mellan hopp och förtvivlan Erfarenheter och strategier i väntan på asyl

adoxer i den Organiserade verksamhet som erbjuds asylsökande i Sverige (Appelqvist2005a, SOU 2003:75:38).”Ett riktigt jobb” 27Den svenska integrationspolitiken är till stor del inriktad på arbete som kungsvägentill delaktighet i samhället. Det handlar inte bara om ett sätt att bidra tillsamhället, att lära sig språket eller bekanta sig med kulturen, utan också om individensvälbefinnande och självkänsla (Bygdell 2004:20). Arbetet förmodas kunnabidra till känslan av att vara behövd. De likhetstecken som tenderar att sättasmellan arbete och integration har emellertid ifrågasatts av forskare (HosseiniKaladjahi 2002). Ett arbete innebär inte per automatik en väg in i samhället,arbetet främjar inte nödvändigtvis integration. Vid ett seminarium i Uppsala sombehandlade asylsökandes situation under väntan på besked, 28 tog en man ordetunder en diskussion om arbetets betydelse för integrationen. Han hade levt i Sverigeunder många år och beskrev en till synes ”lyckad” väg in i samhället; han hadefamilj, hus, bil och arbete. Men det betyder inte att man är en del av samhället,menade han, och tog som ett exempel att han inte en enda gång blivit hembjudenpå kaffe av sina arbetskamrater. Efter många år kände han dem fortfarande inte.En aktuell studie från Integrationsverket (2005:01) visar att de personer sominte omfattas av det introduktionssystem som ger kommunerna rätt till statligersättning för mottagna personer (det vill säga de personer som får tillstånd efteren asylansökan och deras anhöriga som anländer inom en två-årsperiod) blir tidigareetablerade på arbetsmarknaden. ”De personer som passerat genom ’asyldörren’lyckas inte i samma utsträckning som övriga nyanlända att finna möjlighetertill egen försörjning”, skriver Maria Appelqvist (2005a).Tanken är att man redan under väntetiden ska kunna introduceras på arbetsmarknadeneller ägna sig åt meningsfull verksamhet som syftar till ett framtidajobb. Trots det är det mycket få av de asylsökande som har eller har haft arbete iSverige. 29 Till största delen beror det naturligtvis på restriktionerna kring arbetesedan det första negativa beskedet meddelats. I enkätmaterialet har sex personerav 56 angivit att de arbetar. Av dem är endast en kvinna. Materialet är naturligtvisför begränsat för att uttala sig om huruvida denna könsfördelning avspeglar ettgenerellt mönster. Det vore intressant att ta reda på mer om detta, och vad deti så fall beror på. Det kan naturligtvis hänga samman med att kvinnor i många27 Som de los Reyes och Mulinari påpekar är ”ett riktigt arbete” per definition avlönat och ett uttryck förarbetskraftens värde på arbetsmarknaden som en vara som kan köpas och säljas. Det är en definition somutesluter en stor del av för samhället nödvändigt arbete som äger rum utanför arbetsmarknaden – inte minstdet obetalda arbetet i hemmet, som fortfarande till största del utförs av kvinnor (2005:106).28 Seminariet var ett öppet samarrangemang mellan Uppsala universitet, utvecklingspartnerskapet ArosAsyl och Upplands museum och genomfördes 3 maj 2006.29 Av de 22 000 flyktingar som invandrade mellan 1996 och 1999, hade 37 % arbete någon gång underår 2001. Andelen sysselsatta av Sveriges hela befolkning var i november samma år 75 % (SOU 2003:152).58 | MELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN