mellan hopp och förtvivlan Erfarenheter och strategier i väntan på asyl

fast jag tar tabletter. Ändå vaknar jag.”Jag: ”Och ni bor i en etta och delar rum också?”Mamman: ”Inte bra, mycket tänk”För en familj som under många år varit gömda har boendet ofta upplevts somett fängelse, inte minst för barnen. När den tillfälliga lagen trädde i kraft, kundede för första gången vistas ute utan att oroa sig för konsekvenserna. Den yngstadottern blev skrämd av tåget och höga ljud, och den äldsta dottern fortsatte underlång tid att känna sig gömd, fast hon nu kunde röra sig fritt. Att leva som gömd ären erfarenhet som skiljer sig från den legala asylsökandes. Den ständiga rädslanatt bli upptäckt och avslöjad, det begränsade livsutrymmet och beroendet av andramänniskors välvilja innebär särskilda svårigheter för de gömda flyktingarna.Men boendets tillfälliga karaktär, den ovissa framtiden och beroendeställningentill andra går igen också i många skildringar av sitt liv som asylsökande i egetboende redovisar. 22Trångboddheten kan naturligtvis också vara ett problem ut hyresvärdens perspektiv.Det förorsakar många gånger särskilt starkt slitage på lägenheterna. Vidlägenhetsbesiktningar är det exempelvis vanligt att spisplattor måste bytas ut iförtid, och slitaget på tvättmaskiner är stort. Enligt Kennet Fröberg vid Uppsalahemkan detta emellertid också ha kulturella förklaringar. I många kulturer är detvanligt med ”långkok” av en annan karaktär en den svenska samtida matlagningskulturen,och i tvättstugan händer det att kvinnorna i en familj eller släkt tvättartillsammans och tar med sig barnen till tvättstugan under en hel eftermiddag. Ettproblem blir då att instruktioner och anvisningar är skrivna på svenska – maskinernakan bli fel använda och städanvisningar misstolkade, menar han.Att bo som inneboende innebär särskilda hänsyn och problem. Boendet blirinte ett eget hem, utan en tillfällig tillflyktsort. I några fall saknas pengar attbetala hyra med, och ett fåtal uppger att de bor gratis hos släktingar eller vänner.Risken är stor att man hamnar i tacksamhetsskuld och känner sig som en belastningför värdfamiljen. En kvinna från ett afrikanskt land som under en periodbodde inneboende hos en familj från samma land, menade att det finns kulturellaskillnader även bland folk med samma ursprung eller till och med från sammaland eller från samma by – man bär med sig olika traditioner hemifrån när detgäller sådant som matlagning, städning och barnuppfostran. Det gör inneboendesystemetsärskilt komplicerat, och bidrar också till de många flyttningarna.Man vill inte utnyttja vänlighet, utan flyttar på sig för att inte bli en belastning.De ständiga uppbrotten bidrar till otrygghetskänslan och rotlösheten. ”Det är22 Jan-Paul Brekke påvisar några genusrelaterade problem med det egna boendet i sitt material. Ungakvinnor som bor hos släktingar eller mannens släktingar i patriarkala miljöer kan hindras i integrationsarbetet,genom att de tvingas stanna inomhus och uppmanas att undvika kontakt med svenskar eller andra invandrare(Brekke 2004). Jag har inte upptäckt eller anat några sådana exempel i mitt material.MELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN | 49