mellan hopp och förtvivlan Erfarenheter och strategier i väntan på asyl

a lärare” på frågan om de har någon vuxen att prata med vid problem, vilkettyder på trygghet i skolmiljön, åtminstone i förhållande till skolpersonal. Mensamtidigt som behoven av särskilda insatser ökar med antalet barn med traumatiskflyktingbakgrund, minskar skolans resurser för barnhälsovård. Skoltiden ärför de flesta långt ifrån bekymmersfri. Här finns barn som hamnar i kläm mellantilldelade och självupplevda kulturella identiteter, föräldrar som uttrycker maktlöshet,misstro mot lärare och andra grupper och rädsla både för utanförskap ochalltför stark påverkan. Några föräldrar uttryckte i intervjuerna också frustrationöver att man saknade inblick i skolan, att man inte visste vad barnen lärde sigoch hur saker och ting fungerade. Ett föräldrapar berättade om den tonårige sonenssvårigheter i skolan. Han gick i en introduktionsklass för asylsökande barn.Den kvinnliga läraren var muslim, liksom majoriteten av eleverna i klassen. Pojkentillhörde en kristen familj, men kom så småningom att anamma muslimskamatvanor. Han vägrade exempelvis äta griskött. Konsekvensen blev att lärarennekade pojken att äta muslimsk mat, med motiveringen att han inte var muslim.I hemmet försökte familjen få honom att äta griskött. Pojken kräktes – och svalt.Pappan berättar:Det är en katastrofsituation. Efter två år ville min pojke inte träffa andra människor, inteprata med läraren, ville inte prata med kompisar. Jag tänker det är en katastrofsituation.Han vill inte gå i skolan, vill inte äta [ohörbart], utan kollar på köttet, och säger ”nej”. Jagsäger ”du äter, du äter!” Skriker och försöker tvingar honom – efteråt kommer det kräks frånhonom. […] Jag kommer till Sverige! Jag kommer inte till Afrika, arabiskt land eller någotannat land. Jag kommer till ett kristet land!En annan familj upplevde skolan som väl fungerande, men i takt med att derasasylärende drog ut på tiden, växte också frustrationen hos barnen över att bli kvari introduktionsklassen. Medan andra barn kom och gick och passerade introduktionenjust som en introduktion, blev de kvar i ett tillstånd som upplevdes somstillastående och ovisst. Barnen upplevde ett starkt utanförskap både i relationtill de ”svenska” barnen och till de andra asylsökande, som alla tycktes ha kortareväntetider.Undersökningar visar också att barns kunskaper i alla ämnen tenderar attbedömas utifrån deras språkfärdigheter. Risken att barn inte får undervisninganpassad till deras egentliga mognad och kunskapsnivå är stor.Skolan är inte bara platsen för kunskapsinhämtning. Det är också en arena förmöten mellan barn, ungdomar och vuxna, mellan skilda kulturer, värdesystem ochsamhällstrukturer i form av mer eller mindre uttalade och medvetna värderingar,hierarkier och kategoriseringsprinciper, som inverkar på barns identitetsbygge,på känslan av tillhörighet eller utanförskap, på umgänge och kamratrelationer.64 | MELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN