mellan hopp och förtvivlan Erfarenheter och strategier i väntan på asyl

Vi flydde från våra hemländer för att vi blev trakasserade av muslimer och när vi anländetill Sverige blev vi placerade i en lägenhet tillsammans med en muslimsk familj. Min frufick rätta sin klädstil och sitt uppförande för att inte reta upp den andra familjen (intervjuadman, Hadodo & Åkerlund 2004:28).Några informanter i både enkätintervjuerna och i djupintervjuerna anger rädslaför andra flyktingar som det främsta skälet till att de valt att arrangera sitt boendesjälva. Flera beskriver bråk och våld i bostadsområdena och i skolan, rädsla förlandsmän och allmän utsatthet. Det är ”mycket folk och mycket problem” på enförläggning, och ”man har ingen frihet”, uppges det i flera enkätintervjusvar. Enfamilj med barn bodde 1,5 år på förläggning i Fagersta. De blev ständigt störda avbråk. Barnen vågade till slut inte gå ut. I Fagersta förstod man inte att man hadekommit till Europa. Barnen vantrivdes och kände sig lurade av sina föräldrar, somutlovat lugn och ro och frid i Sverige. Anläggningsboendet liknade inte det landsom föräldrarna hade utmålat för dem inför flykten. En ung kvinna från Iran medman och barn upplevde sig hotad till livet av andra flyktingar vid förläggningeni Gimo. Det var några unga män som bråkade med familjen, slog på deras dörroch hotade dem. De blev då flyttade till Ludvika, men då förläggningen i Gimolades ned, flyttades gärningsmännen efter. Efter det lyckades kvinnan och hennesfamilj ordna ett eget boende, och flyttade från förläggningen.För några är valet att själv ordna sitt boende en fråga om att undvika myndigheternaskontroll. Möjligheten att arbeta är ett tungt vägande skäl – för några ärdet avgörande för var man bosätter sig. Har man fått avslag men ändå vill arbeta,är det förmodligen lättare att göra detta utanför Migrationsverkets eget boende.Problem med det egna boendetDet egna boendet är emellertid långt ifrån problemfritt. Inneboendesystemetinnebär som redan nämnts i allmänhet en svår trångboddhet. Flera av de barnsom utfrågats om boendet påtalar att de inte har plats att sitta i lugn och ro ochtill exempel göra läxor, och ett par nämner att det är för trångt för att leka. Barnensaknar många gånger ett eget rum eller möjligheten att stänga dörren om sig.Trängseln innebär för många svåra slitningar på förhållanden och familjeliv.Med tanke på att många av de asylsökande saknar sysselsättning dagtid och tillbringarstor del av sin tid i hemmet, blir trångboddheten särskilt påtaglig. I enfamilj med en vuxen dotter tvingas alla sova i samma rum, eftersom de delar enenrumslägenhet. Det leder till störd nattsömn för hela familjen.Dottern: ”Varje natt vaknar vi många gånger för att pappa skriker.”Jag: ”Han drömmer mardrömmar?”Dottern: ”Ja, alla tre. Mest skriker han och gör hemska ljud. Det blir ju svårt att somna om,48 | MELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN