mellan hopp och förtvivlan Erfarenheter och strategier i väntan på asyl

lighetshinder, behöver man sysselsättning. Arbete och studier ger inte bara möjlighetatt fördriva tiden under väntan, skapa rutiner och fylla dagarna. Det kanockså bidra till en känsla av att livet inte ”stannar upp”, man kan fortsätta utvecklasoch skaffa erfarenheter som man har nytta av i framtiden. Genom att skapabättre förutsättningar för asylsökande att arbeta eller studera, kan man bidra tillatt väntetiden, oavsett utgång, inte känns som bortkastad för den asylsökande.3) Möjlighet till egen försörjning.Flera uttrycker en önskan om att ”göra rätt för sig”. Den ekonomiskt trängda situationentär på förhållanden och familjeliv i en redan pressad situation. Oavsettom man får stanna, eller om man blir skickad tillbaka eller vidare, är förutsättningarnaför det fortsatta livet naturligtvis bättre om man har en ekonomisktstarkare ställning. Det kan också öka valmöjligheterna när det gäller boende, bidratill en större känsla av kontroll och självbestämmande, och i förlängningenmotverka den segregering som det egna boendet bidrar till i storstadsregionerna.4) Möjligheten att strukturera och påverka sin egen vardag och planera förtillvaron.Konstrasten mellan den aktiva flykten och den passiva väntan är påtaglig. Genomatt skapa alternativ och valmöjligheter för den asylsökande när det gäller boende,utbildning, arbete och fritid, kan känslan av självbestämmande, mening och kontrollöver det egna livet i högre grad upprätthållas under väntan på asyl.5) Respektfullt bemötande.Vikten av att bli lyssnad till och få en ärlig, rättvis och så långt som möjligt objektivprövning i sitt asylärende kan tyckas självklar. Många asylsökande upplever sigdock förbisedda och misstrodda. I hög grad handlar det om vikten av att bli seddsom individ och inte som inte som representant för en kategori, att bli betraktadsom en resurs i stället för ett problem.6) Vägledning in i det svenska samhället.”Man är som ett lamm som gått vilse och inte vet vilken väg man ska ta” sa enman under intervjun. Svenskar är dåliga på att tala om vad som gäller, menadehan vidare. Den information om hur det svenska samhället fungerar som han ochhans fru hade fått, begränsade sig till en timmes föredrag på Migrationsverket.Det handlade uteslutande om vad man inte fick göra, och gav ett mycket starktnegativt intryck. Han önskade att han hade någon att vända sig till med frågor,någon som rakt på sak kunde tala om för honom vad som gällde, vad som varmöjligt att göra och vilka kulturella koder som fanns. Det var ett önskemål somtogs upp av flera informanter.82 | MELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN