mellan hopp och förtvivlan Erfarenheter och strategier i väntan på asyl

Andra har upplevt undervisningen vid SFI som otillfredsställande av andraskäl. En ung man från Afghanistan menade att han inte hade så stor nytta av studierna,därför att kurskamraterna var pratiga och det var svårt att koncentrera sigoch höra vad läraren sa. Han hade i stället till stor del lärt sig svenska genom attsjälv att ta kontakt med främmande människor och prata mycket. En ung kvinnafördrev tiden och skingrade tunga tankar med att sluka böcker. När böckernapå hennes modersmål tagit slut på biblioteket, började hon läsa svenska böcker.Flera påtalade också vikten av att läsa dagstidningar och se på nyheter som ettsätt att både lära känna landet och språket.Språket – nyckeln till samhället?När man frågar efter var nyckeln till det svenska samhället finns, blir svaretnästan alltid: i språket. Både i enkätintervjuerna och i djupintervjuerna betonasspråkets betydelse. Det möjliggör kontakt med svenskfödda eller integrerade invandrare,det öppnar dörrar och fördjupar förståelse för kulturen. Behärskar manspråket blir det lättare att tillgodogöra sig annan utvecklande utbildning. Mångaav informanterna talar häpnadsväckande god svenska i förhållande till den tid devarit i landet – i synnerhet med tanke på den stress de lever under. Generellt setttycks barn och yngre människor ha lättare för att tillägna sig ett nytt språk. Fleraföräldrar nämner att deras barn talar bättre svenska än dem själva.För dem som fått ett första avslag tidigt i asylprocessen och inte hunnit läsanågon SFI, finns risk för att integrationsprocessen stannar av. En kvinna somintervjuades tillsammans med sin make, beskrev med hans hjälp sin frustrationöver att inte kunna kommunicera med andra människor än sina landsmän i Sverige.Hon hade inte hunnit läsa någon SFI innan det första negativa beskedetkom. Paret hade dock varit i Sverige sammantaget i fem år i väntan på nya besked.I intervjun beskriver kvinnan hur hon ofta upplever att människor sökerkontakt med henne när hon rör sig ute bland folk, och hur hon lider av att intekunna svara. En kvinna som levt som gömd flykting beskriver i en artikel i DagensNyheter hur det är att leva i ett land där man inte behärskar språket: ”Nu ärdet som att vara blind fast med öppna ögon. Människor kan säga så mycket runtomkring mig, men om jag inte förstår något är det som att sväva i tomma intet”(DN 20051110:13).En grundläggande problematik med svenskundervisningen är de dubbla budskapden ger till de asylsökande. Den befaras invagga asylsökande i falska förhoppningarom att få stanna. När den absoluta majoriteten kommer att få avslagpå sina ansökningar, kan syftet med språkundervisningen ifrågasättas. Varför skaman lära sig svenska om man ändå inte får stanna? Och när man nu får lära sigsvenska, betyder det då inte att man kan räkna med ett uppehållstillstånd? MariaAppelqvist har i sin undersökning av introduktionssystemet visat på samma pa-MELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN | 57