mellan hopp och förtvivlan Erfarenheter och strategier i väntan på asyl

ige och integrationen. I genomsnitt har de asylsökande i Sverige betydligt högresjukvårdskonsumtion än den bosatta befolkningen (Wintzer 2005:2). Under2005 beräknas asylsökande i genomsnitt för hela landet bruka 1,47 vårddagarper individ inom sluten somatisk och psykiatrisk vård, som är den vårdform somnyttjas mest. Motsvarande siffra för den bosatta befolkningen är 0,6 vårddagarper individ. I Uppsala län gavs under 2005 i genomsnitt 0, 61 dagar inom slutensomatisk vård till asylsökande. I Västmanland var siffran 0, 63. Inom slutenpsykiatrisk vård var siffrorna likartade för Västmanland; 0, 59 vårddagar förasylsökande, medan Uppsala län gav i genomsnitt 3, 56 vårddagar. Asylsökandeerbjuds en första hälsokontroll när de anländer till Sverige. Antal genomfördakontroller minskade under 2005 från 60 % till under 40 % i landet i genomsnitt.Andelen genomförda hälsokontroller i förhållande till nyanlända asylsökande varierardock mycket mellan olika landsting. I Västmanland genomfördes under2005 145 hälsokontroller. I Uppsala län genomfördes under samma period 143hälsokontroller.Vad karakteriserar då asylsökandes vårdbehov? Vårdgivare och målgruppenger en likartad bild. Värk i leder, rygg, axlar och huvud, sömnproblem, koncentrationssvårigheteroch tryck över bröstet och andnöd är vanligt förekommandeproblem. Rastlöshet, aggressioner och trötthet är andra återkommande beskrivningar.Många är beroende av mediciner för att fungera i vardagen. Diabetes,högt blodtryck och magkatarr, hudsjukdomar och allergier förekommer i höggrad. Ett antal lider också i sviterna efter tortyr eller svåra krigsupplevelser. Menasylsökandes vårdbehov kan ofta härledas också till den osäkerhet och oro manlever med i väntan på asyl. Enligt både vårdgivare och asylsökande jag intervjuatökar antalet symptom generellt sett i takt med att tiden går. Inom psykiatrinvittnar man om att de problem asylsökande drabbas av ofta är en effekt av delånga väntetiderna. Flera informanter berättar om hur de upplever att de brytsned både fysiskt och mentalt av den långa väntan. Livet stagnerar och förlorar sinmening när man inte kan påverka sin situation. Den långa väntan upplevs somtärande i sig, men blir än svårare att leva med när man inte har möjlighet att seett slut på den. Ovissheten både över utgången i asylärendet, och över hur längeman kommer att bli tvungen att vänta på besked påverkar individens upplevdahälsa (jfr Brekke 2004:22).Asylsökandes boende anordnas av Migrationsverket, som tillhandahåller bostäderpå förläggning eller anläggning runt om i landet (abo). Den asylsökandehar dock även möjlighet att själv anordna sitt boende. Det kallas då Eget boende(ebo). Drygt hälften av alla asylsökande i Sverige ordnar egen bostad. De allraflesta väljer att flytta till städerna, och boendet anordnas i regel genom kontaktermed landsmän eller andra asylsökande. Inneboendesystem och andrahandsuthyrningarär vanligt. Det egna boendet i undersökningen karakteriseras med fåMELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN | 85