mellan hopp och förtvivlan Erfarenheter och strategier i väntan på asyl

och gränsdragningar (Olsson (red) 2000). Den norske socialantropologen FredrikBarth brukar tillerkännas äran av att ha revolutionerat etnicitetsforskningen.Medan man tidigare fokuserade på kulturers innehåll som en oföränderlig helhet,studerar man nu hur gränser dras och förändras, hur de stärks eller bryts ned ien ständigt pågående process. Det viktiga har blivit att analysera gränsdragningarnamellan olika etniska och kulturella grupper. En av huvudpoängerna i dettaperspektivskifte är att etniska gränser inte upprätthålls genom att olika grupperlever isolerade från varandra, utan tvärt om genom ständiga möten och i interaktion.Etnicitet är en kontrastiv identitet. Etnicitet är till sin natur en aspekt av enrelation, och inte en egenskap hos en grupp, säger den norske socialantropologenThomas Hylland Eriksen (Eriksen 1993). För att man ska kunna tala om etnicitetkrävs att grupperna har ett minimum av kontakt med varandra, och att dehyser föreställningar om att den andra gruppen är kulturellt annorlunda. Barthvisade också att kulturen kan genomgå stora förändringar, utan att de etniskagränserna förändras i motsvarande grad. Samtidigt kan två grupper utifrån setttyckas kulturellt likartade, trots att det finns en högst relevant och kanske till ochmed spänningsladdad etnisk relation dem emellan.Idag väcker ordet ”etnicitet” i allmänhet associationer till minoritetsfrågor.Thomas Hylland Eriksen menar emellertid att majoriteter och dominerandefolkslag kan vara lika ”etniska” som minoriteter (Eriksen 1993). Han menar attetniska grupper är en aspekt av sociala relationer mellan aktörer som uppfattarsig som kulturellt avskilda från medlemmar av andra grupper. Vidare förutsätteretniska grupper ett minimum av regelbunden interaktion med andra grupper. Dekännetecknas av ett metaforiskt eller fiktivt släktskap, och de tenderar att hållasig med myter om ett gemensamt ursprung.Inte heller etnicitetsbegreppet har emellertid undkommit kritik. Begreppetupplevs av många som problematiskt, då det på samma gång kan sägas utgöraett analytiskt instrument och ett studieobjekt. De många definitioner av etnicitetsom formulerats utgår ofta från att det betecknar en objektivt existerande gemenskap.Medan andra identiteter i dagens samhälle är utbytbara och föränderliga,består etniciteten som ett givet faktum som inte kan väljas eller väljas bort. Intesällan anknyter de olika definitionerna till biologi, som ger dem en essentialistiskprägel, menar etnologen Beatriz Lindqvist (Lindqvist 2002). Inom etnologin hari stället etnicitetens kulturella och inlärda dimensioner betonats, och etnicitet sessom en kulturskapad kategori.Flera kulturforskare har också påpekat att det finns en risk att etnicitet kommeratt tolkas som den dominerande aspekten i tillvaron, och att det i sin turöverskuggar andra, minst lika betydelsebärande hänseenden. Det faktum att detexisterar etniska anomalier och gränskategorier, individer som varken hör hemmahär eller där – eller lite hos båda – borde göra oss medvetna om att inte heller des-MELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN | 21