka vår prestation, inlärning och sömn negativt.Under senare år har flera studier pekat på att det finns enökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar om man utsätts förmycket buller under lång tid.50 dB(A) ekvivalent ljudnivåTröskelvärde för vad som upplevs som acceptabel ljudnivå igrönområden enligt rapporten ”Upplevd ljudmiljö i parker ochgrönområden i Stockholm” (2008).55 dB(A) ekvivalent ljudnivåRiktvärde för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vidnybyggnad av bostäder. Bostäder kan byggas i bullerstörda lägenom en tyst sida skapas.65 dB(A) ekvivalent ljudnivåRiktvärde för trafikbuller som aldrig bör överskridas vid nybyggnadav bostäderDet är individuellt vad som upplevs som buller, det villsäga oönskat ljud. Arbetet för att minska trafikbullretleder sällan till att det blir helt tyst. I stället handlar detom att skapa goda eller godtagbara ljudmiljöer. I en godljudmiljö ska man kunna sova ostört och föra ett samtalpå ett bekvämt sätt. En stadspark med god utformninguppfattar de flesta som tyst trots att vägtrafikljuden finns ibakgrunden.Stadsutvecklingen i Centrum/Torsvik har som mål attminska andelen personer som bor i bullerstörda lägen(över 50 dB(A)), minska andelen kraftigt bullerstörd yta(över 65 dB(A)) inom området samt att minska andelenbullerstörd grönyta (över 50 dB(A)).60

SlutsatsIdag bor nästan tre fjärdedelar av befolkningen iCentrum/Torsvik i bullerstörda lägen, det vill sägabostäder där bullernivåerna vid fasad uppgår till över 55dB(A). I framtidsbild 1 minskar denna andel marginellt.Tunnelförläggningen av Södra Kungsvägen i framtidsbild2-5 medför en markant minskning av trafikbullret inomområdet. I framtidsbild 2 och 3 minskar andelen boendei bullerstörda lägen till under 50 procent. Omvandlingenav entrén till Lidingö i framtidsbild 4 och 5 minskartrafikbullret ytterligare och skapar möjligheter att byggabostadshus där det inte är möjligt i övriga alternativ.Även i framtidsbild 4 och 5 uppgår andelen boendei bullerstörda lägen till under 50 procent, trots nästan3 000 nya lägenheter. Detta indikerar en markantförbättring av bullersituationen. Även andelen kraftigtbullerstörd yta (över 65 dB) minskar kraftigt, från dagens19 procent till endast 5 procent i framtidsbild 4 och 5.När det gäller grönområdena är idag 65 procentbullerstörda med bullernivåer över 50 dB(A). Iframtidsbild 1 minskar denna andel marginellt, till59 procent. Framtidsbild 2-3 medför en minskning avandelen bullerstörd grönyta, till 54 procent, tack varetunnelförlängningen av Södra Kungsvägen. I framtidsbild4 och 5 minskar denna andel ytterligare, till 52 procent.Ur bullerhänseende innebär framtidsbild 4 och 5 såledesen markant förbättring i förhållande till dagens situation.Lidingöbanans nya sträckning genom Centrum/Torsviki framtidsbild 3 och 5 medför ingen mätbar ökning avbullernivåerna.61

0 – 50 (dB(A))50 – 5555 – 6060 – 6565 – 70> 70Nuläge BullerkartaFramtidsbild 1 BullerkartaFramtidsbild 2 BullerkartaFramtidsbild 3 BullerkartaFramtidsbild 4 BullerkartaFramtidsbild 5 Bullerkarta62

7. Analys av gång- och cykelnätet63

Analys av gångnätetOm analysen av gångnätetAnalysen bygger på en bristanalys av dagens situation.Analyskartorna har tagits fram av Spacescape i samarbetemed trafikexperter på Lidingö stad.SlutsatsNulägeSödra Kungsvägen utgör idag en stor barriär förgångtrafiken. En stor del av stråken kring Lidingö centrum,stadshuset och Torsviks torg är dessutom bilanpassade,vilket påverkar framkomligheten för gående negativt.Många stråk som är bilanpassade är samtidigt viktigastråk för gående, vilket ställer höga krav på framkomlighetoch säkerhet. Detta gäller till exempel Islinge hamnväg,Lejonvägen och delar av Stockholmsvägen. Många stråksom är viktiga för gående är dessutom oövervakade dåde saknar entréer. Detta medför att de kan upplevas somotrygga.Framtidsbild 1Södra Kungsvägen överdäckas vid Torsviks torg, i övrigtkvarstår Södra Kungsvägens barriärverkan. De gatorsom idag är bilanpassade görs om till stadsgator, vilketpåverkar framkomligheten för gående positivt. Två nyabroar över Södra Kungsvägen förbättrar framkomlighetenytterligare. Tillgängligheten till stranden förbättras i ochmed ombyggnaden av Norra Kungsvägen. Den nyabebyggelsen i centrum är positiv ur ett trygghetsperspektivdå entréer mot stråken skapar en informell övervakning.Att trapporna i centrum försvinner ökar tillgängligheten förtill exempel äldre och funktionshindrade.Framtidsbild 3Framtidsbild 3 innebär samma förbättringar som de iframtidsbild 2. Enda skillnaden är att Lidingöbanan fåren ny dragning via Centrum/Torsvik. Spåret med trågsamt spårvägsbron över Lejonvägens cirkulationsplats ärnågot som kan skapa vissa barriäreffekter för gående.Tillgängligheten till Herseruds strandpark förbättras dock.Framtidsbild 4I framtidsbild 4 överdäckas brofästet samtidigt somavfarten till Norra Kungsvägen byggs över och om.Detta innebär en förbättrad tillgänglighet till stranden.Lidingöbanan behåller dock sin nuvarande sträckning,vilket begränsar tillgängligheten till Herseruds strandparknågot.Framtidsbild 5Framtidsbild 5 innebär samma förbättringar som dei framtidsbild 4. En ny gång- och cykelanslutningmellan den nya Broparken och Lidingöbron förbättrartillgängligheten för gående. Lidingöbanan får en nydragning via Centrum/Torsvik. Spåret med tråg samtspårvägsbron över Lejonvägens cirkulationsplats ärnågot som kan skapa vissa barriäreffekter för gående.Tillgängligheten till Herseruds strandpark förbättras dock.Framtidsbild 2Södra Kungsvägen utgör inte längre en barriär dåvägen istället leds i en ny tunnel mellan Torsviks torg ochLejonvägens cirkulationsplats. I och med detta skapasbland annat en effektivare koppling mellan Herserudoch Lidingö centrum. Stockholmsvägen byggs om till enesplanad kantad av bebyggelse på båda sidor, vilketframkomligheten och tryggheten positivt. Sammantagetinnebär framtidsbild 2 en betydande förbättring förgångtrafiken i Centrum/Torsvik.64

Nuläge GångnätFramtidsbild 1 GångnätFramtidsbild 2 Gångnät65

Framtidsbild 3 GångnätFramtidsbild 4 GångnätFramtidsbild 5 Gångnät66

Analys av cykelnätetOm analysen av cykelnätetAnalysen bygger på en bristanalys av nuläget.Analyskartorna har tagits fram av Spacescape i samarbetemed trafikexperter på Lidingö stad.SlutsatsNulägeSödra Kungsvägen utgör idag en stor barriär förcykeltrafiken. En stor del av stråken har dessutomblandtrafik med hastigheter över 50 km/h, vilket kaninnebära en säkerhetsrisk för cyklister. Särskilt viktig ärstandarden och säkerheten längs med viktiga stråk förcyklister, till exempel delar av Islinge hamnsväg ochSturevägen. Korsningen Sturevägen/Lejonvägen, samtkorsningen Lejonvägen/Odenvägen kan upplevas somkomplicerade för cyklister. Längs Stockholmsvägengenom Lidingö centrum kan det uppstå konflikter mellangående och cyklister på grund av att ett viktigt cykelstråksammanfaller med stora gångflöden.Framtidsbild 1Södra Kungsvägen överdäckas vid Torsviks torg, i övrigtkvarstår Södra Kungsvägens barriärverkan. Två nya broaröver Södra Kungsvägen förbättrar dock framkomlighetennågot. Bildominerade stråk byggs om till stadsgator medseparata cykelfält, vilket påverkar framkomligheten förcyklister positivt, bland annat i tidigare kompliceradekorsningar. I och med ombyggnaden av NorraKungsvägen förbättras framkomligheten för cyklister.Framtidsbild 3Framtidsbild 3 innebär samma förbättringar som de iframtidsbild 2. Enda skillnaden är att Lidingöbanan fåren ny dragning via Centrum/Torsvik. Spåret med trågsamt spårvägsbron över Lejonvägens cirkulationsplats ärnågot som kan skapa vissa barriäreffekter för cyklister.Tillgängligheten till Herseruds strandpark förbättras dock.Framtidsbild 4I framtidsbild 4 överdäckas brofästet samtidigt somavfarten till Norra Kungsvägen byggs över och om, vilketinnebär stora förbättringar i fråga om framkomlighet förcyklister.Framtidsbild 5Framtidsbild 5 innebär samma förbättringar som dei framtidsbild 4. En ny gång- och cykelanslutningmellan den nya Broparken och Lidingöbron förbättrartillgängligheten för cyklister. Lidingöbanan får en nydragning via Centrum/Torsvik. Spåret med tråg samtspårvägsbron över Lejonvägens cirkulationsplats ärnågot som kan skapa vissa barriäreffekter för cyklister.Tillgängligheten till Herseruds strandpark förbättras dock.Framtidsbild 2Södra Kungsvägen utgör inte längre en barriär dåvägen istället leds i en ny tunnel mellan Torsviks torg ochLejonvägens cirkulationsplats. Detta medför en betydandeförbättring för cykeltrafiken i Centrum/Torsvik.67

Nuläge CykelnätFramtidsbild 1 CykelnätFramtidsbild 2 Cykelnät68

Framtidsbild 3 CykelnätFramtidsbild 4 CykelnätFramtidsbild 5 Cykelnät69

ReferenserDenna rapport refererar vid ett antal tillfällen till andrarapporter och avhandlingar. Dessa är:Spacescape och Evidens 2011. Värdering avstadskvaliter. PM – Sammanfattning av metod och resultat.Rapport.Tillgänglig via: http://www.tmr.sll.se/Global/hp_regionala_karnor/kunskapsunderlag/vardering_stadskvaliteter.pdfStockholms stad 2008. Upplevd ljudmiljö i parker ochgrönområden i Stockholm. Rapport.Ståhle 2008. Compakt Sprawl: Exploring publicopen space and contradictions in urban density.Doktorsavhandling.Tillgänglig via: http://kth.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:3732670