mellan hopp och förtvivlan Erfarenheter och strategier i väntan på asyl

Metoder och materialArbetet har krävt en kombination av flera olika metoder för att skapa både breddoch djup i undersökningen. Statistik över antalet asylsökanden, deras fördelningöver ursprungsländer, kön och ankomstår till Sverige har erhållits hos Migrationsverketsinformationsenhet. Här finns också relativt tillförlitlig informationom fördelningen över boendeorter. För att få övergripande information om hälsotillståndetoch boendesituationen, har jag intervjuat de människor som arbetari direkt kontakt med målgruppen: i första hand asylhälsovården i de bägge länen,men även företrädare för Röda korset i bägge länen, representanter för Barn ochUngdoms Psykiatri i Uppsala, Västerås och Fagersta, Mödravårdscentraler ochkvartersvärdar för UppsalaHem. Det har givit mig ett grundläggande helhetsintrycknär det gäller bostadssituation och allmäntillstånd hos de asylsökande ieget boende.I vissa avseenden är både boende och hälsa tydligt avläsbara och kvantifierbara.Vikt, tandhälsa, sjukdomsdiagnoser och sjukhusvistelser anger mått på gruppershälsotillstånd. Bostadens läge, antal rum, antal boende och kvadratmeter berättarom bostadssituationen. Men vår förståelse av hälsa går långt utöver de mätbaraeffekterna av stress, matvanor, boendestandard eller hygien. Andra variabler ärmer svårfångade: hur står hälsan i relation till andra faktorer? Hur hanterar manovisshet och väntan – och hur påverkar det tillståndet individens hälsa? På sammasätt är boendesituationen till stor del en fråga om subjektiv bedömning. Vad är detsom avgör var och hur man väljer att bo? Vad är ett hem, och hur viktigt är det förhur man mår? För att få svar på de frågorna från ett större antal personer arbetadejag fram en enkät, som vände sig till vuxna (över 18 år) asylsökande i eget boendei de aktuella länen. Enkäten kom dock inte att få någon traditionell utformningmed kryssfrågor. I stället antog den formen av en strukturerad intervju, med meröppna frågor som krävde utförligare svar. Den kan således sägas vara en kvalitativmetod med kvantitativa inslag, snarare än en regelrätt enkätundersökning. Denfrämsta anledningen till detta var just att en sådan enkät blir mindre begränsandeoch skapar mer utrymme för variation i svaren. På så sätt kan man i någon månockså hindra att den egna förförståelsen av situationen styr svaren. Det ger ocksåmöjlighet till fördjupning av frågorna och öppnar upp för oväntade svar. Frågornaformulerades utifrån partnerskapets fokusområden i samarbete med de olika parterna.De berör familjen, boendet, barnen, arbete, studier, fritidssysselsättning ochupplevd hälsa. Alla parter i Aros Asyl fick möjlighet att komma med synpunkterpå innehållet och frågornas formulering. Flera värdefulla synpunkter framkom,som exempelvis vikten av att vara tydlig och undvika vaghet eller kulturspecifikauttryck. Det är också tack vare de olika parternas välvilliga samarbete som enkätstudienvarit möjlig att genomföra. Enkätens utformning har nämligen förutsattMELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN | 13