mellan hopp och förtvivlan Erfarenheter och strategier i väntan på asyl

Flyktingvärldens habitusDe goda exemplenNär det talas om asylsökande, vare sig det rör sig om forskning, politik eller medialabilder, är det den mörka sidan och problemen som dryftas. Vilka är svårigheterna,hindren, problemen? Till största del ägnar sig också denna rapport åt attbeskriva det som inte fungerar och citera dem som inte mår bra. På något sätt ärman som forskare också inställd på skildringar av besvär, hopplöshet och elände.Den bild som materialet ger är emellertid inte alldeles entydig. Det finns undantag.Det finns de som mår bra och som går genom hela asylprocessen starkaoch med hälsan i behåll. I djupintervjuerna är det framför allt en ung man frånAfghanistan som ger en positiv bild av livet som asylsökande. Han kom till Sverigepå sitt 18:e levnadsår, släpptes av i Stockholm och visste då i stort sett ingentingom det land han hamnat i. Han anlände i augusti och upplevde Sverigesom mörkt och kallt. Efter några turer placerades han vid förläggningen i Gimo,där han fann vänner och landsmän i samma situation som han själv. Här börjadehan läsa svenska och försökte lära känna omgivningen. Han blev ombeddatt klippa håret på sina vänner, och upptäckte snart att han hade talang för frisöryrket.När Gimo förläggning lades ned splittrades gruppen med vänner, ochflyttbussarna skulle gå norrut. Då beslöt han sig tillsammans med en kompis föratt försöka hitta ett eget boende och stanna i Uppsala. När jag träffar honom ärhan 21 år gammal och har precis fått permanent uppehållstillstånd. Det påverkarnaturligtvis både berättelsen om det förflutna och synen på framtiden, men hanpåstår sig ha mått bra under hela asyltiden. Hans strategi har varit att hela tidense framåt, att hålla fast vid tron på en ljus framtid och på sin egen förmåga attta sig fram i livet. Nu hyrde han och hans kamrat ett rum i en lägenhet hos ettsvenskt par. Han hade lyckats ordna arbete, han var i färd med att ta körkort ochhan planerade för framtida studier och var fortfarande inriktad på att bli frisör.Intervjun skilde sig från de andra genom avsaknaden av bitterhet och oro ochden ljusa syn på livet och tillvaron som han förmedlade. Men det finns fler ”godaexempel” bland de asylsökande i den meningen att de inte har brutits ned vare sigav erfarenheter före flykten eller av väntetiden i Sverige. Det kan finnas anledningatt fråga sig vad som förenar dem som säger sig vara friska och starka under asyltiden.Vad skiljer deras mottagande från de människor som bryts ned fysiskt ochpsykiskt i den tärande ovisshet som väntan på asyl i regel innebär?Tiden i Sverige innebär inte bara erfarenheten av att vänta på besked i sittasylärende eller ett liv i skuggan av det förflutna. Det innebär också mötet meden främmande social och kulturell miljö, ett nytt språk, ett nytt klimat och nyakulturella koder. Hälsan hos varje enskild individ är naturligtvis beroende av vadMELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN | 79