mellan hopp och förtvivlan Erfarenheter och strategier i väntan på asyl

mer eller mindre hörde till processen och att det inte sade så mycket om denfaktiska utgången av ärendet (Rosengren 2005). Fick man ett negativt beskedäven från Utlänningsnämnden, var det möjligt att inkomma med en Ny ansökantill Utlänningsnämnden, under förutsättning att nya fakta i ärendet kundepresenteras. Maria Appelqvist har gjort en schablonräkning på väntetidens längd(Appelqvist 2005a). 15 Vid tidpunkt för beräkningen väntade de asylsökande påett besked i första instans under i genomsnitt 263 dagar. 16 Migrationsverkets målsättningär att det första beslutet ska förmedlas inom sex månader. Majoriteten avasylsökande överklagar emellertid sitt beslut. Den genomsnittliga väntetiden hosUtlänningsnämnden var då ytterligare 178 dagar. Den genomsnittliga väntetidenför de 90 % som fått avslag på sin ansökan i första instans var därmed 441 dagar.Det är viktigt att påpeka att det rör sig om ett medelvärde. För några går asylärendetrelativt snabbt även vid ett överklagande. För andra kan processen dra utpå många år. Väntan på besked i asylärendet tenderar för de flesta att bli lång. Iintervjuerna har flera av informanterna uppgivit att de väntat mycket länge på ettförsta besked från Migrationsverket. För de som överklagat läggs månad till månadoch blir till år. Den som väntat längst på uppehållstillstånd i undersökningenär en man som varit i Sverige som asylsökande i drygt sju år.Enligt de vårdgivare jag intervjuat ökar antalet symptom hos asylsökandegenerellt sett i takt med att tiden går. Inom psykiatrin vittnar man om att deproblem asylsökande drabbas av ofta är en effekt av de långa väntetiderna. Denbehandling som ges begränsar sig ofta till medicinering. Det är inte möjligt attbehandla någon som ännu inte fått uppehållstillstånd, eftersom de inte kommitur sitt trauma (Mjönes och Marqvardssen 2005). I stället blir det fråga om kortsiktigainsatser för att få patienten att fungera här och nu.Det finns inte någon tydlig tendens när det gäller vistelsetidens betydelse förhälsotillståndet i föreliggande undersökning. Sex av de 15 som uppgivit sig måkonstant dåligt i enkätintervjuerna har vistats i Sverige i mindre än ett år. De tresom väntat längst i denna grupp har varit i Sverige i upp till sju år. Här spelarnaturligtvis en mängd andra faktorer in som påverkar hälsotillståndet: tidigareerfarenheter, bemötande i Sverige, hur man bedömer sina möjligheter att få stanna,biologiska förutsättningar och levnadsvanor. I djupintervjuerna, däremot, tarflera av informanterna själva upp problemet med de utdragna väntetiderna ochde effekter de får på den upplevda hälsan. Där finns en tydlig överensstämmelsemellan vittnesmålen om hur man upplever att man bryts ned både fysiskt ochmentalt av den långa väntan. Känslan av att livet stagnerar, att man inte kommer15 Beräkningen grundar sig på de uppgifter som fanns tillgängliga den 31 juli 2004. Antalet personerinskrivna vid Migrationsverket var då 40 047. Av dessa hade 907 personer fått uppehållstillstånd och väntadepå placering i en kommun.16 Nyhetsnotiser hos Migrationsverket [Online] URL http:// www.migrationsverket.se [2004-08-16].MELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN | 33