mellan hopp och förtvivlan Erfarenheter och strategier i väntan på asyl

försämras då man nekas vidare undersökning. Några ger uttryck för en känsla avatt de blivit försummade eller misstrodda. En kvinna sökte i Uppsala hjälp fören svårartad huvudvärk som hindrade henne från att ta hand om sin son. Smärtanblev outhärdlig, den framkallade illamående och trötthet och hon tvingadesstänga in sig i ett mörkt rum för att hantera huvudvärken. När hon uppsöktehälsovården blev avvisad med hänvisning till att ”hon tänker för mycket” och blevuppmanad att ”tänka positivt”. Kvinnan upplevde det som kränkande att hennesproblem antogs vara ”inbillade”, och omedelbart och uteslutande tolkades utifrånhennes situation som asylsökande.En ung man berättar om hur han efter ett utvisningsbeslut blev så djupt deprimeradatt han försökte ta sitt liv med hjälp av tabletter. En vän fann honomoch körde honom till akuten i Västerås.Så först när jag fick utvisningsbeslutet blev det jobbigt. Efter det mådde jag dåligt. Jagorkade inte. Jag försökte ta livet av mig. Hamnade på sjukhuset. Du vet: ”Vad har du gjort?Varför?” Efter några dagar träffade jag läkaren. ”Men vi kan inte göra någonting åt det!” Jagsa: ”Jag har inte begärt det. Jag har inte begärt att få någon hjälp.” ”Vi kan inte fixa uppehållstillståndtill dig!” Men jag har inte begärt det, jag har inte begärt att de ska fixa uppehållstillståndtill mig. ”Men varför försökte du? ”Det är meningslöst att du gör så här!”Men jag själv orkade inte leva.”Mannens desperata försök att ta sitt eget liv tolkades som ett försök att manipuleravården att skriva intyg som skulle påverka hans asylärende. Hans förtvivlanreducerades till en medveten strategi för att vinna fördelar.Det kan finnas anledning att diskutera frågan om det finns risk för att denasylsökandes specifika situation döljer andra sjukdomsskäl. Asyltillståndets särskildaproblematik måste givetvis vägas in i bedömningen av hälsotillståndet– men används det som skäl att förringa ett problem eller tolka det som någotannat, är faran överhängande att det blir till en diskriminerande faktor.MELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN | 37