mellan hopp och förtvivlan Erfarenheter och strategier i väntan på asyl

Boendesituationen i Västmanland och Uppsala länMan bor en utökad familj om kanske 7–8 personer i en 3:a. Hallen är kal och saknar i stortsett mattor och möbler, men på väggen sitter en tavla som berättar om hyresgästernas religionstillhörighet.Den är det första man ser – det blir särskilt viktigt att markera sin tro i ettområde med människor från många olika kulturer och religioner. Sovrummen är spartansktmöblerade, några sover på madrasser på golvet för utrymmets skull. De möbler, mattor ochprydnadssaker man har ryms i vardagsrummet, som är mest ombonat. I köket luktar detkanske starkt av kryddad mat. 18Hur de asylsökandes egna boende ser ut och vilka konsekvenser det får för integrationenär inte särskilt utforskat (SOU 2003:192). 19 Föreliggande undersökningmed hjälp av enkätintervjuerna visar att man i de i berörda länen i allmänhetbor inneboende eller hyr i andra hand. Majoriteten har funnit boendet genom enbekant eller en vän till familjen. Några har flyttat in hos en familjemedlem somredan hade boende. Ett litet fåtal har aktivt hört sig för, frågat hyresvärdar ellerfått hjälp av engagerade svenskar, lärare eller genom kyrkan.I mars 2006 bodde den absoluta majoriteten, 401 av Uppsala läns omkring430 asylsökande, i Uppsala kommun. Övriga var spridda på länets olika kommuner,med tonvikt på Enköping, Knivsta och Tierp. Också i Västmanland varboendet koncentrerat till staden. 238 av de asylsökande bodde i mars 2006 i Västerås.Här syns emellertid en större spridning i länet. Bland kommunerna domineradeFagersta, Sala, Hallstahammar och Köping. 20Många är trångbodda. De svåraste exemplen på trångboddhet i enkätintervjuernaär familjen som uppger att de bor elva personer i två små rum som ursprungligenvarit ämnat till garage eller förråd, samt en informant som uppger atttolv personer under en period delade ett rum i en lägenhet. Några vuxna uppgerbostäder som egentligen har en annan funktion, som förråd, garage och i ett fallett tryckeri. De representerar ytterligheter. De flesta anger ett hushåll om mellanfem och åtta personer i lägenheter mellan två och fyra rum och kök. Några,vanligen dem som flyttat in hos en nära anhörig som redan ordnat boende förfamiljen, bor förhållandevis bra, och ett litet fåtal lever med vad som skulle kunnabetecknas som god standard. I synnerhet i Västmanland tycks en något störretillgång till lägenheter och en större spridning på de olika kommunerna bidra tillett bättre boende.18 Beskrivning av en vanlig hyreslägenhet med asylsökande hyresgäster. Fritt citerat efter telefonintervjumed Kennet Fröberg, ansvarig för andrahandsuthyrningar i Uppsalahems Gottsundalägenheter.19 En enkätundersökning med frågor till personer i eget boende användes i SOU 2003:75 för att skapa underlagför bedömning av boendets karaktär. 30 enkäter inkom. 22 av de svarande var nöjda med sitt boende.Sex upplevde det som trångt. Ett par uppgav att det kändes osjälvständigt och ytterligare ett par påtalade attde hade problem med värdfamiljen.20 Uppgifter från Migrationsverkets informationsenhet.40 | MELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN