Nr 3 - EFS Mittsverige

Vart är EFS på väg?– Mittsveriges årsmöte på Åkerögården samlade cirka 150 personer> Vilka sitter på Luntmakargatan?> Folkhögskolans framtidsvisioner> Distriktsföreståndaren vill få pengarna att jobba

Nr 3 april 2006Mitt i årg 12, Hälsning årg 92,Lutherska missionsbladet årg 86Redaktör:Johannes Nordemar, nås säkrast via mail:johannes.nordemar@efsmittsverige.orgAnsvarig utgivare: Lennart IsakssonAdress: Mitt i, EFS Mittsverige,Luntmakargatan 84, 1 tr, 113 51 Stockholm.Telefon: 08-441 85 30, fax: 08-441 85 29,E-post:johannes.nordemar@efsmittsverige.orgAdressändring: Gunnel Karlsson,EFS Budbäraren, 751 70 Uppsala,Telefon: 018-16 98 28, fax 018-16 98 02,E-post:gunnel.karlsson@efs.svenskakyrkan.seTryckeri: Svenska tryckcentralen i VällingbyOmslagsfoto: Johannes Nordemar,Foton i tidningen, där inget annat anges:Johannes NordemarAnnonspriser:OBS! Halva priset för föreningar!1/1 sid 8 000 kr, 1/2 sid 4 000 kr1/4 sid 1 700 kr, 1/8 sid 900 krmittsverigeLuntmakargatan 84, 1 tr,113 51 StockholmTel: 08-441 85 20, fax: 08-441 85 29www.efsmittsverige.orgBankgiro: 473-3150Postgiro: 1 31 31-8Ange ändamålet på talongen!Distriktsstyrelsens ordförande:Leif Sandberg 070-656 19 51Distriktsföreståndare:Lennart Isaksson 08-441 85 21Distriktskonsulent:Elsie-Britt Elf 08-441 85 24, 0583-121 42Personalhandläggare:Vik. Ulrica Petersson 08-441 85 22Administrativ chef:Kalle Jonsson 08-441 85 36, 070-698 25 37Distriktsekonom:Berith Lindberg 08-441 85 37E-post till expeditionspersonalen:fornamn.efternamn@efsmittsverige.orgHagabergs folkhögskola:Växel 08-550 910 00, fax 08-550 910 10Rektor Hans-Göran Olsson 08-550 910 08Åkerögården:Tel: 0176-410 62, fax 0176-411 55Att förvalta pundet”Pundhuvud!” Jag visste först inte om det var till mig eller till sigsjälv han skrek ut det. Konfirmandgudstjänsten var slut och påparkeringen utanför domkyrkan höll Stor-Persson på att brytasig in i min bil. När han såg mig blev han arg, både på sig självför att han var litet för långsam i vändningarna, och naturligtvispå mig eftersom jag ertappade honom.Stor-Persson var en välkänd profil, en tjuv av den gamlastammen. En som visste hur mycket han behövde stjäla för atttillbringa de kalla vintrarna på kåken. Det var där han i förtroendesa till mig att inte lita helt på de andra fångarna – ”Du vet,många av dom är inte riktigt hederliga”Pundhuvud! Det är man om man gräver ner sitt pund. Omman inte använder de gåvor Gud har givit oss att förvalta –talenterna, talangerna. I många anställningsintervjuer frågar manefter talangerna: ”Säg tre saker som du är bra på.” Vi vänderfrågan tillbaka till oss själva, vi som lever och verkar i distriktetMittsverige: Ta fram tre olika slags gåvor, pund, talanger som viskulle kunna bruka på ett riktigare sätt. Mitt svar är:Våra trotjänare, vår tros tjänare. Våra äldre predikanter,våra missionärer och våra pensionerade förkunnare. Jag skullevilja formera en spjutspets av denna grupp livs- och troserfarna.Samla dem till samtal om evangelisation. Låta dem få mötaföreningar där lågan har börjat falna. Låta dem få predika ochvara levande vägvisare till Livets Herre.Våra studenter. Många av dem som läser på Johannelundhar börjat sin förkunnargärning. De behöver möta fler bibelkunnigalyssnare, som kan ge sina synpunkter på den utlagdatexten. Jag skulle vilja att de möttes – de unga frimodiga ochmissionsföreningarnas många äldre, vars kyrkbänksämbete är enav stommarna i EFS.Våra anställda.Vi har för få anställda evangelister, predikanter,barn- och ungdomskonsulenter. Pengar till löner och verksamhetfinns, men inte där de kan omformas till arbete. I helalandet finns det över 80 miljoner i kontant kapital. Men pengarnafinns vare sig på riks- eller distriktsplan utan i missionsföreningarna,där de ligger på bankkonton och i fonder och väntar på”den rätta dagen”, då de behövs. Idag är ”den rätta dagen”. Vifirar 150 år och måste slå vakt om framtidens EFS.– Vi vill anställa en ny ungdomskonsulent,på distriktsnivå.– Vi vill anställa en musikkonsulent,en tjänst som länge stått obesatt.– Vi vill hjälpa fler föreningar medtjänster, kanske i samverkanmellan flera föreningar.I vårt distrikt vill vi samla de utspridda ekonomiskaresurserna – cirka 10 miljoner – för attpengarna ska få arbeta, och för att det som vioch många före oss har samlat in ska få bli tillvälsignelse.Lennart Isaksson, distriktsföreståndare– ibland kallad pundhuvud

Innehåll24681012Isaksson manartill att förvaltaDistriktetsårskonferensUngdomskonferensVi som jobbar påexpeditionenHälsning frånHagaberg150-årsdagenVi tar gärna emotsynpunkter ochidéer på innehåll!MånadsgåvanDitt och mitt givande ökar. Det ärgott! BG-blanketter för månadsgåvanjuni, juli, augusti skickas med dettanummer av Mitt i.Där kan du även välja att betalaen frivillig prenumerationsavgift förMitt i.Det går även bra att betala överInternet eller över disk på Bankgiro473-3150 eller Plusgiro 131 31-8.Använd helst Bankgirot.PersonalnyttImke Streicher Tietz tillträdde somchef på Åkerögården den 18 april.Hon kommer att arbeta 50 procentfram till och med 31 juli. Från ochmed 1 augusti arbetar hon 100procent.Roligt att lära känna alla– Jag vill att Åkerögårdenska vara enmötesplats där manfår möta andramänniskor, där manfår utveckla sin egentro och dela den medandra, säger ImkeStreicher Tietz som ärÅkerögårdens nyachef.Under sammavecka som distriktetsårskonferens ägderum påbörjade hon sin tjänst ochfram till den sista juli kommer hon attarbeta på 50 procent, för att sedangå upp till fulltid inför hösten. Imkeär född i närheten av Hameln, inordvästra Tyskland, och flyttade tillSverige 1999. Hon är 31 år gammaloch bor tillsammans med maken Uwei Björklinge, Uppsala.Imkes arbete på Åkerögårdenkommer till en början att innebära enhel del marknadsföring. Hon kommerockså att utvärdera gårdens verksamhetför att den ska bli så optimalsom möjligt för gårdens gäster ochbesökare.Gården ska bli ännu mer serviceinriktadoch kommer att kunnaerbjuda vissa pedagogiska tjänster,genom att Imke medverkar i exempelviskonfirmandundervisning. Honhar nämligen en ganska gedigenutbildning i ryggen. I Tyskland harhon bland annat studerat religionspedagogikunder fyra år och lästkurser i spel- och dramapedagogik.– Spel och drama handlar inteÅkerögårdens nya chef Imke Streicher Tietz,tillsammans med gårdsprästen Veronica Widell.bara om att spela teater, det handlarockså om att komma på olika typer avspel och lekar som man sedan lekertillsammans.Och den som tror att spel ochlekar bara är till för barn har fel.– Jag fokuserade mig underutbildningen på arbete med vuxnamänniskor.Hon har även fyra års arkeologistudierbakom sig.– Men jag tror inte att jag kommeratt gräva upp hela gården, sägerImke och skrattar.I konfirmandundervisningen kandet däremot komma väl till pass, närhon ska förmedla de historiskahändelserna.De EFS-are som var ute påÅkerögården i samband med årskonferensenhar redan träffat Imke,eller sett en skymt av henne. Menhon ser fram emot att träffa er andraockså.– Det ska bli roligt att lära kännaalla. Boka in er på gården och komhit, menar Imke. JN2006 2005GåvorapportGåvor och bidrag från föreningarGåvor och bidrag från enskildaFrivillig pren. avgift Mitt iTotalt:Jan-april7 00089 31010 650106 960Jan-april11 84576 2584 90093 003Föreningsbidraget är litet, beroende på att rekvisitionännu inte skickats ut till föreningarna. Det enskildagivandet och den frivilliga prenumerationsavgiften tillMitt i har ökat, vilket vi gläds över.Med detta nummer medföljer inbetalningskort försommarmånaderna och vi hoppas på ertfortsatta stöd också i fortsättningen.Tack alla givare som hjälper ossatt förverkliga vårt uppdrag!Berith Lindberg3

Vårsol, rabatter och god matDistriktets årskonferens, påÅkerögården 22-23 april, samladecirka 150 personer i varierande åldrar,även om den lite äldre skaran varbäst representerad. Parallellt medårskonferensen pågick ocksådistriktets ungdomskonferens, somdu kan läsa mer om på nästauppslag.Det var ett soligt och vackert Åkerö somvälkomnade årsmötets deltagare när de anländepå lördagsförmiddagen. En abonnerad busshade samlat människor från Uppsalaområdet ochrattats ut till ön av distriktsföreståndare Isaksson,för att underlätta för dem utan bil. Andrahade tagit sig ut för egen maskin.När gudstjänsten startade vid halv elva vardet fullt i gårdskapellet. De församlade fick njutaav ljuva toner från Rosenlundskyrkans kör ochVeronica Widell talade i sin predikan om trädgårdsskötsel.På ett levande sätt konkretiseradehon konferensens tema ”Den goda jorden”. Honberättade hur hon tidigare under våren hadeförberett, påtat, och vänt jorden i sina rabatter.Och även fast hon ännu inte hade sett den godaväxten ännu, till följd av hennes arbete, så visstehon att det skulle komma. Veronica menade atthon kunde vara i stort sett säker på att det skullebli god växt där hon hade rensat och förberett,eftersom hon hade skapat de goda förutsättningarna.På samma sätt menade hon att vi, omvi gör vad vi kan för att förbereda den godajorden, kan få se friska plantor växa upp.Massaier och EtiopierEfter gudstjänsten fanns det två olika seminarieratt välja mellan. Det ena handlade om ekonomi,mål och handlingsplan för distriktet och detandra handlade om mission. Under det senare avdessa två seminarier fick åhörarna möta bådeMassaier och Etiopier, till allas förtjusning.Lunchen som Åkerögårdens personal hadelagat i ordning var inte bara vacker att titta på,den var även mycket välsmakande. Det intygadeflera av gästerna.Själva årsmötet inleddes på eftermiddagenklockan två. Liksom förra året utsågs StenNordlander till ordförande och ledde oss genommötet. Delar av den anställda personalen4

presenterade årsredovisningen och KalleJonsson kunde med glädje presentera ettpositivt ekonomiskt resultat för distriktet 2005,som slutade på 1,4 miljoner kronor plus. Årsmötetgodkände redovisningen och beviljadeden sittande styrelsen ansvarsfrihet. Genom envarm applåd framförde årsmötet sitt tack tillpersonalen och alla ute i distriktet som hjälp tillatt åstadkomma det positiva ekonomiskaresultatet.Tid att låta pengarna jobbaSex nya ledamöter valdes in i styrelsen: MargaretaEriksson, Berit Jakobsson, Lars Svensson,Gunilla Elf, Cina Kedvall och Gertrud Holmqvist.Hela den sittande styrelsen avtackades ocksåmed varsin ros.Leif Sandberg presenterade mål ochhandlingsplanen för 2006 (den finns även attläsa i Mitt i nummer 2/06). Lennart Isakssonuttryckte en önskan om att anställa en nyungdomskonsulent efter Olof Edsinger, somslutade vid årsskiftet. Han önskade ocksåanställa en musikkonsulent samt personal somkan vara behjälplig åt de lite mindre föreningarnai distriktet. Medel för att förverkliga detta finnsredan, ute i lokalföreningarna. Men pengarna ärlåsta på bankkonton och i fonder, enligt Isaksson.Han menade att det är tid för att låtapengarna jobba.Elsie-Britt informerade om det Saltdistriktsom bildats och påminde om att det är viktigt attregistrera lokala Saltföreningar så snart sommöjligt, både ur bidragssynpunkt och urförsäkringssynpunkt.Åkerögårdens nya chef, Imke Streicher Tietzsom kommer att jobba tillsammans med blandandra Veronica Widell, presenterades ochhälsades välkommen. Lördagseftermiddagenfortsatte sedan med roslagsbuffé och underhållningav kåsören Michael Blum, för att senareavslutas med en lovsångsmässa i Rådmansökyrka.TEXT OCH FOTO: JNTill vänster: Ett glatt gäng från Färila sitter och smältermaten, medan de skrattar åt fotografen.Till vänster: Till kvällsmat dukades det storaserveringsbordet upp med en Roslagsbuffé.Nedan: Besök från Etiopien, under konferensensmissionsseminarium.Nedan: Några glada årsmötesdeltagare som njöt ivårvädret.Boka redan nu distriktskonferensen 2007, 21-22 april på Hagaberg6

Äventyrslystna ungdomar lärdekänna Kapellskärs geografiJesper Sedin och Toni Vaara på en spontan matbild.Mikael Isaksson hade en liten konsert på fredagskvällenPå distriktskonferensen för EFS Mittsverige fanns det ocksåen ungdomsfalang. Den var inte så manstark, mennaggande god.Redan på fredagen tjuvstartades detlite smått i Åkerögårdens lokaler.Aktiviteter som ”allmänt häng” ochfika stod på schemat.På lördagen kunde de som villenärvara på Gudstjänst tillsammansmed de ”vuxna”, som vid det härlaget vaknat och tagit sig till Roslagen.När gudstjänsten var slutpackade vi äventyrslystna ungdomarin oss i två bilar och kryssade ut frånparkeringsplatsen, som för övrigtskulle kunnat konkurrera med vilkenstormarknad som helst, i antal bilar.Vi styrde kosan åt helt fel hålloch började leta efter ett äventyrscenter.Beskrivningen vi fått skullekunna ha fungerat utmärkt, i kombinationmed att man åkte på rätt väg.Det gjorde inte vi!När vi snurrat ett tag hittade vien camping, äventyrscentret skulleligga vid en sådan. Glada i hågenkliver vi ur bilarna bara för att ganskaomgående sätta oss i dem igen.Campingföreståndaren hade aldrighört talas om någon klättervägg i6trakten, och då hade han hållit till påplatsen i 15 år.När vi åkt ytterligare en kvartkom vi till en ny camping där vifrågade lite folk om de sett någotsom liknar en klättervägg eller enhöghöjdsbana. Inget av dettaklingade bekant för dem. Vi åktevidare till ett vandrarhem inte långtdärifrån. Samma svar: ”Nej jag vetinget om det.”Började misströstaPå väg tillbaka till trakten kring denförsta campingen börjar vi misströstaoch ringer till nummerupplysningen.Inga träffar på något som liknar detvi söker. Det bästa dom kunde geoss var numret till Norrtäljes turistbyrå.Detta var precis vad vi behövde.Kvinnan som svarade visstegenast vem det var vi skulle ringa.Underbart tyckte vi och ringde –upptaget. Det fortsatte att varaupptaget. Vi kom fram till en Icabutikdär en vänlig dam försökte komma påvar det skulle kunna vara. Trotstapper tankeverksamhet från dagenstrevligaste människa kom vi intenärmare vårt mål. Plötsligt skeddedet, telefonsignalen gick fram, vi fickkontakt med mannen som skullehjälpa oss att trotsa all vett ochsans. Det visade sig att vi hade variträtt när vi var vid camping nummertvå.Väl där insåg vi att vi två gångeråkt förbi 50 meter från målet. Brajobbat! Det bör sägas att vi var vidmycket gott mod genom hela dennaprövning.Bilarna parkerades i ett nafs ochplötsligt stod vi där vid foten av en10 meter hög klättervägg som skullebesegras medelst mod och intealltför svettiga händer.Alla som var modiga nog klaradedetta galant med lite hjälp från åttabaksäteschaufförer och förstå-sigpå-aresom hade fötterna på jorden,bokstavligt talat.– Sätt foten där …– Nej inte så …– Bra, lite till höger …– Varför står du still?Personen på väggen sa oftastinte mycket alls, förutom ett ochannat: ”Jag klarar det inte länge”eller ”fy vad högt det är” samt ”hurkommer man ner?”

När alla som ville hade fått provagick vi över till att skjuta pilbåge –svårt men kul.En liten brasa ordnades, korvenkom fram och ganska snart satt helagänget och inmundigade en godlunch i det fria. Pastasallad, grilladkorv och festis.Höghöjdsbana på olika sättEfter maten var det dags för det somalla väntat på och bävat inför,höghöjdsbanan.En och en klippte vi in oss i repetsom skulle se till att vi inte ofrivilligtkom ner på backen fortare än man tål.Tillvägagångssätt fanns detolika. Vissa nästan sprang raktigenom banan för att hinna en gångtill, andra tog det lugnt kanske för attslippa köra en gång till. Uttryck förhur läskigt man tyckte att det var,fanns det lika många som deltagare,om inte fler.När alla var nöjda och hade fåttutsätta sig själva för svindel önskatantal gånger var det dags att tackamed en applåd och åka hemåt mot endusch och en middag som ett par avoss redan längtade efter.Efter en spännande dag, där vifått lära oss geografin kring Kapellskär,hur man jagade förr, hur mannästan ramlar ner från en trädstamsju meter upp i luften och hur maninte ska tälja en grillpinne, var detskönt att få sätta sig vid ett bordsom snart skulle stå dukat. Vidmiddagen anslöt några tappra själarsom nog varit de modigaste underdagen, de ungdomar som varitombud på årsmötet.Glada och ”salta”Den fantastiska middagen var enperfekt avslutning på dagen. All matgjorde oss väldigt dästa och tyvärrorkade flera av oss inte hållakoncentrationsnivån där den bordeha varit, för att till fullo kunna njutaav underhållningen.Ett stort tack till dem somplanerat detta, från ett gäng gladaoch ”salta” ungdomar.TEXT: JOEL ÖGRENSommarens höjdpunkt?Ingen har väl kunnat missa att EFS firar ordentligt i år.Det har gått 150 år sedan starten, men EFS vill inte barase till historien, utan även blicka framåt. Förhoppningenär att jubileumskonferensen ska inspirera medlemmarnatill att möta framtidenmed samma intensitetsom våra föregångare.För att arrangörerna ska kunnaveta hur många deltagare somkommer bör man anmäla sig,antingen på webben, eller viamötesbyrån. Det går också bra attlösa dagbiljett och betala på plats.Foto: EFS arkivbildEtt axplock ur programmet:Fredag 16 juni, på Stockholmsmässan,innehåller: Öppningsmöte 13.00 medbland andra biskop Caroline Krook, ettkvällsmöte med ungdomlig prägel,Göran Skytte möter Ylva Eggehorn ochmycket mer.Jubileum 16–20 juniFoto: Johan Frick-MeijerLördag 17 juni, på Stockholmsmässan,innehåller: Många spännande seminarier,Salts årsmöte, blåsarfestivalkonsertoch mycket mer.Söndag 18 juni, på Skansen, blir enfamiljedag för alla åldrar - gamla somunga, med: Musikstafett, barnmöte,Foto: EFS arkivbildjubileumshögtid och mycket mer.Måndag 19 juni, på Stockholmsmässan, innehåller: EFS årsmöte, seminarier,framtidsfest och mycket mer.Tisdag 20 juni, i Filadelfiakyrkan mitt inne i Stockholm, innehåller: Seminarier,en historisk utflykt med båt till gamla Johannelund, sändningsgudstjänstmed nattvard och mycket mer.Fullständigt program för konferensen finns på www.efs.nuDet går att anmäla sig på webben www.efs.nuKonferensbyrån har telefontid tisdagar och torsdagar10.00-12.00 samt 18.00-20.00. Telefon: 08-505 991 74 eller 08-505 991 61E-postadress: efskonferens@svenskakyrkan.se7

BerithHelenaVi på expedUlrikaTill EFS Mittsveriges expedition, på Luntmakargatan iStockholm, är du alltid välkommen. Men för dig som inte harvägarna förbi under den närmaste tiden vill vi gärna berättavilka vi är som jobbar på ”Expen”, och som finns till för digoch din förening.Det är långt ifrån alla dagar det är såfullt på expeditionen som bildenvisar, men på onsdagar brukar deflesta vara på plats, då personalenhar möte. Den som alltid är närvarandepå kontoret – måndag tillfredag – är Berith Lindberg, ekonom.– Jag är väl inblandad i det mestasom händer, säger hon och ler.För det finns inte mycket somhon inte känner till eller inte kansvara på. Ibland skickar hon fråganvidare till rätt person och ibland harhon själv svaret. Med sina 13 år somlöneassistent vid EFS Riks och femår som ekonom vid EFS Mittsverigeär hon, minst sagt, väl insatt iorganisationen. Berith har inte barahand om in- och utbetalningar,bokföring, fakturering och adressregister.Hon administrerar ävennyckelbrickorna, som används avalla de människor som vistas i”Jag trivs medatt ha fullt upp”fastigheten på Luntmakargatan, därockså Betlehemskyrkan finns.Eftersom en stor del av fastighetenhyrs ut till ett företag med ett parhundra anställda är det nästan alltidnågon som ska ha en ny nyckel, ellerockså är det någon hantverkare somska släppas in någonstans.– Det kan också vara medlemmari Betlehemskyrkan, som behöver hanycklar, förklarar Berith.EFS Mittsverige har i dagsläget2 825 medlemmar och inför arrangemangsom distriktet ordnar, tillexempel läger, distriktskonferens,bibelhelg och liknande aktiviteter ärdet många som ringer och har frågor.– Jag trivs med att ha fullt upp,säger Berith.En annan tid på året då mångaringer till expeditionen är i januarifebruari,då föreningarna ute idistriktet ofta har frågor om hur deBerith Lindberg jobbar heltid som ekonom och finnstillgänglig på expeditionen alla dagar i veckan. Hennesöker du om du har frågor angående betalningar,fakturor, adressändring och lite av varje.Elsie-Britt Elf jobbar heltid som distriktskonsulentoch samordnar distriktsarrangemang med betoning påbarn och ungdom, samt har ett visst administrativtansvar för information och bidragsansökningar. Elsie-Britt söker du i frågor som rör Salt, barn och ungdomar.Hon gör även besök i de lokala grupperna för attmedverka på samlingar och i gudstjänster, när tidentillåter.Lennart Isaksson jobbar heltid som distriktsföreståndareoch är styrelsens verkställande tjänsteman.Han har ett personalansvar för de anställda påexpeditionen och har kontakt med föreningarna viastyrelserna, de anställda och genom lokala besök.Lennart har även kontakt med Svenska kyrkan viasamarbetsorgan, biskopar och kyrkoherdar i ”samarbetsförsamlingar”.Honom söker du när du vill talaom något som känns riktigt bra eller riktigt svårt, i EFSarbete, när det kärvar i olika typer av relationer eller närdu har frågor angående tro och liv.8

editionenKalleElsie-BrittLennartJohannesUr mål och handlingsplanen:Distriktspersonalen ska varasamordnande, initiativtagande och konsultativ.ska redovisa olika poster i sambandmed årsrapporten. Ibland händer detockså att hon får mer oväntadesamtal. Som den dagen då en kändisringde och var intresserad av EFSutlandsmission. Han hade läst omEFS någonstans och ville ha merinformation.– Ibland ringer det människorutifrån, som visar sitt intresse förEFS verksamhet. Det tycker jag ärväldigt roligt, säger hon.EFS Mittsverige är ju beroendeav gåvor, både från enskilda och frånföreningar, och även här är det Berithsom administrerar siffror och uppgifterså att allt hamnar på rätt ställe.Under de senaste åren har gåvornafrån de enskilda medlemmarna,inräknat prenumerationsavgiften förMitt i, faktiskt minskat något. Fråncirka 273 000 kronor 2002, till 234 000kronor 2005. Men Berith tycker atthon märker en förändring så här ibörjan av året – det har nämligenkommit in mer gåvomedel under denförsta delen av 2006 jämfört medsamma period förra året.– Det finns både de som gerregelbundet varje månad och de somger någon gång ibland. Det ärfantastiskt att se hur det kommer ingåvor från våra trogna givare, så attvi kan förverkliga vårt uppdrag,tycker Berith.Och gåvorna brukar fördela sigöver kalenderåret ungefär likadantfrån år till år. Det kommer alltid mermot slutet av höstterminen, så detblir spännande att se hur gåvornafrån de enskilda medlemmarnautvecklar sig under 2006. Vi påexpeditionen finns till för din förening,de anställda och alla förtroendevaldasom kan behöva rådgivningoch handledning. Vi vill också servadig som enskild medlem på bästasätt, genom att samordna vissaarrangemang som stärker gemenskapeni distriktet, och som dessutomsyftar till personlig uppbyggelse.JNKalle Jonsson jobbar heltid som ekonomichef. Hanansvarar för den ekonomiska planeringen med budget,finansiering, bokslut och rapporter. Även bidrag,fastighetsfrågor och administrativa rutiner håller Kallei. Honom söker du när du har frågor kring bidrag,stadgar, skatteärenden, bokslut, budget, redovisningoch enklare föreningsjuridiska frågor.Helena Hallergård jobbar som konferenskordinatorinför EFS jubileumskonferens och är anställd av EFSRiks. Hon jobbar mycket med de praktiska frågornakring konferensen, som lokaler, mat, utflykter ochliknande.Ulrica Petersson vikarierar som personalhandläggarepå 80 procent och har hand om de anställdas löner.Henne söker du när du har frågor om anställningar,lagar, avtal eller försäkringar.Johannes Nordemar jobbar som redaktör för tidningenMitt i, på frilansbasis motsvarande cirka 20 procent aven anställning. Han skriver, formger och fotograferarsamt ansvar för webben – www.efsmittsverige.org. Dusöker honom när du har tips till Mitt i, om du känner tillnågot som bör uppmärksammas eller om du vill påverkainnehållet i tidningen. Johannes finns på expeditionencirka två veckor efter respektive tidnings manusstopp.Du når honom enklast per mail.9

HälsningHagabergs folkhögskola, Box 7024, 152 07 Södertäljetel. 08-550 910 00, fax. 08-550 910 10e-post: reception@hagaberg.fhsk.se, www.hagaberg.fhsk.seFramtidsvisionerFortsättning följer var temat för åretsfolkhögskolekonferens om folkhögskolan iframtiden. Runt 120 deltagare från åtta EFSfolkhögskolormöttes på Hagaberg under tvåintensiva dagar i april.Sedan 1970-talets början harskolorna träffats vartannat år,och det var 16 år sedan demöttes på Hagaberg. Hela personalenblev värdfolk och engagerade sig iolika uppgifter. Några talare varinbjudna för att ge en bild av samtidenoch inspirera inför framtiden.Skolpresentationer, kvällsunderhållning,arbetslagsträffar ochen utflykt till Sorunda stod också påprogrammet. Varje skola presenteradesig den här gången med hjälp avTomas Nygren frånJohannelund föreläste om”ett gäng ego-taktiker”.10PowerPoint – etttecken på att denmoderna tekniken nuspridit sig till EFSfolkhögskolornailandets alla hörn.Redan förstadagen fick deltagarnatillfälle att mötas ochsamtala i mindregrupper i något av detio arbetslagen. Mankunde välja mellanfrågor om psykiskohälsa, den kristnaprofilen, arbetssättpå allmänna linjen, oss medarbetareemellan eller hur kurs och konferensförhåller sig till folkhögskolorna.Var rädda om varandraoch utveckla varandraJohan Stiernstedt, Hagabergslärare, varfestkvällens underfundige programledare.Det var slutorden i Tomas Nygrensuppskattade föreläsning underrubriken Ett gäng egotaktikerutmanar folkhögskolan år 2020.– Dagens unga är morgondagensbeslutsfattare. Framtidens samhälleformas av deras värderingar. Sverigeär idag det land på jorden därsekulariseringen i kombination medindividualisering har nått längst.Därför är Sverige ett testland för nyatrender. Resterna av vår folkhemstrygghettillåter oss till och med attvara mer individualistiska än i USA.– I det postmoderna samhället harupplevelsen hamnat i fokus, saTomas Nygren. Artisten är förebilden:Identitetsfrågan har blivit viktigare änfrihetsfrågan. Att utveckla sig självoch hitta sin egen lösning blir medelför att bygga sin egen identitet.Sanningen blir subjektiv: “Det som ärsant för mig.” Pengar har blivit ettmedel till att köpa upplevelser.Generationen “egotaktiker”betraktar omgivningen som medel förden egna utvecklingen. Man ärvarumedveten och tycker det ärviktigt att köpa “rätt grejer”. GenerationI gör individuella val – är

Hans-Erik Nordin, Strängnäs nyabiskop, höll det sista föredraget.internationella, informella ochinformerade.Utmaningarna år 2020 kommerenligt Tomas Nygren att handla omatt egotaktikerna vill ha ett skräddarsyttstudieprogram. Utbildningen skage både upplevelse och kvalitet ochman behöver filter för den ökandeinformationen. Tidsaxeln blir ännumer välfylld och kräver ett ökat tempo– det gäller att inte missa något.Valfriheten är viktig. Detta medför attman fattar beslut i sista stund.Vinnarna får många valmöjligheteroch mycket att njuta av. Det leder tillstörre öppenhet för det nya, toleransoch vilja till att transformeras tillnågot nytt och större.Framtidens elev på folkhögskolanvill möta ett du, en besläktad människa.Hon söker upplevelser, vill fåJörgen Nilsson, frånStrömbäck.Hagabergselev på 80-talet.Maria Nordenbackledde sången.kunskap med kvalitet och vill erbjudasberättelsen – det vill säga ettredskap för att kunna sortera information,få mönster till hjälp för transformationoch guidas i upplevelserummet.Därför kommer medarbetaresom har personlig profil att bliviktigare i morgondagens skola.Skolans profil kommer också att bliviktigare och tydligare.Värna öppenhetenoch berättelsenFolkhögskolemötet hade ocksåglädjen att få lyssna till stiftets nyebiskop Hans-Erik Nordin som tidigarevarit elev på Hagaberg och medlem iskolstyrelsen. Han ställde frågan: Vadär folkhögskolans själ? – och taladeom den kristna värdegrunden.Sverige har byggts upp kring centralavärden och säkra sanningar, men idagfinns det ett spänningsfält mellanrelativism och fasta positioner, sabiskopen.Han gav några goda råd: Värnaöppenheten och dialogen. Våga varavägledare – ungdomar vill ha auktoritetfrån någon som hjälper dem att selängre. Se betydelsen av vänskap,Var så tydlig som möjligt utåt, värnaöppenheten inom EFS. Vi behöverpröva frågan om hur vi förhåller osstill en gemensam moralisk plattform.Författaren Ylva Eggehorn höllsitt föredrag i Sorunda, i sambandmed utflykten dit. Hon talade om“Berättelserna som skriver oss”.– Alla arbetar med berättelsen omsitt eget liv, och dessutom bygger vitillsammans berättelsen om vår egenIngvar Rimshult, lärarevid Sundsgården,verkade uppskattavad han hörde.tid, sa hon. Sverige under efterkrigstideneller Världen efter den 11 septemberär exempel på “berättelser omoss”. Under samtal på fikarasten,pendeltåget, vid frukostbordet, när viskriver dagbok eller minns, skapar vi“berättelsen om mig”. Dessutomfinns det berättelser som “skriveross”. Ett exempel är 1900-talets storaberättelse om Framsteget, en bättreframtid.Ylva Eggehorn talade om”Berättelserna som skriver oss”.Varje människa har en kompetensoch en drift att arbeta ihop enmotsägelsefull värld till en begriplighelhet. Språket är det verktyg vianvänder. Folkhögskolans uppgift äratt hjälpa eleverna att slipa detverktyget och att både göra demmedvetna om behovet av berättelsenoch stolta över sin egen kompetens –även om de inte lagt märke till denförut. Vem skriver berättelsen omframtiden idag – efterframstegsoptimismens sammanbrott?Stafettpinnen till nästa folkhögskolemöteår 2008 lämnades till Solviksfolkhögskola efter ett panelsamtalmed skolornas rektorer. FredrikHedlund ledde samtalet där de fickberätta om sina framtidsvisioner. Attdöma av gensvaret från Hagabergsmötetsgäster blev det en givandekonferens som gav insikt och hoppom framtiden.TEXT OCH FOTO: GEORGE EGGEHORN11

EFS blickar bådebakåt och framåt150-årsdagen firades med enjubileumshögtid i Betlehemskyrkan. EFSbildades den 7 maj 1856, som enmissionsrörelse, och firandet ägde rumhelgen den 6-7 maj.Allan Hofgren, redaktör för den skrift om EFS somkom ut vid 100-årsjubiléet för 50 år sedan.Den 7 maj 1856 grundades EvangeliskaFosterlandsstiftelsen. Denunge prästen Hans Jacob Lundborgvar initiativtagare. Med blandgrundarna var även Carl-OlofRosenius, den mest betydandelekmannapredikanten och andligeförfattaren i mitten av 1800-talet. EFSvar en frukt av den pågåendeväckelsen och bildades för att"främja Kristi rikes sak bland kristnabekännare”. Det handlade alltså om"inre mission". Men redan 1861beslöt EFS att också starta yttremission. EFS grund är bibeln ochden lutherska bekännelsen och EFShar alltid velat arbeta som en rörelseinom Svenska kyrkan.Jubileumsfirandet ägde rum idagarna två i Betlehemskyrkan påLuntmakargatan. Denna kyrka är juen direkt förlängning av denBetlehemskyrka som en gång i tidenlåg på Mäster Samuelsgatan, ochsom var det unga EFS högtidskyrkaunder 1800-talet.Åter i talarstolenefter 50 årJubileumshögtiden klockan 11 påsöndagen inleddes med att EFShistorikernnummer ett, Allan Hofgren,gav en kort resumé av stiftelsenshistoria. Allan Hofgren var redaktör förden skrift som kom ut i samband med100-årsjubiléet 1956 och nu stod han italarstolen vid 150-årsjubiléet. Enverklig nestor inom EFS!I jubileumshögtiden medverkadeockså Ezra Gebremedhin, med hälsningarfrån systerkyrkan i Etiopien.Betlehemskyrkans kör – förstärkt medett antal Hammarbyare – svarade fördet sångliga inslaget. EFS missionsföreståndareAnders Sjöbergpredikade över texten "Vägen tilllivet" ur Johannesevangeliet. KlasLindberg, präst i Betlehemskyrkan,svarade för altartjänsten.Jubileumshögtiden föregicksunder lördagseftermiddagen avföredrag om bland annat EFS iSverige, EFS i utlandet och Salt -barn och unga i EFS. Vid ett kvällsmötepå lördagen förmedlades ävenhälsningar från systerkyrkan iEritrea.Efter söndagsgudstjänstenfortsatte firandet på söndag eftermiddagmed att Kurt Mossbergtalade över ämnet Rastplatser på enlång resa. EFS nuvarande ordförande,Inger Hägg, och AndersSjöberg delgav slutligen sina tankarom vad EFS vill och vart EFS är påväg.Betlehemskyrkans kör sjöng i jubileumsgudstjänsten.Krans på Rosenius gravSom avslutning tågade många ivägtill Johannes kyrkas kyrkogård. Därlades en krans ner på Carl-OlofRosenius grav – som en påminnelseom den betydelse denne lekmannapredikanthaft för EFS som rörelsegenom 150 år.EFS 150-årsfirande fortsätter ijuni i samband med den storaårskonferensen, som i år hålls iÄlvsjömässans lokaler den 16 till 20juni.TEXT OCH FOTO: CARL-OLOF STRAND12

Stipendiater i TanzaniaVarje år får ett antal ungdomar tillfälle att besöka någon avEFS samarbetspartners i utlandet, genom EFSutbytesprogram. Elin Carlsson och Jenny Åström, frånMittsverigedistriktet, var två av de stipendiater som åkte tillTanzania.Foto: Jenny ÅströmEn ögonblicksbild från min tid som stipendiat i Tanzania. Min reskompisIda sitter och skalar jordnötter tillsammans med några kvinnor iförsamligen i Halunga, en liten by på Tanzanias landsbygd.Engelskakunskaperna var till och med mindre än våra färdigheter iswahili, men det gjorde liksom inget, gemenskapen fanns där ändå ochvi kände oss hemma nästan på en gång. Kanske för att vi för en gångsskull inte blev utkörda ur köket och placerade i finsoffan, utan fick sittadär och vara ganska vanliga och inte bara de fina gästerna långtbortifrån. Skriver Jenny ÅströmMzungu, mzungu! Det är ett utropjag fått möta många gånger desenaste månaderna. Det är Swahilioch betyder ”viting/europé”. Varförundrar ni kanske? Jo, jag har i tremånaders tid tillsammans med sexandra svenskar varit igäst i den Lutherskakyrkan i Tanzania,som representant förSalt och EFS i Mittsverige. Mycketav tiden har jag varit på Ilembulamissionsjukhus som drivs av denLutherska kyrkan.Några dagar var vi på sjukhusetsögonklinik, där doktor Msigombwatar emot, undersöker och opererarpatienter dagligen. Den vanligaste”Den dagen lämnadejag avdelningen varmi hjärtat”operationen är gråstarrsoperation,ett ingrepp som även i Sverige ärvanligt. Denna läkare var den endasom utförde dessa operationer inommånga mils radie.Den äldre kvinnan sitter påbänken och väntar.När det blir hennes turfår hon hjälp av sinson som leder hennetill stolen. Sjuksköterskan kollarsynen. Ber henne först läsa på tavlannågra meter bort, men det ser honinte alls. Det visar sig att hon ärnärmast blind. Läkaren undersökerhennes ögon och bestämmer sig föratt operera, redan samma eftermiddag.”Det är mycket dyrt att varaÖgonundersökning på Ilembulamissionssjukhus.blind i Tanzania” konstaterar sjuksköterskannär vi hjälps åt att leda innästa patient. Och visst är det så, omdu inte kan se kan du inte hellerarbeta på åkern, laga mat eller tahand om dina barn eller barnbarn.Hur gick det då för kvinnan? Jo,redan nästa dag får hon kommatillbaka för undersökning efteroperationen. När hon satt sig påstolen och tittar upp utbrister honplötsligt ”MZUNGU”! (viting!)Första dagen hade hon ju inte settnågot, men nu såg hon plötsligtfrämlingen. Den dagen lämnade jagavdelningen varm i hjärtat. Trots allmisär, all fattigdom och allt elände såfinns det hopp! Här på ögonklinikengör Gud under varje dag, människorsom är blinda och synskadade fårsynen och därmed livet tillbaka.Kanske är det en utmaning för ossäven här iSverige atttitta efter deunder somsker runtomkringossvarje dag!Elin med ett litetbarn på ryggen.ElinCarlsson13Foto: Elin Carlsson

Vill du åka som stipendiat till Malawi?Vi har fortfarande några platser kvar till Saltsutbytesprogram och vill gärna att du söker!Programmet är upplagt så att det under höstenkommer ungdomar från Malawi till Sverige menvåren 07 har vi möjlighet att skicka ungdomar tillMalawi och det är här du kommer in i bilden!Mer information och ansökningshandlingar fårdu på www.salt.efs.nu eller på tel. 018-169846.Sista ansökningsdag är 15 augusti!Du som söker:– har en personlig tro– har ett intresse för mission– vill vara solidarisk med denkyrka du kommer till– vill fortsätta med ditt internationellaengagemang på hemmaplanDessutom ser vi gärna att du:– är mellan 20 och 30 år– är aktiv i Salt eller i en EFS-föreningTejp på Dekarsön1 – 6 augusti 2006.Det är med stor förväntan som vi inbjuder till TEJP nummer tre påDekarsön. Med TEJP vill vi sätta fokus på den kristna tronshuvudperson - Jesus - och på allt det spännande som finns attupptäcka när man lever tillsammans med honom.I år satsar vi på tre specialspår, som vi kallar för TEJPactive,TEJPworship och TEJPsoulcare.Mer info finns på www.tejp.efs.nuUngdomshelg6 – 8 oktober– med Mitt-Salts årsmöteVälkommen till en helg någonstans i Mittsverige!7 000 kronor!Så mycket pengar får Salt riks för varjelokalförening som ansluter sig, oavsett hurmånga medlemmar föreningen har.Dessa pengar finansierar Salts arbeteoch kommer de lokala föreningarna till del.Så bilda lokala Saltföreningar!– Förläger inför Livskraft (nyårsläger i Uppsala)– Gemenskap– Undervisning– Bön och lovsång– Spex, fika och god mat– Mitt-Salts årsmöteBoka in helgen! Folder kommer ut efter sommaren.Har du frågor eller tips om medverkande, kontakta distriktskonsulentElsie-Britt Elf.elsie-britt.elf@efsmittsverige.org08-441 85 20, 070-54 11 54514

Semesterstängt på ExpeditionenÄven expeditionspersonalen behöver semester.Därför hålls expeditionen stängd mellan 10 juli och4 augusti. Om du behöver komma i kontakt mednågon i personalen under sommaren finns det tvåjournummer.Lennart Isaksson, distriktsföreståndare,Telefon: 073-181 48 71Ulrica Peterson, personalhandläggare,Telefon: 0708-43 48 86 (när det gäller löner)ÅKERÖGÅRDENKONFERENSER • KURSER • LÄGERPassa på att göra en utflykt till Åkerögården och ettvackert Roslagen i sommar. Här finns ett och annatsmultronställe att upptäcka.Kom för en dag eller gör några övernattningar. Slå ensignal innan och boka för måltider och husrum.Midsommarfirande:Lunch från 11.30. Sedan musik och lekar runt midsommarstången.Kaffe och servering finns. 15.00 andakt ikapellet.Söndagskvällar i juliVarje söndagskväll 2-30 juli på Åkerögården. Sång, musikoch samvaro i sommarkvällen.Praktisk hjälp:Sommaren är kanske den allra bästa tiden på gården mensom allra tydligast uppdagas då också behovet avunderhåll, färg som flagar och väggar som behövermålas. Vill du vara med och praktiskt hjälpa till på Åkerögårdenså finns det alltid utrymme för att göra ett handtag,en eftermiddag eller några dagar.Ring och tala med Veronica om du är intresserad.Telefon: 0704-32 52 57KALENDARIUMJuni7 – 11 Försommarvecka, Åkerö15 Inspirationsdag för ungdomar, StefanGustavsson m.fl. Ängskyrkan, Tumba16 – 20 Jubileumskonferens EFS riks,på Stockholmsmässan,Skansen och i Filadelfiakyrkan23 Midsommarfirande Åkerö23 Midsommarfirande Brogården,NjutångerJuli10 – 14 Familjevecka, ÅkeröAugusti1 – 3 Barnsångarläger 8-12 år, Brogården1 – 6 Tejp, ungdomsläger, Dekarsön22 Medarbetardag, heldag, StockholmSeptember15 – 20 Fjälloasdagar, HållandssgårdenOktober6 – 8 Salthelg Mittsverige27 – 29 Retreathelg, ÅkerögårdenNovember6 – 9 Retreathelg, Åkerögården14 Konsulentdag16 – 19 Retreathelg, ÅkerögårdenGotland i sommar?Boka missionshus eller Ekegården.Nästa nummer kommer7 september!www.efsgotland.comManusstopp 14 augusti!

När tro möter troDe senaste åren har en livlig debatt ägt rum i EU, omman i den nya konstitutionen skall blanda in ordetreligion i de inledande texterna. I Sverige väckte ärkebiskopensuttalanden om Jesu under skarpa reaktioner hosolika grupper av kyrkfolket. Det blev ett ordkrig utanmotstycke i vårt land, där många människor engageradesig, även de som inte tidigare visat så stort intresse förkyrkliga frågor. Det positiva var att tidningsdebattenberörde ett helt folk.Det jag särskilt reagerarinför, är den bristande respektför varandras tolkningar somkom i klar dager. Somliga ansersig ha tolkningsföreträde avbibelordet, medan andramotsätter sig en fundamentalistisk tro, och menar attden är en vetenskaplig omöjlighet. Det finns också enmellangrupp som inte tar ställning. Vad det handlar omför mig är hur tro möter tro även inom de etableradekyrkorna i vårt land. Tro på Gud är en universell frågaoch kyrkans inställning till olikheter i människorstolkning av tro är i dag högst aktuell.Jag tror att orsaken till dessa diskussioner hängersamman med den andlighet som växer sig allt starkare ivida kretsar, som berör alla människor på ett eller annatsätt. Kyrkan har haft svårt att ta emot dessa andligtsökande människor. En av orsakerna kan vara att kyrkanisolerat sig och bortsett från de verkliga orsakerna till attmänniskor börjar söka en inre mening. Kyrkan var, enligtmig, allt för snabb att fördöma det nya utifrån sinrenlärighetsiver och glömde bort den sökande människan.En svår fråga jag ofta grubblar på är: Om det nu finnsett religiöst sökande efter mening med livet, på vilketsätt skall då kyrkan kunna möta denna ”allmännareligion” och kanske finna en kommunikationsväg – att"våga" gå in i en dialog och ha modet att vara kyrka?Trons mysterium på ett världsligt sättMånga inom kyrkan missförstår ofta hela komplexet medvad dialog är. Man tror sig bli tvungen att göra avkall påRespekt förandras troBrobyggeDialogVittnesbördOm det nu finns ett religiöstsökande efter mening med livet,på vilket sätt skall då kyrkan kunnamöta denna ”allmänna religion”?Partnerskaptillsammanssin egen tro, vilket inte är fallet. Det var en av orsakernatill motståndet mot ärkebiskop Hammar, när han iDietrich Bonhoeffers anda försökte tala världsligt omGud. Bonhoeffer reflekterade i sin fängelsecell: ”Vi gåren fullkomligt religionslös tid till mötes, människorkan helt enkelt inte vara religiösa.” Där i sin ensamhetkom han fram till några revolutionerande tankar: ”Manbehöver inte bli religiös för att bli kristen.”Evangelierna har aldrig sattsom villkor, att man måste gå ini den religiösa apparaten ochtraditionen för att bli ett Gudsbarn. Han frågar sig:”Hur kan Kristus bli ävende religionslösas Herre?””Hur talar vi världsligt om Gud?”Detta är en fråga jag brottats med, men också funnitharmoni inför i mötet med andra människor, därför att vihar ett budskap som berättar om en Gud som blevmänniska.Ett liv i försoning och förlåtelseKorset betyder mycket för det nya Gudsfolket och förkyrkans förkunnelse. För att få en riktig förståelse avdetta måste ett par centrala begrepp i Bibeln förklaras,nämligen "försoning" och "förlåtelse". Bibeln gör enklar distinktion mellan dessa två. Min utgångspunkt blirPaulus uppmaning till församlingen i Korinth. "Jag berer på Kristi vägnar: Låt försona er med Gud”, 2 Kor5:20. Paulus är klar över vad han vill säga med denuppmaningen. Det framgår med all önskvärd tydlighetvid en genomgång av hans brev. Överväldigande ord,som står i motsats till en moraliserande och lagisktolkning. Vad innebär det att vara försonad med Gud?Tillhör mänsklighetenDet tillhör hela mänskligheten att vara försonad medGud. Detta kan ingen ta ifrån oss människor. Det står tilloch med att Gud inte ställer någon människa till svarsför hennes överträdelser, eftersom synden är sonad.Gud är inte en rättfärdig Gud om han av människornakräver det som redan är sonat. ”Han som inte visste vadsynd var, honom gjorde Gud till ett med synden för vårskull, för att vi genom honom skulle bli ett med Gudsrättfärdighet.” Vad som gäller för oss är att våga varakyrka.Stig Jonsson, Siljansnäs