mellan hopp och förtvivlan Erfarenheter och strategier i väntan på asyl

män eller släktingar, av rädsla för hedersrelaterat våld. Några kvinnor uppger iintervjuerna att de känner sig utsatta och sårbara. En kvinna känner stark rädslaför landsmän, då hon hotats till livet. De asylsökande kvinnor som utsätts för våldinom familjen befinner sig i en extremt utsatt situation. Utöver de påfrestningarsom asyltillvaron medför, bär de den rädsla, det sociala stigma och de stora hinderför integration som det innebär att utsättas för misshandel och hot inom familjen.Resurserna för att erbjuda terapi, vård, stöd och hjälp för asylsökande kvinnorsom lever med misshandlande och hotande män är i nuläget i stort sett obefintliga.Vid Röda korset i Uppsala känner man sig nödgade att avböja stödsamtaltill familjer med våldsproblematik, då de är alltför resurskrävande, men man kanheller inte hänvisa familjerna och/eller kvinnorna till någon annan institution ellerorganisation. Arbete för att åstadkomma en sådan hjälp pågår.Generellt sett bär de asylsökande kvinnorna en tyngre börda av ansvar förbarn och hushåll, vilket i sig kan innebära mer stress och oro. Å andra sidan finnsvissa tecken på att ansvaret för barn och hushåll kan bidra till att ge vardagenmening och innehåll, och därmed faktiskt i någon mån underlätta väntetiden.Kvinnor söker också hjälp när det gäller menstruation som upphört i sambandmed stress och i frågor och problem som rör reproduktionen: preventivmedel,graviditeter och aborter. Sjukdomar eller problem i samband med graviditetdrabbar asylsökande kvinnor i högre grad än svenskfödda, enligt Mödravårdscentralernai berörda län. Det är relativt vanligt att kvinnorna bli sjukskrivna underhela graviditeten. Catrin Lindberg vid asylhälsan i Västerås anar en vikande trendav aborter. Hon gissar att det har att göra med att barn nu kan betraktas som enfördel i asylfallet.Andra faktorer ligger på det sociala och kulturella planet. Kvinnor som kommertill Sverige på anhöriggrunder, genom giftermål med en man som redan haretablerat sig i Sverige, löper särskilt stor risk för att må dåligt (Öqvist & Mattsson2004:12). Upprepade graviditeter och få egna kontaktvägar in i det svenskasamhället kan förhindra integration och ge ökat utanförskap.Ensamkommande män är den största gruppen asylsökande både i landet ihelhet och i de för undersökningen aktuella länen. I Uppsala län fanns den 2 maj2006 227 ensamstående asylsökande män. Sex levde i parrelationer utan barn,medan 43 var familjefäder. Endast två pappor hade kommit ensamma med sinabarn. Västmanland uppvisar liknande förhållanden. Där fanns samma datum 358ensamkommande män registrerade hos Migrationsverket. 20 män levde i parrelationerutan barn och 121 män hade familj med sig. 13 ensamstående papporfanns registrerade. 14De män som har särskilt stort behov av hjälp kan ha blivit utsatta för svåra14 Uppgifter beställda från Migrationsverkets informationsenhet.30 | MELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN