fram. I Uppsala gav sig 68 gömda flyktingar till känna. 52 av dem hade levt iUppsala, <strong>och</strong> övriga hade gömt sig i närliggande kommuner eller i någon annandel av landet.Av de 433 <strong>asyl</strong>sökande uppges 426 ha arrangerat sitt eget boende. Den absolutamajoriteten, 303, var män eller pojkar, medan 130 var kvinnor eller flickor.79 av hela gruppen <strong>asyl</strong>sökande var under 18 år. Så många som 210 av dem hadefått ett eller flera avslag på sina ansökningar <strong>och</strong> överklagat eller inkommit meden ny ansökan. Bland dem utgjordes de fyra största grupperna av människor frånIran, Irak, Armenien <strong>och</strong> av statslösa flyktingar.I Västmanland hade man vid utgången av mars 2006 sammanlagt 881 <strong>asyl</strong>sökandeinskrivna hos Migrationsverket. Av dem tillhörde 633 partnerskapets målgrupp<strong>asyl</strong>sökande i eget boende. Även här dominerade männen. 433 av dem varmän eller pojkar, 200 kvinnor eller flickor. 332 av de <strong>asyl</strong>sökande var barn under18 år. Av hela gruppen <strong>asyl</strong>sökande hade 251 fått ett eller fler avslag på sin ansökanmen var kvar i väntan på besked efter överklaganden eller nya ansökningar.Av dem var de fyra största grupperna från Turkiet, Serbien, Syrien samt statslösaflyktingar. Endast åtta gömda flyktingar kom fram i samband med den tillfälligalagen i Västmanland. De hade varit spridda över Västmanlands olika kommuner. Uppsala saknar förläggningsboende. I övriga sju fall rör det sig troligen om fosterhemsplacerade barn,eller <strong>asyl</strong>sökande inskrivna på sjukhus eller internerade i fängelse. Det kan i något fall också vara en felräkning.12 | MELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN
Metoder <strong>och</strong> materialArbetet har krävt en kombination av flera olika metoder för att skapa både bredd<strong>och</strong> djup i undersökningen. Statistik över antalet <strong>asyl</strong>sökanden, deras fördelningöver ursprungsländer, kön <strong>och</strong> ankomstår till Sverige har erhållits hos Migrationsverketsinformationsenhet. Här finns också relativt tillförlitlig informationom fördelningen över boendeorter. För att få övergripande information om hälsotillståndet<strong>och</strong> boendesituationen, har jag intervjuat de människor som arbetari direkt kontakt med målgruppen: i första hand <strong>asyl</strong>hälsovården i de bägge länen,men även företrädare för Röda korset i bägge länen, representanter för Barn <strong>och</strong>Ungdoms Psykiatri i Uppsala, Västerås <strong>och</strong> Fagersta, Mödravårdscentraler <strong>och</strong>kvartersvärdar för UppsalaHem. Det har givit mig ett grundläggande helhetsintrycknär det gäller bostadssituation <strong>och</strong> allmäntillstånd hos de <strong>asyl</strong>sökande ieget boende.I vissa avseenden är både boende <strong>och</strong> hälsa tydligt avläsbara <strong>och</strong> kvantifierbara.Vikt, tandhälsa, sjukdomsdiagnoser <strong>och</strong> sjukhusvistelser anger mått på gruppershälsotillstånd. Bostadens läge, antal rum, antal boende <strong>och</strong> kvadratmeter berättarom bostadssituationen. Men vår förståelse av hälsa går långt utöver de mätbaraeffekterna av stress, matvanor, boendestandard eller hygien. Andra variabler ärmer svårfångade: hur står hälsan i relation till andra faktorer? Hur hanterar manovisshet <strong>och</strong> väntan – <strong>och</strong> hur påverkar det tillståndet individens hälsa? På sammasätt är boendesituationen till stor del en fråga om subjektiv bedömning. Vad är detsom avgör var <strong>och</strong> hur man väljer att bo? Vad är ett hem, <strong>och</strong> hur viktigt är det förhur man mår? För att få svar på de frågorna från ett större antal personer arbetadejag fram en enkät, som vände sig till vuxna (över 18 år) <strong>asyl</strong>sökande i eget boendei de aktuella länen. Enkäten kom dock inte att få någon traditionell utformningmed kryssfrågor. I stället antog den formen av en strukturerad intervju, med meröppna frågor som krävde utförligare svar. Den kan således sägas vara en kvalitativmetod med kvantitativa inslag, snarare än en regelrätt enkätundersökning. Denfrämsta anledningen till detta var just att en sådan enkät blir mindre begränsande<strong>och</strong> skapar mer utrymme för variation i svaren. På så sätt kan man i någon månockså hindra att den egna förförståelsen av situationen styr svaren. Det ger ocksåmöjlighet till fördjupning av frågorna <strong>och</strong> öppnar upp för oväntade svar. Frågornaformulerades utifrån partnerskapets fokusområden i samarbete med de olika parterna.De berör familjen, boendet, barnen, arbete, studier, fritidssysselsättning <strong>och</strong>upplevd hälsa. Alla parter i Aros Asyl fick möjlighet att komma med synpunkterpå innehållet <strong>och</strong> frågornas formulering. Flera värdefulla synpunkter framkom,som exempelvis vikten av att vara tydlig <strong>och</strong> undvika vaghet eller kulturspecifikauttryck. Det är också tack vare de olika parternas välvilliga samarbete som enkätstudienvarit möjlig att genomföra. Enkätens utformning har nämligen förutsattMELLAN HOPP OCH FÖRTVIVLAN | 13