mellan hopp och förtvivlan Erfarenheter och strategier i väntan på asyl

mår dåligt. Alla utom tre, som arbetar ideellt eller innehar en praktikplats, saknararbete.Barn, kvinnor och män i eget boendeI intervjuerna med asylhälsomottagningarna och Röda korset framkommer ingaomedelbart tydliga skillnader i vad män, kvinnor och barn söker hjälp för. I ställetframhålls likheterna mellan grupperna avseende hälsostatus och de problemman erfar. Migrationen, med allt vad det innebär av flykt, oro, stress, osäkerhetoch väntan, upplevs generellt sett likartat och ger upphov till samma symptomoch sjukdomsbilder oberoende av ålder och könstillhörighet. Det går emellertidatt urskilja några särskiljande drag, och det kan finnas anledning att säga någraord om var grupp för sig.Under 2005 kom sammantaget 5 196 barn under 18 år till Sverige. De flestaanländer tillsammans med sina familjer, men ett antal barn kommer varje år ensamma.2005 var de ensamkommande barnen i Sverige 398. I Uppsala län var deensamma barnen den 2 maj 2006 10. De var dock alla på sitt 18:e levnadsår. IVästmanlands län fanns samma datum tolv ensamma barn registrerade hos Migrationsverket.Tre av dem var under 18 år. 12 De asylsökande barnen har ofta traumatiskaminnen och upplevelser med sig. Några har mist en förälder eller annannära släkting. Under senare tid har barnen i flyktingmottagandet uppmärksammatssärskilt, i samband med debatten kring de så kallade apatiska flyktingbarnen.Det har uppenbarats att barn riskerar att fara särskilt illa i asylprocessen(SOU 2005:2, SOU 2006:49). Ofta rör det sig om psykiska problem. Det är långtvanligare bland socioekonomiskt mindre gynnade barn – en kategori som månganyanlända flyktingbarn tillhör. I kombination med upplevelser i samband medflykten och en utdragen väntan i ovisshet, då det enligt expertis inte är möjligt attbehandla traumatiserade barn, är risken för försämrad hälsa överhängande. Flerastudier visar att omkring 10 % av de asylsökande barnen i Sverige har stort behovav barnpsykiatrisk hjälp (Öqvist & Mattsson 2004:13).Enligt SOU 2005:2 fanns i Sverige under perioden 1 januari till den 30 april2005 424 fall av barn med uppgivenhetssymptom. De flesta av barnen boddeinom Stockholms län. Könsfördelningen var jämn, och nära 80 % av barnen varmellan åtta och 15 år gamla. Den absoluta majoriteten av barn kom från länderi det tidigare Sovjetunionen eller före detta Jugoslavien, och 26,7 % av det totalaantalet barn tillhörde två särskilt utsatta minoritetsgrupper. Enligt utredningenfanns i Västmanland under denna period 15 redovisade fall av flyktingbarn meduppgivenhetssymptom. I Uppsala var motsvarande siffra två. Det är möjligt attden låga siffran i Uppsala län kan förklaras med det förebyggande arbete man12 Uppgifter beställda från Migrationsverkets informationsenhet.MELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN | 27