Konsumentlagen - Hundsport Special nr 3-2010

KONSUMENTLAGEN rättesnöreäven för HUNDUPPFÖDARELagar, regler och SKKs egna avtal som styr uppfödarnas verksamhet är inte alltid lätta att förstå. Inte sällan kännsdet orättvist och som om man som uppfödare bara har skyldigheter. Hundsport Special har ställt ett antal frågorrörande uppfödarnas avtalshantering till SKKs chefsjurist Katarina Sundberg.åsa lindholmMånga uppfödare upplever att det ärsvårt att veta att man gör rätt kring allpappersexercis när man säljer en valp.Stämmer det med din uppfattning?– Ja, det stämmer. Det märks på de frågoruppfödarna ställer om vad det är som egentligengäller. Framför allt gäller det de frågorsom ställs i efterhand, när avtalet redan ärskrivet och valpen har överlämnats till dennye ägaren. Det vore mycket bättre om uppfödarnaringde på förhand till oss på SKKsJuridiska avdelning eller till kennelkonsulenterna.Kennelkonsulenterna har en viktigrådgivande roll som uppfödarna skulle ha storglädje av om de utnyttjade. Generellt kan vise att det finns ett önskemål hos många uppfödareatt göra tillägg till SKKs avtal och det ärofta då man hamnar i svårigheter. Våra avtalkan ibland upplevas som för knapphändiga.Som uppfödare vill man skriva in mer för attförsäkra sig om att valpen får en bra framtid.Men den goda avsikten medför emellanåt attdet inte alls blir som man har tänkt sig.Reglerna kring konsumenträtt och SKKsgrundregler ska efterlevas men att dömaav ärendena på UKKs bord är det inte alltidlätt. Varför ställer det till bekymmer?– Det grundläggande problemet är att manvill avtala om mer än vad som finns i våra14avtal och då kan man vara ute på hal is. Hållerman sig strikt till de förtryckta avtalen som ärobligatoriska att använda enligt Grundreglerna,d v s köpeavtalet och fodervärdsavtalet,utan att göra tillägg eller bilagor, är man pårätt sida. Tycker man att avtalens skrivningarär svåra att förstå, kan man ta kontakt medSKKs Juridiska avdelning eller kennelkonsulenternaoch fråga! Vad man ska kommaihåg är att avtalen faktiskt är framtagna somen säkerhet även för uppfödarna. Det kanju uppstå ”fel på varan” under de första sexmånaderna när säljaren har fullt ansvar. Vi kanjämföra med om du köper en cykel och någotgår sönder inom det första halvåret. Då ska

När det gäller fodervärdsavtal verkar uppfödarnanästan alltid stå sig slätt. Man får inteta tillbaka hunden om den är för fet, för illaskött i pälsen eller av någon annan skötselrelateradanledning inte går att t ex meritera. Varförstöttar inte SKK uppfödaren i dylika fall?Ja, det är en av många frågor som uppfödarenkan ställa.säljaren ersätta eller åtgärda skadan, om intesäljaren kan visa att det är man själv som vållatskadan. Detsamma gäller en såld hund. Harman använt sig av SKKs avtal, och hållit sig tilldem, riskerar man inga obehagliga överraskningari detta skede. Om den sålda valpen t exblir sjuk så kan man som uppfödare begränsasin ersättningsskyldighet till den del som intetäcks av köparens liv- och veterinärvårdsförsäkring.En förutsättning för detta är att mankryssat ”ja” i köpeavtalets ruta om ”Ömsesidigtförsäkringsskydd”.Jag vill verkligen understyrka hur viktigt detär att man kontaktar sitt försäkringsbolag föratt förvissa sig om vad som gäller redan närman planerar att ha en valpkull. Tänk på attvillkoren kan förändras. Försäkringsbolagenär noga med att skicka ut information omvillkorsförändringar, men det förutsätter ju attman läser och förstår, dem. Är man tveksamom vad bolaget menar, ring och fråga. Om detuppstår en tvist med köparen angående betalningsansvarför ett ”fel” bör man också ringasitt bolag. Tyvärr är det många uppfödare somblir varse vad försäkringen täcker först när detär för sent och det redan föreligger en skadaeller sjukdom.Fallet med en uppfödare som i köpeavtaletkrävde att få köpa tillbaka hunden omden skulle omplaceras hamnade hos Disciplinnämndenoch uppfödare fälldes. Såhär är vi många som gjort i långa tiderför att vara seriösa och ta vårt ansvar.Är det fel nu?– Det har sannolikt alltid varit fel, men nu hardet prövats av DN. Felet du gör är att du sättervillkor om att du ska ha rätt att få köpa tillbakaen vara som du har du sålt. Har du sålt någotär det den nya ägaren som bestämmer, detmåste du acceptera. Du kan alltså inte ställabindande krav på vad som ska ske efter detatt valpen är såld. Du kan jämföra med cykelnigen. Du kan inte kräva att köparen skaserva cykeln varje vår även om du som säljaretycker att det skulle vara bra. Som uppfödarekan du däremot skriva ”om hunden ska omplacerashar uppfödaren önskemål om att blikontaktad”. Men det går inte att skriva att hundenska tillbaka.Det är också vanligt att parterna skriver invillkor i avtalet som man vid köpetillfället äröverens om. Skulle man senare bli osams ochavtalet en tvistefråga kan det som uppfödarenskrivit bedömas vara långt utöver det skäligaoch då anses det villkoret vara ogiltigt. Härhar många svårt att förstå varför, ”vi var juöverens båda två, varför gäller då inte det viavtalade?” men så ser lagstiftningen ut.När det gäller återköp så finns det en rutapå köpeavtalet. Om du som säljare kryssar”ja” i den är du skyldig att när som helst, underhela hundens liv, ta tillbaka den enligt detpris som anges på avtalets baksida. Men ”ja” irutan innebär inte att du kan kräva att få köpatillbaka hunden om den ska byta hem. Återköpsrutanär införd som ett svar på uppfödarnaskutym att skriva att de vill/ska få köpatillbaka hunden, men den är utformad inomlagens gränser. Det är viktigt att komma ihågatt ett ikryssat ”ja” är ett åtagande från uppfödarenssida och en rättighet för köparen.Man bör därför fundera flera gånger innanman kryssar ”ja”. Ett alternativ är att kryssa”nej” och sedan skriva en bilaga att man önskarbli kontaktad om hunden ska omplaceras.Det finns ett dilemma i det hela: Som uppfödareska du kunna förhålla dig till din såldavalp som till en cykel, precis som lagstiftningengör, men samtidigt vill vi ha uppfödaresom tar ansvar och känner för ”sina” valpköpareoch valpar långt efter det att de harlämnat uppfödaren. Problemet uppstår närkänslorna av ansvar och omhändertagandekolliderar med lagstiftningen. Ofta händer detnär uppfödaren och valpköparen har olikaåsikter om valpen. I de lägena måste man somuppfödare ha en så pass nykter inställningatt man inser var gränserna går, inte minst försin egen skull. Är valpen såld så är det dennya ägaren som bestämmer, såvida det intehandlar om misskötsel men då är det ett fallför myndigheterna. Som uppfödare måsteman vara realist och kunna släppa greppet.Även en uppfödare med seriös avelsverksamhetsom vill att avkomman ska röntgas ellergenomgå vissa undersökningar för att få kunskapsunderlagför fortsatt avel måste accepteraom valpköparen inte vill göra detta. Somuppfödare får man försöka att uppmuntra tillt ex röntgen, men sedan bör man inte försökalängre. Det är en balansgång, att vara seriösmen inte påstridig, hjälpsam men inte bestämmandeetc. Vi har många uppfödare som ställerupp som dygnet-runt jour och alltid finnstillhands för sina valpköpare. Det är verkligenpositivt med ett sådant engagemang men detär inte en skyldighet att göra det. Även somuppfödare har man rätt att dra en gräns ochsäga stopp, om det blir för mycket.15Ibland säger SKK att man absolut inte fårändra något i avtalen eller skriva bilagor,ibland säger ni att man ska skriva enbilaga. Hur ska jag veta när det är okej,till och med lämpligt, med en bilaga?– Huvudregeln är att du inte ska skriva någonbilaga till köpeavtalet. Som uppfödare harman dock en ganska långtgående informationsskyldighet.I de fall du har synbara ellermedicinska fel på den hund du säljer och sompåverkar t ex köpeskillingen är det bra attskriva en bilaga som beskriver felet och prisnedsättningen.Det är också bra att skriva enbilaga där du upplyser om sådana exteriörafel som inte har någon funktion för hundensom sällskapshund och därför kanske inte gernågot prisavdrag. Du vet då säkert att du harvarit tydlig och det kan inte bli någon diskussionom att du inte informerat köparen. Närdet gäller en prisreduktion för ett fel ska denvara rimlig. Om en valp har t ex ett navelbråcksom riskerar att behöva åtgärdas kirugiskt ärdet inte rimligt att reducera priset med ett parhundralappar. Sammanfattningsvis kan mansäga att en ”upplysningsbilaga” som följermed köpeavtalet inte är fel, medan en ”villkorsbilaga”däremot alltid är bannlyst.SKK säger hela tiden att vi måste följaKonsumentköplagen när vi säljer hundar.Trots det kommer det sedan påbudsom säger att man t ex inte får ta tillbakaen hund som inte betalats av köparen.Det verkar som lagen bara är en belastningför uppfödarna.– Den konsumentlagstiftning som vi har atträtta oss efter reglerar näringsidkarens, detvill säga i vårt fall uppfödarens, skyldigheter.Lagen är till för att konsumenten ska skyddas.Näringsidkaren bedöms som den starkareparten, konsumenten som den svagare. Detspelar ingen roll hur du själv som uppfödareupplever detta styrkeförhållande. Detta regelverkligger utanför SKKs makt att påverkaeller göra avsteg från.När det gäller rätten att ta tillbaka en hundsom inte är betald så handlar det om tolkningav regelverket. Man har från myndigheternassida bedömt att det inte är lämpligt medäganderättsförbehåll (ett sådant innebär attsäljaren äger varan tills den är till fullo betaldoch kan hämta tillbaka den om köparen intefyller sitt åtagande) vilket beror på att man hartagit hänsyn till att det kan vara negativt förhunden att bli uppryckt från sitt hem. Bara föratt köparen inte har pengar att betala med behöverinte hunden ha det dåligt. Här kommerdet alltså in en djurskyddsaspekt. Om hundeninte blir betald får uppfödaren be kronofogdenom hjälp att driva in skulden. Mitt tips äratt aldrig sälja en hund på avbetalning. Omman ska vara krass så kan man väl anta attden som inte har råd att betala ett ordinarie

SKKs chefsjurist Katarina Sundberg tillsammans med sin airedaleterrier.valppris inte heller har råd med alla de kostnadersom uppstår under valpens första tidmed vaccineringar, försäkringar, utrustning mm. Det är inte helt billigt att ha hund.Varför kan inte SKK driva frågan omsärskilda konsumentregler när det gällerhundar?– SKK försöker alltid att driva ”hund”-frågornär det gäller lagstiftning men det är inte alltidman kan förutse alla konsekvenser. Mankan ju t ex tycka att tre års dolda-fel-ansvarär väldigt lång tid för en hund som lever i tio,tolv år. Konsumentköplagen kom 1990 ochhar ändrats flera gånger sedan dess och jagvet inte hur SKK agerade när lagen kom. Detär inte heller säkert att det gick att förutse attvåra uppfödare skulle hamna i näringsidkarfacket.SKKs strävan idag är att ha avtal somföljer gällande lagstiftning och som hållerjuridiskt både för uppfödaren och köparen.Skulle vi konstruera egna avtal utifrån vad visjälva tycker är skäligt och rätt, riskerar vi attsätta framför allt våra uppfödare i en sits däravtalen inte duger om det kommer till en juridiskprövning i domstol.Om vi hade ambitionen att verka för enförändring i Konsumentlagen när det rör sigom hundar, är min bedömning att vi skullebehöva ta ett betydligt större grepp och engagerahela djurbranschen. Det skulle krävaett enormt förarbete, lobbyverksamhet ochväldigt stora såväl ekonomiska som personellaresurser och vi skulle kanske ändå inteha framgång.När det gäller fodervärdsavtal verkaruppfödarna nästan alltid stå sig slätt.Man får inte ta tillbaka hunden om denär för fet, för illa skött i pälsen eller avnågon annan skötselrelaterad anledninginte går att t ex meritera. Varför stöttarinte SKK uppfödaren i dylika fall?– Skulle SKK säga att uppfödaren på grundav ovan nämnda skäl får ta tillbaka hunden,kan fodervärden gå till domstol som sannoliktinte kommer att bedöma det som avtalsbrottatt hunden inte borstas ordentligt eller äter förmycket. Uppfödare kommer att tvingas lämnatillbaka hunden. Det är alltså inte en frågaom att inte stötta uppfödaren utan att försökaförmedla hur utgången i domstol sannoliktblir. SKK skulle kunna åta sig en medlingsroll,men uppfödaren måste ändå vara medvetenom att om fodervärden säger ”det struntar jagi” står sig även SKK slätt. Kennelkonsulenternahjälper också till i vissa fall att försöka lösaden här typen av tvister. Men om det skulle blien rättslig tvist, så ska det ha gått ganska långtinnan en domstol bedömer fodervärdens agerandesom ett avtalsbrott.Man ska vara klar över att SKK inte är någonmyndighet och inte har en myndighetsbefogenheter. Vi lägger oss vinn om att biståså långt det går och eftersom vi ofta hänvisartill lagstiftning etc kan vi upplevas som ganskamyndighetslika. Till det bidrar också att SKKhar tagit på sig en disciplinär roll gentemotmedlemmarna. Vi har mycket regler som styrvår verksamhet och vi agerar om de inte följs.Men vi har valt den vägen därför att vi hellrevill ha en egenkontroll som våra medlemmarkan vara med och påverka än att ha myndighetskontrollsom ingen av oss kan styra över.För några år sedan kom avtalet ”Köpeavtalmed bibelhållen avelsrätt” sominnebär att en hund säljs för halva prisetplus en kull valpar på en tik, alternativttre parningar på en hanhund. Avtalethar visat sig passa en part: Valpköparen.Texten på avtalets baksida gör det nämligenmöjligt för valpköparen att när somhelst betala resterande del av köpeskillningenoch därmed blir uppfödaren utansin avelsrätt. Är det rimligt?– Här har vi samma typ av kompromiss somgjorde att rutan för återköp tillkom på köpeavtalet.Det här avtalet togs fram för att tillmötesgåen tradition med s k halvfoderavtalsom vi kunde se inte höll vid en prövning idomstol. Vi har försökt att inom ramarna förlagstiftningen skapa ett avtal som tillgodoseren sedvana inom branschen. Det förekommeratt valpköpare betalar resterande del av köpesummanoch uppfödaren därmed blir utan sinavelsrätt, men jag vet inte hur vanligt det är.För att avtalet ska fungera juridiskt måste detbetraktas som ett avbetalningsköp. Syftet medbaksidans text om att valpköparen ska betalaresterande 50 procent om säljaren förhindrasatt utnyttja sin avelsrätt har tillkommmit föratt uppfödaren inte ska bli utan den delen avvalppriset, vilket kan vara en risk vid avbetalningsköp.Om du som uppfödare varkenkan nyttja din avelsrätt eller få dina resterandepengar kan du gå med avtalet till kronofogdenför att i vart fall få ut dina pengar.Rekommenderar ni verkligen uppfödareatt använda det här avtalet?– Jag skulle inte rekommendera det till enuppfödare som är helt övertygad om att honhar en lovande valp med stor potential påflera områden. Det finns ju en möjlighet/riskatt köparen med tiden kommer på att den intevill att tiken ska paras och därför låter bli attt ex meddela löp. Om jag var uppfödare skullejag använda mig av fodervärdsavtalet för attvara säkrare på att få mina kullar/parningar.Vad är det vanligaste felet uppfödare görnär de skriver avtal?– Att de använder egenkonstruerade avtaloch/eller lägger in egna villkor. Ett annanvanligt problem är att man släpper ifrån sighundar utan att skriva avtal alls. Mitt råd är attaldrig göra det! Oavsett om det handlar omett tillfälligt lån eller en gåva – skriv alltid ettavtal!Det känns inte alltid som SKK är på uppfödarnassida. Beror det på att ni sitterpå två stolar, både uppfödarnas ochvalpköparnas?– Nej, det beror nog snarare på att vi försökergrunda våra uttalanden på svensk lagstiftning.Vi försöker förhindra att uppfödaren hamnarpå tvärs mot lagen och det medför att det intealltid upplevs som om vi är på uppfödarenssida. Vår avsikt är att hjälpa uppfödarna attagera på ett sätt som också håller om det bliren rättslig tvist. Ibland får vi på SKK ta emotuppfödarnas irritation över våra regler fast detnog egentligen är lagstiftningen som upplevssom orättvis och som att den bara stöttar konsumenternad v s valpköparna.16