mellan hopp och förtvivlan Erfarenheter och strategier i väntan på asyl

sa gränser är oproblematiska och entydiga. I komplexa moderna samhällen är detinte givet att den etniska identiteten överskuggar andra tillhörigheter. Den kanrent av gå på tvärs med en annan identitet eller grupplojalitet. Kön, ålder, klassoch en mängd andra roller man dagligen iträder – sexuell läggning, social status,yrke o s v – sätter sin prägel på identiteten och hemmahörandet. Flera forskarehar studerat de nya etniciteter som växer fram i sammansatta och transkulturellasammanhang, där nya gemenskaper tar form, bortom etnicitetens tidigare sambandmed ”ursprung” och ”renhet” (Ålund 2000:68).Flykting, Asylsökande, Invandrare, Främling – ordens maktDen vedertagna betydelsen av ”invandare”, är en person som har flyttat från ettland till ett annat och bosatt sig där tillfälligt eller permanent. Benämningenbör enligt den arbetsgrupp som sett över begreppets användning i lagtexter ochliknande inte användas på asylsökande.Flykting är enligt Genèvekonventionen från 1951 endast den som hyser en”välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, politiskuppfattning eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp och som inte kan eller villstå under sitt hemlands beskydd”. Enligt den definitionen måste flyktingen alltsåha korsat nationsgränser och vara förföljd av den egna staten. Sedan 1997 harflyktingkonventionen fått en något vidare tolkning, så att även personer som inteförföljs av den egna staten kan betraktas som flyktingar. En krympande andel avde sökande i Sverige blir erkända som flyktingar. Majoriteten av dem som beviljasuppehållstillstånd kan i stället åberopa så kallade humanitära skäl, eller söka asylsom övriga skyddsbehövande. 10Orden har emellertid en betydelse som går utöver den konkreta definitionen.Ord som Asyl, Flykting och Exil är laddade och starka. De har makt att stigmatiseraoch förknippas med negativa tillstånd och egenskaper. Flyktingen harblivit definierad som ett samhällsproblem, som en börda och ibland som ett hotsom vi utreder, definierar, kartlägger, producerar kunskap kring, utbildar eller avvisar.Medias rapportering förstärker och inskärper enligt forskare som analyseratdiskursen ofta åtskillnaden mellan ett ”vi” och ett ”dom”, där ”dom” tillskrivs egenskapersom upplevs som främmande och annorlunda, medan ”vi” har till uppgiftatt lösa de problem som detta förorsakar (Brune 2001:29, Tesfahuney 2001). Detinnebär att den asylsökande ofta har kommit att förkroppsliga den Andra (Brune2001, Bauman 2004). De är den mörka massan, hotet, strömmen, som måste stoppas,kontrolleras, administreras, förpassas. I ett samhällsklimat där immigranteni allt högre grad har kommit att förkroppsliga de hot som den Andra uppreser,10 Det som under undersökningsperioden benämndes humanitära skäl, betecknas nu ”synnerligen ömmandeomständigheter.”22 | MELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN