tidskrift för schack 2008 - Sveriges Schackförbund

Tidskrift för Schack 3/2008 www.schack.seTfSPia Cramling får en pokal avFide-presidenten Kirsan Iljumsjinov efterandraplatsen i Ataturk Masters - sidan 20TfS nr 3/2008

TfSSveriges SchackförbundSlottsgatan 155602 20 Norrköpingtelefon 011-10 74 20Tidskrift för Schack är officielltorgan och medlemsblad förSveriges Schackförbundoch utkommer under 2008med åtta nummer.Ägare: Sveriges Schackförbund.Samtliga prenumeranter ärmedlemmar i Tidskrift för SchacksKamratförbund.Annonserhelsida 2000 krhalvsida 1200 krkvartssida 700 krSista sidan 3000 krFör annonsörer som sysslarmed schacklig verksamhetutgår 50% rabatt.Manusstopp 2008Nummer 4 18 juniTfS når läsarna ungefär fyraveckor efter manusstopp.REDAKTIONRedaktör ochansvarig utgivareLars GrahnDöbelnsgatan 3 B212 13 Malmölars.grahn@schack.seGrafisk form Lars GrahnKorrektur Stellan BrynellPRENUMERATIONSveriges SchackförbundSlottsgatan 155602 20 NorrköpingTelefon 011-10 74 20E-post: kansliet@schack.sePrenumerationsavgiften för 2008 är 450 kr.PlusGirokonto 65 22–7 Sveriges SchackförbundBankkontonummer 9960 420006 5227IBAN-kod SE41 9500 0099 6042 0006 5227Nordeas BIC-kod NDEASESSPrenumeranter i Danmark, Finland och Norgekan betala prenumerationsavgiften till TfS-kontoni respektive land.Danmark: Nordea 2040 5496 831 669 450 D krFinland: Nordea 182030–7443 60 euroNorge: Nordea 6021.07.19256 450 N krTryckeri: Wallin & Dalholm Boktryckeri AB, Lund ISSN 0040-6848Copyright, texts & illustrations © TfS, Malmö, Sweden. All rights reserved. No part of thismagazine may be reproduced, in any form or by any means, without permission in writing from TfS.TfS nr 3/2008

innehållNUMMER 3●2008 ● ÅRGÅNG 11442039Glasblåsarens pojkeNär Stellan Brynell åkte hem från en tävling tillsammans med några juniorerfrågade han dem vad de visste om Gideon Ståhlberg. Namnet var bekant meni övrigt var det blankt. Det är hundra år sedan Sveriges jämte Ulf Anderssonstarkaste schackspelare genom tiderna föddes. Ingemar Johanssonporträtterar glasblåsarens pojke, som kom att ägna sitt liv åt schack. Ståhlbergvar landets förste stormästare, VM-kandidat två gånger om, domare vid femVM-matcher och författare till ett tjugotal schackböcker. Hans betydelse försvenskt schack under några decennier i mitten på 1900-talet var betydande.Schackboom i TurkietPia Cramling (bilden) fick en inbjudan och spelade med iAtaturk Masters i Istanbul. Här berättar hon om turneringensförlopp men också om en schackboom av ett sällsynt slag.Under loppet av sex år har medlemsantalet i turkiskaschackförbundet ökat från 3 000 till 145 000. Schack står påschemat i många skolor, och det finns 12 000 schacklärarepå skolorna runt omkring i landet. Bakom undret står framförallt Ali Nihat Yazici, ordförande i turkiska schackförbundet.En rapport inifrånDet finns ett fruktgivande samarbete mellan arrangörerna av Sigemanturneringen i Malmö och Corusturneringeni Wijk aan Zee. Funktionärer gästar varandras turneringar och det skapas möjligheter försvenska spelare att få vara med i Wijk aan Zee. Senast öppnades den holländska porten för PontusCarlsson, som fick chansen att komma med i C-turneringen. Här rapporterar han om influensan, dunderkuren,förberedelserna, tidsnöder och mycket annat.Ladies Open i Täby 25Katerina Lahno för andra gången 30En kvalturnering till världscupen 34Boknytt 46Kombinationer 49Nilssons pjäser 50Domarna faller sekundsnabbt 51Helgturnering i Ballerup 53Små marginaler (Västerås i elitserien) 55Årets studie 2006 57Brynell gjorde vad han skulle 58Tävlingskalender 60Medarbetare i det här numret:Emanuel Berg, Stellan Brynell,Pontus Carlsson, Dan Cramling,Pia Cramling, Michael de Verdier,Calle Erlandsson, Lars Falk, PeterHalvarsson, Ingemar Johansson,Stig Kenne, André Nilsson, KristofferNilsson, Cathy Rogers, Axel Smith.TfS nr 3/2008

För drygt 100 år sen, den 26januari 1908, föddes i Surte(strax norr om Göteborg) en piltsom skulle gå till schackhistoriensom Sveriges förste internationellestormästare. I dopet fickhan namnet Anders GideonThome Andersson-Stålberg – såsmåningom förenklat och förädlattill Gideon Ståhlberg. Släktentycks ursprungligen ha varit självägandebönder i Nödinge församling,men i dyningarna efter lagaskiftet 1845 och framväxten aven glasbruksrörelse i Surte söktesig fadern Alfred Andersson (född1854) till bruket och avanceradefrån glasblåsare till föreståndareför buteljframställningen och såsmåningom förvaltare på bruket.Det var en upphöjd position. Påäldre dar skulle sonen Gideongärna excellera i deklamationerav Gustaf Frödings dikter. En avde mest kända är “Den gamlagoda tiden“, där det bland annatheterMin käring har svälten knäckt,min dotter är brukets skarn,förvaltaren själv är släktmed stackarens första barn.När Stellan Brynell åkte hem från en tävling tillsammansmed några juniorer frågade han dem vad de visste omGideon Ståhlberg. Namnet var bekant men i övrigtvar det blankt. Det är hundra år sedan Sveriges jämteUlf Andersson starkaste schackspelare genom tidernaföddes. Ingemar Johansson porträtterar glasblåsarenspojke, som kom att ägna sitt liv åt schack. Ståhlberg varlandets förste stormästare, VM-kandidat två gånger om,domare vid fem VM-matcher och författare till etttjugotal schackböcker. Hans betydelse för svensktschack under några decennier i mitten på 1900-taletvar betydande.Frödings miljö är givetvis ettvärmländskt järnbruk, men hansrader säger det mesta om bruksförvaltarenssociala ställning viddenna tid.Familjen hörde således till detlilla brukssamhällets toppar ochdet prosaiska Andersson förbyttesomsider till Stålbergoch – som kronan på verket –Ståhlberg. Gideon visade tidigtläshuvud och bestods en ordentligutbildning. År 1917, vid passnio års ålder, skrevs han in påHögre Realläroverket för Gossari Göteborg. Nio år senare lämnadehan det med en studentmössapå huvudet. “Hur det nugick till“, raljerade Ståhlbergsenare.4TfS nr 3/2008

Glasblåsarens pojkeGideon Ståhlberg 100 årAv INGEMAR JOHANSSONNågra betydelsefulla sakerhände däremellan. En var attGideon blev faderlös 1919, enannan att intresset för schackväcktes. Senare skulle han självberätta hur fascinerad han blevav tidningarnas schackdiagram isamband med Nordiska mästerskapen1917. Han begrep justinte så mycket, men började självatt spela tillsammans med sin fyraår äldre bror White. Till en börjanvar han chanslös, men när hanen dag avslöjade och övertogbroderns hemliga vapen, CollijnsLärobok i Schack – gömd i ettväxthus på familjens tomt – gickdet snart bättre. Fascinationenväxte och en första högtidsstundvar ett besök på den internationellaschackturneringen i Göteborg1920. “Då bestämde jag migför att bli stormästare i schack“,skrev Ståhlberg senare.Med några likasinnade bildadehan Surte Schacksällskap 1923och började tävlingsspela. Hanvisade tidigt talang och en sensationellframgång inhöstades åretdärpå när Rudolf Spielmann gavsimultan i Göteborg. Den ungeGideon bjöds in till föreställningenmed armbågen, som reserv,och tackade för det med att somförste man den kvällen besegrastormästaren. Ytterligare femspelare lyckades med den bedriftenoch Spielmanns betvingarebjöds in till en blixtturnering därvår femtonåring kom trea. “(Jag)belönades med den berömdeungerske stormästaren GézaMaróczys 100 Glanzpartien, somjag studerade ivrigt den närmastetiden. En schackkarriär var inledd.“Gideons vandring mot mästartitelntog sin början i Trollhättan1925, där det årets kongresstävlingarhölls. Han slutade deladtvåa i en klass II-grupp, vilket intehindrade honom från att heltfräckt anmäla sig till klass I iföljande års SM i Karlstad.Visserligen tycktes inte kuppenlyckas, utan Ståhlberg blev ånyoinlottad i klass II. Men si, envakans uppstod i klass I och denunge Surtespelaren fick chansen.Han förvaltade den väl och vannsin grupp, om än först eftersärspel med Erik Bernflyckt frånMellerud.Vid den här tiden bytte Ståhlbergklubb och anslöt sig tillMajornas SS, på den tiden en avGöteborgs och Sveriges starkasteklubbar med den nordiske mästarenOscar Nilsson och 1925års segrare i mästarklassen OlofKinnmark som starkaste namn.Gideon deltog bl.a. i Göteborgsmästerskapet1927, där han slutadesexa, och har berättat omhur han sena kvällar missade sistabussen till Surte och på grund avsin skrala kassa fick traska de drygt15 kilometerna hem. “En sådanpromenad var speciellt efter ettförlorat parti föga angenäm menbidrog till att stärka konditionen“,konstaterade Ståhlberg lite torrtlångt senare.Det förstärkta flåset komsäkert till pass i Örebro 1927, därhan debuterade i mästarklassengenom att tillsammans medGösta Stoltz ro hem högstagruppen hela två poäng föreKinnmark och Einar Pettersson.19 år gammal hade Ståhlbergetablerat sig som en av Sverigesfrämsta mästare. Helt följdriktigttogs han också ut till den träningsturneringsom försommaren1928 arrangerades i Göteborgsom förberedelse inför schack-OS i Haag. Det slutade med entredjeplats efter Stoltz och ErikLundin och senare på året begickStåhlberg sin internationelladebut i Haag, där han själv med9 poäng av 15 möjliga lyckadesbetydligt bättre än det svenskalaget som helhet, vilket kom påelfte plats.Sent samma år anordnades enliten dubbelrondig turnering iStockholm med den tjeckiskestormästaren Richard Réti, Stoltz,Lundin och Ståhlberg som delta-TfS nr 3/2008 5

gare. Så blev också den slutligaordningsföljden (Ståhlberg ställdeupp kraftigt förkyld), och dethela kunde kanske ha förbigåttshär, om det inte varit för att LudvigCollijn senare berättade omett samtal där Réti betygsatte sinasvenska motståndare: “Stoltz ärden spelstarkaste, men Lundin äridérikare och Ståhlberg är densom kommer att spela bäst“.Redan 1929 besannades Rétisord när Ståhlberg överlägset vannden nordiska kongressturneringen1929 och således kunde betitlasig nordisk mästare. Detstärkte självförtroendet ochGideon utmanade strax AllanNilsson till en match om detsvenska mästerskapet. På dentiden avgjordes SM i matchspeloch Nilsson var svensk mästaresedan 1924, då han hade besegratGustaf Nyholm. Matchen skulleegentligen omfatta sex partier,men efter tre raka förluster gavNilsson upp det hela. Han kundehelt klart inte göra sig själv rättvisaden här gången, men Ståhlbergframhöll både då och senareAllan Nilssons grundläggandeschackbegåvning. “Om han hadekunnat ägna sig åt schack efterframgången i Göteborgsturneringen1920, hade han antagligenblivit vår förste stormästare“,skrev t.ex. Ståhlberg i I kamp medvärldseliten 1958. Nilsson representeradeSS Manhem och hanoch Ståhlberg möttes då och dåi lokala sammanhang, t.ex. iföljande parti från den s.k.Triangeln, där på den tidenMajorna, Manhem och Lundbydeltog.Damgambit (D 63)Allan NilssonGideon StåhlbergTriangeln, Göteborg 24.10.19291.d4 d5 2.c4 e6 3.Sc3 Sf6 4.Lg5Le7 5.e3 Sbd7 6.Sf3 0-0 7.Tc1c6 8.a3 Se4 9.Lxe7 Dxe7 10.Ld3f5!?Ett drag som aldrig hittat in ispelöppningsteorin. Ståhlbergspelade själv istället 10...Sxc3 motBogoljubow i Kemeri 1939. Fortsättningenblev 11.Txc3 dxc4 12.Txc4 e5 13.Dc2 h6 14.0-0 exd415.Txd4 Se5 16.Sxe5 Dxe5 17.Td1 Le6 och även om han senareförlorade partiet så var det ingalundaspelöppningens fel.11.0-0 Tf6Ett tufft beslut. Svart sättermycket på spel genom att lämnadamflygeln därhän.12.Se512.Se2 med sikte på g3 eller f4 ärett intressant alternativ.12...Th6 13.f4 Dh4 14.Sf3 Dh515.h3 Tg6Efter 15...Dg6 16.Lxe4 fxe4 17.Sg5 är det inte lätt att finna en braangreppsplan för svart. Detsammagäller i ännu högre grad efter15...Sdf6 16.Se5 Dh4 17.Lxe4fxe4 18.De1. På 15...b6 följer16.Da4 Lb7 17.cxd5 och vit tarhand om initiativet.16.Lxe4?Efter 16.Kh2 är det svårt att sehur svart ska komma vidare.16...Dxh3 17.Se5?!Lite väl optimistiskt. En bättrechans att stoppa angreppet var17.Sg5!, t.ex. 17...Dxe3+ 18.Tf2Txg5 19.Lxd5! Sf6 20.fxg5 Sg421.Dd2.17...Dxe3+ 18.Tf2 Sxe5 19.dxe5fxe4 20.cxd5 cxd521.Sxd5?Här missade Allan uppenbarligenGideons 25:e drag. Sistachansen var 21.f5!, t.ex. 21...exf5(21...Th6!? 22.f6 [På 22.Sxd5?exd5 23.Dxd5+ finns den giftigaparaden 23...Le6!. Efter 22.f6 ärslaget på d5 däremot ett allvarligthot.] 22...Kf8 23.fxg7+ Kxg724.Sxe4! Dxe4 25.Tc7+ Ld7! 26.Txd7+ Kg8 27.Df3 Dxf3 28.Txf3Tf8 ser rätt remibetonat ut.) 22.Sxd5 Dg5 23.Tc7 Le6 24.Se7+Kh8 25.Sxg6+ Dxg6 26.Txb7Dg5 och svart, om någon, harfortfarande chanser i ställningen.21...exd5 22.Tc3 Db6 23.Dxd5+Le6 24.Dxe4 Td8 25.f5 Td1+26.Kh2 Dxf2 27.fxg6 hxg628.uppg.Ståhlbergs spelföring kanske förvånaren smula, men det tyckssom om han i sin ungdom speladebetydligt våghalsigare (“roligare“,skulle väl en del säga) än i mognaår då solida system var legio. Hanhar själv berättat att han till enbörjan saknade ordentliga teorikunskaperoch bl.a. som vit speladeKungsgambit och Bird närandan föll på. I takt med framgångarnaställdes han emellertidallt oftare mot internationelltmotstånd och då förslog öppningsrepertoareninte så värst väl.Det fick han bl.a. erfara i en träningsmatch1930 mot Efim Bogoljubow,där “andra matchpartietlärde mig att man inte ostraffatspelar en bluffbetonad variantmot en motståndare tillhörandevärldseliten.“ Gideon lyckadesbara skrapa ihop en halva på defyra partierna. Betydligt bättregick det i schackolympiaden iHamburg samma år, där Sverigeslutade nia av 18 deltagande nationeroch Ståhlberg vid förstabordet skördade 9,5 poäng.Året därpå var det dags igenoch Ståhlberg deltog i sin tredjeschackolympiad (det skulle medtiden bli hela 14 stycken). Det6TfS nr 3/2008

om att spelöppningen inte längrevar ett negligerat vapen i hansarsenal.Damgambit (D 40)Gideon StåhlbergGösta Stoltz6:e matchpartiet SM,Stockholm 19311.d4 d5 2.c4 e6 3.Sc3 Sf6 4.Sf3c5 5.Lg5En gammal variant som bl.a. Pillsburyanvände mot Lasker i tvåvälkända partier. Numera ärRubinsteins fortsättning 5.cxd5exd5 6.g3 mer eller mindreallenarådande.5...cxd4 6.Sxd4 e5 7.Sdb5 d4Dåtida teori. Med sitt nästa dragsatte Ståhlberg punkt för den.Idag gäller 7...a6 för bäst, t.ex.8.Da4 Ld7 9.cxd5 Db6! 10.Le3Lxb5 11.Lxb6 Lxa4 12.Sxa4Lb4+ och svart har utjämnat medråge, Savon–Krogius, Tiflis 1967.svenska laget var intakt (Ståhlberg,Stoltz, Lundin och KarlBerndtsson), men hade blivit betydligtstarkare. Stoltz hade tidigarepå året fått sitt definitivainternationella genombrott medflera meriterande matchsegraroch fina turneringsplaceringar,medan Ståhlberg och Lundin fortfarandebefann sig i full utveckling.Svenskarna slutade femma(USA vann före Polen) och Gideonbärgade 11½ poäng på de 18ronderna. Senare samma år flyttadehan till Stockholm och därfick han också för första gångenförsvara sitt svenska mästerskap ien match mot Stoltz. Det helaslutade 3–3 och Gideon behölltiteln. Det kan låta odramatiskt,men i sjätte och sista partiet varhan tvungen att vinna för att titelninte skulle byta ägare. Hangjorde det på ett sätt som vittnar8.Da4!Ståhlbergs grymma nyhet.8...Ld7Att anta pjäsoffret kom knappastpå fråga: 8...dxc3 9.Sc7++ Ke7och vit kan välja mellan detsimpla 10.Sxa8 och den veritablakungsjakten 10.Sd5+ Ke6 varefterStåhlberg anger 11.g3, t.ex.11...cxb2 12.Td1 ”med avgörandehot”. Min version av denmoderna analysmaskinen (Fritz10) fortsätter fullständigt känslokalltmed 12...Kf5 och om 13.h4så lika kolugnt 13...Kg6. EfterTfS nr 3/2008 7