2 - ATL

Nr 22006Pris 55 kronor inkl momsLyft förbioenerginTips om bästavedeldningenFortsatta frågeteckenkring jakt och renbete

INNEHÅLL Nummer 2 2006Nästa nummer utkommer 24 maj • TEMA: Nolia, renovera och byggingår som en medlemsförmån ilandets fyra skogsägareföreningartillsammans med en bilaga från respektiveförening. Vid adressändringkontakta din skogsägareförening.Södra Skogsägarnawww.sodra.se0470-890 00Mellanskogwww.mellanskog.se018-17 09 00Skogsägarna Norrskogwww. norrskog.se0612-71 87 00Norra Skogsägarnawww.norraskogsagarna.se090-15 67 00REDAKTIONChefredaktör och ansvarig utgivare:Pär FornlingStålbrandsgatan 5, 214 46 MalmöTelefon och fax: 040-92 25 55E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.seRedigeringsansvarig:Lena PerssonBox 6044, 200 11 MalmöTelefon: 040-601 64 69Fax: 040-601 64 99E-post: lena.persson@lrfmedia.lrf.seANNONSBirgit EmilssonBox 6044, 200 11 MalmöTelefon: 040-601 64 55Fax: 040- 601 64 49E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.seRonny Gustavsson113 92 StockholmTelefon: 08-588 367 97Fax: 08-588 369 99E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.seAnnonsmaterial:annons.visk@lrfmedia.lrf.sePRENUMERATIONTelefon: 040-601 63 65Fax: 040-601 63 55E-post: pren@lrfmedia.lrf.sePrenumerationspris helår(6 nummer) 295 kronor inkl momsLösnummer 55 kronor inkl momsREDAKTIONSRÅDPer Bengtsson, Magnus Berg, ErikJonsson, Jenny Karlsson, GunillaKjellsson, Börje Lagerquist, AndersOlsson och Ola Persson.Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbetemed tidningen ATL.För ej beställt material ansvaras ej.Vi Skogsägare produceras av LRFMedia AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.TS-upplaga 2004: 97 700Tryck: Hansaprint, ÅboRepro:LRF Media AB, MalmöLARS Andersson berättar om nyamöjligheter att göra skogsbruksplaneroch ger tips om GPS. Sidan 41LOTTA Lyrå är ny chef på ett avlandets största sågverk som ska bliännu större. Sidan 65 LEDARE: När allt går skogsnäringens väg är det änviktigare för föreningarna att profi lera sig.6 PROFILEN: Efter att ha fått lönsamhet på jättesågeni Mönsterås är det dags att växa vidare. Lotta Lyrå lederexpansionsvägen.10 MOTORSÅGSKÖRKORT: Det fi nns mycket nytt attlära när det gäller att använda motorsågen.12 BIOENERGI: För den egna bostaden tipsar vi ompellets eller ved. På energimarknaden i stort är skogenhetare än någonsin.22 RENBETE: I en krönika ger Tomas Mörsell sin syn på denya utredningarna om renbete och jakt i fjällen.24 MARKNAD: Det är dags att ompröva många gamlasanningar.28 MÖBLER: Vi kollar trenderna för högförädlat trä.31 FORSKNING: Värdelösa plantor, skördarmätning,älgbete och dyra michelingubbar.32 POLITIK: Riksdagspartierna ger sin syn på skogen införvalet.36 GALLRING: Tips om vägval och krav inför gallringen.41 PLANER: En ny generation skogsbruksplaner.45 FÖRETAGANDE: Växthuset ger livskraft åt skogsgården.46 SKOGSVÅRD: Dagens granskogsbruk jämförs medbjörk och blädning.49 TEKNIK: Lovande för nya vikbara kranen.60 LÄSTIPS: Ekonomi, naturvård och en bok om knoppar.61 NAMN OCH NYTT. Ordförandeskifte på gång iMellanskog.62 KRÖNIKA: En inspirerande promenad på skogsgården.www.atl.nu/skogTVÅ TIDNINGAR – SAMMA SIDANILS-GUNNAR Cato testar attkedjan är nog spänd, ett av mångamoment för säker sågning. Sidan 10OMSLAGflisning avgrot (grenaroch toppar)till bioenergi.FULLT LASS av bioenergi frånskogen, nu är det högtryck för attfå fram bränsle. Sidan 12VI SKOGSÄGARE 2/06 3

Vem annars än ensmålänning skulle varabäst på att utvinnavärme ur skogen?Made in Markaryd, Småland – det är vad man får när manväljer NIBE. I mer än 50 år har vi tillverkat värmeproduktersom ger full valuta.Den som t ex söker villapannor för ved/pellets hittar någraav marknadens mest effektiva och miljövänliga modeller.Nya NIBE VEDEX 1000 är en villapanna för vedeldning.Pannan arbetar med omvändförbränning och har självdragsfunktionmed en hög verkningsgrad.VEDEX 1000 är lämpad förden normalstora villan med ettackumulatorsystem mellan1000 – 1500 liter. Den som villha ännu bättre effekt eller högrekomfort kan komplettera med eneffektiv uteluftsvärmepump från NIBE.Det handlar om intelligentavärmelösningar helt enkelt.Läs mer på www.nibe.se/vvsNIBE AB VillavärmeBox 14, 285 21 Markarydwww.nibe.se/vvsIntelligenta värmelösningar

Utmaningar i medvindTILL MINA KÄRASTE ÄGODELAR hör Gösta Edströms gamla galoscher.Jag tog fram dem häromdagen och klarade läderskorna galant genom den söndersaltade blötsnön.Det där är ett passande plagg att associera till Södras grundare och skogsägarrörelsens portalfigur.Han hade förmågan att gå torrskodd framåt i alla väder.Man kan fundera på hur han skulle gått nu.LEDARENMEMOARBOKEN HETER lämpligt nog ”Utan kamp ingen seger”.Arbetet med att bygga upp industrin utformades som en kamp för att bättre kunna påverka råvarupriset.Och striden stod ofta mot hotande pålagor från staten.Dessutom var det förstås lättare att samla skogsägarna mot en yttre fiende. Det är enklare att trampaupp en stig som alla följer i eländig terräng än i ett öppet landskap där alla kan irra åt olika håll.Det där är någonting att fundera över, nu när allt verkar gå skogsnäringens väg. Det är naturligtvisalldeles utmärkt, men medvinden underlättar faktiskt inte skogsägarrörelsens roll. Inför ett yttre hot ärden uppenbar, i ett öppet fridfullt landskap är det ännu viktigare att visa nyttan.Och när råvaran efterfrågas till den grad att det plötsligt blir säljarens marknad kan man fundera överom föreningen behövs. Den kooperativa idén bygger ju på svaga producenter som går ihop mot starkauppköpare.MEN ÄVEN OM BILDEN har förändrats till det bättre, förblir motivet detsamma.En av Gösta Edströms grundpelare var att det finns ett värde i samarbete eftersom varje skogsägare,även de relativt stora, är små i förhållande till helheten. Och så är det förstås fortfarande.Den andra grundpelaren handlar om en avgörande skillnad mellan föreningen och skogsbolagen. Denene ska gynna ägarna genom att maximera lönsamheten på skogsgården, den andre ska gynna ägarnagenom att maximera avkastningen på kapitalet. Det är definitivt olika roller, lika förenliga som eld ochvatten.Inte heller här har någonting förändrats, vilket tål att påminna om i dessa tider av harmoni och samförstånd.Idyllen behöver inte grusas av att man tydliggör skillnaderna. Det handlar baraom respekt för varandras roller.Och framför allt är det upp till föreningarna att visa nyttan i handling, och lyftafram fördelarna med samarbetet.MAN KAN FUNDERA ÖVER vilka enande strider Edström skulle tagit i dag.Kanske kring landsbygden och skogsgården. Kanske mot långtgående inskränkningarav miljöskäl.Och kanske skulle han med samma logik som för massamarknaden flyttatfram förädlingen av bioenergi för att också sälja värme och därigenomfå ett tryck på råvarumarknaden.Det där blir bara spekulationer, och nu håller dessutom många av dehär sakerna på att hända.Poängen är att gamla sanningar består och kampen är i sig ettviktigt medel. Titta bara på orkanen Gudrun, vilket blev en mycket påtagligkamp att utkämpa, men också mitt i eländet något att enas kringoch en chans att visa föreningens styrka.OCH HUR ÄR DET NU med galoscherna? Jodå de kom i min ägoefter ett besök hos Edström, en dag för länge sedan med mycket snöblask.Han överräckte dem med ett leende och de räddade promenadentill järnvägstationen, om än passformeninte är den bästa. De måstevara minst storlek 45. Ochmycket svåra att fylla ut.VI SKOGSÄGARE 2/06Pär Fornling, Chefredaktör

PROFILENLotta trivsnär spånen yr!Mönsterås är redan ett av landets största sågverk.Lotta Lyrå ska leda utvecklingen mot att gå ett steg till.Målet är att bli ett av Europas mest konkurrenskraftiga sågverk.Redan nästa år ökar produktionen rejält.Av Pär FornlingLikt många andra glömmer Lotta aldrigstormnatten i januari förra året.Det var nämligen då hon gifte sigmed Bosse.Hon minns förstås också orkanen Gudrunav samma anledning som alla andradrabbade. Det nygifta paret åkte hem tillgården, långt inne i de småländska skogarna,med elva dygn utan vatten, el ochtelefon.Vi skulle kunna fördjupa oss i problemen,men Lotta vänder hellre perspektivetoch talar om hur företaget gick stärkt genomkrisen efter naturkatastrofen.– Likt för många andra var det en utmaningför de anställda på sågen i Mönsterås.Nu finns det en känsla av att när vi klaradedetta, klarade vi mycket annat också. Detvisar vilken inneboende kraft det finns attta fram vid extrema lägen.Lotta Lyrå talar gärna om inspiration,ansvar och utveckling – men mindre omdet tekniska finliret.Vi träffar henne hemma i den vackertnyrenoverade gården Skärshult, några milnordväst om Kalmar.Dagen efter åker hon och Bo till Thailand.Direkt efter hemkomsten börjar Lottasom platschef på Mönsterås såg, med uppdragetatt skriva sågverkshistoria.Hon talar smittande entusiastiskt omuppgiften, med en naturlig auktoritet. Menförsta frågan är ändå oundviklig:Hur känns det att som 30-årig kvinnata ledningen i en konservativ mansdomineradbransch?– Det är klart folk undrar, konstigt voredet annars. Men jag känner mig trygg i attha fått förtroendet och i det jag har att tillföra.Jag känner mig dessutom väldigt välmottagen på arbetsplatsen och får mångauppmuntrande ord från alla håll.Har du praktisk erfarenhet av sågverk?– Det finns många andra som har. Minstyrka är inte detaljer i tekniken, vilket påsätt och vis är en fördel. För mig handlarledarskap inte om detaljstyrning utan omatt ge människor ansvar och låta dem växamed uppgiften. Min roll är att se hel hetenför att kunna sy ihop människor och teknik.Hur stor ska Mönsteråssågen blir?– Vi söker miljötillstånd för att öka produktionentill 600 000 kubikmeter.När når ni dit?– Ett första steg är att bygga en ny tork,som gör qtt produktionen kan öka från400 000 till 450 000 kubikmeter undernästa år. Det vore roligt att nå 550 000kubikmeter år 2008, att vara stor är emellertidinget självändamål. Volymen är enviktig hävstång, men lönsamheten är helatiden ett överordnat mål.Finns det råvara?– Läget är lite svårbedömt efter stormen,men jag känner mig helt trygg i de bedömningarsom Södra Skog gör. De analysernavisar att vi i alla fall bör förbereda en produktionpå 550 000 kubikmeter.Känns det roligt?– Ja, verkligen! När jag läste till civilekonompå handelshögskolan drömde mångakamrater om finansbranschen, men jaglängtade efter att komma ut i den verkligaproduktionen. Jag tycker om att arbeta medkombinationen människor och verksamhet,så det här känns helt rätt.Hur hamnade du på Södra?– Via konsultföretaget Mc Kinsey somgjorde ett jobb åt Södra Cell. Det leddetill att jag hösten 2002 började på Södrai gruppen som arbetar med förbättringsprojekt.Efter några år började jag sompersonalchef på Södra Timber och nu ifebruari fick jag erbjudandet om Mönsteråssågen.Har du skogen med dig från barnsben?– Nej, jag föddes i Norrköping. Underuppväxtåren flyttade vi runt mellan en6 VI SKOGSÄGARE 2/06

Lotta Lyrå lägger i enhögre växel för Mönsteråsoch kör så spånen ryker.massa små och medelstora städer.Hur känns det att bo mitt ute i skogen?– Jättebra! Bosse är uppväxt här ochvi går mycket i skogen, som är fylld medminnen från hela hans barndom. Det ären känsla som smittar av sig. Eftersom jagsjälv inte har så djupa rötter någonstanskänner jag mig verkligen rotad här.Berätta om en fin dag på landet?– Då tänker jag på en augustidag förraåret med kräftfiske i sjön, här nedanförhuset. Vi kokade kräftor på kvällen. Doftenav krondill dröjde sig kvar när vi nästa daggick en skogspromenad efter lunchen ochkom hem med flera kassar kantareller somvi frossade på till kvällen.Hinner du med praktiskt skogsarbeteockså?– Hittills har mesta fritiden gått åt till attrenovera huset, men jag har anmält mig tillen motorsågskurs och tänker dessutom tajägarexamen.Har du nytta av det i arbetet?– Det är bra att ha en naturlig kopplingtill skogen och se helheten.Är det jobbigt att arbeta i ett företagdär vardagen finns så nära ägarna?– Jag tror snarare det är en styrka. Våraengagerade ägare, i styrelser och andra forum,får åka hem till grannarna och försvarafattade beslut. Det driver fram ett heltannat engagemang än i många bolag.Får man lära sig något om kooperationenpå handelshögskolan?– Ja, man läser en del affärsjuridik ocholika ägandeformer. För egen del kom jagin på det kooperativa ägandet genom enuppsats om ägandeformerna.Hur är kooperationen jämfört med ettbörsbolag?– En betydande fördel år långsiktig heten,vi har inte börsbolagens kvartalskapitalism.Beredskapen att satsa långsiktigt ärbra. Risken å andra sidan är att man saknaren tillräcklig morot. Därför är det extraviktigt att arbeta mot tydliga mål, de fungerarsom en stark motor.Vilka mål har du att navigera mot?– På Södra Timber är vårt övergripandeavkastningskrav elva procent på sysselsattkapital. Därutöver har vi en massa delmålför att nå dit. En av de viktigaste uppgifternasom ledare är att lyfta fram målenoch ge alla möjlighet att arbeta mot dem.Alla måste känna att de kan vara med ochpåverka. Det är en del i arbetet med produktivitetsom vi arbetat med i flera år.Vad är målet för produktiviteten?– Inom Södra Timber ska vi bli 2–3 pro-Fortsättning sid 8VI SKOGSÄGARE 2/06 7

PROFILENFortsättning:Lotta trivs…cent produktivare om året ochvarje procent betyder 30 miljonerkronor. Hela vinsten hängermed andra ord på arbetet medproduktiviteten.Ökar antalet anställda?I dag är vi 150 personer, medden nya torken och 50 000 merkubikmeter behöver vi ytterligareåtta personer. I nästa steghandlar det om att lägga omdriften så vi nästan kör dygnetrunt, frånsett underhållstid. Dåkrävs det mer folk, men det blirändå rätt måttliga ökningar.Lockar sågverksbranschende unga?– Tyvärr har nog många enlite skev bild av vad det handlarom, därför behöver vi marknadsföraoss mer. Då talar jaginte i första hand om annonser,utan det har betydelse vad vialla säger när vi träffar folkLotta Lyrå gillar musikoch sjunger i Fliserydskyrkokör. Pianot harsin naturliga plats i detnyrenoverade huset.utanför jobbet. Om vi berättarom vårt arbete med lite lyster iögonen hjälper det till att spridaen positiv bild.Du talar mycket om mjukavärden, men hur är intressetför tekniken?– Tekniken är mer intressantför att den ger möjlighetatt tjäna pengar…men det ärklart, jag får fortfarande gåshudnär man tittar på produktionenoch allt går för fullt.Varje dag tänker jag ta en stundute i produktionen. Det är därkubikmetrarna kommer fram,inte inne på kontoret.Lyckas ni sälja allt virke?– Marknaden är ganska stark.Under stormperioden etableradevi en större marknad ochefterfrågan är fortsatt god. Detfinns dessutom enorma möjligheteratt öka träbyggandet.Ett sätt att öka skogsbruketsproduktivitetär att förenkla delar avskogsmaskinförarensarbete. På så sätt kanman ta tillvara maskinenskapacitet, som ibland ärstörre än föraren kanutnyttja.Så kallad kranspetsstyrning avskogsmaskiner ger snabbareinlärning, ökad prestation ochmindre belastning på föraren.De öppnar också möjligheternaatt automatisera skogsmaskinernavisar nya resultatfrån SkogforskMed kranspetsstyrning kanföraren manövrera kranenmed en enda spak, till skillnadfrån dagens system somkräver två. Man använder sigav en joystick, precis som pådataspelen.Det innebär i praktiken attföraren slipper ange vilkahydraulventiler som ska öppnasoch stängas, vilket avlastarföraren.– Användningen av joystickI framtidenkanske deträcker meden spak.Snabbare skogsmaskinermed dataspelsteknikförkortar inlärningstiden, ökarprestationen och gör det lättareför föraren att undvika belastningsskador,säger Björn Löfgren,forskare på Skogforsk.Svenskt skogsbruk är utsattför stark internationell konkurrensoch måste därför hitta nyteknik som gör avverkningenbilligare. Björn Löfgren troratt automation kommer att blien stor fråga på några års sikt,och då är kranspetsstyrning ettförsta steg.– Automation är ett stort tekniksprångsom tar hänsyn tillförarens arbetsmiljö och är precisvad skogsbruket behöver föratt öka sin produktivitet. Medkranspetsstyrningen lägger vitill exempel grunden för att iframtiden sköta lastning ochlossning av virke automatiskt,säger Björn Löfgren.Skogforsk har använt enskogsmaskinsimulator för atttesta kranspetsstyrning. Simulatorngör det möjligt att testautvecklingsidéer utan att förstbehöva utveckla dyra prototyper,vilket ökar utvecklingstakten.Hög tid att se över behovet av SKOGSPLANTORför säsongen 2006.Plantor för det NorrländskaSkogsbruket finns hos oss.0912-320 12, 070-583 20 82wallons.skogsplantor@telia.com8 VI SKOGSÄGARE 2/06

Rekordår för sågade trävarorProduktionen av sågade barrträvarori Sverige slog rekord Sveriges tillverkning av mas-procent till 10,1 miljoner ton.under 2005.sa för försäljning minskade tillDen nya toppnoteringen är 4,1 miljoner ton och exporten17,8 miljoner kubikmeter, en var i stort sett oförändrad jämförtmed 2004.ökning med 6 procent jämförtmed det tidigare rekordåret Returpapperskonsumtionen2004.vid de svenska pappersbrukenAv det exporterades 12 miljonerkubikmeter.Värdet av Sveriges exportvar oförändrat 2 miljoner ton.Det visar statistik från Skogsindustrierna.Pappersprodukräknasha uppgått till närmareav skogsindustriprodukter betionenökade med 1 procent 115 miljarder kronor år 2005,till 11,7 miljoner ton. att jämföra med 110 miljarderÄven exporten ökade, med 2 år 2004.Orkanen klingar avMellan 85 och 90 procent avvirket efter stormen Gudrunhade tagits om hand sista december2005. Det visar Skogsstyrelsensenkätförfrågantill de största aktörerna i detvärst stormdrabbade området.Nästan 52 miljoner kubikmeterindustrivirke (m 3 fub) hadedå upparbetats.Forskare fick ung asp att blommaProfessor Ove Nilsson och Nu har de gått vidare medUmeå Plant Science Center försök på träd och med sammateknik får de aspar somfick ett stort genomslag if orskarvärlden i höstas när de bara är några veckor gamla attlöste ett närmare hundraårigt blomma, skriver Västerbottensmysterium:Folkblad.Vad får blommor att blomma?Gruppen har lyckats iden-trädplantor att blomma kanGenom att få riktigt ungatifiera den gen som sätter i gång förädlingsarbetet klaras av påblomningen.några år.Våren är snart här!PlanteringsrörPottiputkiPlanteringsborrErgoborr, bl.a. Ergoborret förstärktBärsystemför barrotoch täckrotÖvrig utrustningförSkogsvårdÖppna odlingssystemgynnar rotutvecklingen.Ett bra rotsystem är en förutsättning för att en plantaska etablera sig. Och ju snabbare den gör det destostörre chans att den överlever. Det innebär kortare tidi riskzonen för snytbaggeskador, vegetationstryck m m.Därför satsar vi på odlingssystem med styrlister ochluftspalter i behållarväggarna, vilket ger ett väl förgrenatrotsystem, god stabilitet och en bra framtida virkeskvalitet.Med det nya sättet att odla förbättras rotsystemenskvalitet avsevärt.Under 2006 kommer 70% av vår täckrot att odlas iöppna odlingssystem. Hör gärna av dig till oss så berättarvi mer om våra öppna odlingssystem Svepot-Air, Starpotoch Planta 80.Tel 0582-68 69 70 www.skogsplantor.sePeter Melin, Produktionschef.Skogmahuset830 70 Hammerdalwww.skogma.seTelefon 0644-721 00Telefax 0644-710 87Vi har det Nibehöver förvårens planteringVI SKOGSÄGARE 2/06 9

LIVSVIKTIG KEDJE-BROMS. Nils-GunnarCato, som arbetar medrådgivning på Skogsstyrelsen,släpper svärdetmot trädet för att testaså kedjebromsens tröghetsmekanismfungerar.Om den inte löses ut ärnågot fel. Det är ocksåklokt att testa kedjebromsengenom attstarta sågen, varva uppmotorn och föra framkastskyddet. Rekommendationenär attalltid lösa ut kastskyddetnär man rör sig medsågen igång. ”Det är likanaturligt som att säkraett vapen”, framhållerNils-Gunnar Cato.BÄTTRE FÖRBAND. En skada med motorsågenkan bli omfattande. ”De vanliga förbandensom säljs på apoteket räcker inte till om du harett stort sår på benet”, säger skyddsingenjörTorsten Ivarsson, som kartlagt marknaden. Detförband som bäst klarar kraven för att på egenhand lägga ett tryckförband tillverkas av Tobin iStockholm.BÄTTRE SEDD. ”Iskymningen blandträd och buskageär gult en bättresignalfärg än rött”.Det framhåller AndersJohansson, SödraSkogs entreprenadservice.SKARPT LÄGE. Att fila kedjan rätt är ett viktigt moment för att fåmotorsågskörkort. Tomas Gullberg, forskare i arbetsgruppen Säker skog,kollar in filvinklarna. Den enkla och självklara hjälpmedlet för att lyckas äratt använda en filmall.Läge för motorsågskörkortOckså den som har lång erfarenhet av attarbeta med motorsågen har oftast något nyttatt lära när det gäller effektivitet och säkerhet.Av Pär Fornling– För egen del har jag fåttmånga nya insikter, trots fleraårs arbete i den egna skogen,säger Jan-Olof Thorstensson,skogsägare i Kalmartraktenoch ordförande i projektet Säkerskog.Vi möter honom på en avde många träffarna, över helalandet, för att öka säkerheteni skogen.– Extra roligt är att utbildningsradionhängt på och kommeratt göra en TV-serie om attarbeta säkert. Därmed når budskapetgrupper som annars kanvara svåra att fånga upp, inteminst de många vedhuggarna,säger Jan-Olof Thorstensson.En del i projektet är motorsågskörkortet.Hittills finnsdet runt 500 körkortsinnehavareoch fler är på gång. Underåret kommer studiecirklar därdeltagarna tar kortet genom attläsa teori och praktik.För de som arbetar professionelltkan det i praktiken bliobligatoriskt med körkort.– En arbetsgivare måste förvissasig om att den som skautföra arbetet har kunskapen.Inom EU ställs nu krav på atttydliggöra vilken form av utbildningsom krävs och då kanmotorsågskörkortet bli intressant,säger Dag Björkqvist påarbetsmiljöverket.SÄKERT HÖRN.En metod för att fällasäkert är att spara etthörn till sist. Riktskäretgörs på vanligt sätt,därefter sticks svärdetigenom stammen. Enlagom tjock brytmån(”gångjärn”) utformas.Därefter arbetar manbakåt, men lämnar etthörn av stammen. Kilenknackas in och tillsist sågas hörnet bort,vilket demonstreraspå bilden med detnedåtvinklade skärettill höger om kilen.Metoden används vidnormala, okompliceradefällningar.10 VI SKOGSÄGARE 2/06

Nya Valmet 860.3– en stark, snabb ochbekväm tuffingIngen skotare är bättre än sin förare. Det är sanningen som lagt grunden för nya Valmet 860.3. I Valmet860.3 ger hytten rätt förutsättningar för att göra ett verkligt bra jobb. Den nya hytten är ergonomisktutformad in i minsta detalj. Innerutrymmet ger gott om svängrum. Ändå är det nära till allt. Nedsänktapaneler med solskydden integrerade ger bra sikt åt vilket håll man än arbetar. Nya Valmet 860.3 är ocksåsnabbare, starkare och har längre räckvidd. Med längre kran och en motor med ökat vridmoment arbetarsig Valmet 860.3 smidigt och effektivt fram i tuff terräng. Lägger man det till en optimerad hyttkomfortså blir summan en allroundskotare som ger föraren förutsättningar att klara det mesta lika bra.Ingår i Komatsu Koncernenwww.sweloghb.comwww.komatsuforest.com

Nya effektivare vedpannoroch eldning med nollutsläppVilken vedpanna är bäst? Eller ska jag hellre byta till pellets?Bengt-Erik Löfgren håller koll på marknaden och konstaterar att tekniken tagitstora kliv framåt.Av Pär FornlingInget biobränsle ärså billigt som ved.– Om du värderarveden som massavedoch eldar deni en modern pannakostar det ungefär15 öre per kilowatt.Väljer du sämre vedblir det förstås ännubilligare.– För skogsägarensom tar vara påsånt som inte dugertill massaved är deni praktiken gratis, säger Bengt-ErikLöfgren.Han räknar med att pellets till envilla kostar ungefär 40 öre och oljadrygt 1 krona.Skillnaden ligger förstås i arbetet.– Men om du exempelvis lägger100 000 kronor får du en fantastiskvedanläggning med mycket och avanceradutrustning som underlättararbetet. Med ränta och en avskrivningpå 10 år kostar den faktiskt intemer än 1,5 kubikmeter olja.Likväl blir det en del jobb medveden.Arbetet med pellets däremot påminnermer om en oljepanna. De avanceradepelletspannorna (exempelvisösterrikiska Windhager, Viessmannoch KWB Hamont) till och med sotarsig själva. Allt som användaren behövergöra är att ta hand om en låda soten gång om året.AutomatikDå det gäller vedpannor talar Bengt-Erik Löfgren om att automatikenstår på tröskeln till ett teknikgenombrott.Det har hänt mycket när det gällereffektiviteten, men luftflödet behöverfortfarande i de allra flesta fallen styrasmanuellt, även om det inte är likakänsligt som i äldre pannor.Finkluven ved har större sammanlagdyta som brinner och kräver därförmer luft än grövre ved.Fuktigare ved kräver också merluft för att öka effekten och ånga bortvattnet. Och när man tänder och startareldningen vill man till en börjanha mer luft för att få igång förbränningen.– Man kan säga att moderna vedpannorär ganska förlåtande, men enviss kunskap krävs ändå av eldaren,säger Bengt-Erik LöfgrenI Tyskland, Österrike och Italienfinns flera modeller med automatiskstyrning genom lambdastyrning(lambdasond används annars för attmäta syrehalten i bilavgaser).– Nästa steg är att använda sig avså kallade elektroniska näsor, somexempelvis kan mäta koloxidhaltenoch styra efter det. Det finns teknikför pelletsbrännare, så att brännarenautomatisk anpassar sig till olika kvalitéerpå pellets. Liknande tror jag ärpå gång inom vedeldningen, sägerBengt Erik Löfgren– Tekniskt ligger Sverige väl till,men med en totalmarknad på 10 000pannor om året är resursernaBengt-ErikLöfgren är ennestor när detgäller vedeldningoch pellets. Hanhar jobbat längei branschenoch driver nuföretaget Äfab iLidköping somarbetar medbioenergi ochbland annat görkonsumenttesterav pannoroch kaminer.begränsade. I områdetkring alperna säljs100 000 pannor inomen radie av drygt 50mil.Mer vattenFör bekvämlighetenoch miljön rekommenderarhan större ackumulatortankarän vadsom annars är vanligt.Många hus har tvåvattentankar på 500liter vardera, men detfinns anledning att öka den volymentill både 2 000 och 3 000 liter. Därmedkan man som regel elda två fullainlägg av ved i pannan och nyttja energinfullt ut.– Nu finns det ju ingen naturlagsom säger att du behöver fylla pannanvar gång, men det har sina fördelar.Dels är det obetydligt mer arbeteoch varmvattnet varar betydligtlängre. Med andra ord krävs färreeldningar.Dels blir det alltid mer utsläpp istarten. En modern panna blir kanskerökfri efter fem minuter, men för engammal panna med en dålig eldarekan det ta en timme.Grundregeln är att ackumulatortankenska vara minst18 gånger så storsom den vedvolym eldstaden rymmeroch gärna större ändå.EffektivareDe nya, mest avancerade pannorna,har en verkningsgrad över 90 procentoch utsläpp som ligger under kravenför P-märkta pelletsbrännare.Det är långt mycket bättre än mångaav de gamla vedpannorna som fortfarandeanvänds.En kartläggning av Äfab visar attFortsättning sid 1412 VI SKOGSÄGARE 2/06

BIOENERGIDen som eldar med ved får råvaran gratis från röjningar och klena gallringar och bidrar därmed till skogsvården. Dessutom kan vedhögarna bli riktigakonstverk.Foto: Pär FornlingFortsättning:Nya effektivare…hälften av alla pannor är över20 år och på den tiden har dethänt väldigt mycket!En typisk äldre variant, somfortfarande många använder ärden gamla Passat-pannan meden verkningsgrad på 50 procent.Den kräver ungefär dubbelt såmycket ved som en panna med75–85 procents verkningsgrad.Det är alltså ett jättekliv upptill dagens moderna pannor,både när det gäller miljö ochvedförbrukning.– Ett första tekniksteg kom ibörjan av 80-talet då pannornafick keramisk efterbrännkammare.De blev bättre, men duska vara en mycket duktig eldareför att få upp någon avdem till en verkningsgrad över75–80 procent, säger Bengt-Erik Löfgren.Efter det kom tryckande fläktarsom höjde verkningsgradentill 80–85 procent. Nu har vi sugandefläktar och verkningsgraderfrån 85 procent och uppåt.Några av pannorna når över90 procent: Vedsol – Gaselle,Effecta – Woody CTC V35,och Baxi – Solo Innova.– Det är imponerande. Å andrasidan skiljer det bara ett parvedkorgar om året jämfört medde som ligger på 85 procent.Det kan vara lika betydelsefulltatt välja en panna som rörmokarenrekommenderar och ärvan att installera.– Det går inte att ge ett generelltsvar om bästa köp. Omman vill ha mycket panna fören relativt liten investeringfinns olika varianter, som Atmosfrån Tjeckien. Vill manha bästa prestanda finns demed högsta verkningsgraden.I vilket fall är vedeldning ettoslagbart alternativ för den somär beredd att göra en del egetarbete.NollutsläppFör pellets är valen lite annorlunda.Det finns till att börjamed kaminer som inte behövervattenburen värme. Menhandlar det om en panna kanman antingen nöja sig med attbyta ut oljebrännaren (för runt25 000 kronor) eller köpa enkomplett ny panna.– Vi har jämfört olika kombinationerav nya pelletsbrännareoch gamla pannor. Det skiljermycket i effektivitet och förbrukningav pellets.Med en äldre utrustning, fören normal villa (som förbrukar20 000 kwh/år) kostar pelletsenallt mellan 12 000–14 000 kronorom året. Det skiljer en heldel mellan olika kombinationerav märken.Motsvarande kostnad förde bästa nya integrerade pelletspannonaär under 11 000kronor.– Allra bäst till, i den test vigjorde för konsumentverketsräkning, ligger helautomatiskaWindhager (10 753 kr) vilkenå andra sidan kostar kring120 000 kronor. Bionet drarbara marginellt mer pellets ochkostar hälften så mycket, menär å andra sidan helt manuelldå det gäller askning och annanskötsel.– Valet beror på hur mycketpengar man vill investera.Mitt allmänna råd är att i förstahand välja en ny integreradpelletspanna, då får du en modernanläggning och vinner 5–15 procent i effektivitet, sägerBengt- Erik Löfgren.Miljömässigt är de integreradepannorna mycket bättre,Ecotech Econom har till ochmed nollutsläpp av oförbrändakolväten!Kombinationen med en gammaloljepanna är sämre, menligger likväl bra till i jämförelsemed de gränsvärden somfinns.14 VI SKOGSÄGARE 2/06

Den effektiva kombimaskinenpresterarmycket per investeradkrona, visar forskarna.Mer ved per kronamed kombimaskinMarknaden för kombimaskiner,klyvar och sågarhar formligen exploderat.Vedeldarna har uppenbarligentagit tekniken tillsina hjärtan.Ola Lindroos, doktorandi skogsteknologivid Institutionen förskogsskötsel vid SLUi Umeå.Årligen säljs ungefär 11 000hydrauliska vedklyvar, vilketär åtta gånger fler än 1986, dådet senast gjordes en kartläggningav marknaden.Det visar en sammanställningsom doktorand Ola Lindroosgjort av marknaden för småskaligaskogsutrustningen.Allra mest pengar läggerskogsägarna på griplastarvagnar(150 miljoner kronor år2002). Men vedutrustningenstår för en betydande del: Kapar8, kombimaskiner (sombåde klyver och kapar) 48 ochvedklyvar hela 76 miljonerkronor.Här finns allt från den enklasteklyven för ett par tusenlappartill de mer avancerade som kostarkring 10 000 kronor. Vanligastär eldrivna klyvar, menflera kan kopplas till traktorskraftuttag och någon modell ärbensindriven. I kartläggningenfinns 96 olika modeller från 24olika tillverkare.Försäljningen av vedkapar(19 olika modeller) är ungefär1 200 om året. Det är ungefärlika många som kombimaskinerna.Här finns knappa 40-taletolika modeller och en väldigspännvidd i pris och prestation,från 20 000 till ett par hundratusenkronor. Genomprisetav de som såldes år 2002 var42 000 kronor.Tekniken snabbar upp arbetetväsentligt. En tidigareundersökning (Vi Skogsägarenr 4 -03) visar att det kan taallt mellan en och fem timmaratt få en kubikmeter ved frånvedboden till skogen.Och effektivast av allt ärkombimaskinerna. Tidigare ivintras fick 12 män med erfarenhetav vedarbete gå lös på2 300 björkstockar.Uppgiften var att jämföraen kombimaskin med separatklyvning och sågningen.Utrustningen kom från Lennartforsoch bestod avkombimaskinen 2000E(25 000 kr) som i grunden bestårav samma komponentersom hydraulklyven (9 500 kr)och vedkapen Bergabo (10 000kr). Med likartad teknik i bottenvar frågan hur mycket manvinner på att göra allt i ett moment.– I stort sett presterade kombimaskinendubbelt så mycket,berättar Ola Lindroos.För den som har bråttom geralltså den dyrare kombimaskinenmycket mer ved per investeradkrona. Den presterar 100procent mer, men är bara 25procent dyrare.Uniknäringslösningför jordochskogsägareDet här är en speciallösningför dig somäger en jord- ellerskogsfastighet. Denger dig ekonomiskamuskler och tryggheti vardagen. Förutomförmånliga bottenlån,topplån och försäkringarfår du branschkunnigrådgivning,rörelsekonto, skogskontooch andraspecialtjänster förjord- och skogsägare.Du kan ta helalösningen eller väljaseparata delar.Ring oss när du villveta mer, eller gå in på www.lantbrukarpaketet.nu.NÄTTIPS:En sammanställning av maskinerna finns på www-ssko.slu.se/~diwa/FOR.htmVI SKOGSÄGARE 2/06 15

BIOENERGISe upp med klyvar och kapar!Många av olyckornaforskarna tidigare troddehände i skogen drabbari stället skogsägarna påvedbacken!Hälften av alla skador vidskogsarbete uppkommer isamband med vedhantering.Det visar en studie vid NorrlandsUniversitetssjukhussom Emma Wilhelmson, Per-Olof Bylund, Lage Burströmoch Dianne Staal Wästerlundgjort.Om siffrorna räknas upp förhela landet betyder det att 650familjeskogsbrukare om åretmåste söka akutvård efter attnågot gått snett i arbetet medveden.Frågan är varför.– Det är lite förvånande attmånga av olyckorna tycks varahandskador från klyvningen.Om man följer föreskrifternabör de moderna maskinernamed tvåhandsfattning varasäkra. Kanske beror det påatt många maskiner är gamlaeller kanske för att man arbetartillsammans med klyvningenoch då har fyra händer i ställetför två, som säkerheten äranpassad för. Det där ska jagOlyckstillfälleKälla: Rapporten”Skadehändelser under självverksamt skogsarbete”försöka ta reda på nu, säger OlaLindroos, SLU i Umeå.Rapporten om olyckornaledde till att han lyfter framvedhanteringen. Nästa steg ären kartläggning över vilkenutrustning skogsägarna använder.Det kan i förlängningenleda till säkrare maskiner ochinstruktioner som är bättre anpassadetill hur folk arbetar.Han tycker ändå att dagensCE-märkta maskiner verkarbra och det finns ingen anledningatt avstå från vedarbetetpå grund av olycksrisken. Menman ska ta säkerhetsföreskrifternapå allvar, vara koncentreradpå arbetet och ta pauseribland.– På så sätt blir arbetet medved både en trevlig och meningsfullsysselsättning, somdessutom bidrar till en bättremiljö.Olyckorna tornar upp sig i takt medvedhögarna.Analysen om olyckorna gälleråren 1996–2001. Frånsettdödsolyckorna, som oftasthänger samman med fällning,är olyckorna på vedbacken likaallvarliga som de i skogen.I genomsnitt ledde de till 140vårddygn och drygt 40 dagarssjukskrivning.Pär FornlingEn fast kubikmeter, till höger, ärverkligen en kubikmeter. Närden stjälps eller staplas blir detmer eller mindre luft med ivolymen.FAKTA:Olika måttförvirrar vedhandelnHandeln med ved komplicerasav att det förekommer såolika volymmått. Vanligast äratt handla i stjälpt och travatmått. Men hur mycket fåregentligen den som köper enkubikmeter vedträn?För att röna ut det har OlaLindroos kluvit, staplat, stjälptoch räknat.Utgångspunkten är 30 centimeterlånga vedklabbar med20 centimeters diameter somklyvts till fyra vedträn.Resultatet visar att en fastkubikmeter motsvarar 1,378kubikmeter staplad ved och2,013 kubikmeter stjälpt ved.Det hela är samlat i en tabellsom vägledning för den somköper och säljer ved.Fast Staplat StjälptFast – 1,378 2,013Staplat 0,726 – 1,461Stjälpt 0,497 0,685 –Pelletsen mot nya höjderDiagrammet över pelletsanvändningen i landet pekarbrant uppåt och tillverkningen i landet passerade förraåret en miljon ton.En betydande del går till värmeverken, men försäljningentill villaägare är på väg upp och ökade med 50procent under senaste halvåret.Leverans av pellets till den svenska marknden (ton)Källa: PIR, Pelletsindustrins riksförbundEn frontlastare vräker in pellets i Öresundskrafts anläggning, vilka liktmånga andra gått över helt till biobränsle.16 VI SKOGSÄGARE 2/06

Byte till biobränslekan ge stadsbidragFrån årsskiftet kan man få bidragtill att övergå från direktverkandeelvärme eller oljeeldningtill pelletspanna.Konverteringsstödet gällerockså värmepumpar (frånsettluftvärmepumpar) men intevedeldning.– Det är mycket inkonsekventav regeringen med tankepå att ved i högsta grad är ettbiobränsle och moderna pannoruppfyller högt ställdamiljökrav. De Svanenmärktavedpannorna har utsläpp somtill och med är lägre än mångapelletsanläggningars, sägerBengt-Erik Löfgren.– Nu är ändå ved ett braalternativ, speciellt för skogsägarna,men det är principielltfel att inte också ta med vedeldningen.I reglerna ställs krav på”kontinuerlig och automatiskbränsletillförsel”, vilket uteslutervedpannor som man matarsjälv – och några andra konstruktionerfinns ännu inte.Bidraget är 30 procent av dentotala kostnaden.Att byta från el ger maximalt30 000 kronor och från olja14 000 kronor.Den som dessutom kompletterarmed solvärme kan få ytterligare7 500 kronor.Stöden gäller till och med år2010.För byte från olja finns 90miljoner kronor om året i potten.Årets pengar är redan intecknade,men mer är på väg.Eventuellt görs hela potten på450 miljoner kronor tillgängligmed en gång.För direktverkande el finnsmer pengar.Dessutom finns konverteringsbidragför större fastigheteroch investeringsbidragtill att installera pelletseldningi nybyggda småhus.Ansökningshandlingar finnshos länsstyrelsen (www.lst.se)och mer information hos Boverket,www.boverket.se.Investeringen betalade sig på två årBland de många som bytt från olja till pellets finns Sund gårdensFolkhögskola.– Vi beslöt att gå ifrån oljan både för miljön och ekonominsskull. Vi värmer ungefär 13 000 kvadratmeter, vilket drar350 000 ton pellets om året. Den kostar ungefär 500 000kronor, medan oljan skulle kostat en miljon kronor. Därmedvar investeringen som gjordes 1998 betald på två år, berättarStaffan Ockerdahl.Det ser ljustut för ditthus!kr2006juni juli augustiTrenden talar sitt tydliga språk. Fler och flersvenskar finansierar sina drömmar genom atthyra ut sitt hus eller sin sommarstuga.Du kanske själv har ett attraktivt hus? Hör av digtill oss så berättar vi mer. Vi har nästan 40 årserfarenhet av husförmedling.Välkommen till Novasol.Europas största förmedlare av semesterhus.Staffan Ockerdahl, som sköter eldningen, är helnöjd efter övergången.Vad kan du tjäna på ditt hus?Gör en intresseanmälan påwww.novasol.seBox 6, 401 20 Göteborg Tel 031-10 58 70 Fax 031-711 01 31VI SKOGSÄGARE 2/06 17

BIOBRÄNSLEBilbränsledirekt från skogenOm några år kan bilarnaköras på träbränsle somframställs via förgasning.Tekniken är på gång atttestas i Värnamo.Lågorna sväljer allt. Termometernvisar på tusen grader ochi den intensiva hettan förvandlasträ i alla former till gas.Pellets, krossat rivningsvirke,krossade stubbar och framförallt massor av skogsflis matasin i brännkammaren.I en annan del av processindustrin,bortom kyltorn ochturbiner, fylls cisternerna medfordonsbränsle från den omgivandeskogen.Vi är inte där ännu, men visionenfinns i Värnamo där förberedelsernaär i full gång föratt dra igång världens störstaanläggning för förgasning avbiobränsle.Ur gasen kan många olikafordonsbränslen framställas:Etanol, DME (dimetyleter),metanol eller biodiesel.I GRUNDEN påminner detmycket om svartlutsförgasning(Vi Skogsägare nr 6-05),men den utgår från ett massabruk.Här handlar det om enfri stående anläggning.– En annan skillnad är attvi har låga krav på råvaran. Vieldar det mesta från skogen ochdet är inte så farligt med grusoch andra föroreningar, sägerSune Bengtsson.Han är vd för projektet medden komplicerade förkortningenVVBGC (Växjö VärnamoBiomass Gasificaton Centre).Utöver svartlutsförgasningoch direkt förgasning, som iVärnamo, är etanol ett tredjesätt att göra bränsle av skogen(Vi Skogsägare nr 5-05).– Fördelen med förgasning äratt vi får ut mycket mer bränsleper ton råvara. Förgasningenhar minst dubbelt så hög verkningsgrad,säger Sune Bengtssonoch ger några nyckeltal:√Av tre ton träflis (med torrhaltpå 10–15 procent) blir det1 ton flytande bränsle.√Ungefär 30 procent av flisengår åt till att få upp temperatureni processen och 70procent förgasas.√Verkningsgraden är 55 procent,men om man även kannyttja spillvärmen till fjärrvärmeblir verkningsgradenmycket högre.Växjö energi har redan funderingarpå en förgasningsanläggningi anslutning tillfjärrvärmeverket.√Produktonskostnaderna beräknasbli 6–7 kronor litern förbränslet med dagens råvarukostnader.MEN FÖRST gäller det attfå fart på anläggningen i Värnamo.Manegen var redankrattad genom att det fanns enfabrik som Sydkraft använt tillförsök att förgasa biobränsletill el genom en liknande process.Fabriken plockas nu fram urmalpåsen och i början av nästaår börjar ombyggnaden.Någon gång i slutet av 2007kan de nya försöken börja.När man väl fått fram syntetgasenfinns det flera olikavägar att göra om den till flytandebränsle. Sune Bengtssontror mest på DME eftersom detär helt miljövänligt.För att det ska bli flytandekrävs en trycksatt tank (påminst 5 bar) och modifieradbränsleinsprutning, en tekniksom Volvo har testat med framgång.DEN VÄLDIGA fabriken,som reser sig högt mot skyn,verkar minst sagt komplicerad.Men Sune Bengtsson är full avtillförsikt.– Ingen teknikutveckling ärproblemfri, men i grunden ärtekniken känd. Tyskarna förgasadesmutsig brunkol i flerastora anläggningar under 1930-och 40-talet och hälften av Sydafrikastransporter får energinfrån kolförgasning. Det nya nuär att förgasa biobränsle och detklarar vi, säger han.Projektet har en budget på160 miljoner kronor, varav EUFabriken är imponerande, men en fullskalig anläggning blir tio gånger så stor.Sune Bengtssonlämnade Fläktkoncernernför att blivd för projektet.Han har under mångaår arbetat med miljötekniki industrin.bidrar med en betydande del.I den summan ingår inköp avfabriken, som kommer att ägasav Växjö universitet.ANLÄGGNINGEN i Värnamoär på 18 megawatt ochkommer att svälja 3,5 ton flis itimmen när den går för fullt.– Men det handlar om forskningoch utveckling. En fullskaliganläggning blir minst tiogånger så stor, framhåller SuneBengtsson.– År 2015 kan vi ha tre fullskaligaanläggningar som producerar15 procent av landetsfordonsbränsle. Då kan vi dessutomförmoda att miljökravenökat och fossilbränslet blivitdyrare, vilket gör förgasningenännu mer intressant, säger SuneBengtsson.Pär Fornling18 VI SKOGSÄGARE 2/06

Pellets direkt från skogenBIOENERGIHittills har pellets mest gjorts av sågspån. Två nya fabrikerkommer att använda råvara direkt från skogen.Av Pär FornlingVansbro ligger i startgroparna…Redan veckan efter påskbörjar Västerdala energiatt tillverka pellets I Vansbro.Vedupplaget är fulltav råvara som av olikaskäl inte går till massaved.– Jag var med när vi hade svårtatt få fram pellets för några årsedan, då insåg vi att råvarubasenmåste breddas. Det räckerinte med bara biprodukter frånsågverken, säger Ingvar Fernström,en av delägarna i VästerdalaBioenergi.Tidigare var han vd för Mellanskogsenergibolag.Det är ingen slump att valetföll på den nedlagda sågen ivästra dalarna. I området finnsgott om eftersatta röjningaroch gallringar, som ger råvaratill fabriken. Dessutom pressartransportavdragen industrinsmassavedspriser.– Genom attta ut långatoppar ochråvara sominte dugertill massavedgynnasskogsägare,säger IngvarFernström.– Vi använder ej leveransgillmassaved. Den kan ha rötskador,vilket inte har någonbetydelse för oss, vara för klen,eller av andra skäl inte passaför massaindustrin, säger IngvarFernström.En variant är att ta ut ”långatoppar” från avverkningarna.Det kan innebära att man vidavverkningen låter den grovastammen bli timmerstockarsom vanligt, resten kvistas ochtas tillvara som en lång topp förenergitillverkning.– I och för sig är det upp tillsäljaren att bedöma vad hanvill leverera till oss, men enbra massavedsbit finns det alltidanledning att ta tillvara. Jagser oss som ett komplement tillmassaindustrin, säger IngvarFernström.Råvarubehovet är 300 000kubikmeter om året, varav ungefärhälften är rundved, restenär biprodukter från sågverkenoch grot (grenar och toppar),som eldas för att driva den egnaanläggningen.– Vi försöker vara energieffektivaoch ta hand om allöverskottsvärme i den egnaprocessen, säger Ingvar Fernström.Därför produceras energi iolika former:• Fjärrvärme 2 000 MWh• 50 000 ton pellets från tvåpressar (det är förberett för attinstallera en tredje press).Pellets kan tillverkas av råvarafrån flera håll.• 3 000 MWh grön el.Det är relativt dyrt att sönderdelaträet i tillräckligt smådelar, å andra sidan är fukthaltenlägre än för sågspån vilketgör att man spar en del torkningskostnader.Totalt är det en investering på85 miljoner som kommer att gearbete åt ett 15-tal personer.….och därefter kommer StorumanEtt bioenergikombinati Storuman skapar nyamöjligheter för skogsbruketi inlandet.Det spirar åter av liv i Byggelitsspånskivefabrik, som ladesner 2002. Nu byggs fabrikenom för bioenergi.– Vi ska bli världens modernastepelletsfabrik, säger projektledareHenrik Sundström.I själva verket handlar det omett bioenergikombinat som stårpå tre ben:• Pellets med en årsproduktionav: 80 000 ton (400 Gwh).• 35 Gwh fjärrvärme.• 50 Gwh el.Genom att göra alla tresakerna nyttjas anläggningeneffektivt.Det är med andra ord en högverkningsgrad genom att överskottsvärmenfrån pelletstillverkningentas tillvara för attgöra el och fjärrvärme.I dag är fabriken en intensivbyggarbetsplats, men redanom ett år ska produktionen draigång.När allt går för fullt motsvararinflödet av råvara 1,5 lastbilslassi timmen, dygnet runt.Ungefär hälften kommer attvara spån och andra biprodukterfrån sågverken och restenenergived från skogen, vilketblir ett nytt sortiment.– Vi kan hämta mycket frånde eftersatta gallringarna.Inom en radie av fem mil frånStor uman avverkas i dag bara35 procent av tillväxten, konstaterarHenrik Sundström.Aktiviteten i skogen hämmasav de långa avstånden till industrinvid kusten, vilket ger högatransportkostnader.Henrik Sundström tyckerinte det blir någon negativ konkurrensmed massabruken.– I första hand nyttjar vilånga toppar och virke som normaltinte används av industrin.Man ska hellre se det som attdet här stimulerar att ta handom eftersatta röjningar ochgallringar, vilket i sin tur ökartillväxten och skogsproduktionen.Några råvarupriser vill haninte spekulera om.– Det ligger inte på mitt bord,men under hela projektet harvi haft kontakter med NorraSkogsägarna och Sveaskog somär mycket positiva till möjligheterna.En hel del råvara kommer atttransporteras med lastbil, meneftersom det finns järnväg tillanläggningen kan upptagningsområdetvara ganska stort.Totalt investerar SkellefteåKraft, som redan tidigare ärstora på bioenergi och pellets,260 miljoner kronor i biokombinatet.– Det känns väldigt positivtatt man på det här sättet bidrartill att utveckla regionen ochinlandet, konstaterar HenrikSundström.Tekniskt ligger anläggningenlångt framme. Råvaran frånskogen bör vara så färsk sommöjligt, då går den lättare attsönderdela.Efter flisning mals flisen neri en kvarn och torkas.Därefter går huvuddelen vidaretill pelletering och en deltill drift av den väldiga ångtorken,som gör att fabriken blirhela 46 meter hög.Därmed blir biokombibatetett nytt landmärke i Storumanoch hela Energi sverige.20 VI SKOGSÄGARE 2/06

Rädda skogen!”Jag förlorade 30000 kr/ha för att jag inte behandlade i tid.”www.cloco.seRotröta ger skador för miljardbelopp varje år. Rotstop är den naturliga biologiska lösningen.Risken att drabbas av rotröta har ökat markant.När kylan avtar och temperaturen överstiger +5° C är det därförviktigt att behandla med Rotstop.Nya undersökningar antyder dessutom att spridningsförloppetgår betydligt snabbare än vad vi tidigare trott.Det är därför viktigare än någonsin attbehandla mot rotröta, både vid gallring ochslutavverkning. Rotstop!STO P P A SP R IDN ING E N A V RO T R Ö T ARotrötaRottickan sprider sig fortare än vi tidigare trott.Du kan förlora 30 000 kr i försämrat virkesvärde på 1 ha.Rotröta förorsakar skador för miljardbelopp varje år.Rotstops förmåga att förhindra rotrötans spridning är så högsom 95-99% vid praktisk användning.Korrekt utförd behandling ger samma skyddseffekt som vid vinteravverkning.Rotrötan gör mest skada på gran, men även på tall och lärk. En rötskadadgran duger varken till sågvirke eller granmassaved. Ställ därför krav på desom gallrar och slutavverkar din skog.Rotstop är den naturliga biologiska lösningen mot rotröta. Ta del av fakta kring produkten påwww.interagroskog.se. Vi redovisar öppet alla fakta kring våra produkter. Det tycker vi att allaborde göra! Beställ också vår broschyr i behändigt fickformat.Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 | Telefax 046-53 208 | walde@interagroskog.se | www.interagroskog.se

Förslagen om renbete och jaktkan ge fler problem än de löserKRÖNIKANär jag skriver den här krönikan, sitter jag vid köksbordethemma på min gård i Kaskeluokt i Västerbottens inland.Det är en fantastisk vinterdag med hög och klar luft efteren av de där kalla nätterna som mars månad ofta bjuder på. Jagnjuter av utsikten över sjön från köksfönstret. En flock orrar betari björkarna mellan huset och sjön. Jag tänker spontant att jag harlyckan att leva i en idyll!Samtidigt är det en idyll, där konflikter ligger ochpyr under ytan, kanske inte i Kaskeluokt speciellt, utani norra Sverige i allmänhet. Konflikterna jag tänker påhar sin grund i att vi i stora delar av norra Sverige hartvå näringar som nyttjar samma marker, skogsbruket ochrennäringen.■ ■ ■Mina fastigheter ligger mitt i vinterbetesmarkerna förrennäringen, någon mil nedanför odlingsgränsen. Det äringet tvivel om att det på min mark finns rätt till renbete.Namnet på min hemby är för övrigt samiskt och betyder”mittviken”. Antagligen stammar det från den tid manflyttade renarna landvägen till fots, till skillnad från nudå man i stor utsträckning flyttar dem långa sträckor medlångtradare.Jag träffar renägare relativt ofta och tycker nog attjag har en god relation till rennäringen. Samtidigt är jagväl medveten om att det finns områden med konfliktermellan skogsbruk och rennäring. Tydligast visas det i derättsliga processerna mellan markägare och renägare.Sådana konflikter är en realitet, som vi har att hanterapå ett klokt sätt. En reflektion som jag gör är att det ärkonflikterna som lämnar avtryck i media och i samhällsdebatten,medan det vanliga gemensamma nyttjandet avmarken som fungerar på ett bra sätt glöms bort.■ ■ ■På senare tid har ett par statliga utredningar lämnat sinabetänkanden, jakt- och fiskerättsutredningen och gränsdragningskommissionen.Båda utredningarna har lagt förslag som får stor påverkanpå relationerna mellan rennäring och skogsbruk, menäven mellan renägare, icke renägande samer och ortsbor.Gränsdragningskommissionen hade i uppdrag att avgöravar rennäringen av hävd har rätt till renbete. I NorrochVästerbotten handlar det i princip om hur nära kustenrennäringen har rätt till renbete, medan det i Jämtland ochsöderut även rör områden längre västerut.Kommissionen har ringat in ett område, som motsvarar42 procent av Sveriges yta där man anser det vara bevisatatt rätt till renbete finns. Därutöver har man identifieratytterligare två områden, ett där utredaren anser att detär övervägande sannolikt att renbetesrätt finns, samt ettområde där utredaren anser att renbetesrätt är mindresannolik. Man kan alltså konstatera att utredningen intehar kunnat fastställa en definitiv gräns för renbetesrätten.Inom de tvåområden där renbetesrättär mer ellermindre sannolik ärdet tyvärr troligt attprocesser om rätttill renbete kommeratt fortsätta även iframtiden. Utredarenföreslår visserligenett medlingsinstitut,men vad händer ommedlingsinstitutetinte lyckas ena parterna?■ ■ ■Jakt- ochFiskerättsutredningenkonstaterar att detovan odlingsgränsenfinns en starkjakt- och fiskerättför rennäringen påstatlig mark, men även på privat mark, vilket tidigare harvarit omtvistat.För att hantera frågorna föreslår utredaren en tvingandesamverkan mellan markägare och rennäring. Problemenär dels att samverkan är tvingande, vilket man som markägarekan ifrågasätta, dels att inflytandet för de privatamarkägarna kommer att bli ytterst marginellt. De privatamarkägarna är garanterade en plats i styrelsen för samverkansområdet,resterande platser kommer att besättas avstaten som dominerande markägare och av rennäringensom ska ha hälften av platserna.Även mellan odlingsgränsen och lappmarksgränsenanser utredaren att det finns en rätt till jakt och fiske,även om den är svagare. Utredaren föreslår dock ingenting,med undantag för de områden som skogssamebyarnabrukar året runt.■ ■ ■De här utredningarna kommer att vara i fokus under entid framöver: hur lång den tiden blir beror mycket påhur regeringen väljer att hantera frågorna. Själv tror jagknappast att man vill röra dem innan valet i höst, men änär ingenting sagt om hur utredningarna ska hanteras avregeringen.För skogsägarrörelsen är det på sätt och vis enkelt. Somjag ser det, så är vårt uppdrag att värna om äganderätten.Med denna som utgångspunkt bör vi kunna driva frågornapå ett klokt sätt.Men det finns ett antal andra intressen som också kommeratt driva frågorna. Jägarorganisationerna har sina22 VI SKOGSÄGARE 2/06

intressen och den icke markägande lokalbefolkningen harsina.Dessutom finns en inbyggd konflikt i det att det baraär renägarna, vilket är en minoritet av samerna, som harjakt- och fiskerätt. Samtidigt är de icke renägande samernaen mycket stark maktfaktor i sametinget.■ ■ ■Slutsatsen som jag drar är att utredningarna riskerar attskapa fler konflikter än de löser. Den slutsatsen gör att jagkänner oro inför den framtida hanteringen av frågorna.Nu behövs en helhetssyn på de areella näringarna i politikeni stället för att ensidigt lyfta rennäringens speciellafrågor.Vi måste stödja en utveckling mot lokal samverkan därman kan diskutera problem och möjligheter och rekommenderalösningar. Det dialogprojekt som påbörjadesför ett par år sedan är en grundplåt som måste förvaltasväl. Vi måste alla ta vårt ansvar och undvika en negativuppsplittring av befolkningen.Utanför huset har orrarna flugit vidare i solskenet,idyllen finns kvar. Tyvärr finns farhågorna kring hur destatliga utredningar som jag nämnt i krönikan kommer attpåverka relationerna mellan skogsbruket och rennäringenockså kvar.Krönikör: Tomas Mörsellordförande i Norra SkogsägarnaVI SKOGSÄGARE 2/0623

MARKNADEfterlikvidfrån NorrskogUnder förra året vände detuppåt för Norrskogs industrier.Det lyfte hela föreningens resultat,vilket medlemmarnafår direkt del av.Styrelsen föreslår en utdelningpå 21,6 miljoner kronormed följande fördelning:√4 procents ränta på insatserna,3,6 miljoner kronor.√Efterlikvid, 12 miljonerkronor fördelat på virkesleveranserna2004 och 2005.√Insatsemission (påfyllningav medlemamrnas insatskontron),6 miljoner kronor. Hälfenfördelas som eftelikviden ochhälften i förhållande till insatsensstorlek.Osäkerheten efter Gudrunbidrog till att virkesfångstensjönk något, till 1,6 miljonerkubikmeter (-02), men föreningenräknar med att ha stärktmarknadsandelarna i området.Mindre virkesfångst pressadekärnverksamheten, mendet kompenserades av finansverksamheten,avverkning iegna skogar och framför allt avatt förädlingsindustrin, NWT,vände resultatet till 3 miljonerkronor (-30). I NWP ingår fyrasågverk och två hyvlerier.Resultatet blev 43 miljonerkronor ( till rörelseresultat härnedan läggs efterlikviden på 12miljoner kronor).Resultat koncernen, miljoner kronor:2005 2004Omsättning 1 423 1 356Rörelseresultat 8 -9Eftrer finanser 31 -2Lovar bättringSetra, nödgades redovisa enrörelseförlust på -118 miljonerkronor för förra året. Problemenfortsätter med andra ord,men nu flaggas i alla fall fören vändning. Dels förbättrasmarknaden, dels vidtas ett antalåtgärder. Dessutom beståren del av förlusterna av att extraordinärainsater, så kallade”jämförelsestörande poster”.Resultat, miljoner kronor:2005 2004Omsättning 5 378 5 279Rörelseresultat -118 -70Efter finanser -155 -108Åke Axelsson,analytiker påSödra.Hela världsbilden harförändrats drastiskt pånågra år. Det visar enanalys av familjeskogsbruketskonkurrenskraft.Under två dagar, med kvalificeradeföreläsare, spanade ett50-tal företrädare för landetsskogsägarföreningar mot omvärldenoch framtiden. Det äruppenbart att många gamlasanningar inte håller längre.Jan Wintzellfrån JaakkoPöyry.Nya hot och möjligheterAvkastning på skogskontoDe här räntorna gällde förskogskonton i februari enligten sammanställning av LRFKonsult.EnerginDen stora förändringen är etttotalt genombrott för bioenergin.Allt fler villaägare eldarmed pellets och utbyggnadenav värmeverken fortsätter.Det finns beslutade och planeradeutbyggnader på sammanlagt11 TWh, vilket i sintur motsvarar 5,5 miljoner kubikmeterrundved (fub). Detär något mer än Mellanskogssamlade virkesfångst ett normalår!Den enskilt största anläggningenplaneras i Värtan, utanförStockholm. Den förbrukarmotsvarande 1,3 miljoner kubikmeterrundved.– Energin är en jättemöjlighetför skogsägarna, säger JanWintzell, Jakko Pöyry, sompresenterade siffrorna.Frågan är hur mycket råvarasom är tillgänglig.Han pekar på att det finnsmer avverkningsrester (grot)att hämta. Till det kommer etttryck på att ta till vara stubbar,röjningsved, långa toppar, klentgallringsvirke samt bioenergifrån kraftledningsgator, vägkanteroch andra rundområden.En hel del av det kommer attgå åt till de planerade värmeverken.Men det är bara en del. Utövervärmeverken finns villamarknadenoch tankarna påatt ersätta drivmedel med biobränsle.Budskapet från analysen vardels att föreningarna behöverengagera sig mer i energimarknaden,dels att produktionen ärviktig.– Vi har potentialer och måstevåga ta bladet från munnenför att tala om dikning och beskogningav åkermark, sägerChrister Segerstéen, ordförandeför LRF Skogsägarna.Till det kommer alla andraproduktionshöjande åtgärdermed allt från gödsling till förädladeplantor.FinlandI vår närmsta omvärld har detlänge talats om Finland somföredömet och de baltiska staternasom vedbodar. Ocksåden bilden har förändrats.Finland behöver importera 25procent av industrins virkesbehov,vilket ställer till problem.Inte minst väntas det bli svårigheteratt få fram tillräckligtmed granråvara.Det allra mesta köps frånRyssland, men där finns ettökat intresse för inhemsk förädling.Också svensk industri är beroendeav import, men inte isamma utsträckning (ungefär10 miljoner kubikmeter omåret).En hel del har köpts frånFöreningssparbanken: Nyöppnade(från 18/1 2005: 1,7%Äldre konton: 1,1%Nordea: Nyare konton 1,65%,Äldre konton: 1,1%.Lars-GöranSandberg,Timwood,som framförallt analyserarmarknadenför denträmekaniskaindustrin.Baltikum, men där finns intemycket mer att hämta. En analysfrån Jakko Pöyry ger följandebild:• Estland, det går att hugga endel löv, men barrtimmer måsteimporteras till Estland.• Lettland, både barr och lövär överutnyttjat. Om 20 år kommerkanske gallringsved.• Litauen däremot har enpotential att öka avverkningarna.• Dessutom finns förståsRyssland med enorma tillgångar,men av olika skäl ses de intesom ett hot på samma sätt somför några år sedan. Dels är detinte lätt att får fram råvaran,vare sig från skogen eller tillde överfulla hamnarna. Delsbyggs Rysslands egen industriut.PlantagerPressen på marknaden är destomer påtaglig från andra håll.Enligt Jan Wintzell kostardet lika mycket att landa en balpappersmassa från Brasilien ien norrländsk hamn, som prisetför massaveden att tillverkamotsvarande massa i ett norrländsktbruk.Någon förändring är inte isikte. Fortfarande finns det storapotentialer att öka plantageskogarna.Å andra sidan växervärldsmarknaden för papperstabilt med några procent omåret. Men också här finns överraskandenyheter.Åke Axelsson, Södra, visaratt både konsumtionen av tidningspapperoch kopieringspapperhar sjunkit i USA sedansekelskiftet.Danske bank: Konton under 0,5miljoner kronor: 1,25%Över 0,5 miljoner kronor: 1,75%.Handelsbanken: 1,65%LF Bank nyare 1,8% Äldre 1,25%24 VI SKOGSÄGARE 2/06

Länge har det talats om internetoch det papperslösa kontoret,fast det har inte gett någratydliga avtryck i konsumtionen.Men nu märks det.Å andra sidan finns det utvecklingsmöjligheterför mjukpapperoch papperskartonger.Fördelen med kartonger är attde kräver mycket långa barrfibrer.Plantageskogarna gerkorta lövfibrer.Till bilden hör också att USAär en mogen, eller till och medstagnerande marknad. Det ärmer tryck i Korea, Latinamerikaoch Kina.En annan förlegad sanningär att skogsbolag ska vara storatill varje pris.– Det finns inte så mycketmarknadssynergier mellanblöjor och trägolv, konstaterarLars-Göran Sandberg, Timwood.Länge har skogsindustrin varitett konglomerat som gör liteallting, men nu ser han teckenpå renodling.Världens största företag InternationalPaper koncentrerarsig på papper, medan bolagetWeyerhouser krymper papperssidanoch koncentrerar sig påträmekaniska produkter.– Anledningen är att det integår att vara bäst på allting.För den trämekaniska industrinser Lars-Göran Sandbergförändring mot mer kvalificerade,halvfärdiga produkter.I USA är steget efter ”Gördet själv-marknaden” att byggvaruhandelngår vidare medmaterialpaket till professionellahantverkare och byggföretag.Budskapet är därmed att bådebyggvaruhandel och byggkedjorblir större och går från attköpa enkla sågade trävaror tillmer förädlade produkter ochhalvfabrikat. USA visar vägen.Där har de tio största byggföretagenökat sin markandsandelfrån 5 till 15 procent på 10 åroch en byggvarujätte som HomeDepot har 1 900 butiker.På exportmarknaderna segladeJapan fram för några årsedan, men inte heller det ärbestående.Husbyggandet har minskat,Norra Skogsägarna höjer prisernaI februari höjde Norra Skogsägarnapriset för lövmassavedenmed 20 kronor per kubikmeter.0 10 20 30 40 50Virkesförrådet på produktiv skogsmark. Totalt i världen finns 102 miljarder kubikmeterbarrträd. Förrådet av lövträd är 198 miljarder kubikmeter, varav hälften i Latinamerika.Källa: Jakko PöyryExporten i procent av världsmarknaden.Kanada dominerar klart, främst genom attförse USA med trävaror.Källa: TimwoodUtbudet av lövvirke frånplantageskogar i världenkommer nästan att fördubblasde närmsta tio åren till 160miljoner kubikmeter.Källa: Jakko PöyryPriset för granmassaved vid fabrik (euro per kubikmeter) år 2005. Sverige liggernågonstans i mittfältet. Gudrun pressade ner priserna en del, men även före orkanenlåg Finland klart över.Källa: Jaakko PöyryKostnaden för lövmassaved vid fabrik är relativt hög i Sverige. Priset anges i euro perkubikmeter.Källa: Jaakko PöyryPriset för gransågtimmer vid fabrik 2005. För Sverige anges också den högre nivånföre orkanen Gudrun.Källa: Jaakko Pöyryträkonsumtionen planat ut ochfler förädlade träprodukter köpsfrån Kina.– Å andra sidan kan vi tonaner hotet om att det kommer enmassa trävaror från Ryssland,Samtidigt höjer man prisetpå attraktiva dimensionertimmer, mest för gran timmerdär prisökningen är upp tillvilket vi trodde för fem år sedan.I dag gör vi inte sammabedömning, säger Lars-GöranSandberg, om en av många nyainsikter i en förändrad omvärld.Pär Fornling25 kronor per kubikmeter.Utöver det införs en extrapremie på 100 kronor per kubikmeterför stolpar.Setra tyngeråresresultatetMellanskogs resultat tyngsframför av att man nödgasskriva ner värdet av aktierna iSetra med 75 miljoner kronor.Också föreningen har haftdet tufft. På grund av orkanenGudrun minskade virkesvolymenmed 12 procent till 4,8miljoner kubikmeter. Nu pekardet i alla fall uppåt. Genom enstark upphämtning mot slutetav året lyckades man få ett positivtrörelserusultat.Nästan hela rörelseresulatetkommer från tredje tertialet(6,7 miljoner kronor). Ochmedvinden håller med sig inpå det här året.Föreningen gör också positivabedömningar för sågadeträvaror, vilket torde stärkaSetra där Mellanskog äger 24procent av aktierna.Resultat, miljoner kronor:2005 2004Omsättning 2 710,0 2 997,0Rörelseresultat 6,7 18,5Efter finanser -55,0 29,0Stormfast lönsamhetTrots stormen behöll Södra sinlönsamhet under förra året.Nyckeltalet är avkastning påsysselsatt kapital som både år2004 och 2005 var 9 procent.Verksamhetsåret har förlängtsett halvår för att fångain effekterna av orkanen i ettbokslut. Föreningen har i allafall gjord ett bokslut för helåret,vilket naturligtvis präglas avstormen. Allt nedblåst virkegjorde att omsättningen stegmed hela 2,3 miljarder kronor.Södra Timber ökade produktionenfrån 1,4 till 1,7 miljonerkubikmeter och lyckades vändaförra årets minus till ett plusresultat.I stormlikvidfonden, somanvänds för att kompenseradrabbade skogsägare, fanns1,25 miljarder kronor vid årsskiftet.Resultat, miljoner kronor:Koncernresultat: 2005 2004Omsättning 15 935 13 651Rörelsresultat 829 865Efter finanser 854 911Resultat rörelsegrenar: 2005 2004Södra Cell 708 1241Södra Skog 54 23Södra Timber 156 -322Gapro 27 27Skogsenergi 9 6VI SKOGSÄGARE 2/06 25

En enkel ekvationFlerträdshantering innebär att skördaraggregatet ackumulerar flera stammar för samtidigupparbetning. Metoden är lika enkel som effektiv. Två starka hållarmar ser till att de avverkadeträden står stadigt i aggregatet när nästa träd fälls – alltså utan risk för släpskador påkänsliga rothalsar. Flera studier visar att metoden ökar skördarens produktion i klena gallringarmed upp till fantastiska 15 procent. Det gör gott åt gallringsnettot!Tekniken kommer från John Deere, pionjär på flerträdshantering, och finns som tillval till defyrhjulsdrivna aggregaten JD 745 och H754. För optimal effektivitet monteras dessa snabba,smidiga aggregat på någon av våra stickvägsgående skördare med extra lång kran. Vinnndekombinationer även när diameterspridningen är stor. Kvistning och upparbetning får man junästan på köpet.

www.deere.sePRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER

MÖBELMÄSSANHögstaförädlingHÖJER VÄRDET PÅ SKOGENAldrig blir trä så lönsamt som när det förädlas till möbler.Därför betyder uppgången för möbelindustrin mycket,sedan mitten av 90-talet har den svenska möbelproduktionenfördubblats till 20 miljarder kronor, varav drygthälften exporteras.Och trä håller ställningarna, det visar en koll på åretsmöbelmässa i Stockholm.I Dalsland finns mycket lövskog och hantverkskunnande,vilket möts i den här Karl Johan-inspirerade stolen…– Vi använder bara råvara från Dalsland. Hela syftet med verksamhetenär att förädla och få mer betalt för den dalsländskaskogen.Det säger Anders Kihlberg. Efter många år i oljebranschenbeslöt han sig för att göra något helt annat. Anders flyttade hemtill Dalsland, blev skogsägare och engagerade sig i ”Signera Dalsland”.Företaget arbetar med ett nätverk av lokala träföretag, designersoch skogsägare.Man säljer en dellister och bräder,men mest handlardet om möbler, sompremiärvisades påmöbelmässan.I nätverket ingårflera minisågverkoch sedan i höstasen lite större helautomatiskbandsågmed en kapacitetrunt tio kubikmeterom dagen.Anders Kihlberg bytte oljan mot skog och möbler.Utöver arbetet på den egna skogsgården marknadsförhan Signera i Norge.MASSIVT INTRESSE…den som tvekar över träslagetfår vägledning av intarsian påryggstödet.Det finns ett rustikt drag bland många nya möbler, som råvaruleverantörernakan glädja sig åt. För här handlar det om massorav trä! Kanske kan man kalla det någon sorts riddarromatik,eller gästabudsmöblemang.Danska Kristensen görmassiva ekbord som maninte lär slita upp på åtskilligahundra år. De är uppskattadei Danmark och nu hoppasföretaget på Sverige.Det intressanta är att maninte drar sig för kvistar ochskavanker, tvärtom användsde för att framhäva denrustika framtoningen.De dalsländskabjörkarnaförvandlas tillmatsalsmöbler.Gruppen frånSignera hardöpts till Ballerina.Till de verkliga tungviktarna hör dethär bordet från Yask. Det tillverkas imassiv ek och väger 200 kilo!Furuskivan på Mjödheim är sjucentimeter tjock och ska tåla attsätta kniven i och dansa på, det är såman tänkt sig vikingaanknytningen.Möblemanget kommer från Signera.28VI SKOGSÄGARE 2/06

MED GLIMTEN I ÖGATListiga och finurliga konstruktioner är alltid fascinerande. Endel är praktiska, andra är mer som ett roligt utropstecken.KOMBINERA MERATrä är ett fantastiskt material i sig, men också för att det går attkombinera med så mycket annat.Ur hållfasthetssynpunkt är väl inte konstruktionen denbästa, men den fungerar och ger lite svikt. Stolen, ritad avNils Gullin, har byggts av Sven Persson och Isaac Svenssontvå elever på Snickarakademin, vilket är en KY-utbildning iKristianstad.Lim, spik, skruv, pluggar och nuhar vi ytterligare en metod föratt sammanfoga trä: dragkedja!Teruhiro Osada för uppfinningenfrån 1851 mot nyahöjder.Trä/trä. Ja, de stora variationernagör att en blandning av träslag blireffektfull, som i den här hallmöblenav Herman Ejnefjäll, Grebbestadsfolkhögskola, av Oregon pine, riopalisanderoch lönn.Trä/glas. Vid en första anblick ser detut som om lådorna går rakt genomglaset, men det är en sektion somligger ovanpå glasskivan. Bordet ingåri en möbelserie som elever vid CarlMalmstensskolan gjort: Tina Alpen,Erik Björk, Sahara Grönvall, NinaHomann, Mattias Karlsson och LindaMolander.Nippon Giraffe är inspireradav japanskt formspråk. Möbeln,från k2design, är något emellankonstverk och stol. Konstruktionenär i björkplywood och kangenom en listig sammanfogningvikas ihop till ett platt paket mednågra enkla handgrepp.Trä/metall. Bänken i galvat järn har en sits av teak,men det kommer en variant med ribbor av naturligasp, ett träslag med god potential till mycket.Bänken görs av SMD Design.Trä/sten. Detmassiva ekbordetkommer fråndanska Kristensen.Glöm krånglet med iläggsskivor!Till synes är det här ett vanligtträbord….…..men drar man i bordskantenvecklar trälamellerna av bambu utsig som ett dragspel. Det hela kallasxpand system.VI SKOGSÄGARE 2/0629

MÖBELMÄSSANFORTFARANDE MEST EKOljad ek har varit det dominerande träslaget i flera år ochdominerar ännu. Det finns en liten trend mot valnöt, men prisetavskräcker en del. Råvarupriset per kubikmeter är ungefär somteak, men i praktiken är det dubbelt så dyrt eftersom bara hälftenav virket är användbart.Bland alla ekmöblerna från Torkelsonsfinns stolen i massiv valnöt,som är ny för i år.Allt fler möbler tillverkas iBaltikum, men småländskaOscarssons gör allt på platsi Ruda. I år har björken fåttsällskap av valnöt, som i denhär hängaren till vänster ochbyrån här under, som kostarrunt 7 000 kronor ikonsumentledet.Eken dominerar, här har Torkelsons kombineratden med målad björk.Björk kommer och går,här är den svagt betsadi en gedigen säng frånlitauiska Optimata.Körsbär var vanligare för något årsedan. Torgny Segerstad på Vindelnsfolkhögskola gillar det vackra träslagetoch har gjort den japaninspireradesängen på skolans slöjdlinje.Olympiska spelen är övermen för STIHL fortsätter medaljernaatt trilla in!MS 361 Bäst i test!MS 230 C-BE knep silvret!ATL’s stora sågtest Nr. 11 2006Provat att handla i ServandeFackhandeln någon gång?Kom in till oss och upptäck skillnaden!Dags att röja?STIHL röjsågar nu med dubbelskärutrustning på köpet!Gäller t.o.m 2006-06-30 FS 120 - 480.www.stihl.se 020 - 555 66630 VI SKOGSÄGARE 2/06

Var tionde planta dödsdömdredan innan den planteratsSkogsbruket förlorarårligen tiotals miljonerkronor på att dåligaplantor sätts ut påsvenska hyggen.Men förlusterna kanundvikas.– Tyvärr slarvar plantskolornamed kvalitetssäkringen. Plantornaser friska ut, men klararinte den tuffa miljön på hygget,säger Jörgen Hajek vidSkogforsk i Sävar.Varje år produceras 320 miljonerskogsplantor i Sverige. Inventeringarvisar att 10 procentav plantorna är dödsdömdaredan innan de kommer ut påhygget, till följd av frostskador,svampangrepp och för lite rötteri förhållande till plantansNy mätmetod, direkt i skogenGenom att mäta in ochvärdera virket direkt iskördaren förenklasvirkesaffärerna.I Finland är skördarmätningendominerande. I Sverige är denmarginell och då är utgångspunktenför betalningen volymoch trädslag.Utmaningen är att också vägain kvaliteten, vilket är möjligtmed en ny metod.– Det här kan förenkla förbåde skogsägare och virkesköpare,säger Johan J Möller,forskare på Skogforsk.I dag räknas ersättningen förvirket i regel ut först efter attvirket mätts in vid industrin.Ett hinder för den nya affärsformen(stamprissättning) harvarit att skogsmaskinerna intekunnat avgöra trädens kvalitet,vilken har stor betydelse förpriset, eftersom raka, kvistfriaträd ger skogsägaren mer betaltän korta, krokiga och kvistigastammar. De nya resultatenNytt från Skogforskproduceras av SkogsbruketsForskningsinstitutKontaktperson på Skogforsk ärMalin von Essen, tel 018-18 85 76malin.vonessen@skogforsk.sestorlek. Därmed drar skogsbruketpå sig onödiga kostnaderför både plantor och plantering– kostnader som uppgår till tiotalsmiljoner kronor varje år.Skogforsk har utvecklat enmetod för kvalitetssäkringsom kan stoppa dödsdömdaplantpartier innan de lämnarplantskolan. Metoden innebäratt ett urval plantor ur ett störreplantparti genomgår tester somvisar hur livsdugliga plantornaegentligen är.–Både skogsbruket och plantskolornaskulle tjäna på att mankvalitetssäkrade plantpartiernaföre leverans till hygget. Vårmetod är ett verktyg som talarom vilka plantpartier somkan sättas ut på hygget, vilkasom behöver rehabiliteras iplantskolan och vilka som skaslängas, säger Jörgen Hajek.visar att det är möjligt att meddata från skogsmaskinen beräknakvaliteten på träden redan iskogen med gott resultat.– Automatisk kvalitetsklassningi skogen ger nästansamma resultat som virkesmätningvid industrin. Värdet påett virkesparti blir i genomsnittdetsamma, med en spridningpå ett par procent vid stamprissättningjämfört med traditionellvirkesmätning, säger JohanJ Möller.För att klara av kvalitetsklassningenoch räkna ut värdetpå virket krävs att skogsmaskinensamlar in information omvarje träds diameter, höjd ochMånga av plantorna som släpas ut tillhygget är chanslösa från början.Foto: Stora Enso.Kontakt:Jörgen Hajek, SkogforskTel 090-203 33 68,070-683 92 98.Data frånskördarenkan ocksåanvändas vidinmätningen.avsmalning. Dessutom måsteväxtplatsens breddgrad ochhöjd över havet anges och ålderför skogen bestämmas.Förutsättningen för att börjaanvända den metoden nya är attman kan kvalitetssäkra skogsmaskinensmätningar.– Det passar inte i alla lägen,men år 2010 tror jag 10–20 procentav volymen hanteras medskördarmätning, säger Johan JMöller.Kontakt:Johan J Möller, SkogforskTel 018-18 85 66Ny älgmodellOm skogsbruket ska nå sittmål när det gäller betesskadormåste antalet älgarminska till 3–4 per tusenhektar.Ett ganska allmänt mål inomskogsbruket är att högsttvå procent av tallarna ska fåfärska betesskador varje år.Men inventeringar visar attälgen inom många områdenskadar mer än fem procentav tallungskogen varje år.– Förutsättningen för attnå målet är en betydligt lägreälgstam än dagens, sägerRoger Bergström, viltforskarepå Skogforsk.– Vad som är en lämplignivå för älgstammen berorförstås på vem man frågar.Men om skogsbruket ska nåsitt tvåprocentsmål bör älgstammenvara 3–4 älgar per1 000 hektar. I stora delar avSverige är älgstammen i dagbetydligt tätareRoger Bergströms resultatbygger på modellberäkningarmed kunskaper om älgensfoderbehov, betesbeteendeoch hur mycket foder skogenproducerar. Han konstaterasatt modellen kan förbättrassuccessivt med nya kunskaper.Kontakt:Roger Bergström,Skogforsk. Tel 018-18 85 59Dyrt luftmotståndEtt sätt att minska bränslekostnadenpå virkesbilar äratt minska luftmotståndet.√Att ta ner reklamskyltenspar 5 000 kronor om året.√Att ta bort extraljusen påtaket spar 7 000 kronor.√Att ta bort den dekorativamichelingubben spar7 000 kronor.De slående exemplen gerPaul Granlund, Skogforsk.Minst lika viktigt är rättkörteknik.– När vi testat skilde det22 procent mellan den bästaoch mest bränsle krävandeföraren, säger Paul Granlundoch efterlyser instrumentvilka, precis som iflera personbilar, visar förbrukningen.FORSKNINGVI SKOGSÄGARE 2/06 31

Varför ska jagrösta på er?POLITIKInför höstens riksdagsval har Vi Skogsägare bettpartierna lyfta fram skogsfrågorna.Vi ställde samma fråga till alla sjuriksdagspartierna:Vad finns det för anledning att jag, somvanlig skogsägare, ska rösta på ert parti ihöstens riksdagsval?Frågan förmedladestill partisekreterarnaochalla fick sammautrymme attfritt lyfta framdet som kännsangeläget.Det blev bådeen spännandeoch delvis klargörandeläsning.KRISTDEMOKRATERNA:Vi vill göra det möjligtatt utan beskattningöverföra skogskontooch skogsskadekontomellan generationer genomarv och gåva.Vi vill också att avsättningtill ersättningsfond i sambandmed stormfällning även skakunna göras för virkeslikviderför det virke som räddats, inteenbart för den ersättning somerhålls för det skadade timret.Avsättning av skogsmarkmed stora naturvärden bör istörre utsträckning ske genomnaturvårdsavtal och frivilligaavsättningar. Staten ska varaöppen för kombinationer avhänsyn, avtal, biotopskydd,reservat, samt markbyten medstatlig mark. Den administrativahanteringen av avsättningarnabehöver också bli merflexibel och rättssäker.Vi vill införa en möjlighet tillersättning för inskränkningari markägarens brukande avsin mark inom större fornlämningsområden.Björnvon der EschVi är positiva till att jägarnasoch skogsägarnas organisationersamarbetar kring utformningenav viltförvaltningen;därigenom kan olika intressenvägas mot varandra. Vi villdock framhålla att markägaremed liten areal som ej ingår iviltvårdsområde även fortsättningsvismåste ha rätt att fällavuxen älg samt fritt fälla rådjurpå sin mark.Vi vill inte ha någon gemensamskogspolitik inom EU.Sverige bör stå fast vid detta,även om vårt land skulle bli ensamtom denna uppfattning.Björn von der Eschriksdagsledamot förKristdemokraterna32 VI SKOGSÄGARE 2/06

SOCIALDEMOKRATERNA:Som skogsägare behöverdu veta att detfinns en offentlig sektorsom erbjuder en bra skolaför dina barn, en bra omsorgför våra äldre och en bra sjukvårdnär vi alla behöver det.Som skogsägare så vet du attdu har tagit en risk genom dininvestering. Det kan vara väldigtlönsamt att äga och skötaskog. Samtidigt är det en långsiktiginvestering som inte gernågon större avkastning förränefter flera decennier, då behöverdu veta att samhället harresurser för att kunna ta handom dig om något oförutsettskulle inträffa. Det unika i vårsvenska modell, att ingen någonsinska lämnas åt sitt öde,att alla ska finnas med, är någotsom vi socialdemokrater villbibehålla och utveckla. Det varnågot som många skogsägareblev medvetna om i sambandmed stormen Gudrun i januari2005.Alternativet, att utelämnaUlrikaMessing.skogen helt åt marknaden, serinte vi som hållbart. Marknadenensam förmådde inte hanterastormens effekter. Det krävdesstora insatser från det offentligassida. Insatsen var kostsamekonomiskt men också väl motiveradeftersom vi är medvetnaom skogens betydelse och betydelsenav att, även i framtiden,ha många skogsägare.När det blåser och stormar,när det oförutsedda inträffar,i det stora och det lilla. Då behövsdet ett samhälle som förmåratt hantera en katastrof.Ett samhälle där alla ska finnasmed, så enkelt är det.Ulrika MessingskogsministerVÄNSTERPARTIET:Skogen har historisktvarit räddningen ochtillflykten för upproriskabönder, som kommiti klammeri med kungen ochhans fogdar. Skogen var ocksåräddningen när skörden slogfel.Sedan årtionden utgör skogenoch skogsindustrin en avgörandekraft i svensk ekonomi ochsysselsättning. Nettoexportvärdetfrån den svenska skogen harnått över 100 miljarder kronorom året! Skogen är i dag detgröna guldet, eller om man såvill, den svenska oljan.Till skillnad från den norskaoljan är skogstillgångarna förnybara.En förutsättning är attvi tar väl hand om skogskapitalet.Vi får inte taxera ut merän tillväxten och vi måste se tillatt återväxten av kvalitetsvirkeupprätthålls. Röjning av planteringaroch gallring i rätt tid ärviktig för att få god kvalitet.Vi planterar för barn ochbarnbarn och för det framtidasamhället. Det är en spännandetidsrymd, men ställer krav påenskilda skogsägare, bolagoch staten att driva ett aktivtskogsbruk.LennartBeijer.Skogen växer visserligensjälv – men den måste skötas– för att klara kvalitetskraven.Därför är det viktigt att samhället/staten/riksdagenhar enskogspolitik som dels upprätthållerhöga krav på skötsel, delsger motivation för i synnerhetenskilda skogsägare att aktivtsköta skogen långsiktigt ochhållbart. Historiskt har enskildaskogsägare skött sin skog bättreän både bolagen och staten,men förändrade livsförhållandenmed ökat antal stadsbönderställer nya krav.För enskilda skogsägare, somvill ha ett fungerande samhällemed små ekonomiska klyftoroch en långsiktigt hållbarskogspolitik, är Vänsterpartietett bra alternativ.Lennart BeijernäringsutskottetVI SKOGSÄGARE 2/06 33

MODERATERNA:FOLKPARTIET:POLITIKVi vill att frihetenoch ansvaret för denenskilde skogsägarenskall öka när det gäller att vidtatillväxtbefrämjande åtgärder iskogen. Det kan till exempelgälla gödsling, restaureringav diken och trädslagsval. Enökad produktion behövs inteminst för att möta det ökadebehovet av bio energi. Vi villatt enskilda markägare ersättsom hans mark undantas förallmänna intressen. Då börmarken i normalfallet behållasav ägaren med ersättning fråndet allmänna. Ersättningenskall inkludera produktionsbortfalloch kostnad för eventuellskötsel.Skogskontot skall kunna följafastigheten och således betraktassom en anläggningstillgångi skattehänseende.De nordiska skogarna skallskötas utan att EU lägger sigi hur. Det är viktigt att skogenbetraktas som den produktionsresursden alltid varit ochbrukas med hänsyn till miljön.Hur avgörs bäst i de enskildaländerna.Det måste bli bättre balansBengt-AndersJohansson.mellan skogsintresse och jägarintresse.Den enskilde markägarenska i görligaste månsjälv kunna göra avvägningenmellan viltstammens storlekoch skogsproduktionen. På såsätt kan man balansera viltskadorpå den nivå man självtolererar.Bättre villkor för företagandestärker givetvis ävenskogs ägaren. Mindre byråkrati,lägre skatt på förvärvsinkomster,lindrad beskattning av fåmansbolagär några punktersom alliansen är överens om attgenomföra. Bättre företagsvillkor,som snabbare miljöprövningoch bättre tillgång till energi,skapar förutsättningar föratt skogs industrin stannar kvari landet. Det är en förutsättningför att kunna få bra prispå skogs råvara. Sverige får intereduceras till råvaruexportör.Bengt-Anders JohanssonjordbruksutskottetAnitaBrodén.Folkpartiet anser att1993 års skogspolitiskabeslut med tvåjämställda mål bör ligga fast.Dock anser vi att skogens betydelseför Sveriges välståndtydligare bör belysas.Vi anser att äganderättenskall skyddas och betonar denenskilde skogsägarens ochskogsbolagens ansvar för engod skoglig skötsel. Röjningbör ej ske genom tvångslagstiftningutan genom fortsattinformation och rådgivning.Vi vill uppmuntra och underlättaför nyföretagandeinom skogsnäringen. Minskatkrångel på skatteområdet skullebidra till ökat nyföretagande.Vi är positiva till civilrättsligaavtal. Utökning av naturreservatfår inte ske i snabbaretakt än att tydliga skötselplanermedföljer. Förutsättningar förfriluftsliv i skogsmiljöer börlyftas in i bidragsberättigadeprojekt.Vi bedömer att skogen haren stor potential som energiförsörjare.Vi menar att detkrävs långsiktiga regler för attunderlätta biobränslens konkurrenskraftgentemot fossilabränslen. Vi vill stärka skogligutbildning och kompetensutveckling.Vi anser att staten inte skallbedriva kommersiell verksamhetdär detta kan göras av detprivata näringslivet.Folkpartiet förordar en synpå skogsbruket som är tydligareanpassat till var i landetskogsbruket bedrivs. I vissafall kan till exempel trakthyggesbrukunderlätta föryngringav skogen.Folkpartiet har legat på regeringenför att påskynda förslagetom älgförvaltningssystemdå vilt gör stor skada.Folkpartiet anser att det ärangeläget att man finner alternativtill de kemiska bekämpningsmedlenför att komma tillrättamed snytbaggeangrepp.Anita BrodénjordbruksutskottetI en klass för sigNytänkande Outlander TM 400 H.O. tar ännu ett kliv upp 2006.Nytt digitalt multi-instrument, främre och bakre lasträcken i stålsamt 35 % starkare strålkastare. Redo att utmana vilken uppgifteller terräng som helst.OUTLANDER 400H.O. EFIOUTLANDER 400XT H.O. EFIOUTLANDER 400MAX H.O. EFIOUTLANDER 400MAX XT H.O. EFIDistributör i Sverige - BRP Sweden ABFör närmaste återförsäljare, ring 090-17 28 20* Trademark of Bombardier Inc. used under license. brp.com34 VI SKOGSÄGARE 2/06

CENTERPARTIET:MILJÖPARTIET:Centerpartiet vetskogens betydelseför vårt välstånd. Vikänner också till skogens fantastiskavärde som ”andningshål”för oss stressade nutidsmänniskoroch värdet för denbiologiska mångfalden. Utanalla tusentals privata skogsägareskulle dessa värden gåförlorade. Det gäller att vi sompolitiker kan skapa långsiktigaspelregler och styrmedel somuppmuntrar skogsägarnas företagsamhetoch engagemangför sin tillväxtnäring.Det svenska jord- och skogsbruketutgör en viktig länk iomställningen av energi- ochtransportsystemen. Det finnsen stor potential för Sverigeatt genom produktion och vidareförädling,utveckla nyamarknader för bioråvaror. Enomställning av Sveriges drivmedelsanvändningkräver attjord- och skogsbruket är medsom en viktig del, vilket i sintur kräver större satsningar inomforskning och utveckling.Det behövs också ett ökat intresseför att använda trä sområvara i olika processer, inteJanAndersson.minst inom byggsektorn.Centerpartiet ser inte statligtägande som ett självändamål.Vi anser att det statliga ägandetav skog ska avvecklas, genomatt en utförsäljning av statligtägd skog sker i småposter tillaktiva skogsbrukare/skogsföretag.Statligt ägande av skogmotverkar ett självbärandesmåskaligt skogsbruk, inomvilket tusentals nya småföretagskulle kunna bildas.Centerpartiet motsätter sig enframtida gemensam skogspolitiki EU. Det finns ingen anledningatt bredda EU:s agendaatt inkludera detta område.Förhållandena och förutsättningarnaför skogsbruk skiljersig åt mellan medlemsstaternaoch på den internationella exportmarknadenlämpar sig dennationella politiken väl.Jan AnderssonjordbruksutskottetBra villkor för småskogsbrukareär enförutsättning för enlevande landsbygd. Miljöpartietär för ett lokalt ägande avskog eftersom vi tror att enpersonlig relation till skogsfastigheten,känslomässig ellersom försörjningsbas, ger bästförutsättningar för ett långsiktigtbrukande. Möjlighetenoch viljan att bedriva ett ekonomisktlönsamt skogsbrukinom de ekologiska ramar naturensätter kräver ett flergenerationsperspektiv.Miljöpartiet står bakom dagensavreglerade skogspolitikmed frihet under ansvar. Föratt skogsägaren ska kunna tadetta ansvar ska staten bidramed forskning, rådgivning ochstöd. Denna rådgivning måstebättre än i dag anpassas efterden enskilde skogsbrukaren.Skogen är viktig för regionalutveckling, sysselsättning ochofta ett komplement till jordbruket.Är man en ekonomisktintresserad skogsägare skaman rösta på Miljöpartiet föratt få mer betalt för massavedoch biobränsle. Skogen har enÅsaDomeij.enorm bioenergipotential somvi kan utnyttja med rätt prissättningpå övriga energislag.Våra satsningar på miljöbilar,energiforskning och den grönaskatteväxlingen har gett biobränslenen rejäl skjuts framåtoch vi vill fortsätta på deninslagna vägen. För ökad ochbibehållen biologisk mångfaldi skogen behöver vi även fokuseramer på lokal förvaltning.Inte minst med tanke på klimatförändringar,fragmenteringav landskapet och insiktenatt mycket av mångfalden är enföljd av brukande. En långsiktigthållbar naturvård måstearbeta med lokalbefolkningoch markägare. Det är viktigtatt hitta bra lösningar i samrådmed skogsägaren.Åsa Domeijmiljö- och jordbruksutskottIngegerd SaarinennäringsutskottetPeter Eriksson, språkrörGRAN-BARK-BORRAR?FällorFeromonerDen mesteffektiva fällanenligt Lantbruksuniversitetet i Norge.Längd 150 cm • Diam. 21 cmwww.skogma.seTelefon 0644-721 00VI SKOGSÄGARE 2/06 35

GALLRINGÄlgarna ”hjälper” till med urvalet avträd som gallras bort.Syftet med denna artikel är attförmedla kunskaper och tipsså att skogsägaren lättare kanframföra önskemål och ställakrav vid upphandling av gallring.Den överenskomna kravspecifikationenbör rimligenkunna ingå och regleras iaffärsuppgörelsen. Det är ocksåviktigt att skogsägaren eftergallringen får ett kvitto på hurkraven uppfyllts.Mest vägarbeteOftast är det små möjligheteratt välja maskinsystem.Gallring med stickvägsgåendeskördare dominerar. Härvidtillämpas ett tätt stickvägssystem,och träden fälls och upparbetasfrån stickvägen.Tidigare tillämpades oftalängre avstånd mellan stickvägarnavarvid gallrings trädensom stod i den så kallade mellanzonen(mitt emellan vägarna)fälldes motormanuellt,med motorsåg, mot närmastestickväg. Därefter upparbetasdessa träd av den stickvägsgåendeskördaren.I främst norra Sverige tillämpasen annan variant på storastickvägsavstånd och mellanzonsfällning.Härvid kör denbeståndsgående skördaren iett slingerstråk mitt emellanvägarna och fäller samt upparbetargallringsträden ut motstickvägen.En maskinskada från gallringen. Krökar är vanliga felaktigheter. Träd med sprödkvistar drar nervirkesvärdet.Ställ krav på gallringarnaFolke Pettersson är skogsägare och forskare, medgallring som specialitet. Vi bad honom om tips och rådinför gallringen, som är ett vägskäl inför framtiden.Hitta felenI den yngre tall- och granskogenhar i regel vartannat trädnågon form av kvalitetsnedsättandefel, exempelvis sprötkvisteller krök. Andelen trädmed fel är störst i de klenarediameterklasserna.Felen är ofta förorsakadeav ogynnsam väderlek, snötryck,insekter, svampar ochträdkonkurrens. Under senareår har dessutom stora älgstammarorsakat betesskador i tallbestånden.Det är naturligtvis viktigt attvälja rätt träd och i första handplocka ut de felaktiga.Men förutsättningarna för brastamval i gallring har minskatpåtagligt sedan den manuellaavsyningen och stämplingenförsvann för att antal år sedan.Stamvalet görs i dag av skördarföraren,och av ett flertal orsakerär förutsättningarna intede bästa för att identifiera trädmed fel. En inriktning mot attgallra ut de klenare träden resulterardock automatiskt i attandelen träd med fel i det kvarståendebeståndet blir färre.√För skogsägare som harkunnande och ledig tid till förfogandekan manuell stämplingvara lönsamt. Markerahelt enkelt träden som ska bortmed ett färgstreck i brösthöjd,i riktning mot stickvägen.√Den som stämplar bör dåockså markera stickvägarnagenom att snitsla mitten avvägen. Den blir då ungefärtvå meter på vardera sidan avsnitslarna.GallringsformerVid låggallring inriktas uttagetmot de klenare träden,medan det omvända gäller förhöggallring.Likformig gallring utgör ettmellanting. Under senare år harmånga virkesköpare marknadsförtoch tillämpat likformiggallring under beteckningen”kvalitetsgallring”.Kvalitets- och höggallringinnebär att beståndets framtidaproduktion bygger på en störreandel klenare träd jämfört medlåggallring. Det kan därför varaen god idé att studera trädkronornahos de klenare träden föratt därigenom bedöma deras utvecklingspotentialinnan manbeslutar sig för kvalitets- ellerhöggallring.√Låggallring passar bra i allatyper av bestånd, medan gallringsformersom riktar in sigpå grövre dimensioner endastär tillämpliga i välröjda bestånd.√FolkePettersson,som skrivitartikeln ärforskare påSkogforsk.Kvalitets- och höggallringmedför större risk för vindfällningjämfört med låggallring.Detta beror på att de grövreträden är de mest vindstabilainom ett bestånd, och när dessatas bort ökar påfrestningarna påde kvarstående mindre trädensom inte har kunnat utvecklasamma goda vindstabilitet.Stickvägar är en riskfaktorför vindfällning, eftersomdessa öppnar upp beståndet ochger vinden nya angreppspunkterpå de kvarstående träden vidstickvägskanten.√Det är viktigt att planerastickvägarna noga.Förutom vinden är snöskadoren annan fara, som i första handdrabbar klenare och gängligaträd med ensidig krona.√Jämfört med låggallringblir risken för framtida snöskadorhögre med kvalitetsellerhöggallring. Detta eftersomman sparar högriskträdeni större omfattning med dessagallringsformer.Olika tidsperspektivGallringsformen påverkar omloppstiden.Låggallring gynnardimensionsutvecklingenoch produktionen av grövreträd, samt ger den kortasteomloppstiden.Vid kvalitets- och höggallringlämnas ett betydligt högrestamantal kvar, med lägremedeldiameter. Detta resulterari längre omloppstid, samtäven till behovet av ett extragallringsingrepp vid hög beståndsålder.Samtidigt är det känt att manbör undvika gallring i äldreskog eftersom åtgärden medförstor vindfällningsrisk, framförallt i gran. Man får också räknamed att volymproduktionen36 VI SKOGSÄGARE 2/06

En bra gallring grundläggs med röjning.kan bli något lägre om mantillämpar kvalitets- eller höggallring.En hel del talar alltså för låggallring,men saker och tingmåste vägas mot varandra.√Kvalitets- och höggallringger betydligt högre netto vidförsta gallringen eftersomman tar ut träd med en störrediameter.√Vid senare gallring ochslutavverkning kan utfallet blidet omvända.Det visar ett tallförsök därnettot vid andra gallringen förlåggallringsalternativet blevungefär lika mycket högresom det var lägre vid förstagallringen jämfört med kvalitetsgallringsalternativet.Beståndsdata indikerade attvärdeutvecklingen efter andragallringen kommer att bli högreför låggallringsalternativet.Gallring är såväl avverkningsom skogsvård, med både ettmycket kortsiktigt och långsiktigtperspektiv att ta hänsyntill. Här finns också en inbyggdkonflikt mellan intäkter i nutidoch framtid.Den som är kunnigkan underlätta förskördaren genom attmarkera träden somska bort.Minimera skadornaGallringsskador på kvarståendeträd och på marken leder tilltillväxtförluster och värdeförlusterpå grund av mekaniskaskador och röta, samt till ökadrisk för vindfällning. Skogsägarenbör givetvis ställa kravpå skadefri gallring.Här kan Skogsstyrelsensrekommendationer ge vägledning.Där sägs att det maximaltfår finnas 5 procent skadadeträd efter gallring. Med skadormenar man en stamskadapå minst 15 kvardatcentimeter,eller skador på rötter mindre än70 centimeter från stammen.√Ett rimligt krav från skogsägarenär att maximalt två procentav kvarstående träd får haen skada.(Det klarade närmre 70 procentav de gallringar skogsstyrelsenkollade får några årsedan.)√Hjulspår djupare än 10 centimeterräknas också som skador.(Det klarade 58 procent avde gallringar Skogsstyrelsenundersökte.)En god planering kan minskaskadorna. Bestånd på mindrebäriga marker bör gallras vintertiddå marken är frusen.√Risken för avverkningsskadorpå kvarstående träd kanbedömas vara högre efter kvalitets-och höggallring än efterlåggallring.Detta eftersom grövre trädär svårare att hantera för skördarföraren,samtidigt som flerträd med risk att skadas lämnaskvar.Under sommarhalvåret ärfärska granstubbar en inkörsportför rotröta.√Vid grangallring under vegetationsperiodenär det därförtillrådligt att kräva stubbbehandlingmot rotröta.Vid röjningen läggs grundenför det kommande gallringsbehovet.Exempelvis begränsarröjning till 1 800–1 900 stammarper hektar antalet gallringartill två, om låggallringtillämpas.Ordentliga röjningsinsatserger avsevärt bättre ekonomisåväl i första gallring som settöver hela omloppstiden. Dessutomblir bestånden bättrerustade att motstå vind- ochsnöskador, såväl före som efterförsta gallring.Det finns en hel del stamrikabestånd som en effekt av eftersattröjning.Jämfört med välröjda beståndbör man gallra dessa beståndbetydligt tidigare (oftaFortsättning sid 38VI SKOGSÄGARE 2/06 37

GALLRINGFler fastigheter hittar du påGårdar till saluhos www.atl.nuDen allra mesta gallringen görs av en skördare som arbetar med en långkran in i beståndet från stickvägar.Fortsättning:Ställ krav på…Vill du som mäklareockså synas här?Kontakta Eva Forslund,tel 040-601 64 33, eva.forslund@lrfmedia.lrf.sevid 10–12 meters höjd) frånbeståndsutvecklings- och stabilitetssynpunkt.√ För dessa stamrika beståndhar man knappast något valnär det gäller gallringsform,utan det är låggallring som börtillämpas.Klen medeldiameter i uttagetgör gallringen dyr, och detta ärett pris som man får betala försvag eller utebliven röjning.Avslutningsvis kan konstaterasatt oavsett vilka syften ellerlönsamhetskrav som den privateskogsägaren har på sin gallringbör denne ställa krav när detgäller gallringsinriktning ochutförande. Vid de flesta affärsuppgörelserär det ju brukligtatt man ställer krav. Om manexempelvis lejer en hantverkaretill sitt hus så följer denneen uppgjord åtgärdsplan, samtlämnar garanti på alla utfördaåtgärder. Så varför inte ställakrav på gallringen, en åtgärdsom får stor betydelse för denlångsiktiga ekonomin.Folke Pettersson38 VI SKOGSÄGARE 2/06

Skogen ger ny kraftLärcentrum i Vansbro harstartat en KY-kurs (kvalificeradyrkesutbildning) om skogensom helande kraft.Undertvå år ska deltagarna utbildastill att leda hälsofrämjande arbetenför arbetslösa och långtidssjukskrivnamed skog ochnatur som utgångspunkt.En hälsosammiljö attvistas i.Foto: HolmenDet något krångliga kursnamnetär:”Leda förändring med naturensom resurs för hälsofrämjandeoch rehabilitering”.– Utbildningen, som är på 40poäng, halvfart, är rikstäckandeoch bedrivs i huvudsak pådistans.Tveksamma gränserSkogsdirektör Stefan Wirtén,framhåller två punkter därman går emot gränsdragningskommissionensutredning omvinterbete för renar:– Vi delar inte utredarenssynsätt att urminnes hävd tillrenskötsel kan uppstå nu ochäven i framtiden. Det saknarstöd i rättspraxis och innebäratt renskötselområdet skullekunna få en annan utbredningi framtiden.– Skogsindustrierna delarHälsosam forskningLantbruksuniversitetet hängerpå trenden med skogens socialavärden och drar igång ettforskningsprogram om Skogoch hälsa. Kostnaden för projektenberäknas bli minst åttamiljoner kronor.Fakulteten för skogsvetenskapstår för halva summanoch skogsnäringen för den andrahalvan.– Skogen har visat sig varabetydelsefull vid rehabiliteringefter stressrelaterade sjukdomar,framhåller dekanus Jan-Erik Hällgren.inte heller den schablonmässigagränsdragningen för renbetesrätteni stora delar av Jämtlandoch i vissa kustområden i Väster-och Norrbotten.– Utredaren har valt att endastdra en östlig gräns, vilketinnebär att områden längre västerutsom varken har varit ellerär intressanta för bete. Konsekvensenkan bli samrådsplikt,trots att renar aldrig förekommiteller förekommer på derasmarker, säger Stefan Wirtén.Driver upp tillväxten efter stormenOrkanen Gudrun gick hårt åt plantmaterial och gödslingSödras egen fastighet i Toftaholm,där 500 av 1 200 hektar kan öka från 11 till 16 skogs-räknar man med att tillväxtenfälldes.kubikmeter per år. Därmed kanNu planeras att driva på den området slutavverkas redan efter50 år, 30 år tidigare än mednya skogen med intensivareskötsel. Med hjälp av förädlat konventionell skötsel.ATL BonusFörsta, andra, tredje…SÅLD!Fendt Favorit 716 Vario6-cylindrig vattenkyld direktinsprutad dieselmotor med turbo.4 WD. Levererad i 14 ex. t o m 0212Traktorkalendernpå nätet2 000 enskilda traktormodeller med all tänkbarteknisk information, totalt över 140 000 enskildauppgifter om samtliga traktorer som någonsinmarknadsförts i Sverige.www.atl.nu/bonusPå ATL Bonushittar du priserna frånbåde nationella ochinternationella auktioner.www.atl.nu/bonusBegagnatpriserVill du veta vad en IH 1056 XL -83 kostar såhar du kommit rätt. Med ATL Bonus riskerardu aldrig att betala ”fel” pris.Årsmodell 1981 1982 1983 1984Timmar 9 200 8 900 8 600 8 300ModellIH 1056XL 4wd 58’ 60’ 63’IH 1056XL 4wd 61’ 64’ 66’IH 1255XL 4wd 66’ 70’ 74’www.atl.nu/bonusFastighetspriserNyfiken på vad grannen fick för gården?Hitta slutpriset på alla fastighetsaffärerinom skog och lantbruk.www.atl.nu/bonusATL BonusDetta ochmycket merfår du sommedlem för49 kr*/år.*Priset gäller prenumeranter av papperstidningen,övriga betalar 189 kr per år.www.atl.nu/bonusVI SKOGSÄGARE 2/06 39

GPS iÄr det bråttom kanen ny skogsbruksplan bliklar på 24 timmar och iframtiden behöver planläggarenkanske inte ensge sig ut i skogen.Av Pär FornlingLars Andersson spanarin skogen och registrerar.Han är själv skogsägare iTöllersjö, mellan Boråsoch Alingsås.– Det är lätt att bli hemmablindoch underskatta tillväxten.Många har på tok förmycket gammal skog på sinafastig heter, säger Lars Anderssonnär vi går längs medskogsvägen.Våren borde vara i antågande,men vintern biter sig envistkvar. Vi pulsar fram i snön ochtalar skogsbruksplaner.Lars är planläggare på Foran,vilket ger många insikteri skogsskötsel.Hans allmänna råd är att skötaskogen aktivt för att få högtillväxt och bra förräntning påvärdet i skogen.– Välhuggna fastigheter haroftast högre tillväxt, medantillväxten stagnerar om maninte brukar skogen aktivt.Det handlar om att röja,gallra och avverka i rätt tid,vilket underlättas av ordentligplanering.– Tyvärr hamnar alltförmånga planer i byrålådan. Deflesta är dåliga på att uppdateraplanerna, vilket gör attman förlorar överblicken efternågra år.40 VI SKOGSÄGARE 2/06

Full fart på tillväxtborren……diametern kollas med ett speciellt måttband (talmeter)istället för klave……höjden mäts……ochträdenräknasin medrelaskopet.All informationenläggs i en vanligpocket-pc. Den hartrådlös förbindelse(bluetooth) medGPS-mottagareni fickan, vilkenvisar positionen påskärmen.Mottagaren kostarkring 1 200 kronor.fickan och plan i blick– Enklast är om man harplanen i datorn. Det ger ocksåfantastiska möjligheter att simuleraolika åtgärder och direktse vad det ger för resultatbåde ekonomiskt och för skogsbeståndet.TILL ATT BÖRJA MEDtycker Lars att alla som köperen ny plan åtminstone skase till att också få med sig endigital version, på cd eller diskett.– Det kostar kanske en hundralappextra. För att kunna användaden behövs förstås endator och ett program, men förden som har möjlighet tyckerjag man bör använda den digitalaversionen.– Planen på papper i en pärmger en ögonblicksbild, precissom ett bokslut. För att denska hållas levande krävs uppdateringar,vilket går enklaremed datorn.DEN NYA TEKNIKEN harockså revolutionerat tillverkningenav planerna.Innan vi kommit ut i denvintriga skogen har Lars gjortett ordentligt grundarbeteframför datorn på kontoret.Han har hämtat hem en digitalfastighetskarta och ortofoto(skalriktigt flygfoto). Utifrånden informationen kan de flestabeståndsgränserna markeras.Den här så kallade ”förtolkningen”kontrolleras sedan ifält.Finns det en äldre skogsbruksplanunderlättar det förstås,liksom information omnaturvärden.Allt matas in i en handdator.Den har i sin tur trådlös förbindelse(bluetooth) med en litenGPS-mottagare som Lars hari fickan.En röd cirkel med ett krysspå kartan visar var vi befinneross.GPS-MOTTAGAREN kanockså vara ett praktiskt komplementtill den digitala skogsbruksplanen.Med en enkelknapptryckning kan skogsägarenmarkera ett älgpass, ettsvampställe eller någon annanspeciell plats, som därefterenkelt ritas in på kartan i datorndär hemma. Markeringenkan också förses också med enlämplig symbol och skriftliganoteringar.– Det fungerar i stort sett likabra med alla GPS-mottagare.Om man inte vill rita in platsenmed hjälp av kordinatorerna,vilket i och för sig är ganskalätt, får man kolla att mottagarenkan kopplas ihop med datornoch planprogrammet. Menalla GPS-mottagare är ganskalikvärdiga då det gäller att hittaposition. Mest avgörande är hurmånga satelliter mottagaren fårkontakt med för stunden, vilketvarierar över tiden och med huröppen terrängen är. Det brorockså på hur många kanalerutrustningen har, det bör varaminst tolv och gärna 20. Mennya mottagare är i allmänhetbra.– Valet, för den som planeraratt köpa en mottagare, beror istället på hur den används. Föratt hitta rätt i terrängen fungeraren enkel handhållen GPS,men jag har behov av en störrebild och mer kartmaterial, sägerLars.Efter genomgången av teknikenplockar han fram en plastadutskrift av förtolkningenfrån kontoret.– Fortfarande är det trots alltviktigt att ha en vanlig karta attutgå ifrån. Däremot har vi tagitbort alla pappersblanketter ochgör nu noteringarna direkt påhandatorn ute i fält. Frånsett attdet förenklar är det också enfördel att göra så mycket arbetesom möjligt direkt, när man harskogen framför ögonen.MED UTRUSTNINGEN påplats är det bara att gå överskogen, bedöma bestånden,kolla in naturvärden, mätagrundyta, träddiametrar, tafram tillväxtborren och räknaårsringar.– Normalt bör en planläggarehinna 30 hektar om dagen. Detgår fortare att bedöma ungskogen,medan man bör lägga mertid på volymerna i den grovaskogen. Ligger du någon procentfel där betyder det mångakubikmetrar, säger Lars.Han konstaterar att nästanalla planläggare tenderar attunderskatta volymerna.Undersökningar visar att deti genomsnitt finns upp mot 10procent mer skog än vad en genomsnittligny plan visar.– För att träffa rätt bör mangöra noggrannare mätningarmed cirkelyte-klavning, vilketnormalt inte ingår i planläggningen.Det kan vara värtmerkostnaden, speciellt vid enförsäljning då det ofta görs uppen ny plan.På kontoret plockas informationenöver i en större dator.– Eftersom så mycket redanär gjort i skogen går sammanställningenfort. Är det bråttomkan vi få planen klar från enadagen till den andra.– Om fem år jag inte ens säkeratt man alltid behöver gesig ut i skogen för att göra planen.Bättre digitala flygbilderger nya möjligheter. Genom attjämföra bilder över tiden kandu också bedöma tillväxten.Norge är en bit på vägen därman använder bättre flygbilderi kombination med fördjupadekontrollmätningar. På så sättklarar en planläggare 80 hektarom dagen. Tekniken finns,men det kräver färska flygbildervilka är ganska dyra.VI SKOGSÄGARE 2/06 41

NYHETERUPM drar nerFram till 2008 planerar finskaUPM-Kymmene att minskapersonalstyrkan med omkring3 600 personer. Koncernenöverväger att stänga eller byggaom flera pappersmaskiner.Besparingarna beräknas uppgåtill 200 miljoner euro per år.Genom åtgärderna räknarUPM med att minska sin kapaciteti Europa för bestruketjournalpapper med 17 procentoch för bestruket finpappermed 12 procent.Dalarna Lumber köper sågverkStora Enso har sålt Lingeheds ägaren.sågverk till Dalarna Lumber Företaget kommer under enAB för 10 miljoner kronor. tid att fortsätta köpa råvaranAlla 28 anställda har erbjudits genom Stora Enso.vidare anställning hos den nyaJabo till saluRörvik Timber säljer JaboWood Products, inklusivedess dotterbolag BJU i RottneAB samt AB Burseryds Listfabrik.Motivet till försäljningensom beräknas vara genomfördföre sommaren 2006 är enökad fokusering på sågverksindustrin.Förra året omsatte JaboWood 294 miljoner kronormed ett rörelseresultat om 10miljoner kronor.Efterlyser nationell skogsstrategiSveaskog ökade under fjolåret ägarna kan bidra till att bindasin försäljning av biobränslen allt mer kol i sina välskötta växandeskogar.med 15 procent.– Det är bra men vi kan göra • Bolaget kommer att avsättamycket mer, säger ordförande några tusen hektar skog för attBo Dockered.i full skala prova alternativaHan pekar på några konkreta skogsbruksmetoder.saker som bolaget nu driver: – Det är angeläget att arbetet• Att under året presentera ett med skogsutredningen mynnarprogram för ökad tillväxt med ut i en nationell strategi förbibehållen hög ambition vad ökad tillväxt. En sådan strategihar man redan i Finlandgäller naturvård.• Sveaskog kommer att initieraen bredare diskussion av tydliga spelregler, säger Booch alla parter har där glädjeom kolsänkorna och hur skogs-Dockered.Nytt uppläggSkogsindustrierna har fått en ny webbplats som är väl värdett besök, www.skogsindustrierna.se.Nya rön fördel för biogasIntresset för biogas som miljövänligtalternativ till olja och man snarare trott att brytpunk-än 10–20 procent. Tidigare harandra fossila bränslen är stort. ten låg vid ungefär 5 procent.Biogas har dock kritiserats för – Marginalerna är alltså betydligtstörre än vad man tidi-att den släpper ut metan. Somväxthusgas är metan nämligen gare har antagit. Vanligtvis liggermetanutsläppen från biogas20–25 gånger värre än koldioxid.Men nu visar nya beräkningaratt biogas fortfarande tar Maria Berglund, doktorandendast på ett par procent, berät-är bättre än fossila bränslen så i Miljö- och energisystem pålänge metanutsläppen är lägre Lunds Tekniska Högskola.42 VI SKOGSÄGARE 2/06

SPARA 10.000:-FÖRE DEN 30/6!FÖRMÅNLIG FINANSIERING VIAHANDELSBANKEN FINANSGrizzly 660 4x4Bruin 350 4x4NYTT LÄGRE PRIS: 69.900:-Grovjobbare som håller!Björnstarka och 4-hjulsdrivna grovjobbare. Med Yamaha´s berömdatransmission, kardan, omkopplingsbar 2WD/4WD, back, justerbar fjädringoch hög markfrigång. Värstingen Grizzly dessutom med hög/lågväxel ochdiffspärr. Det handlar om prestanda, säkerhet, tillförlitlighet och komfort.Om smidiga, robusta maskiner för hårda tag under många år.Massor av tillbehör och 5 års garanti.BjörnliganGRIZZLY - KODIAK - BRUINVinsch och fäste utanextra kostnad!SPARA 10.000:- FÖRE DEN 30/6!Om du köper en Bruin 4x4 eller en Grizzly 4x4 under perioden 15/3 till 30/6 såingår en kraftig vinsch WARN 2,5ci samt ett kombifäste utan extra kostnad.Dessutom bjuder vi på monteringen. Totalt värde 10.000:- inkl moms.www.yamaha-motor-scandinavia.com

Blomstrandeskogsintresse– Till de bästastunderna i skogenhör en riktiggalopp med Jotta,en pensioneradtravare som bjuderpå många härligaridupplevelser.44 VI SKOGSÄGARE 2/06

För att kunna leva på skogsgårdenhar Jenny och Jyri kompletteratmed får och en handelsträdgård.– Jag älskar doften av kåda ochtrivs bäst med motorsågen i handen,säger Jenny, som är fast besluten att byggaframtiden i bygden där hon föddes.Av Lars-Erik HolmbergVäxthusen värms med flis. Röjningsvirketsamlas på en terminal där Jennysfarbror, som har ett flisaggregat,kör fram ett mellanlager. Därifrånhämtar Jenny och Jyri ett traktorlassi veckan under vintern.Ute biter sig vintern fast, men här inne vårasdet. Jenny trivs som företagare och konstateraratt man ofta måste vara lite av mångsysslareför att bo kvar på landet. För henne och Jyrihandlar det om blommor, skog och får.Jag besöker Jenny Karlsson,ordförande i KalixSkogsbruksområde, enmorgon när den begynnandevåren tycks ha frusit fast i almanackan.Men hos Jenny sitterdet inte fast.Här är mycket på gång!För ett år sedan köpte familjenden anrika handelsträdgårdeni Granån och just nuhar hon händerna fulla av attsköta alla blommorna i växthusen.Att samtidigt hinna varamamma åt tre barn, sköta allafår, häst och fyra hundar tyckerhon inte är så märkvärdigt.Det är bara ett problem.Klockan går för fort!Jenny och hennes samboJyri Jolanki bor i den lilla bynGranån, med åtta kilometer tillskolan i Sangis och halvannanmil till Kalix på slingrande vägar.Här är Jenny född i grannbynpå ett jord- och skogsbrukoch hon tycks fast beslutenatt bo kvar och slåss mot alla”urbaniseringskrafter”!– När jag hade gått ut nian,tänkte jag söka till skogsbruksskolan,berättar Jenny,men syokonsulenten tyckte attdet skulle vara för tungt för enflicka, så jag hamnade på entvåårig konsumtionslinje.– När man är femton år ärman inte alltid så tuff att mankan argumentera mot en syokonsulentmed fasta och traditionellaåsikter.EFTER GYMNASIET hamnadedärför Jenny i köket (!)på skogssskolan i Kalix. Eftertvå år bakom serveringsdiskenbestämde hon sig för att bytasida och ansluta sig till elevernasom blev serverade…– Naturbruksgymnasiet vardet bästa som hade hänt mig.Efter skolan fick jag arbetepå VirkesmätningsföreningenNord, där jag stannade i fleraår.Under barnledigheten, de trebarnen kom tätt, köpte hon ochhennes sambo skogsfastighetensom ligger granne med GranånsHandelsträdgård.– Vår lilla skogsfastighet på40 hektar ger inte bärgning fören familj, så när vi fick erbjudandeom att överta handelsträdgårdenslog vi till direkt!Nu har vi ett komplement tillskogen och mina 20 tackor somgör att vi kan försörja oss häri byn.När jag besöker henne är detlugnet före stormen, snart invaderasområdet av blomsterälskarefrån hela bygden.– Det här är perfekt för oss.Under lågsäsongen, höst ochvinter, kan vi i stället koncentreraoss på skogen. Jag trivsju egentligen bäst med motorsågeni händerna.– Allt från det jag var litenflicka har jag hjälpt till i skogen.Jag vill vara där jag kankänna lukten av kåda. Detkänns friskt och levande!Hon säger sig ha gått i skogsägarkepshela livet och det kändesnaturligt att engagera sig iföreningen, där hon förra åretblev ordförande i Kalix skogsbruksområde.– Det är roligt att vara medoch arrangera skogsdagar ochandra träffar.– En hel del har förstås handlatom fusionen med NorraSkogsägarna, vilket på alla sättvar ett steg i rätt riktning. Dettog sin tid, men ibland behöverbeslut mogna fram i den taktdet tar. Det fungerar bra i dennya organisationen och jag trorvi kan öka våra marknadsandelar.DÅ VI TALAR OM skogensskötsel och dagens skogspolitikär Jenny bestämd:– Jag är ingen anhängare avstöd, men vi får inte hamna iunderläge mot skogsägare i andraländer. Se bara på Finland.Fortsättning sid 46VI SKOGSÄGARE 2/06 45

LANDSBYGDSLIVFortsättning:Blomstrande…Där lever skogs ägarna underhelt andra ekonomiska förhållandenär vi gör. Vi borde ha ettstöd till röjningar. De pengarnaskulle staten få tillbaka medråge.Hon är också tveksam tillreglerna för anmälan av slutavverkning.Regler som hontycker rimmar illa med dagensteknik och snabba insatser. Naturhänsynsreglernakan hon acceptera,men hon tycker att endel schablontänkande borderensas bort.För egen del handlar detegna skogsarbetet mest omskogsvård, vilket nu får draghjälpav flispannan som värmerväxthusen.– Vi ersätter 22 kubikmeterolja med flis från den egna skogen.Vi flisar klenare björkarsom ändå skulle röjts bort ochfår alltså skogsvård på köpet.– Det här med energi är enstor grej för hela skogsbruketgenom att det fått ett ben till attstå på som en broms mot dåligamassavedspriser.I hundgården står tre älghundar,en stövare och en bordercollie.Den senare hjälper Jennyatt sköta hennes tjugo tackor,vilka just nu ”skuggas” av jättesmålamm på darriga ben.Jenny sprudlar av energi ochberättar engagerat om byn,skogsägandet och företaget.– Man kan inte haka upp sigpå småsaker. Jag är en produktionsinriktadtidsoptimist somgör listor för att vara effektiv.Sedan hinner jag en tredjedel.Sådan är jag!Hennes önskan är att få mertid till att arbeta i skogen. Någotsom nu kan bli verklighet, efterköpet av handelsträdgården.Granen håller ställningarnaJämfört med blädning ochsjälvföryngrad björk vinnerdagens granskogsbrukstort, enligt en ny forskningsrapport.Av Pär FornlingEfter orkanen Gudrun hardet väckts många frågeteckenkring granen. Dessutom talasdet om nya skogsbruksmetoder,inte minst finns detmed som en punkt i den storaskogsutredningen.Därför har LRF Skogsägarnaoch Skogsindustriernalåtit forskarna undersöka hurväl dagens grandominerandetrakthyggesbruk står sig. Arbetethar involverat forskare frånSkogforsk och Lantbruksuniversitetet,under ledning av BoKarlsson, Skogforsk.Utgångspunkten är ett vanligttrakthyggesbruk med gransom innebär slutavverkningav hela beståndet som därefterplanteras.Det jämförs med:• Blädningsskogsbruk sominnebär att de grövsta trädenhuggs ut successivt. Träden haralltså olika ålder och skogenföryngrar sig själv. Det finnsolika varianter av metodensom också kallas kontinuitetsskogsbruk.• Självföryngring av björk.Allt som behövs är en markberedning,därefter kommerbjörken av sig själv.I bägge fallen vinner granenstort.En lönsamt alternativ enligt forskarna.JÄMFÖRT MED blädningräknar forskarna med att ärtillväxten är 20 procent högrei trakthyggesbruket. Dessutomkan man använda förädlatplantmaterial och driva enintensivare skötsel med gödsling,om så önskas. Det gör ytterligareminst 20 procent.Ekonomin för skogsägarenavgörs inte bara av tillväxten.Till blädningens fördelar höratt föryngringen inte kostarnågot. Till nackdelarna hörinte minst dyra avverkningar.Det blir som en sorts återkommandegallring av de grövstaträden ungefär vart 20:e år. Attavverka hela beståndet vid ettoch samma tillfälle är effektivare.Forskarna räknar därförmed att avverkningskostnadenvid blädning blir 30 kronor dyrareper kubikmeter.Ekonomin för skogsägarenblir också sämre av att blädningsskogarnakräver högrevirkesföråd, vilka binder ränta.Då det gäller stormriskernamenar forskarna att det inte ärså stora skillnader.Foto: SödraBJÖRKEN ligger minst likailla till i jämförelsen. En nyrapport från Skogsstyrelsenvisar att den självföryngradebjörken producerar knappahälften så mycket per hektar,jämfört med planterad gran.Planterad, förädlad, björk klararsig bättre i jämförelsen,men den kräver å andra sidanoftast stängsling för att inteförstöras av betesskador.Den årliga nettoavkastningenför gran beräknas bli 1 000 kronorbättre per hektar på bra markeri södra Sverige och någrahundra kronor i norra Sverige.Björken är betydligt mindreutsatt för stormskador, men enligtrapporten ändrar inte ensstormar av Gudruns omfattningvart femte år förhållandet mellanträdslagen.UR ETT samhällsperspektivblir skillnaderna än tydligare.Om exempelvis hälften av allagranmarker skulle skötas medblädning minskar tillväxten ilandet med 4 miljoner kubikmeterper år, vilket motsvararförbrukningen för ett moderntmassabruk.Om en tredjedel av dagensgranareal omförs till självföryngradbjörk betyder det ocksåminskad tillväxt med 4 miljonerkubikmeter. Till saken höratt sågverken efterfrågar granoch att massabruken visserligenanvänder kortfibrig lövmassaved,men den är utbytbarmot eukalyptus. Till Nordensfördelar räknas långa slankagranfibrer.SLUTSATSEN i rapporten äratt man bör fortsätta på dagenshuvudspår.– Hyggesfritt skogsbruk ochmera lövskog är däremot viktigakomplement när det gällerbiologisk mångfald, men trakthyggesbruketmed gran ger bästekonomi, säger Bo Karlsson.46 VI SKOGSÄGARE 2/06

TEKNIKStort intresseför vikbar kranDen vikbara kranen, sompresenterades i förratidningen, kommer attvara i produktion undernästa år.– Intresset är stort och inomkort har vi ytterligare tre kranarframme som kommer atttestas i praktisk drift, berättarHans Eliasson, VD ochhuvudägare i Cranab.Det var han som kom på idénmed en vikbar kran. Teknikenanvänds i gallringarna därmaskinföraren arbetar med enlång kran in i beståndet. Oftafinns det träd i vägen för kranen,genom att kunna vinkla inkranen bakom trädet kan förarennå betydligt fler stammarfrån ett och samma ställe.Därmed krävs färre kortaframflyttningar av maskinen.Genom att föraren kan nå flerträd från samma plats beräknasproduktionen i gallringarnaöka med fem procent.En annan fördel med att kranen”slingrar” sig fram är attrisken för skador på kvarståendeträd blir mindre.En av de nya kranarna kommeratt testas med ett ackumulerandeskördeaggregat, somplockar flera klena stammar isamma grepp.– Jag har också fått förfrågningarom det går att göra enliknande kran på skotaren,vilket förstås är fullt möjligt,säger Hans Eliasson.Frånsett att det blir ytterligareen kranled att underhålla,som väger 90 kilo, ser haningen nackdel med tekniken. Islutavverkning används kranenprecis som vanligt.– Vi kommer att visa teknikeninför en större publik påGenom att böja kranen till högernås trädet vilket annars krävt attmaskinen flyttades fram.årets Skogs-Nolia-utställningi Norra Skogsägarnas monter.Under nästa år räknar vi medTIPS:Se också Vi Skogsägare nr1-06Kranen har en extra led som gör attden inte behöver gå rakt fram utankan vinklas bakom träd som annarsskulle stå i vägen.att ha fått igång produktionenav de nya kranarna, säger HansEliasson.Jättelik ”flisdammsugare”En kombination av skördareoch flistugg belönadesnyligen med Finlandsfinaste uppfinnarpris, somdelades ut av presidentTarja Halonen.Entreprenören Sakari Kuljuhar utvecklat systemet tillsammansmed Komatsu Forest.Det hela bygger på drivarenValmet 801 combi (som är enkombinerad skördare och skotare).I fronten på maskinensitter en flistugg och på lastutrymmetfinns en 28 kubikmeterstor tank.Skrödaraggregatet kan bådeklippa av tunnare träd och sågaav de grövre. Det är ackumulerandeoch greppar upp till tioträd samtidigt.När aggregatet är fullt av trädmatas de direkt in i flistuggenoch med hjälp av tryckluft pressasflisen in i tanken. Då den ärfull töms tanken på en skotaremed hjälp av ett par skruvar itankbotten.På sätt och vis påminnerekipaget om en jättelik dammsugare.Fördelen är att manslipper mellanhanteringen ochfår färdig flis direkt. Tanken äratt den ska kunna användas iFlisentömspå enskotare,utrustningenkommerattvisas vidNolidmässan.eftersatta röjningar och klenaregallringar.Den första prototypen blevfärdig för ett år sedan och hittillsfinns två färdiga systemlevererade till finska entreprenörer.Intresset uppges ocksåvara stort i Sverige.48 VI SKOGSÄGARE 2/06

Nima Maskinteknik AB – ÖrebroDieselpumpar 230V till farmartankar m.m.Beställ den nya katalogen dygnet runt:019-304325Nätbutik: www.nimaab.seProdukter för lant–/skogsbruk • jakt/slakt212 sidorTimberSkogsstövelsågskyddklass 2, stövelpådrag.Storlek36–48.Pumpset Panther56 l/min 1580:–Cube 5656 l/min 2696:–50st användarkoderRöjningsjacka 496:– och byxa 468:–Skogsbyxa 796:–/876:–, jacka 376:–492:–Cube 7070 l/min 3296:–Cube 70MC70 l/min 7472:–50stanvändarkoderSelf Service MCInkbyggd printer15980:–Ringspärrnyckelsats13, 17, 19, 22, 24, 27, 32mm2580:–Axeltappar och hjul med fälgNima hydraulkombi 2001Ekap och klyvMed hårdmetallklingaoch fyrklyvsyxaVedmaskinLastramperpris/par1,5m rak 400kg 956:–2,0m rak 400kg 1196:–2,0m rak 1000kg 1860:–2,0m böjd 1000kg 1916:–2,5m rak 1000kg 2340:–3,0m rak 1000kg 2820:–Kampanjpris före 30 april25380:–VerkstadspressarKMG-30A 30ton 7680:–KCK-30A 30ton 9380:–KPD-50A 50ton 15880:–Slangar Ventiler KugghjulspumparHydraulcylindrarIndustrikompressor 705/150från danska RenoKompressorblock helt i gjutjärnV-format för lång livslängd.Ringventiler. Lågvarvig. 5,5hk960rpm – låg ljudnivå. Slagvolym705lit/min. Effektiv 530lit/min.Max 10 bar. 2 cyl. Tank 150lit.Levereas startklar.Kompressor 705/150 10800:–Fler modeller finns i vår katalog.Vedtransportörbandbredd 130 resp.200mmPiko 732 TRH Traktordrift35900:–Piko 732 TRH Traktordriftmed egen hydraulik39980:–Piko 732 SM/OHElmotordrift/Traktordrift49400:–Kap, klyv och 3,5m transportör • HårdmetallklingaGalvaniserad stålplåt.Transportbandmed vulkade medbringare.Stabil konstruktion,helt tätundersida. Snäckväxelmotor.0,5 eller0,75hk.längd 130mm 200mm3m 5768:– 8440:–4m 6280:– 9240:–5m 6720:– 9980:–6m 7460:– 10880:–7m 9260:– 12000:–1,5m 3max1000kgMed öppningsbarbottenVentilerad storsäckför ved180:–Vedvagn12120:–Maxiboggie8640:–Vedsäckar, stativ, pallhättor40 liter, 100-pack 2:–/st 2000st 1:80/st60 liter, 100-pack 2:30/st 2000st 2:–/stSJ/Europall, 10-p 20:–/st 200st 18:–/stSäckstativ, kombi. Euro– & hydropall 2280:–Nima Maskinteknik ABKatalogbeställning dygnet runt:019-304325 www.nimaab.seBox 1505, 701 15 Örebro Butik: Gryts industriområdewww.nimaab.sepris exkl. momsFraktfritt över 2000:–Order 019-304320Växel 019-304300Fax 019-361697

TEKNIKEnergiklipp för skog och EU-hagarJordbrukstraktornfår allt oftare göra tjänst iskogen. Till utrustningenhör ett fällhuvud för attsamla in energived.– Bland våra kunder finnsmånga mjölkbönder som läggerav med korna för att i ställetägna mer tid åt att sköta denegna skogen, berättar AndersCarlsson.Han bygger om Valtratraktorertill skogsdrift och ärgeneralagent för skördaraggregatetArbro och den nya”Energi-klippen” Nisula, somtillverkas i Finland.Det är ett ackumulerandefällhuvud, vilket innebäratt den samlar in flera klenastammar i ett enda grepp. Tillslut blir det en full bunt somantingen kan läggas i en högpå marken eller lastas direktpå flaket för vidare transporttill flisning.Antalet stammar i varje buntberor på hur grova de är, sommest klipper fällhuvudet av 20centimeter grova stammar.Den kan passa för att rensaupp dikeskanter eller i eftersattaröjningar.Entreprenören Mikael Magnussonanvänder klippen till attrensa ”EU-hagar”, vilket är ettnytt arbetsområde i gränslandetmellan jord- och skogsbruk.Det handlar om att hålla hagmarkenöppen för att behållaEU-bidraget.– Jag kör ungefär ett lass itimmen, vilket i medeltal gerungefär 12 kubikmeter flis(m 3 s), berättar Mikael Magnusson,som monterat klippenpå en skotare. Annars passardet 280 kilo tunga aggregatetpå en vanlig traktorkran, precissom företagets skördaraggregatArbro, vilket funnits några årpå marknaden.Den nya modellen är litekraftigare, men har framför alltfått datoriserad mätutrustning.Den mest avancerade variantenhar skrivare och kubikmätning.Arbo-aggregatet harstegmatning, vilket innebär attträdstammen dras fram ett stegi taget. Det går långsammareän rullmatning (som används ialla stora skördare) men klararå andra sidan att dra av relativtgrova kvistar i förhållande tillvikten (340 kilo).Miljoner till bättre skördarmätningNu görs en ny satsning på attutveckla mättekniken i skördaraggregaten.Målet är att gå från mekaniskmätning via mäthjul ochkvistknivar till beröringsfrimätning. Vinsten blir bådebättre mätning och snabbareproduktion.Mervärdet av bättre mätningi skördarna, som gör attsågtimret utnyttjas bättre, harberäknats till 100 kronor perfastkubikmeter, enligt BjörnDen nyavarianten avaggregatethar fått enkraftigarekonstruktion.Det nya ackumulerande fällhuvudfångar flera stammar i samma grepp.Energiklippen kostar knappa140 000 kronor och det mestavancerade skördarhuvudetkring 250 000 kronor.Ungefär tre fjärdedelar avkunderna hos företaget ”Andersskördare” är självverksammaskogsägare och restenentreprenörer.– Jag har en känsla av att arbeteti den egna skogen ökar.Ett tecken på det är alla traktorersom nu skogsutrustas, konstaterarAnders Carlsson.Mångsidig laddare.Fullladdningskraft i bilenEtt alternativ till de vanligabiladdarna för mobiltelefoner,datorer och annat är attanvända en omkopplare somomvandlar 12 eller 24 volt till220 volt.Konverten, som säljs av SAMSafari kostar knappa 700 kronor.Bättre lyskraft.Mer och längre ljusDen så kallade LED-teknikenger nya möjligheter för ficklamporoch pannlampor. Petzlhar tagit fram en pannlampamed 5 millimeter stora lysdioder.För modellen som kallas”Tikka Plus” uppges lampansräckvidd ha ökat från 17 till 32meter och brinntiden från 80till 100 timmar.Hannrup på Skogforsk.Tekniken som ska utvecklasoch prövas innefattar laser,ultraljud och kamerateknik.Utöver stockarnas dimensioneroch form vill skogsbruket ävenkunna mäta kvalitetsegenskaper,som stamkrök och fibervinkelredan i skogen.Totalt 4 miljoner kronor satsaspå ett forskningsprojekt därSkogforsk, Luleå Tekniska universitet,SP-Trätek och KomatsuForest samarbetar.50 VI SKOGSÄGARE 2/06

SkogsmarknadenFör annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 ellerRonny Gustavsson, tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se– Som räcker längre!Kedjesmörjning – Stubbehandling – FärgmärkningTesta din kedjeoljeförbrukning och jämför med Droppen! 16 15 år och mer än 3 000 system!Kontakta oss direkt eller tala med din maskinsäljareTel. 0550-157 80 • Fax 0550-157 70 • droppen@snskogstjanst.sewww.snskogstjänst.seRH-PusherTrädfällriktare, 5 mod.Nyhet! Ny kraftigare modell.Lyftområde: 115-270 cm.Stor lyftkraft.Förmånligt pris.För mer info kontakta Dinmotorsågsåterförsäljare ellerReipal ABTel 0413-249 48, fax 0413-249 84LÄPPESTÄLLAREN ABNytt År nya möjligheter. Vi har utrustningen för sågverket.Mobilt eller stationär Klingsågverk till komplettasågverks-anläggningar. Kantverk, klingor, Laserriktljus,m m.I lager: Beg Reppsika mobil, Ny F2000 stat.LäppeStällaren AB 0151-601 65 070-659 46 70Se våra hemsidor:www.lappestallaren.se & www.kara.se.Bevaka dina gränsermedKEBAstolpenDet är du som sätter gränserna.När du markerar upp rågångareller sätter elstängsel medKeba-stolpen.Den tillverkasi rullformadgalvaniseradplåt, överdragenmedstryktåligplast.MiljögodkändaVedpannor7 modeller25–95 kWSugande fläktAtmos pannorkan eldas medpelletsbrännare.är pannan för den somhar stora värmebehov ointe vill elda för ofta!• Omvänd blålågeförbränning• Självdrag• Effekt50–70 kW• Eldstadsvolym 450 l• Vedlängd 1 150 mm• Lätt att elda och rengöra• Miljögodkänd5 modeller 35–150 kW kan utrustasmed flis, pellets uttag i sidanVeto maxi• 2–10 m 3• förråd• 40–120 kWC 30G-VPO30–40–50 kWGjutjärnspannaför ved-pellets.Från:13.900:-Veto Mat• bränsle: skogsflis, pelletsoch spannmål• 40 kW• silo 500 literPrisvärd o lättsköttallbränslepanna• Lätt att elda ochatt sköta• Självdrag utan fläkt• Effekt 25–35 kW• Vedlängd 1/2 meter• För ved, flis, pelletsoch oljaFinns även sommiljögodkänd.Ved, pelletspanna.Veto Flissomat2–10 m 3 förråd40–120 kWTB Mini 1,5 m15 900:-Gör pelletseldningen enkelEffekt 4–24 kWPelletsförråd64 cm ifyrkant225 liter2 090:-Tilläggsdel175 lit550:-TB MINI är en enkel och ekonomisk pelletsbrännareför miljövänlig uppvärmning av hus, villor och mindrehyresfastigheter.TB MINI har elektrisk elupptändning i kombinationmed varmluft.TB MINI arbetar likt en oljebrännare motpannans eller ackumulatortankens termostat.TB MINI är enkel att installera, rengöra och sköta.TB MINI är P-märkt och CE-märkt.VakuumrörSolfångareSom komplementtillved–pelletsSolvärmetankVarmvattenDiameter:Längder:Färger:Packas:24 mm1500 - 1750 - 2000 mmBlå, gul eller röd20 st/förpackningRing oss för uppgift om återförsäljareBox 122, 333 22 SmålandsstenarTel. 0371-51 09 10 Fax 0371-51 09 01www.keba.seViltstängselStor sorteringAlla typer av nätStolparGrindarFoderautomaterJakttornFör mer info:KallvattenCirkulationspumpAlla priser inkl moms.ATMOS SUEMAX VÄRME AB BOX 26, 286 21 ÖRKELLJUNGATel 0435-563 50 Fax 0435-511 77 • Tel 0486-416 65 Fax 0486-416 63www.atmos.se • www.suemax.se • www.varmeackumulator.seTel 0346-941 00www.stangsel.nu52 VI SKOGSÄGARE 2/06

KRANMAN ®- Din leverantör av ATV tillbehör -Obs vagnen på bilden är extrautrustadmed fjärrstyrd hydraulvinschHV500.REXON 300ATV på enT1800 vagn medFlexodrive 4WD.BEGAGNADE FYRHJULINGARWWW.FRITIDSDEPAN.SERÄTT PRIS DIREKT – FRI FRAKT INOM SVERIGEÄven service, delar och tillbehörTel 060-12 55 77 • Fax 060-12 55 76 • Mob 1 070-697 59 66 • Mob 2 070-509 29 71Minska värmekostnadenSatsa på fliseldning ugnar från 40-499 kW,flisfickor 1-4 m 3 mekaniskt drivna ochstörre hydrauldrivna flisfickor.Skruvarna klarar grovflis.✁Vi säljer kompletta system.Även spannmålsbrännareSe www.stensbroflis.comKjell Andersson Tel 044-33 02 47, 070-338 74 47www.avestavagnen.seREXON 300ATV medBoxer 14 vagnFjärrstyrd hydraulvinschHV500T1500 Timmerboggiemed VK1500 vajerkranUtrustning för flis och spåneldningEtt komplett system frånskog till värmeFlis och spåneldning medförugn är den effektivasteoch enklaste metoden attförbränna träbränslen medvarierande kvalité20 kWh - 1000 kWhBegär broschyrAB JOHN ÖHRÉNHånåknivägen 12792 36 MORATel 0250-105 30 fax 0250-124 46Komplett vagnsortimentför ATV!Avesta-Vagnen ABHögboleden 20774 61 Avesta0226-19797070-7481777Hydraulisk tippflaksinsatspassar allaKranmans vagnar.Gallring, vindfällen,älgtransport, plantutkörningOXENMINILUNNAREFörsänkt insatsflakFL200www.kranman.comTfn 0525-430 19Myreback MASKINBox 12, 667 21 Forshaga • Tel 054-87 23 10 • www.myreback.comVI SKOGSÄGARE 2/06 53

FRIHET ATT VÄLJA BRÄNSLEElda med pellets, flis, briketter, torv, spannmål,spån eller en blandning av olika biobränslen.BRÄNNARESTOKERPANNORVEDPANNOR från20-640 kW30-630 kW28 kWJinma Sverige ABTel 0534-127 00* Traktor 4WD, diesel, 3 mod,pris från 58 000:- exkl moms* Specialutrustning för skogen.Kompletta paket, traktor medvagn från 131 000:- exkl moms* Huggarvagnar, ramstyrning,4WD, vinschar* Flistuggwww.jinma.seLöv hägn efter stormenVi har grejernaNät 2 m hartätt 13,50 kr/mTryckt stolpe 2,5x70 28 kr/stÄven direktleverans.MILITÄRUTRUSTNINGMIKE AND NIKE´internetbutikwww.bbfab.sePostorder eller produktbladRing 0589-178 50FLAKKÅPORJämför design,kvalitet och pris.KÅPEX0523-300 40VEDPANNAFJÄDEROMRÖRAREFör inmatning från stora förråd,upp till 5x5 mMed brännhuvud 40-640 kWSluss med cellmatningSimlångsdalen 1,8 mil Ö Halmstad800 m mot EldsbergaVälkomna 035-702 20, fax 035-701 95 SylveMolle45 kWMiljögodkänd50 cm.vedlängd23.500:-inkl momsMollepannan ABAcktjära 2209, 821 91 BollnäsTel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.seVÄRMECENTRALERHelt kompletta30-640 kWÅTERFÖRSÄLJAREBJÄRLÖV Agrimatiq 044-732 60DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50FALUN Svemo Elektronik 023-335 45GRÄSTORP Sonnys Maskiner AB 0514-105 05GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86KARLSTAD Solbergagård 070-646 36 64KUNGÄLV Johnssons El 070-541 63 96LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60MANTORP Östgöta Bioenergi 0142-29 77 70MULLSJÖ NT Energi 0392-133 31RONNEBY Stjärnprod Energi & Motorserv 0457-100 00SKELLEFTEÅ Rili 070-333 06 19SMÅLANDS-STENAR Rörbolaget AB 0371-308 15URSVIKEN Bror Jakobsson 070-242 21 92VETLANDA El & Maskinteknik 070-631 44 29ÅRE Temab AB 0647-61 13 75ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg 070-329 36 07GENERALAGENT I SVERIGEENERGITEKNIK ABwww.energiteknik.netPlan - & RikthyvlarRejäla hyvlade riktbord i gjutjärn. 4 stål i kuttern.Planbordet i gjutgods höjs och sänks med mittenpelareefter graderad skala i mm. En maskin för proffs, industri,snickeri, skolor, hemmaproffs m m. Maskinen levererasfullt utrustad med stål i kutter och spånstos.KDR 310Vikt 265 kgHyvlingsbredd 310 mmPlanhyvling höjd 180 mmKutterns varvtal 4100 v/min4 st hyvelstål, dim 35x3x310 mmmotor 3 fas 3 hkPris exkl moms14 000:-Storgatan 75 Box 102, 383 23 MönsteråsOrdertel 0499-143 19, 143 80 Fax 0499-140 6613.00Besök oss på internet: http://www.drift-underhall.seDirekt frånhuvudimportörKDR 410Vikt 380 kgHyvlingsbredd 410 mmPlanhyvling höjd 200 mmKutterns varvtal 4100 v/min4 st hyvelstål, dim 35x3x410 mmmotor 3 fas 4 hkPris exkl moms21 000:-Specialerbjudandepåspånsugar, kombimaskiner,div storlekar!Wood-Mizer LT15 bandsågverkEtt komplett och enkeltbandsågverkStockdiameter: 70 cmStandard såglängd: 5,2 mMotor: Elektrisk eller bensinPris 55 000:- exkl momsoch fraktLeverans: Normalt från lager30 dagar öppet köpMera information hittar du på:www.woodmizer.noWood-Mizer Nordic ASSkedsmokorset – NorgeTel 00 47 63 87 49 89post@woodmizer.seMekwood AB, Kjell LarssonTel 0290-515 65Mobil 070-679 79 65Kjell.larsson@mekwood.se54 VI SKOGSÄGARE 2/06

Metesa Bandsågverk fr 79 900:-Rejäl konstruktion med elektronisk matning ochhydraulik för enklare timmerhantering.Sågar 74 eller 94 cm i blocket. Slipmaskin ochskränkmaskin och bandsågskantverk finns somtillbehör. Ring för broschyr eller visningContact Center i Boxholm AB www.metesa.seTel 0142-527 00, 073-161 00 76, 070-259 96 95MINISÅGVERKCombigripkran360° sväng.Räckvidd 4 m. Hyrd. rotatorVedklyvPris från4.300:-38.500:-Moms och frakt tillkommerpå samtliga priser.MASKINER ABTel 0514-105 05Fax 0514-518 78Internet: www.sonnys.seE-mail: jorgen@sonnys.seVedmaskiner för proffsKölefors Maskin AB 0494-12990www.kisaved.comterränghjulingaroch tillbehör för skogenVi kan...Centralgatan 31570 33 MariannelundTel 0496-101 90, 070-634 62 42Levererad till nöjda kunder sedan 1990TIMMERSÅGEN– Elmotor 6-7, 5kW • Direktdrift • 16A • Hjälpmatning– Max såglängd 6,3 m • Max diam. 500/1000 mm– Stabil • Hög ytkvalitet • Effektiv kedjesmörjning– Dubbla sågsvärd • Stockriktare • Skyddsbur– Konkurenskraftiga priser • Kort leveranstidKickons Svets AB, 522 93 TIDAHOLMTel 0502-12325 Fax 0502-14521www.lantbruksNet.se/kickons info@kickons.seSkördetid Varmluftspannor– fuktproblem?• Ny generation varmluftspannor• Rostfri brännkammare& växlare• Stabil konstruktionHYPRO755HYPRO• Låga driftskostnader• Vi tillhandahålleräven reservdelar tilläldre pannor•T O R R L U F TV A R M L U F T•JANSSONS THERMOTEKNIK ABF RI S KFL UTKabelgatan 12, 434 37 KUNGSBACKATel: 0300-166 20, Fax: 0300-162 16, Mobil: 0705-27 94 20E-mail: jantherm@telia.comHV14 skotarvagnMade in SwedenTel 0479-22059, Fax 0479-22046www.hypro.seVI SKOGSÄGARE 2/06 55

KombibordV-formad transportörStyr & övervakamed GSMMed SIKOM GSM kan du styraoch övervaka vad som helst,var som helst! Hus, båtar,maskiner. datorer m.m.Matarbord 6, 12 eller18 meters längdMed patenteradstegutformningmatas stockarnabättre än i vanligamatare• Styrfunktioner, slå på/av ex. värme• Övervaka, ex inbrottslarm, temp.• Larm som SMSINTECTRA AB0155-211 0941-10248525www.intectra.seLogcon Hortinorr abÄrsta 301 • SE-872 98 NoraströmMobil +46 70 652 38 18 Lars • Mobil +46 70 300 29 41 Bowww.hortinorr.se • Info@hortinorr.seTimmersorteringpatentsöktHelautomatisk Vedhantering !1 m 3 /minVedprocessorIIÄven lämpligför sågytorSNABB - SÄKER - EFFEKTIVFör broschyrNy bred och effektivutmatningstransportörNy knivdesign och nyttlängdregleringssystem➛ Klarar grövre ved,rakt kapsnitt, jämnvedlängdLägg långved på inmatningstransportören.Maskinen sköter resten.Matar in, kapar, klyver och lastar.Allt medan du lägger påny långved...och information DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62KAPAR&KLYVERi 2-8 DELARTYST SÄKER19 900:-inkl frakt & momsMer info ochbroschyr:0735-30 13 120733-65 25 40BRÄNNHULTSKLIPPENFör en effektiv vedproduktionNordisk VedteknikTomossen, 430 10 TvååkerTel 0340-402 85 Fax 0340-477 44Hemsida: www.vedklipp.nuFlexi-VagnenFlexi-vagnen harfått sitt namn avatt det är marknadensflexiblastesläpvagn.I grunden är det en liten behändig vagn med flakmått140x260 cm. Vagnen är utrustad med teleskopiskdragbom och går därför att förlänga och kompletteramed ett förlängningskit. Man får då ett lastutrymmesom blir 560 cm långt.Den främre rampen låses med en spak. När man lyfterupp främre rampen går den bakre ner och när man körupp på den främre går den ner och den bakre upp.Ramperna går även att fälla upp.Vagnen går även att använda i lättare terräng.56 VI SKOGSÄGARE 2/06

1 000 000 -tals boträd har blåst ner!Ersätt med fågelholkar uppsattamed Träspik. Miljövänligt; Småfåglaräter skogens skadeinsekter!Eldträ tel/fax 0624-106 33Lägsta energiprisMultiSpeed8-16-24 tonVedfabriken BigXUtrustad med MultiSpeed - två hydraulcylindrarsom valfritt jobbar tillsammanseller var för sig ger tre olika tryckkrafteroch sex hastigheter.Marknadsledaren– en mästare i mångsidighet –Nyhet!Effektiv vedproduktion 1X/2XKraftig, slittålig konstruktion med bl.a.växellåda och remskivor i stål. Klarar vedupp till Ø37 cm alternativt Ø32 cm.NYHET!Tel. 0528–700 00,kvällar 0528–700 11www.bjmmaskin.sewww.atl.nu/skogTvå tidningar - samma sidaALSTOR 8x8 är en mekanisk 8-hjulsdrivenmidjestyrd maskin med broms på alla åtta hjulen.Maskinen är fantastiskt lättkörd i terrängen tackvare det korta främre överhänget och den godamarkfrigången, samt dom fina boggierörelserna.Lastkoncepten kan varieras efter dina behov ochkan med lätthet bytas ut för olika arbetsuppgifter.Endast din fantasi sätter gränser.Kontakta oss för mera information och demonstration!AB Alstor Lågum Pl. 2020, 450 52 DINGLETel. 0524-407 45, 070-586 18 11 • www.alstor.seEnergispararen HawkUtrustad med hydrauliskt drivet kapsvärdoch 13” kedja samt en hydrauldriventransportör på hela 3,2 m. Klarar vedupp till Ø30 cm.ANDERS SKÖRDARENisula 150 E Nisula 280 E Arbro 350 SLätt energiklipp Energiklipp EngreppsskördarePassar även till Acumulerande 3 olika datorvalHuggarvagns kranen FällhuvudFälldiam. 15 cm Fälldiam. 20 cm Fälldiam. 45 cmAnders Skogsskördare AB0123-290 60, 070-341 10 13 www.andersskordare.seanders.skordare@telia.comHuvudkontor:Företagsvägen 9911 35 VännäsbyTfn: 0935-399 00Tax: 0935-399 19E-post:info@trejon.seEl-/Traktordriven snabbklyvKraftigt byggd med lättsam manövrering.För optimal vedhantering kan vierbjuda ett brett sortiment av olikatillbehör, se mer på vår hemsida.VI SKOGSÄGARE 2/06 57

Vid köp av traktorer, maskinereller griplastare ringAnders Bil & Maskin ABTel 0495-202 80, 070-606 12 23www.anders-bilmaskinab.nuÄven nyare Valmet och JD traktorer köpes kontantEcosågen Twin 400Mobilt eller stationärt enmanssågverkSvensk uppfinningTillverkas i Sverige“Quattro”4 sågklingor-Snabb-Tyst- LönsamTillbehör:Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbreddGrovsåg för övergrovt timmer, max 80 cmInbyggt kantverkTel 0499-102 41 070-244 75 40www.ecosagen.seTERRÄNGHJULINGAR50-800ccMOTOR BROMÖLLA2-, 4-,6-hjulsdrivna Lätt att hitta vid gamla E22,Industrigatan 11 i BromöllaTel. 0456-230 30Hugg timmer till eget hus!Vi sågar upp din egen fura och tillverkar ditt timmerhus.Alt. levererar du timmer somhel- eller dellikvid för ditt timmerhus.Vi tillverkar hus i massivttimmer efter våra broschyrereller efter dina önskemål.www.anebytimber.comRing på tel 0140-230 05 eller 070-553 63 65så får du mer information.Fyrhjulingar till chockpriser!Vizac Ulv 650 cc, kardan, 2- + 4-hjulsdrift, hög-+ lågväxel, kula, pris 54 900:- inkl moms.Tel 016-730 32www.skoteranders.comVednätsäckartill EUR pall, 40, 60 LPrisex: 40 L packlåda+1 000 nätsäck 3 200:-även storsäckarTel 0410-33 10 550708-40 11 33www.ino-q.seLjunglöfs 2:anEnmanssågverkWalthers Plåt ABTel:0653-205 35Walthers.plat@peltec.pp.seVinnande val förnaturlig energiSatsa på en av marknadens effektivaste vedpannorAnrik Närkegård med ridhusVälbevarad 450 kvm 1700-tals mangårdsbyggnad med 5 originalkakelugnar.Areal ca 70 ha invid Svartån (24 ha åker, 25 ha skog, 20ha bete). Mod. 185 kvm flygel m. vinterträdg. 1430 kvm isol. ridhusm. läktare o. servering. 3 stallar m. plats f. ca 30 hästar. Fem bostadsutrymmenvid hästanl. Utgångspris 8,9 milj. Objekt 26024.Tel. 0171-46 00 50www.carlssonring.seEtabl.1881AUKTORISERAD MÄKLARSAMFUNDETMÄKLARSAMFUNDETwww.egendomsmaklarna.seTel 042-20 49 00FLENINGE 260 35 ÖDÅKRAwww.wbm-fleninge.comTel 042-20 49 00, 0709-98 77 00www.wbm-fleninge.comBosjökloster 1, 243 95 HöörTel 0413-263 95, 0706-63 77 00www.atvcenter.nuVed, spannmål, pellets, olja, el eller solenergiMiljögodkänd 91 % verkningsgrad4 års garantiFör mer information kontakta din lokala rörinstallatör eller besök www.trebema.seTREBEMA AB • Tel. 0480-870 20 • Fax 0480-870 21Sven H ArnellBorås033-12 30 30Tor SigfridssonFalköping0515-72 16 30Bo PetterssonUppsala018-374 375Gunnar LindénFalköping0515-72 16 30Anders NilssonHässleholm0451-824 00Örjan HanssonFalköping0515-72 16 30Arne BengtssonVarberg0340-371 00Anders JonssonLidköping0510-604 10Anders NyhlénGöteborg0300-56 32 65Gunnar GrenholmHudiksvall0650-74 33 43- Professionella Egendomsmäklare för Din gård -50-100 gårdar under försäljningSka du sälja? Vi har ca 40 000 ”gårdsbesök” i veckan. Ring oss!!NR 3 2006TEMARenovera & bygg,NoliaUtgivning 24/5Sista bokningsdag 21/4Sista materialdag 28/4KontaktaBirgit EmilssonTel 040-601 64 55Fax 040-601 64 49birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.seRonny GustavssonTel 08-588 367 97Fax 08-588 369 79ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se58 VI SKOGSÄGARE 2/06

Problem med oljeläckage iHydraulsystem? Servostyrning? Växellåda?Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter?ORION 288 Tätningsrekonditioneraretätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar ialla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent.Ingen demontering krävs!INTERNOVA SVENSKA ABMiljöanpassade Smörjmedel Tfn: 0660-29 70 50Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVADEmail: info@orionoljor.sepat- o regnr 48621Köp inte begagnat när dukan få nytt med garanti!650cc Mitsubishiutveckladmotor,4-hjulsdrift, radiostyrd2-tonsvinsch.Nu med lågväxel.Byggd för arbete– inga klena mcdelar!Vi håller reservdelslager och ger två års garanti!Endast 48 000 krCarolineLiljaGENERALAGENT: AB Bogg Trading, Marby Gård,645 93 Strängnäs, tel 0152-605 55www.bogg.bizSäljlägeHenrikSchmiterlöwJohannesBåthLantbruksfastigheter018-13 32 22Drottninggatan 1A, 753 10 Uppsalawww.lantbruk.svenskfast.seÅterförsäljare Sökes!I Gudruns spårSkonsam markberedning med K&Hfräsen i Hardoxstål som använts i15 år. Fräsen monteras på röjsågoch passar de flesta modeller.Mer information: www.khsmide.seKäck & Hedbys Smides ABG:a Siljansnäsv. 20, 793 33 Leksand0247-151 10, info@khsmide.seDet kompletta mäklarföretagetför jord- och skogsbrukRoineJanssonArneLiljaDebattSommar i skogen året runt?Undvik dubbla rollerI samband med ett avverkningsuppdragdrabbades jag av onormalt storaskador orsakades av avverkningsentreprenören.Jag anser att skogsägaren före kontrakteringav avvekningsuppdrag skafå full kännedom om vilka spelreglersom gäller för de skador på väg, skog,åker och mark som avverkningen kanförorsaka. Då undviks mycket av irritationmellan skogsägare och inspektor.Skogen bör brukasNaturvårdsverket kallar bevarande avmångfalden i skogen för miljövård.Det sköter naturen bäst själv - gratis.Människan är för liten och okunnigför att sköta miljön i skogen på långsikt. Det har naturen gjort, men hänsyntill klimatet, i alla tider.Naturligtvis ska vi ha nationalparkeroch liknande, men den vanligaskogen ska inte vara något museum.Mycket av det som nu skyddas riskeraratt bli odlingar för barkborrar ochandra skadliga insekter.Det finns stora områden där naturensjälvt ordnat skydd i dalgångar,Jakten och fiskerätterSören Ekströms utredning om jakteni Lappland löser inte problemen.Jag kan inte förstå varför kopplingenrenägande samer – som uppgår tillen grupp på ca 2 000 stycken – ska fåstörre inflytande gentemot alla andrasamer som inte har möjlighet att bestridasin rätt till jakt och fiske.Som jag ser det kommer det att blien strid internt inom samebyarna samtSkogsplantering och röjning av skogär säsongarbeten. Klimatet i vårt landär naturgivet och det går inte att varesig plantera eller röja när marken ärsnötäckt och tjälad. Även produktionav skogsplantor är en säsongmässigtbetingad verksamhet.Nu verkar det som de styrande troratt man kan lagstifta fram ett klimatsom innebär ständig sommar medskogstillväxt 365 dagar om året. Detär inte ett dåligt skämt. Men socialdemokraterna,Vänsterpartiet ochMiljöpartiet har nyligen lagt ett förslagsom går ut på att det endast skavara möjligt att säsonganställa en ochsamma person i sammanlagt högst14 månader inom en femårsperiod.Därefter övergår anställningen i entillsvidareanställning.De stora förlorarna om förslaget genomförsblir dels företagen som tvingasbegränsa sin verksamhet, dels demänniskor som har ett återkommandesäsongarbete som de trivs med, mensom nu tvingas ut i arbetslöshet.Det blir mänskliga tragedier ochavbräck för en av landets viktigastenäringar. Det handlar om arbetstillfälleni glesbygd där det redan nu är somsvårast att hitta jobb.För att kunna bedriva säsongverksamhetså måste man kunna säsonganställapersonal. Utan personal kanman naturligtvis inte få några plantori marken eller skogen röjd. Attsäsonganställa har hittills betraktatssom okontroversiellt av såväl företagsom anställda.Jerker Karlsson,ordförande i SkogssektionenSkogs- och Lantarbetsgivareförbundet,SLANu uppstår i stället efter avverkningenen förhandling mellan föreningenoch skogsägaren om skadeersättningoch skadeeleiminerande åtgärder. Föreningstjänstemänblir förhandlingsmotparti stället för samarbetspartner.Jag finner en sådan utveckling mycketolycklig. Föreningen prisförhandlarmed industrin för skogsägarens räkningoch bör då aldrig samtidigt bliförhandlingsmotpart.Jan Häckner, privatskogsägareslänter, raviner, sumpområden ochliknande. Dessutom sparas miljöskogvid böcker dikar, myrkanter. våtområdenoch annat, vilket är bra.Men nu är 10 procent av markenpå väg att skyddas på något sätt. Detär tveksamt om naturvårdsverket harmoralisk och juridisk rätt att av vårabarn, barnbarn och kommande generationerta cirka 10 procent av skogensinkomster. I Dalarna har naturvårdsverketoch deras tillsynsmyndighet,Skogsstyrelsen, lagt beslag på 27000hektar produktiv skogsmark,Sigvard Simer, Orsaatt enskilda markägare kommer attslåss för sin rätt framledes för att behållasin rätt till Jakt och fiske. Jag seren möjlighet och det är att lösa ut jaktoch fiskerätten till berörda samebyarså får dessa samer som är knutna tilldessa lösa jakt och fiskekort som allaandra som vill utöva jakt och fiske.Lennart Forsberg, ordförandeLuleå stads LRF-avdelningVI SKOGSÄGARE 2/06 59

LÄSVÄRTMångfotingar, knoppar och skatterDigert verkom mångfotingarNationalnyckelnärett jätteliktbokprojektsomkommeratt pågåi 20 åroch omfattaöver 100 volymermed mer än en miljonillustrationer.Uppdraget är att vetenskapligtbeskriva alla svenskaarter, växter, djur och svampar.Första volymen handladeom fjärilar. Den andravolymen är full av mångfotingaroch efter en stundsläsning kryper det i kroppen…Men det är en fantastiskgenomgång av ämnet medvackra illustrationer.Böckerna ges ut av Artdatabankenutan vinstintresse ochkostar från 200 kronor ochuppåt. Porto tillkommer.En bok om knopparNär detnu äntligenbörjarknoppasfinnsen litenpraktiskbok omvad det är som egentligen ärpå väg att slå ut.Anders Rapp har skrivit ochillustrerat ”Trädens knoppar”.Den är gjord som en barnbok,men ger mycket informationför alla åldrar.Här finns bilder på knopparfrån ett 15-tal träd, tillsammansmed teckningar ochkorta faktafyllda berättelser.Boken kostar runt 100 kronor,är i litet format och gårlätt ned i fickanDen ges ut på NaturpedagogensFörlag, 0470-77 01 01.Anpassa artskyddetDen som vill göra en djupdykning i naturvården,med tyngdpunkt på arternas bevarande,har mycket att hämta i boken ”Skogsdynamikoch arters bevarande”. Den är skriven av MatsNiklasson och Sven G Nilsson.Mats arbetar på Lantbruksuniversitetet, där han kartläggerhistorien med hjälp av årsringarna. Sven är själv skogsägareoch professor i Zooekologi vid Lunds universitet.Utgånsgpunkten är det sydsvenska skogslandskapet. En avhuvudpunkterna är att om bevarandet ska vara effektivt börman inte göra samma sak överallt. Olika miljöer kräver olikalösningar.Det är över 300 informationsrika sidor om olika landskapstyper,arter, historia och handlingsvägar för bevarande.Boken ges ut av studentlitteratur.Praktiska tips om röjning”Gör det till en vana att fila klingan ofta,helst vid varje tankning eller senast eftertvå tankars röjning”.Det är ett av många handfasta råd somges i Husqvarnas praktiskt inriktade bok”Arbete med skogsröjsåg”. Läsaren fåren ingående förklaring till hur klinganfilas, vilka verktyg som används och hurskränkningen går till. På liknande sätt är det inom område efterområde, allt från teknik till det praktiska arbetet.Boken är rikt illustrerad och full av praktiska tips som är lättaatt ta till sig. Den finns hos Husqvarnas Skog & Trädgårdsbutiker,priset är kring 55 kronor.Mycket ekonomiSkogsägarnasFöretagsbok ärnumera någotav en klassiker.Den ges ut avLRF skogsägarnaoch berörmycket, från skatter och deklarationstipstill näringspolitikoch branschanalyser. Pånärmre 300 sidor i 26 olikakapitel betas område efterområde av.Tyngdpunkten ligger påden ekonomiska rådgivningen,men här finns också bragenomgångar av marknaden.Marknadspriset är 150kronor, men medlemmar iSkogsägarföreningar kan köpaden för 100 kronor. Enklastbeställs boken genominfo@skogsagarna.lrf.seDressera jakthunden”Jakthundenhar medföddaförutsättningarför attjaga. Menför att få ensamarbetsvilligochlydig hundbehöver vi förstå mekanismernasom ligger bakomett bra förhållande mellanförare och hund”.Det säger Erik Wilssonsom skrivit boken ”Lydigajakthundar”.Det är en pedagogisktupplagd handbok för praktiskvardagsdressyr ochjaktträning för olika slagsjakt. Texten varvas medsjälv instruerande illustrationeroch fina bilder av PerKlaesson.Erik Wilsson har tränat ettoräkneligt antal hundar somtidigare utbildningschef påStatens Hundskola i Sollefteå.Boken ges ut av Jägarförlaget.Skogen leder till jobbGenom projektet Gröna Jobberbjuder Skogsstyrelsen långtidsarbetslösaprojektanställningmed anknytning tillskogen. Det kan handla omatt leta efter kulturmiljölämningareller att röja gångstigaroch promenadstråk.I anställningen ingår att deltagarenaktivt söker efter arbetehos annan arbetsgivare ellersöker till vidare utbildning.Resultaten är goda. Mer änhälften av de långtidsarbetslösagår vidare till utbildningeller annat arbete.I början av året fanns 2 700deltagare. Av 700 som lämnatprojektet har 47 procent gåttvidare till annan anställningoch fem procent vidare till studiereller startat eget.De flesta deltagarna stannari Gröna Jobb mellan 12-18 månader.Det hela är ett samarbetemellan Skogsstyrelsen,Arbetsmarknadsstyrelsen ochSvenska ESF-rådet.Allt i ett paketLantmännen har tagit fram ettkomplett värmepaket till fastighetsägaresom vill byta frånolja till pelletsvärme.I paketet ingår all utrustning,installation, driftskontroll,igångsättning samt treårs förbrukning av pellets.– Annars kan det krävas kontaktermed rätt många hantverkare,därför tror vi att en nyckelfärdiglösning efterfrågas,säger Kent Johansson, vd förSvensk Brikettenergi som ingåri Lantmännen Energi.Stort intresse förSkogsköparskolaI Sundsvall har LRF Konsultmed framgång testat en nystartadkurs för de som planeraratt skaffa en skogsgård.– Intresset för skogsköpareskolanhar varit stort, sägerIngemar Olofsson, skogsmästarepå LRF Konsult tillSundsvalls tidning, som besökteen av de fullsatta kursernai Folkets hus,Under det första passet fårdeltagarna lära sig om de lagaroch regler som man måste rättasig efter som skogsägare. Deltvå är inriktad på den praktiskadelen av ägandet. Såsom lån,skatter eller hur det fungerarnär man ska sälja skog.60 VI SKOGSÄGARE 2/06

Lämnar över styråranEfter sju år har Thomas Björklundbeslutat att lämna ordförandeposteni Mellanskog ochfå mer tid för den egna skogsgården.– Det har varit utmanandeoch stimulerande att få ledaföreningen och verka i skogsägarrörelsensom jag känt ochkänner mycket starkt för.– Jag anser det viktigt attman som förtroendevald intehåller sig kvar allt för längeutan gör detta arbete under enviss period. Efter några intensivaår är det nu dags att lämnaöver styråran till någon annan,säger Thomas Björklund.Han kom in i styrelsen 1999och blev redan efter några månaderordförande i en turbulenttid. Problemen i sågverksrörelsenfrestade på både föreningenoch industrirörelsen, vilketförst ledde till en aktiemissionoch därefter affären medSveaskog med bildandet avSetra group.Medlemsorganisationenmoderniserades och föreningenfusionerade med VästraSkogsägarna.– Vetskapen om att jag medverkattill ett mer struktureratoch stabilt Mellanskog kännsmycket bra, konstaterar ThomasBjörklund.Han lämnar sitt uppdrag vidstämman i maj.Det har hunnit hända mycket iMellanskog med Thomas Björklundsom ordförande.Inte helt förtjust i alltDen förstamaj lämnarTomasThuressonarbetet somskötselchefpå Skogsstyrelsenför attistället börja Tomas Thuressonblir vd på HäradsskogAB .som vd ochförvaltare påHäradsskog AB i Örebro.– Det viktigaste skälet är attjag tror att mitt nya jobb kommerbli mycket stimulerande.Dessutom är det väl ingen hemlighetatt jag inte är helt förtjusti alla de förändringar som nugenomförs inom organisationen,säger Tomas Thuresson.– När man känner så är detkanske dags att lämna organisationen.Från bandytill trämässaDen väldigaEdsbyns arenaär en unikträbyggnadi sig medstomme ochväggar i limträ.Den 18-20 maj blirSari Huczkowskiarbetar med trämässan.det ännumera trä i hallen, då förvandlasbandy arenan till en mässafylld av fönster, stugor, limträ,möbler och andra trä produkter.Arrangemanget:Arrangörerna är ett samarbetemellan EU-projektet Tränd(med inriktning på den träförädlandeindustrin) och EnergikontoretGävleborg/Dalarna.TIPS:www.trand.seDiplomerad butik. Lars Färjegård, Anders Eklöf och Jan PerssonFörsta säkra butiken utseddIP Motor i Hedemora blevförst i landet med att kunnabeteckna sig som Säker Butikför försäljning och serviceav motorsågar och röjmotorsågar.IP Motors ägare Jan Perssonoch butikens serviceman LarsFärjegård fick ta emot beviset,Kort odlartidGudmund Vollbrecht byterjobb snabbt. Efter att ha varitskogschef på Ikea började hansom vd för Odlarna, men detblev ett kort mellanspel innanGudmund i stället blev vd förSkogssällskapet efter CarlHenric Kuylenstierna.Han är dessutom adjungeradprofessor vid Sveriges Lantbruksuniversiteti Alnarp.ett diplom, från Säker Skogsoch Husqvarnas representantAnders Eklöf.Butiken uppfyller därmed dekrav som ställts upp av projektetSäker Skog, omfattar blandannat att personalen ska hakompetens om arbetsteknik,säkerhetsfrågor och regler ochOrkan på konsthallenNu ska vi göra en stor utställningmed foto och berättelserfrån de drabbade av orkanenGudrun. Det blir dramatisktoch nästan vackert, faktiskt,säger Henrik Teleman, chef påVirserums Konsthall.Utställningen förväntas ståklar 2007. Kanske visas den påTräbiennalens efterföljare TRÄ2007, som annars handlar omatt det alltid bör finnas minsten utbildad säljare tillgängligsom har eget motorsågskörkortpå minst nivå A+B.Sortimentet ska inkluderagodkänd säkerhetsutrustning,förbandsutrustning, samt miljöanpassatbränsle och smörjmedel.träarkitektur och träbyggnadskonst.Efter Virserum kommerutställningen att gå ut påturné.– Det gäller att samhälletinte glömmer vad Gudrunställde till med. Genom att göraden här utställningen kommervi dessutom att kunna presenteralandsbygdens och skogensmänniskor och dess näringar.VI SKOGSÄGARE 2/06 61

KRÖNIKANSkogstankar envacker marsdagDet är en lördagsmorgon i börjanav mars. Jag tar en promenad påmin skogsfastighet. Det är minus 18grader – drygt 4 decimeter snö – ochstrålande solsken.På ena sidan vägen ligger ”mitt”naturreservat som denna vintergenomgått en ordentlig avverkningför att främja den biologiska mångfalden.Bland annat fick lövsågarnatre lastbilslass med fint ektimmer. Påandra sidan vägen passerar jag ett parvackra granbestånd (G34) som jagsjälv var med om att plantera tillsammansmed farfar. Om jag får hahälsan i behåll kommer jag att få varamed och slutavverka dessa bestånd(omloppstid ca 60 år) som bör hålla400–500 m 3 per ha. Lite längre framlyfter två havsörnar som spisat påjaktsäsongens sista hjortskrov.Jag njuter av en vacker björkplanteringhitom stora backen ochbortom den står beståndet av envacker plantering med den förädladegranplantan Bredinge. Dessa trädkommer naturligtvis inte jag att fåavverka, men däremot nästa generationoch då kanske med virkesförrådsom närmare sig 600–700 kibikmeterper hektar.■ ■ ■Min lilla betraktelse visar hur variationsriktfamiljeskogsbruket är i vårtland. Jag sköter skogen på mitt sätt,grannen på sitt. Gemensamt är attvi utgår från lämplig ståndort när vigör våra plantval och därefter anpassarvi skogsskötselåtgärderna efteromständigheterna. Även på naturvårdsområdetsker en stor variation iskötseln av våra fastigheter, och turär det. En sanning idag kan vara enlögn imorgon och tvärtom. Vi harinte svaret på alla frågor. På sammasätt som vi utvecklar skogsskötseln såmåste vi också utveckla naturvården.Ett gott exempel är det projekt somlänsstyrelsen i Östergötland startatmed medel från naturvårdsverket.Det undersöker hur de biologiskavärdena i eklandskapet kanbevaras och stärkas samtidigtsom man brukar skogen.Kostnadseffektiv naturvårduppnås på det sättet i direktsamverkan med skogsägaren,som blir en tillgång i arbetetför biologisk mångfald.■ ■ ■I spåren av oljekommissionensarbete att hitta medelför att bryta oljeberoendet förs endebatt om skogen ska räcka till.Diskussionen är viktig men relevantendast om vi slutar att sköta våraskogar och inte ökar tillväxten. Ärdet något näringen är helt överensom så är det väl att alla parter tarsitt ansvar för att vårda och utvecklaskogsresursen. Vi kommer tillsammansatt ta ansvaret för att produceraråvara så att den räcker både tillsåg- och pappersindustrin och tillenergisektorn. Forskningen har juklart visat att det finns stor potentialatt öka den svenska råvaruresursen iskogen. Sedan hoppas vi skogsägarenaturligtvis att den råvaran kommeratt betalas med ett något högre prisi framtiden. Det äventyrar nog inteindustrins framtid. Ser man till denstora prisuppgången på övriga råvarorsom exempelvis järnmalm så har judet inte lett till att man slutat tillverkabilar av stålplåt?■ ■ ■Reservatet med ekar ger både timmer och naturvård.Debatten om oljans framtid ochframförallt klimatfrågan gör att detsvenska skogsbruket och skogsindustrinhar en nyckelroll som producentav förnyelsebara produkter. Att videssutom har god tillgång till vattengör att vi har alla förutsättningaratt öka produktionen av biomassa.Jag menar att vi till och med har enskyldighet gentemot omvärlden ochkommande generationer att göra det.Det allt övergripande globala miljömåletär att minska utsläppen avväxthusgaser. En ökad skogsproduktionär ett effektivt medel att nå dettamål. Vi har i Sverige varit duktiga påatt fasa ut de fossila bränslena frånvärmesektorn och på den vägen skallvi fortsätta. På sikt kommer vi ävenatt kunna tillverka biodrivmedel tillvåra fordon.■ ■ ■Skogsgården med sina ägare, är ochkommer att förbli en mycket viktigkugge i det svenska samhället. Vikommer alltid att ha skogsgårdensbästa för våra ögon och då ska visjälvklart ta täten i omställningenmot det uthålliga samhället.Christer SegerstéenOrdförande LRF Skogsägarna62 VI SKOGSÄGARE 2/06

CT 6,5–12 4WDRamstyrningen på denna drivna skogsvagn harsin vridpunkt bakom grinden vilket leder till ettoptimalt följsamt och smidigt ekipage.CT 6,5–12 4WD är som standardutrustad med elektriskt styrddrivning. Vagnens stödben styrsäven de elektriskt.Hydraulpaketet är standardutrustatmed el on-off förgrip och utskjut. Detta för ettviktmässigt lätt hydraulpaket(10,5 kg) som bidrar tillvagnens smidighet.Den drivna vagnen är utrustadmed hydrauliskt förskjutenboggi. På varderasidan om centralröret liggeren hydraulkolv som kan förskjutaboogien med 70 cm.Detta leder till bättre balansvid olika virkeslängder ochär till din hjälp bl.a. vidbesvärliga förhållanden ochfastkörningar.Vagnen kan utrustasmed eget hydraulsystem.Vilket medför totaltoberoende av kapacitetenpå traktorns hydraulsystem.Hydraulsystemetbestår av en pump förkraftuttaget samt tankoch fi lter.Farma CT 6,5 - 12 4 WD är utrustad med lastare konstruerad för professionell användning.Lastaren är monterad på en kraftig kranpall med vikbara stödben. Vid fullt utskjut ges en räckviddpå 6,5 m inklusive utskjut. Läggs ramstyrningen ut nås nära 7,2 m, vid fullt utlägg lyfts 400kg.SATSA PÅ DRIV I SKOGEN!Farma CT 6,5–12 4 WD är valet för dig i behov av en smidig, driven vagn för kontinuerligdrift med minskade körskador och ökad kapacitet som följd. Effektivare vägtransporter bidrartill en kostnadseffektivare totalekonomi. Vagnen innehar marknadens rikligaste standardutrustning.Värt att notera är att i vårt standardpris ingår hydrauliskt förskjuten boggie samtelstyrning av såväl drift som stödben. Jämför oss gärna med andra - det vinner både du ochvi på!Farma skogsvagnsprogram innehåller8 modeller av kompletta skogsvagnar. Frånden lilla 6 tons vedvagn till vår 12 tons drivnaoch välutrustade skogsvagn med 6,5 m kran.Priser från: 50.100:–.Till vårt skogsprogram finns också 8modeller av kranar från 3,2 till 6,5 meters räckvidd.Priser från: 29.300:–.Bäst på marknaden även vadgäller el och/eller radiostyrning!Endast en elkabel till hytten?Intresserad av kranstyrningvia joystick eller radiostyrning?Fråga oss ompris - vi ligger i framkant avutvecklingen!AS FORS MWFabrik:E-mail: info@forsmw.eewww.forsmw.comFARMA NORDEN ABInformation försäljning:Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.Göran Carlsson 0224-774 40.Teknisk supportoch reservdelar:011-165 770Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare för närmare information se hemsida www.forsmw.comVi förbehåller oss rätten till ändringar av specifi kationer samt pris utan föregående information. Moms pch frakt tillkommer.

Posttidning BLRF Media ABBox 6132, 200 11 Malmö