mellan hopp och förtvivlan Erfarenheter och strategier i väntan på asyl

edrivit med barnen. Majoriteten av familjerna med barn med uppgivenhetssymptomhar nu fått permanent uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen.Permanent uppehållstillstånd betyder emellertid inte omedelbar återhämtningför barnen, som även fortsättningsvis ofta har ett stort behov av vård och stödför sin situation.När det gäller barn och ungdomar, upplever asylhälsovården i både Västmanlandoch Uppsala generellt ett mycket stort behov av psykologiskt stöd ochvård. Samtidiga nedskärningar i den psykiatriska vården i Uppsala för den utsattagruppen av asylsökande barn upplevs som omotiverade och olyckliga. Önskemålom utvecklat och förbättrat samarbete med Barn och Ungdomspsykiatrin omnämns.Psykologer som arbetat med gruppen talar om behovet av samlad kunskapkring de specifika villkor som flyktingbarn lever under, och att behovet avhjälp visserligen ofta avtar i samband med att barnet får uppehållstillstånd, meni allmänhet kvarstår en längre tid. De goda siffror som Uppsala uppvisat när detgäller barn med uppgivenhetssymptom torde kunna förklaras med det förebyggandearbete som bedrivits.26 av de informanter som intervjuats med hjälp av enkäten är föräldrar. Deegna barnens hälsa bedöms av fem informanter i enkätintervjuerna som efteromständigheterna god. Sju bedömer barnens hälsotillstånd som relativt gott, tiosom ganska dåligt och fyra föräldrar har bedömt sina barns hälsa som mycketdålig. I flera av djupintervjuerna framkommer berättelser om barnens traumanföre flykten och de spår dessa lämnat. Ett antal föräldrar berättar att barnen ännuefter lång tid i Sverige är rädda för poliser. Det yngsta barnet i en familj skrämdesav fyrverkerier under det första året i Sverige, då ljudet påminde om krigoch bomber. Barn blir inbundna, rädda för att gå ut eller för andra människor.Flera föräldrar påtalar både i enkätintervjuerna och i djupintervjuerna den storabetydelse föräldrarnas hälsa har för barnen, som påverkas direkt av variationer iföräldrarnas hälsotillstånd. Det är ett förhållande som framhållits även i annanforskning (Öqvist & Mattsson 2004:12, SOU 2005:2). Ett föräldrapar är särskiltoroliga för sin tonårsson, som uppvisat uppgivenhetssymptom.De enkätintervjuer med barn som genomförts på barnmottagningsenheten iUppsala kan ge en bild av hur barnen själva upplever sin situation. Intervjuer hargenomförts med 16 barn i åldrarna mellan sju och 15 år. De kommer från Armenien,Syrien, Eritrea, Irak, Bosnien, Iran, Ecuador, Turkiet och Bangladesh. Närdet gäller hälsotillståndet, har de fått ange ett av fyra svarsalternativ till ett påståendesom rör deras välbefinnande och hälsa. Fem svarade att de ofta kände sigledsna – ”alltid”, lägger en flicka från Bangladesh till – en ganska ofta, åtta sällan,varav en med tillägget att mobbningen i skolan gjorde henne nedstämd. Ingenkryssade för alternativet aldrig. På påståendet jag känner mig trött menade två attdet stämde ofta och fem att det stämde ganska ofta. Sju var sällan trötta. Hälften28 | MELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN